Diskussionsuppgift moment 8, KIC501

Då kraven på formalia på detta arbete inte är så högt så har vi valt att använda oss av notsystemet vid referering.

IT och samhällskonsekvenser

Wikipedia och dess akademiska värde

Diskussionen bygger på fråga 7.42 i Baase. Vilket akademiskt värde har webbsidor som Wikipedia och liknande? I dags läget ingenting. Visst kan man i vissa sammanhang få använda sig av dessa källor, men då i mindre omfattning och i arbeten som inte ställer så stora krav på källkritik och riktigheten i det man påstår. Vi håller med om det som Baase skriver om att risken är stor att det som skrivs på dessa sidor kan innehålla felaktiga uppgifter, även om, som hon också nämner, kvalitén är inte alls så låg som man kanske kan tro[1]. Men att helt fördöma denna typ av faktasidor tror vi inte på. Även om det krävs mer av källkritiskt granskande för att avgöra värdet av data, så kan man i alla fall få en liten bild av om vad det handlar om. Så sett ur den vinkeln så anser vi att man ska fortsätta att tillåta viss källhänvisning till dessa källor. Och att tala om och visa hur man använder dem redan under låg- och mellanstadiet. Jan Holmqvist diskuterar vilken nytta man kan ha av IKT (Informations och kommunikationsteknologi) inom skolan och huruvida skolan ska tillhandahålla utrustning med mera för att elever ska kunna dra nytta av informationsinhämtning från Webben[2], och då även från ställen från Wikipedia. Vi anser det. Genom att redan i unga år få elever att förstå att allt som skrivs inte är sant, kanske det kan leda till ett mer källkritiskt granskande av material när man kommer upp i åren. Inte bara när det gäller akademiska studier, utan ett mer allmänt kritiskt förhållningssätt till information överhuvudtaget. Kanske att de problem som ändå finns med Wikipedia, och trovärdigheten, då med tiden kommer att reduceras, då allt fler som publicerar material på dylika sidor, mer eller mindreautomatiskt själva kommer att vara mer noggranna med vilken sorts information man publicerar?

Digitala skiljelinjen – ett nytt problem eller fanns det en skillnad redan innan datorns intåg i samhället?

Diskussionen bygger på fråga 7.46 i Baase. Att det finns en digital skiljelinje är inget som vi vill diskutera emot, och håller till stor del med Baase i det hon säger, även om mycket av hennes utgångspunkter har sin grund i hur det amerikanska samhället ser ut[3]. Så allt kanske inte med automatik kan överföras till svenska förhållanden. Vi tycker också att man, som Baase till stor del gör, kan skilja på en skiljelinje inom ett land och den som kan hänvisas till mellan länder, även om grundproblemet är det samma[4]. Men enligt vår uppfattning så är detta egentligen inte ett nytt fenomen. Ja just den digitala skiljelinjen är ny, just på grund av den har med datorer och annan utrusning att göra som inte fanns för X antal år sedan. Men skillnader i tillgång till information är enligt vårt sätt att se på det inget nytt. Akademiker har alltid haft mer tillgång till böcker och annat som en person som inte har denna utbildning kan ta till sig. Sociala skillnader har gjort att intresset för att skaffa sig information har varierat mellan samhällsklasserna. Och förståelsen för att information kan vara en viktig väg in i ett bättre liv, är säkert något som de med högre utbildning håller med om, men de lågutbildade kanske inte alls håller med om detta. Kan det vara så att den digitala skiljelinjen är något som egentligen kanske mer påverkar de redan välinformerade? Kan det vara så att de som idag redan använder datorer i stor utsträckning ser ekonomiska vinster med att få alla att använda sig av det, så att vissa banktjänster med mer, kan läggas ner då efterfrågan av dem inte finns mer? Vi tror väl kanske inte det innerst inne men en intressant vinkling är det hur som helst.

Om också ska säga något om de globala skillnaderna inom den digitala världen, så tror vi att det å ena sidan handlar om pengar. Pengar som många av världens länder saknar för att införskaffa datorer, servrar och annan nödvändig digital infrastruktur för att få till stånd ett fungerande informationssamhälle. Å andra sidan handlar det om utbildning i stort. Ju fler som har möjligheten att läsa och räkna, ju fler kommer att efterfråga möjligheten att kunna dra nytta av all den information som den rika världen tillhandahåller idag. Sen är ju den stora frågan om vi vill släppa in alla i den digitala gemenskapen?

