Diskussionuppgift 2 KIC501

Högskolan Väst 2009-02-02

Institutionen för ekonomi & IT

Diskussionsuppgift 2, KIC501

Mikael Larsson

Malin Hanson

Systemutveckling och konsekvenser för arbetet

A) Är tekniken neutral?

a) Diskutera på vilka sätt det kan finnas ”inbyggda värden” (t ex maktaspekter) i informationssystem (biased systems). Försök ge exempel på sådana inbyggda värden i några informationssystem ni känner till. Finns kopplingar till sådana inbyggda värden och systemutvecklingsmodell och metod?

Orättvisa i system kan visa sig på olika sätt. Collste var upp hur viktigt det är att belysa dessa för att orättvisorna kan komma att påverka våra grundläggande värderingar om vad som är rättvisa. (Collste, Göran 2000 s 60) . Han definierar tre kategorier:

· De som redan existerar; dolda i system ; speglar fördomar i vårt samhälle

· Tekniska fördomar; pga tekniska lösningar och beroende.

· Uppkomna fördomar; systemet ändrade användning från den ursprungliga kontext gör att fördomar framstärks då det används för andra målgrupper än som ursprungligen tänkt.

De medium som idag presenteras på Internet erbjuder allt fler människor att verkligen tycka till, genom att blogga , wikis etc. beroende på hur många läsare som är intresserade så kan man få en mer eller mindre makt position. Visserligen kan Internetserver administratören stänga av den som inte sköter sig!

Systemutvecklare av proprietära system bygger in sin egen oumbärlighet och dessutom har låst sin kod.

Open source – Linux- är revolutionen mot dessa leverantörer- typ microsoft. Detta är enda sättet att ”komma” åt dessa.

Vissa is är byggda för människor med mer utbildning, som inte tar hänsyn till handikapp av olika slag.

När vi diskuterar manligt kontra kvinnligt så kom VI till slutsatsen att nästan all forskning när det gäller sjukdomar o mediciner så görs de mesta studierna på män. När sedan beslutstödssystem ska utvecklas så baseras de delvis på tidigare gjord forskning och då borde det logiskt sett förfördela kvinnor som då kanske inte alls har samma symptom vid ex hjärtinfarkt som en man men diagnostiseras och medicineras efter generella symptom baserade mestadels på män.

Ser vi till olika system utvecklingsmodeller eller metoder så kan man se i partsperspektivet se ett värdebaserad tänk, att de visserligen gemensamt togs fram men att värderingarna är utifrån själva föreningens värderingar.

System som utvecklats för Volvo och löpandebandsprincipen- total övervakning.

b) Sociala värden bestämmer vilken teknologi vi satsar på och utvecklar. Lika viktigt identifiera det vi inte satsar på och fundera över varför. Försök fundera över några teknologitillämpningar som är tänkbara men ej utvecklade i stor skala.

Litteratur: Nissenbaum, H. Values in Computer System design: Bias and Autonomy. S 59 – 69 i Collstes bok.

Vi har idag i Sverige ingen direkt utbyggd övervakning med Amerika i samhället om man jämför Baase beskrivning av det amerikanska samhället. Vi har relativt reglerande lagar och författningar som styr integritetsskyddet, tryckfrihet, upphovsrätt, säkerhet.

Virtuella doktorer

Självstyrande bilar

Det som vi inte satsar på är sådan som inte finns någon efterfrågan på, eller våra lagar, författningar strider mot, eller vår kulturs etik och moral inte anser passande.

B) Diskutera för- och nackdelar med olika systemutvecklingsstrategier:

- Traditionell systemutveckling (livscykelmodellen)

Top down perpektiv, vattenfallsmodellen. Passar större industrier.

Taylorismen ser människor bara som arbetskraft, skiljer mellan styrning, planering och det operativa arbetet. Ingen respekt för lägre utbildning etc. Ingen användarmedverkan.

- Socio-teknisk systemutveckling

Man försöker se både tekniska och socialaspekter i utvecklingsarbete. Hitta en gyllene medelväg. Frågan är vad som skall, bör och vad som verkligen prioriteras i slutändan.

