Mickes skolblogg

Välkommen till Mickes skolblogg. En plats där jag kommer att publicera arbeten som tagits fram i programmet IT-användning och samhällsutveckling på HV.

Var är jag? Vad gör jag? Hur gör jag det?

    follow me on Twitter

    Profillänk på Facebook

    Leta i den här bloggen

    måndag 2 februari 2009

    Diskussionuppgift 2 KIC501

    Högskolan Väst 2009-02-02

    Institutionen för ekonomi & IT

    Diskussionsuppgift 2, KIC501

    Mikael Larsson

    Malin Hanson

    Systemutveckling och konsekvenser för arbetet

    A) Är tekniken neutral?

    a) Diskutera på vilka sätt det kan finnas ”inbyggda värden” (t ex maktaspekter) i informationssystem (biased systems). Försök ge exempel på sådana inbyggda värden i några informationssystem ni känner till. Finns kopplingar till sådana inbyggda värden och systemutvecklingsmodell och metod?

    Orättvisa i system kan visa sig på olika sätt. Collste var upp hur viktigt det är att belysa dessa för att orättvisorna kan komma att påverka våra grundläggande värderingar om vad som är rättvisa. (Collste, Göran 2000 s 60) . Han definierar tre kategorier:

    · De som redan existerar; dolda i system ; speglar fördomar i vårt samhälle

    · Tekniska fördomar; pga tekniska lösningar och beroende.

    · Uppkomna fördomar; systemet ändrade användning från den ursprungliga kontext gör att fördomar framstärks då det används för andra målgrupper än som ursprungligen tänkt.

    De medium som idag presenteras på Internet erbjuder allt fler människor att verkligen tycka till, genom att blogga , wikis etc. beroende på hur många läsare som är intresserade så kan man få en mer eller mindre makt position. Visserligen kan Internetserver administratören stänga av den som inte sköter sig!

    Systemutvecklare av proprietära system bygger in sin egen oumbärlighet och dessutom har låst sin kod.

    Open source – Linux- är revolutionen mot dessa leverantörer- typ microsoft. Detta är enda sättet att ”komma” åt dessa.

    Vissa is är byggda för människor med mer utbildning, som inte tar hänsyn till handikapp av olika slag.

    När vi diskuterar manligt kontra kvinnligt så kom VI till slutsatsen att nästan all forskning när det gäller sjukdomar o mediciner så görs de mesta studierna på män. När sedan beslutstödssystem ska utvecklas så baseras de delvis på tidigare gjord forskning och då borde det logiskt sett förfördela kvinnor som då kanske inte alls har samma symptom vid ex hjärtinfarkt som en man men diagnostiseras och medicineras efter generella symptom baserade mestadels på män.

    Ser vi till olika system utvecklingsmodeller eller metoder så kan man se i partsperspektivet se ett värdebaserad tänk, att de visserligen gemensamt togs fram men att värderingarna är utifrån själva föreningens värderingar.

    System som utvecklats för Volvo och löpandebandsprincipen- total övervakning.

    b) Sociala värden bestämmer vilken teknologi vi satsar på och utvecklar. Lika viktigt identifiera det vi inte satsar på och fundera över varför. Försök fundera över några teknologitillämpningar som är tänkbara men ej utvecklade i stor skala.

    Litteratur: Nissenbaum, H. Values in Computer System design: Bias and Autonomy. S 59 – 69 i Collstes bok.

    Vi har idag i Sverige ingen direkt utbyggd övervakning med Amerika i samhället om man jämför Baase beskrivning av det amerikanska samhället. Vi har relativt reglerande lagar och författningar som styr integritetsskyddet, tryckfrihet, upphovsrätt, säkerhet.

    Virtuella doktorer

    Självstyrande bilar

    Det som vi inte satsar på är sådan som inte finns någon efterfrågan på, eller våra lagar, författningar strider mot, eller vår kulturs etik och moral inte anser passande.

    B) Diskutera för- och nackdelar med olika systemutvecklingsstrategier:

    - Traditionell systemutveckling (livscykelmodellen)

    Top down perpektiv, vattenfallsmodellen. Passar större industrier.

    Taylorismen ser människor bara som arbetskraft, skiljer mellan styrning, planering och det operativa arbetet. Ingen respekt för lägre utbildning etc. Ingen användarmedverkan.

    - Socio-teknisk systemutveckling

    Man försöker se både tekniska och socialaspekter i utvecklingsarbete. Hitta en gyllene medelväg. Frågan är vad som skall, bör och vad som verkligen prioriteras i slutändan.