Distansutbildning – IT en förutsättning?

En fråga som vi anser relevant i sammanhanget, är hur IT påverkat människors möjlighet att utbilda sig och vilka eventuella konsekvenser detta kan få för samhället. Våra egna erfarenheter behöver väl ingen närmare genomgång, mer än att vi båda troligtvis inte hade skaffat oss en högskoleutbildning om möjligheten att bo kvar på hemorten inte funnits. Och där har ju IT inneburit stora möjligheter. Visst kunde man studera på distans tidigare också, genom brevkurser och annat, men vi anser inte att detta ens är jämförbart med en utveckling som skett med digitala media. Idag så kan vi med teknikens hjälp vara med i realtid på föreläsningar och annat, även om mycket av den sociala biten går förlorad. Just det att man kan bo kvar på hemorten är ofta ett argument för dem som väljer att studera på distans. Men är detta bara positivt? Om ser krasst på det så kan man idag säga att det har blivit mycket enklare att skaffa sig en akademisk examen. Med allt fler som får en examen så minskar intresset av att jobba inom hantverksområdena, och inom andra branscher som anses ha låg lön eller låg status. Risken är också att kraven på jobb som egentligen inte kräver så hög utbildning kommer att öka, just för att det finns människor som är tillgängliga för dessa jobb då de jobb de egentligen är utbildade för inte räcker till. Eller så söker de sig till storstäderna, och får alltså flytta i alla fall. Vad hjälper det då att man kan utbilda sig på sin hemort, om man ändå måste bryta upp efter studierna? Kanske att mer av distansutbildningarna skulle inrikta sig på att utbilda inom områden där man efter studierna kan fortsätta att jobba också hemifrån? Kanske att detta skulle kunna vara ett sätt att stoppa avfolkningen från glesbygden med mera?

Källförteckning

Baase Sara (2009) A gift of Fire – Social, Legal and Ethical Issues for computing and the Internet Third edition. Pearson Prentice Hall

Collste Göran (e d) (2000) Ethics in the age of information technology upplaga 7 Linköpings universitet

---

[1] Baase, Sara (2009) sida 368-369

[2] Collste, Göran ed (2000) sida 139-141

[3] Baase, Sara (2009) sida 388-390

[4] Baase, Sara (2009) sida 391

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionsuppgift moment 7, KIC501

Då vi inte anser att formalia det viktigaste i denna uppgift har vi inte använt Harvard-systemet vid refereringen, utan noter.

Säkerhet, integritet samt datorbrottslighet

Mobiltelefoni och dagens unga – integritetsfrågor och yttrandefrihetsfrågor

En fråga som vi anser hänger ihop med diskussioner förda både i kapitel 2 och 3 i Baase, men som enligt vår mening inte diskuteras på ett tillfredsställande sätt, är hur ungdomar och barn uppfattar vad som är rätt och riktigt när det gäller till exempel användandet av olika funktioner som finns i de flesta mobiltelefoner idag. Vilka implikationer kan det få på vår rätt till ett privatliv, och hur långt anser ungdomen av idag att man kan gå, när det gäller att publicera material, kort, video och ljud, på andra personer som kanske inte ens vet om att de är filmade eller bandade[1]? Frågan har lite samband med fråga 2.55 i kapitel 2 i Baase och till en liten del också till fråga 3.33 i kapitel 3. Våra egna erfarenhet av de problem som mobiltelefoner kan medföra är att en av oss har en son som när han var 7 år, filmades i duschen i skolan efter gymnastiken av en ”kompis” som sedan visade upp detta för andra på skolan. Så vitt vi vet så publicerades det aldrig på Internet, men det kunde lika gärna ha gjorts.