Hur blir det med en ständig jämkning?? Kvalitén på systemet?

- MOA-modellen

Här tar man dessutom mer hänsyn till organisations övergripande konsekvenser vid utvecklingen. Både internt och externt. Vad kan det i slutändan betyda i ex arbetsprocesserna vid införandet av ett sådant utvecklat system. Vilka organisatoriska förändringar kommer det att ge? Vilka intressegrupper inom organisationen kommer att åskådliggöras?

- Objektorienterad systemutveckling

Berorende av användarmedverkan. RUP, UML.

- SOA

Öppen arkitektur, tjänsteorienterat sätt….

Passar olika strategier i olika sammanhang, t ex för olika typer av verksamheter? Vilken strategi skulle du själv föredra arbeta efter i ditt kommande arbete? Motivera!

(Se förinspelad föreläsning om systemutveckling).

Beroende av vart systemet ska verka, i vilken miljö, med vilka, kvalitetssäkringar som krävs.

Ett objektsorienterat SOA perspektiv.

C) Påverkan av psyko-sociala aspekter i arbetet i samband med datorisering.

Beskriv och diskutera exempel på hur psyko-sociala aspekter i arbetet kan påverkas i samband med datorisering utifrån litteratur samt egna erfarenheter!

Baase tar upp hur gamla yrkesområden ex bankernas behov av minskade arbetskraft iom datoriseringen i inledningsfasen man har idag utvecklat flertalet nya tjänster, system och applikationer som i slutändan genererat fler arbetstillfällen. Enligt forskare så tenderar tekniska lösningar inom vissa områden att inledningsvis vara mest negativ men ser man ur ett längre perspektiv har tekniken utvecklat en positiv riktning.

Grundéns studie tar upp aspekter som;

Autonomi- självständigt arbete, delegera ut arbetsuppgifter så folk får mer ansvar och att säga till om.

Risken är att det byggs in monotoni i systemet om man inte ser helheten vid uppbyggandet av systemet. Delar avgränsas från varandra.

Man måste få medarbetarna att känna sig delaktiga, respekterade, ta tillvara deras kunskaper och kreativitet. De kanske har innovationer som skulle vara nyttiga att ha i systemet. De äldre medarbetarna hade en kunskap att utföra sina uppgifter manuellt om systemet skulle ligga nere men risken är att de yngre som kommer in i en organisation kan bara utföra uppgifterna med data. De förstår helt enkelt inte vad de gör eller hur det påverkar eller bearbetas i systemet.

På vilket sätt kan negativ påverkan på psyko-sociala aspekter i arbetet undvikas?

Tydlig gjord och fungerade information och kommunikation mellan alla berörda, dessutom måste den anpassas efter situation.

Veckovisa möten för att alla ska få tycka till, komma med ideér, ifrågasätta för att få ut bästa möjliga lösning. Dock krävs det en bra ledare här.

Olika arbetsuppgifter, rullande scheman, bra kommunikationsklimat – speciellt i fikarummet, många svårigheter löses bäst i fikarummet.

Bra organisationsklimat!!!!!! Krävs bra ledare här och strategier!!

Kan val av modell och metod för systemutveckling påverka datoriseringens inverkan på psyko-sociala aspekter? Illustrera!

Ex Traditionell utveckling som taylorismen eller mer känd som löpnade bandsprincipen, där utveckling av system kanske görs på grundval av optimering av enstaka uppgifter som ska utföras. Detta riskerar att ge monotona arbetsuppgifter.

Något som idag är popuärt att tala om är den så kallade SOA-arkitekturen, alltså ett sätt att bygga system utifrån att använda redan befintliga system, men vad händer om man tar detta sätt att bygga på några steg högre upp, det vill säga till användarna?