    Hur blir det med en ständig jämkning?? Kvalitén på systemet?

    - MOA-modellen

    Här tar man dessutom mer hänsyn till organisations övergripande konsekvenser vid utvecklingen. Både internt och externt. Vad kan det i slutändan betyda i ex arbetsprocesserna vid införandet av ett sådant utvecklat system. Vilka organisatoriska förändringar kommer det att ge? Vilka intressegrupper inom organisationen kommer att åskådliggöras?

    - Objektorienterad systemutveckling

    Berorende av användarmedverkan. RUP, UML.

    - SOA

    Öppen arkitektur, tjänsteorienterat sätt….

    Passar olika strategier i olika sammanhang, t ex för olika typer av verksamheter? Vilken strategi skulle du själv föredra arbeta efter i ditt kommande arbete? Motivera!

    (Se förinspelad föreläsning om systemutveckling).

    Beroende av vart systemet ska verka, i vilken miljö, med vilka, kvalitetssäkringar som krävs.

    Ett objektsorienterat SOA perspektiv.

    C) Påverkan av psyko-sociala aspekter i arbetet i samband med datorisering.

    Beskriv och diskutera exempel på hur psyko-sociala aspekter i arbetet kan påverkas i samband med datorisering utifrån litteratur samt egna erfarenheter!

    Baase tar upp hur gamla yrkesområden ex bankernas behov av minskade arbetskraft iom datoriseringen i inledningsfasen man har idag utvecklat flertalet nya tjänster, system och applikationer som i slutändan genererat fler arbetstillfällen. Enligt forskare så tenderar tekniska lösningar inom vissa områden att inledningsvis vara mest negativ men ser man ur ett längre perspektiv har tekniken utvecklat en positiv riktning.

    Grundéns studie tar upp aspekter som;

    Autonomi- självständigt arbete, delegera ut arbetsuppgifter så folk får mer ansvar och att säga till om.

    Risken är att det byggs in monotoni i systemet om man inte ser helheten vid uppbyggandet av systemet. Delar avgränsas från varandra.

    Man måste få medarbetarna att känna sig delaktiga, respekterade, ta tillvara deras kunskaper och kreativitet. De kanske har innovationer som skulle vara nyttiga att ha i systemet. De äldre medarbetarna hade en kunskap att utföra sina uppgifter manuellt om systemet skulle ligga nere men risken är att de yngre som kommer in i en organisation kan bara utföra uppgifterna med data. De förstår helt enkelt inte vad de gör eller hur det påverkar eller bearbetas i systemet.

    På vilket sätt kan negativ påverkan på psyko-sociala aspekter i arbetet undvikas?

    Tydlig gjord och fungerade information och kommunikation mellan alla berörda, dessutom måste den anpassas efter situation.

    Veckovisa möten för att alla ska få tycka till, komma med ideér, ifrågasätta för att få ut bästa möjliga lösning. Dock krävs det en bra ledare här.

    Olika arbetsuppgifter, rullande scheman, bra kommunikationsklimat – speciellt i fikarummet, många svårigheter löses bäst i fikarummet.

    Bra organisationsklimat!!!!!! Krävs bra ledare här och strategier!!

    Kan val av modell och metod för systemutveckling påverka datoriseringens inverkan på psyko-sociala aspekter? Illustrera!

    Ex Traditionell utveckling som taylorismen eller mer känd som löpnade bandsprincipen, där utveckling av system kanske görs på grundval av optimering av enstaka uppgifter som ska utföras. Detta riskerar att ge monotona arbetsuppgifter.

    Något som idag är popuärt att tala om är den så kallade SOA-arkitekturen, alltså ett sätt att bygga system utifrån att använda redan befintliga system, men vad händer om man tar detta sätt att bygga på några steg högre upp, det vill säga till användarna?

    Ja om medarbetarna inte får var med i utvecklingen så känner de sig överkörda, får de dessutom taskigt med information eller felaktig information så startas rykten och det blir en höna av en fjäder. Utvecklingen av systemet får då heller ingen förankring bland medarbetarna som kanske inte accepterar det i slutändan. Får de vara med i en utvecklingsprocess så får de känna att de i alla fall delvis har något att säga till om, flera missar kan undvikas då man verkligen får den operativa personalens syn på ex arbetsflödet eller idéer på hur det skulle kunna lösas bättre. Detta med en bra kommunikation och en dialog med åtminstone de som är villiga att vara med i utvecklings arbetet kan bidra till att de blir sk ambassadörer för det nya som då blir till informella ledare och kan påverka sina mindre entusiastiska kollegor. Etc.

    //Micke Lidköping vid Vänern