Hur ska man tackla ett sådant problem? Visserligen finns det lagar som skyddar oss mot ett sådant beteende, men för en 8-så kanske inte detta är så lätt att förstå? Varför får jag inte filma och ta kort när mobilen har dessa funktioner? Detta är ett problem som inte bara barn och ungdomar har, utan även vuxna har svårt att förstå vilka konsekvenser det kan få, om man till exempel publicerar material om sig själv på Internet[2], även om detta inte alls är olagligt. Eller har de förstått, barnen alltså? Är det så som Baase skriver[3], att dagens ungdom har en helt annan syn på integritet och vad som ska anses vara privat, än vi som är något äldre har? Och är det så att vår frihet att fritt yttra oss i ord och bild med mera, kommer att, med utvecklingen bland dagens ungdom, ta en riktning som om några år kommer att få engelsk tabloidpress att framstå som rena söndagsskolan? Redan idag finns det massvis av material utlagt på sidor som till exempel YouTube, där ungdomar själva visar upp sig, eller har blivit filmade i smyg av en kamrat. Just då kanske det inte ses som nått direkt allvarligt, utan mer som en kul grej, men om några år, när man inträder i vuxenvärlden, vill man då att dessa digitala spår ska finnas kvar så lättillgängligt som det idag är? Vi tror inte det.

Kan då strängare straff mot dessa aningslösa ungdomar lösa situationen? Knappast. Vad som behövs tror vi är att föräldrar inser farorna med mobiler och annan utrustning, och ställer sig frågan: Behöver min son eller dotter verkligen ha en telefon med sig jämt? Om man anser detta så anser vi att det ska ställas stora krav på föräldrarna att de verkligen tar sitt ansvar och förklarar för barnen vilka konsekvenser det kan få om man bryter mot lagar eller etiska regler. Och om det ändå skulle bli så, straffa föräldern, inte barnet. Vi tror att det skulle få en mycket större preventiv effekt mot alla typer av övertamp som sker av minderåriga. Om jag inte sköter mig så råkar min mamma eller pappa illa ut. Kanske att detta skulle få bort mycket av alla tråkigheter som sker? Ytterligare något som vi ifrågasätter är om man ska kunna straffa den eller de som tillhandahåller tjänster för att till exempel publicera videor så som YouTube. Vi tror att om det blir en realitet, så kommer det starta en farlig utveckling. Ska man kunna straffa en tillverkare av en kamera som använts vid ett brott? Eller hur långt ska man gå?

Det våldsamma samhället – en konsekvens av videospel och webben?

Denna diskussion har sitt ursprung ur fråga 3.32 i kapitel 3 i Baase. Är det så kallade lättillängliga videovåldet, eller underhållningsvåldet, på Internet och i videospel en stor orsak till att våldet ökar i samhället? Baase menar just detta. Att den nya teknologin har skapat helt nya sätt på vilket barn kan råka ut för illvilliga personer, eller komma över material som är mer eller mindre lämpligt att få tillgång till[4]. Hon menar att tillgängligheten till porr och annat har ökat och att det är mycket lättare idag för unga människor att komma över sådant material. Likaså menar hon att det är svårare att skydda barn från till exempel pedofiler som härjar fritt på Internet, och lurar unga till både det ena och det andra. Och visst har tillgängligheten ökat på olämpligt material. Men ska man skylla det ökade våldet på Internet och videospel? Vi tycker inte. Att censurera bort saker[5] som vi anser vara minde bra, är inte en väg att gå anser vi. Visst skulle detta skydda barnen, men det inkräktar också på våra rättigheter som vuxna människor att själva avgöra vad vi anser vara av intresse att titta eller lyssna på med mera. Då är det bättre att som man idag försöker att göra, filtrera bort olämpligt material för unga ögon[6], eller se till att material som anses mindre lämpligt, publiceras på ett sånt sätt att det blir mycket svårt för ett barn att komma åt materialet. Till exempel genom att man måste registrera sig på något sätt där en kontroll av legaliteten ingår. Detta är säkert något som många skulle anse inkräktar på integriteten, så frågan är inte helt självklar att lösa. Kanske att man i detta fall måste bedöma utifrån moraliska och etiska värderingar, istället för strikt juridiska?