Ja om medarbetarna inte får var med i utvecklingen så känner de sig överkörda, får de dessutom taskigt med information eller felaktig information så startas rykten och det blir en höna av en fjäder. Utvecklingen av systemet får då heller ingen förankring bland medarbetarna som kanske inte accepterar det i slutändan. Får de vara med i en utvecklingsprocess så får de känna att de i alla fall delvis har något att säga till om, flera missar kan undvikas då man verkligen får den operativa personalens syn på ex arbetsflödet eller idéer på hur det skulle kunna lösas bättre. Detta med en bra kommunikation och en dialog med åtminstone de som är villiga att vara med i utvecklings arbetet kan bidra till att de blir sk ambassadörer för det nya som då blir till informella ledare och kan påverka sina mindre entusiastiska kollegor. Etc.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionsuppgift 1 KIC501

1. Scenario om beslutsstödssystem: Ett expertsystem för sjukvårdsbehandling finns tillgängligt vid en vårdcentral i Floby. Man kan ringa till expertsystemet ”Syster Inger” och få råd vid vissa sjukdomar.

Antag följande: 79-åriga Rut ringer till expertsystemet. Rut har mycket ont i halsen och har haft så ett par dagar. Hon svarar på några frågor hon får som hon får av ”Syster Inger” (frågorna ställs med syntetiskt tal). Hon får rekommendationen att dricka bikarbonat 500 ml x 6. Hon blev mycket sjuk av doseringen.

Vem bär ansvaret för feldoseringen?

Här kan vi se flera olika saker som gör att doceringen blivit helt felaktig. Som första aspekt ser vi ett programmeringsfel i databasen där det troligtvis borde ha stått 50 ml istället för 500ml. Då är frågan om det är den som instruerat programmeraren som angett felaktig docering, eller programmeraren som helt enkelt matat in fel siffror eller så är det programmeringsansvarig som inte felsökt dvs buggtestat programmet innan implementation i skarpt läge. Samtidigt kan vi tycka att lilla Rut borde själv ha förstått att hon inte skull ha druckit 3 liter bikarbonatblandning. Den ytterst ansvariga är dock sjukvården själva - dvs sjukvården i Floby som ansvarar för patienternas säkerhet och välbefinnande.

En annan aspekt är att systemet helt enkelt inte är tillräckligt utbyggt för att klara av alla sorters diagnoser som patienterna ringer in om, utan det behövs en större mängd kunskap i systemet för att klara av en digitaliserad service. I vår kurs Hälsoinformatik talade Martin Gellerstedt om vikten av hur man utformar intelligensen i dessa beslutstödssystem. Forskningen sker på hela grupper inom en viss profil men alla individer får sällan exakt lika symptom, ex smärta är något som är väldigt individuellt upplevt.

Anser Ni att liknande system bör införas vid er vårdcentral?

Nej det anser vi inte. Expertsystem anser vi kan vara en ypperlig hjälp vid bedömning av olika diagnoser och sjukdomsfall, men då ska dessa användas som en hjälp för den behandlande/bedömande läkaren. Inte som ett system som själv ska fatta avgörande beslut. Systemet ska alltså fungera som ett rådgivande system, dit läkaren/sjuksköterskan kan vända sig för att få hjälp med vissa saker, men beslut om behandling och medicinering måste alltid tas av en person och inte en maskin. Som vi ser det är risken att sjukvårdspersonalen förlitar sig allt för mycket på systemet och glömmer sitt kritiska tänkande, det är viktigt att personalen fortfarande har rätt kompetens så att de kritiskt kan granska svaret från systemet. Varje individ har säkerligen inte samma symptom som alla i en studerad grupp, som kanske också legat till grund för den föreslagna diagnosen i systemet. Möjligtvis kan man tänka sig att vissa system som är utformade för specifika diagnoser (diabetes, hjärtsvikt mm) skulle kunna ha även denna beslutande funktion, men då endast i en mycket begränsad skala.

Diskutera den troliga framtida utvecklingen av liknande beslutstödssystem.

