Då kraven på formalia på detta arbete inte är så högt så har vi valt att använda oss av notsystemet vid referering.
IT och samhällskonsekvenser
Wikipedia och dess akademiska värde
Diskussionen bygger på fråga 7.42 i Baase. Vilket akademiskt värde har webbsidor som Wikipedia och liknande? I dags läget ingenting. Visst kan man i vissa sammanhang få använda sig av dessa källor, men då i mindre omfattning och i arbeten som inte ställer så stora krav på källkritik och riktigheten i det man påstår. Vi håller med om det som Baase skriver om att risken är stor att det som skrivs på dessa sidor kan innehålla felaktiga uppgifter, även om, som hon också nämner, kvalitén är inte alls så låg som man kanske kan tro[1]. Men att helt fördöma denna typ av faktasidor tror vi inte på. Även om det krävs mer av källkritiskt granskande för att avgöra värdet av data, så kan man i alla fall få en liten bild av om vad det handlar om. Så sett ur den vinkeln så anser vi att man ska fortsätta att tillåta viss källhänvisning till dessa källor. Och att tala om och visa hur man använder dem redan under låg- och mellanstadiet. Jan Holmqvist diskuterar vilken nytta man kan ha av IKT (Informations och kommunikationsteknologi) inom skolan och huruvida skolan ska tillhandahålla utrustning med mera för att elever ska kunna dra nytta av informationsinhämtning från Webben[2], och då även från ställen från Wikipedia. Vi anser det. Genom att redan i unga år få elever att förstå att allt som skrivs inte är sant, kanske det kan leda till ett mer källkritiskt granskande av material när man kommer upp i åren. Inte bara när det gäller akademiska studier, utan ett mer allmänt kritiskt förhållningssätt till information överhuvudtaget. Kanske att de problem som ändå finns med Wikipedia, och trovärdigheten, då med tiden kommer att reduceras, då allt fler som publicerar material på dylika sidor, mer eller mindreautomatiskt själva kommer att vara mer noggranna med vilken sorts information man publicerar?
Digitala skiljelinjen – ett nytt problem eller fanns det en skillnad redan innan datorns intåg i samhället?
Diskussionen bygger på fråga 7.46 i Baase. Att det finns en digital skiljelinje är inget som vi vill diskutera emot, och håller till stor del med Baase i det hon säger, även om mycket av hennes utgångspunkter har sin grund i hur det amerikanska samhället ser ut[3]. Så allt kanske inte med automatik kan överföras till svenska förhållanden. Vi tycker också att man, som Baase till stor del gör, kan skilja på en skiljelinje inom ett land och den som kan hänvisas till mellan länder, även om grundproblemet är det samma[4]. Men enligt vår uppfattning så är detta egentligen inte ett nytt fenomen. Ja just den digitala skiljelinjen är ny, just på grund av den har med datorer och annan utrusning att göra som inte fanns för X antal år sedan. Men skillnader i tillgång till information är enligt vårt sätt att se på det inget nytt. Akademiker har alltid haft mer tillgång till böcker och annat som en person som inte har denna utbildning kan ta till sig. Sociala skillnader har gjort att intresset för att skaffa sig information har varierat mellan samhällsklasserna. Och förståelsen för att information kan vara en viktig väg in i ett bättre liv, är säkert något som de med högre utbildning håller med om, men de lågutbildade kanske inte alls håller med om detta. Kan det vara så att den digitala skiljelinjen är något som egentligen kanske mer påverkar de redan välinformerade? Kan det vara så att de som idag redan använder datorer i stor utsträckning ser ekonomiska vinster med att få alla att använda sig av det, så att vissa banktjänster med mer, kan läggas ner då efterfrågan av dem inte finns mer? Vi tror väl kanske inte det innerst inne men en intressant vinkling är det hur som helst.
Om också ska säga något om de globala skillnaderna inom den digitala världen, så tror vi att det å ena sidan handlar om pengar. Pengar som många av världens länder saknar för att införskaffa datorer, servrar och annan nödvändig digital infrastruktur för att få till stånd ett fungerande informationssamhälle. Å andra sidan handlar det om utbildning i stort. Ju fler som har möjligheten att läsa och räkna, ju fler kommer att efterfråga möjligheten att kunna dra nytta av all den information som den rika världen tillhandahåller idag. Sen är ju den stora frågan om vi vill släppa in alla i den digitala gemenskapen?
Distansutbildning – IT en förutsättning?
En fråga som vi anser relevant i sammanhanget, är hur IT påverkat människors möjlighet att utbilda sig och vilka eventuella konsekvenser detta kan få för samhället. Våra egna erfarenheter behöver väl ingen närmare genomgång, mer än att vi båda troligtvis inte hade skaffat oss en högskoleutbildning om möjligheten att bo kvar på hemorten inte funnits. Och där har ju IT inneburit stora möjligheter. Visst kunde man studera på distans tidigare också, genom brevkurser och annat, men vi anser inte att detta ens är jämförbart med en utveckling som skett med digitala media. Idag så kan vi med teknikens hjälp vara med i realtid på föreläsningar och annat, även om mycket av den sociala biten går förlorad. Just det att man kan bo kvar på hemorten är ofta ett argument för dem som väljer att studera på distans. Men är detta bara positivt? Om ser krasst på det så kan man idag säga att det har blivit mycket enklare att skaffa sig en akademisk examen. Med allt fler som får en examen så minskar intresset av att jobba inom hantverksområdena, och inom andra branscher som anses ha låg lön eller låg status. Risken är också att kraven på jobb som egentligen inte kräver så hög utbildning kommer att öka, just för att det finns människor som är tillgängliga för dessa jobb då de jobb de egentligen är utbildade för inte räcker till. Eller så söker de sig till storstäderna, och får alltså flytta i alla fall. Vad hjälper det då att man kan utbilda sig på sin hemort, om man ändå måste bryta upp efter studierna? Kanske att mer av distansutbildningarna skulle inrikta sig på att utbilda inom områden där man efter studierna kan fortsätta att jobba också hemifrån? Kanske att detta skulle kunna vara ett sätt att stoppa avfolkningen från glesbygden med mera?
Källförteckning
Baase Sara (2009) A gift of Fire – Social, Legal and Ethical Issues for computing and the Internet Third edition. Pearson Prentice Hall
Collste Göran (e d) (2000) Ethics in the age of information technology upplaga 7 Linköpings universitet
[1] Baase, Sara (2009) sida 368-369
[2] Collste, Göran ed (2000) sida 139-141
[3] Baase, Sara (2009) sida 388-390
[4] Baase, Sara (2009) sida 391
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|