Återigen så vill vi påpeka föräldrarnas eget ansvar. Som ett exempel kan ges Mickes inställning till videospel. Han anser att den åldersmarkering som finns på spelen idag visserligen är bra, och ger en fingervisning om hur mycket våld eller sex det finns i ett spel. Men detta är inget han egentligen bryr sig om när det gäller vilka spel han låter sonen spela. Istället gör han en bedömning av spelet själv genom att spela det, eller sita med när sonen spelar så att han kan förklara vad som egentligen skulle ha hänt i verkligheten om någon fick en kula i bröstet eller något annat. Skillnaden på spel för 16-18 åringar och ett som är till för 3 eller 7 åringar, är mängden av blod. Skillnaden på lego starwars (3 år) och call of duty (18 år) är just det. Båda spelen går ut på att slåss och skjuta och förinta fienden. Malin håller inte med Micke i denna åsikt. Hon menar att det kanske är för att hon är mamma och jag är pappa, men det tror Micke inte är någon skillnad. Många föräldrar tar sig inte tid att sätta sig in i vad spelen handlar om utan går bara på åldersmarkringen. Och varför är videospel så populärt hos barn och ungdomar? Är det inte ett misslyckande hos oss som föräldrar när ett digitalt spel är mer intressant än att umgås med sina päron?

Låst eller öppen källkod?

Detta är en fråga som har ett nära samband med fråga 4.47 i Baase. Frågan är om mjukvaror ska vara fria att kopiera eller inte. I Sverige och även i många andra länder så skyddas ofta mycket av upphovsrättsregler[7] eller patent. Att musik, filmer och mycket annat ska vara skyddat håller vi med om. Detta för att ensamrätten och den ekonomiska fördel detta kan ge, till mångt och mycket är en drivkraft som genererar mycket av det som idag produceras inom dessa branscher. Och vi tror inte att genom att släppa rättigheterna fria att det skulle leda till bättre musik eller bättre filmer. Men så kan fallet vara när det gäller programvaror. Genom att släppa koden och låta alla som vill ha tillgång till den, skulle kunna leda till nya användningsområden, förbättrad programvara och en större tillförlitlighet. Baase diskuterar huruvida alla program ska släppas fria eller inte och menar att om man gör det, så kanske det skulle innebära att program som inte är så användbara för den stora massan, aldrig skulle komma till[8]. Vi vill argumentera emot detta. Istället tror vi att man genom att släppa koden fri, faktiskt kan på ett helt annat sätt skapa nya program, genom att vidareutveckla redan befintlig kod och använda dem på ett helt annat sätt än det kanske från början var tänkt. Det finns många exempel på nya sätt att sälja tjänster runt program som är byggda på öppen källkod, med en mycket god vinstmarginal. Att alla skulle börja koda själva tror vi inte på, utan företag som kan erbjuda service, anpassning av kod med mera skulle kunna få en mycket stark utveckling. Varför betala 150 000 kr för en licens när man kan få ett lika bra program för en spottstyver, och dessutom ha rätten att själv, eller via någon annan, granska koden och se om den verkligen lever upp till den standard man vill ha?

Källförteckning

Baase, Sara (2009) A Gift of Fire – Social, Legal and Ethical Issues for computing and the Internet Third Edition Pearson Prentice Hall

---

[1] Baase, Sara (2009) sida 63

[2] Baase, Sara (2009) sida 106-107

[3] Baase, Sara (2009) sida 108

[4] Baase, Sara (2009) sida 168-169

[5] Baase Sara (2009) sida 167-171

[6] Baase, Sara (2009) sida 171

[7] Baase, Sara (2009) sida 214-217

[8] Baase, Sara (2009) sida 253-254

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionuppgift 2 KIC501

Högskolan Väst 2009-02-02

Institutionen för ekonomi & IT

Diskussionsuppgift 2, KIC501

Mikael Larsson

Malin Hanson

Systemutveckling och konsekvenser för arbetet

A) Är tekniken neutral?

a) Diskutera på vilka sätt det kan finnas ”inbyggda värden” (t ex maktaspekter) i informationssystem (biased systems). Försök ge exempel på sådana inbyggda värden i några informationssystem ni känner till. Finns kopplingar till sådana inbyggda värden och systemutvecklingsmodell och metod?

Orättvisa i system kan visa sig på olika sätt. Collste var upp hur viktigt det är att belysa dessa för att orättvisorna kan komma att påverka våra grundläggande värderingar om vad som är rättvisa. (Collste, Göran 2000 s 60) . Han definierar tre kategorier:

· De som redan existerar; dolda i system ; speglar fördomar i vårt samhälle

· Tekniska fördomar; pga tekniska lösningar och beroende.