Detta är en fråga som är mycket svår att besvara egentligen. Det som man kan hoppas blir det troliga scenariot är det som vi diskuterar ovan, alltså att expertsystemen inom sjukvården kan fungera som en hjälp för personalen att diagnostisera och bedöma vilken behandling och medicinering en patient ska ha. Det allra viktigaste som måste till är att det inom all sjukvårdspersonal finns en gemensam nomenklatur där all är överens om vad olika begrepp står för. Detta är en komplex uppgift och kräver säkerligen en stor databas som innehåller mycket metadata, frågan är hur effektiv den blir. Men att ersätta diagnostiseringen av en läkare/sjukvårdspersonal med ett system tror vi inte på, det är alldeles för osäkert. En kompetent utbildad bör dock ändå ta det slutgiltiga beslutet. Ytterligare en aspekt är ju det kravet som indirekt ställs på vanliga människor som ringer att verkligen kunna förklara sina symptom utifrån den nomenklatur som systemet är uppbyggt på. Det är för oss en omöjlighet, det skulle innebära att vi själva skulle kunna ha så pass mycket kunskap att vi skulle kunna diagnostisera oss själva.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionuppgift 1 ITC501 – som inte behövde göras

Diskussionsuppgift 1 – vad är god forskning?

God forskning kan vara mycket. Det som vi ser som det allra viktigaste att tänka på är att alltid ha ett etiskt och moraliskt förhållningssätt rakt igenom hela processen. Det vill säga att man alltid oavsett var i processen man befinner sig, ställer sig frågan om detta verkligen är rätt, riktigt och försvarbart utifrån en grundläggande respekt för i första hand människor[1], men också andra djurs värde. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har utvecklat forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ett dokument som också det tidigare socialvetenskapliga forskningsrådet använde som underlag för etiska bedömningar. Råden har numera uppgått i Vetenskapsrådet[2]. Dessa principer utgörs av fyra stycken huvudkrav som vart och ett innehåller ett eller flera olika regler. De fyra huvudkraven är[3]:

1. Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte
   

2. Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

1. Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
   

4. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Att alltid ha en transparens i den forskning man redovisar är också A och O. Med detta menar vi att man i rapporter, artiklar med mera alltid ska redogöra för vilka metoder, vilka teorier, vilken förförståelse etc. som finns i bagaget. Man ska alltså kunna följa processen med forskarens ”glasögon” på sig genom hela rapporten för att eventuellt kunna återskapa de förhållanden och annat som rådde just vid forskningstillfällets tidpunkt.[4] Det vill säga att de värderingar som forskaren själv har noggrant ska redovisas för att den som tar del av resultatet otvetydigt ska kunna förstå hur forskaren ser på världen och det han/hon undersöker[5]. Detta är inte minst viktigt då all forskning på ett eller annat sätt kan ses som ”färskvara” och inga absoluta sanningar finns.

Det kan också vara viktigt att under resans gång ifrågasätt de resultat man kommer fram till och inte enbart godtaga dem omedelbart. Finns det en rimlighet i resultaten, eller kan det ha gått fel någonstans. Gör man inte detta ifrågasättande så är risken kanske stor att man drar helt fel slutsatser, vilket i slutändan kan leda till just etiska problem med mera.

Något underförstått när det gäller god forskning och etik är givetvis att under inga omständigheter försöka att fabricera eller medvetet påverka resultatet i en viss riktning.

---

[1] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

[2] Codex (2008) Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html 2009-01-15

[3] Vetenskapsrådet (2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 2009-01-15

[4] Wallén Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik.Studentliteratur, Lund.

[5] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

//Micke Lidköping vid Vänern

Betyget i TOB300

Nu har vi fått vårt betyg i TOB-kursen. Det blev ett B. Det får vi vara mer än nöjda med. Passar på att tacka alla inblandade igen för allting.

//Micke Lidköping vid Vänern

Rapport TOB300

Rapporten är nu inlämnad men på grund av sekretess så kan jag tyvärr inte publicera något här. Ni får tro på mitt ord istället.

//Micke Lidköping vid Vänern

GOTT NYTT ÅR!!!!!

 

//Micke Lidköping vid Vänern

GOD JUL!!!

Önskar alla en riktigt GOD JUL!!!!!

 

//Micke Lidköping vid Vänern