· Uppkomna fördomar; systemet ändrade användning från den ursprungliga kontext gör att fördomar framstärks då det används för andra målgrupper än som ursprungligen tänkt.

De medium som idag presenteras på Internet erbjuder allt fler människor att verkligen tycka till, genom att blogga , wikis etc. beroende på hur många läsare som är intresserade så kan man få en mer eller mindre makt position. Visserligen kan Internetserver administratören stänga av den som inte sköter sig!

Systemutvecklare av proprietära system bygger in sin egen oumbärlighet och dessutom har låst sin kod.

Open source – Linux- är revolutionen mot dessa leverantörer- typ microsoft. Detta är enda sättet att ”komma” åt dessa.

Vissa is är byggda för människor med mer utbildning, som inte tar hänsyn till handikapp av olika slag.

När vi diskuterar manligt kontra kvinnligt så kom VI till slutsatsen att nästan all forskning när det gäller sjukdomar o mediciner så görs de mesta studierna på män. När sedan beslutstödssystem ska utvecklas så baseras de delvis på tidigare gjord forskning och då borde det logiskt sett förfördela kvinnor som då kanske inte alls har samma symptom vid ex hjärtinfarkt som en man men diagnostiseras och medicineras efter generella symptom baserade mestadels på män.

Ser vi till olika system utvecklingsmodeller eller metoder så kan man se i partsperspektivet se ett värdebaserad tänk, att de visserligen gemensamt togs fram men att värderingarna är utifrån själva föreningens värderingar.

System som utvecklats för Volvo och löpandebandsprincipen- total övervakning.

b) Sociala värden bestämmer vilken teknologi vi satsar på och utvecklar. Lika viktigt identifiera det vi inte satsar på och fundera över varför. Försök fundera över några teknologitillämpningar som är tänkbara men ej utvecklade i stor skala.

Litteratur: Nissenbaum, H. Values in Computer System design: Bias and Autonomy. S 59 – 69 i Collstes bok.

Vi har idag i Sverige ingen direkt utbyggd övervakning med Amerika i samhället om man jämför Baase beskrivning av det amerikanska samhället. Vi har relativt reglerande lagar och författningar som styr integritetsskyddet, tryckfrihet, upphovsrätt, säkerhet.

Virtuella doktorer

Självstyrande bilar

Det som vi inte satsar på är sådan som inte finns någon efterfrågan på, eller våra lagar, författningar strider mot, eller vår kulturs etik och moral inte anser passande.

B) Diskutera för- och nackdelar med olika systemutvecklingsstrategier:

- Traditionell systemutveckling (livscykelmodellen)

Top down perpektiv, vattenfallsmodellen. Passar större industrier.

Taylorismen ser människor bara som arbetskraft, skiljer mellan styrning, planering och det operativa arbetet. Ingen respekt för lägre utbildning etc. Ingen användarmedverkan.

- Socio-teknisk systemutveckling

Man försöker se både tekniska och socialaspekter i utvecklingsarbete. Hitta en gyllene medelväg. Frågan är vad som skall, bör och vad som verkligen prioriteras i slutändan.

Hur blir det med en ständig jämkning?? Kvalitén på systemet?

- MOA-modellen

Här tar man dessutom mer hänsyn till organisations övergripande konsekvenser vid utvecklingen. Både internt och externt. Vad kan det i slutändan betyda i ex arbetsprocesserna vid införandet av ett sådant utvecklat system. Vilka organisatoriska förändringar kommer det att ge? Vilka intressegrupper inom organisationen kommer att åskådliggöras?

- Objektorienterad systemutveckling

Berorende av användarmedverkan. RUP, UML.

- SOA

Öppen arkitektur, tjänsteorienterat sätt….

Passar olika strategier i olika sammanhang, t ex för olika typer av verksamheter? Vilken strategi skulle du själv föredra arbeta efter i ditt kommande arbete? Motivera!

(Se förinspelad föreläsning om systemutveckling).

Beroende av vart systemet ska verka, i vilken miljö, med vilka, kvalitetssäkringar som krävs.

Ett objektsorienterat SOA perspektiv.

C) Påverkan av psyko-sociala aspekter i arbetet i samband med datorisering.

Beskriv och diskutera exempel på hur psyko-sociala aspekter i arbetet kan påverkas i samband med datorisering utifrån litteratur samt egna erfarenheter!

Baase tar upp hur gamla yrkesområden ex bankernas behov av minskade arbetskraft iom datoriseringen i inledningsfasen man har idag utvecklat flertalet nya tjänster, system och applikationer som i slutändan genererat fler arbetstillfällen. Enligt forskare så tenderar tekniska lösningar inom vissa områden att inledningsvis vara mest negativ men ser man ur ett längre perspektiv har tekniken utvecklat en positiv riktning.

Grundéns studie tar upp aspekter som;

Autonomi- självständigt arbete, delegera ut arbetsuppgifter så folk får mer ansvar och att säga till om.

Risken är att det byggs in monotoni i systemet om man inte ser helheten vid uppbyggandet av systemet. Delar avgränsas från varandra.

Man måste få medarbetarna att känna sig delaktiga, respekterade, ta tillvara deras kunskaper och kreativitet. De kanske har innovationer som skulle vara nyttiga att ha i systemet. De äldre medarbetarna hade en kunskap att utföra sina uppgifter manuellt om systemet skulle ligga nere men risken är att de yngre som kommer in i en organisation kan bara utföra uppgifterna med data. De förstår helt enkelt inte vad de gör eller hur det påverkar eller bearbetas i systemet.

På vilket sätt kan negativ påverkan på psyko-sociala aspekter i arbetet undvikas?

Tydlig gjord och fungerade information och kommunikation mellan alla berörda, dessutom måste den anpassas efter situation.

Veckovisa möten för att alla ska få tycka till, komma med ideér, ifrågasätta för att få ut bästa möjliga lösning. Dock krävs det en bra ledare här.

Olika arbetsuppgifter, rullande scheman, bra kommunikationsklimat – speciellt i fikarummet, många svårigheter löses bäst i fikarummet.

Bra organisationsklimat!!!!!! Krävs bra ledare här och strategier!!

Kan val av modell och metod för systemutveckling påverka datoriseringens inverkan på psyko-sociala aspekter? Illustrera!

Ex Traditionell utveckling som taylorismen eller mer känd som löpnade bandsprincipen, där utveckling av system kanske görs på grundval av optimering av enstaka uppgifter som ska utföras. Detta riskerar att ge monotona arbetsuppgifter.

Något som idag är popuärt att tala om är den så kallade SOA-arkitekturen, alltså ett sätt att bygga system utifrån att använda redan befintliga system, men vad händer om man tar detta sätt att bygga på några steg högre upp, det vill säga till användarna?

Ja om medarbetarna inte får var med i utvecklingen så känner de sig överkörda, får de dessutom taskigt med information eller felaktig information så startas rykten och det blir en höna av en fjäder. Utvecklingen av systemet får då heller ingen förankring bland medarbetarna som kanske inte accepterar det i slutändan. Får de vara med i en utvecklingsprocess så får de känna att de i alla fall delvis har något att säga till om, flera missar kan undvikas då man verkligen får den operativa personalens syn på ex arbetsflödet eller idéer på hur det skulle kunna lösas bättre. Detta med en bra kommunikation och en dialog med åtminstone de som är villiga att vara med i utvecklings arbetet kan bidra till att de blir sk ambassadörer för det nya som då blir till informella ledare och kan påverka sina mindre entusiastiska kollegor. Etc.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionsuppgift 1 KIC501

1. Scenario om beslutsstödssystem: Ett expertsystem för sjukvårdsbehandling finns tillgängligt vid en vårdcentral i Floby. Man kan ringa till expertsystemet ”Syster Inger” och få råd vid vissa sjukdomar.

Antag följande: 79-åriga Rut ringer till expertsystemet. Rut har mycket ont i halsen och har haft så ett par dagar. Hon svarar på några frågor hon får som hon får av ”Syster Inger” (frågorna ställs med syntetiskt tal). Hon får rekommendationen att dricka bikarbonat 500 ml x 6. Hon blev mycket sjuk av doseringen.

Vem bär ansvaret för feldoseringen?

Här kan vi se flera olika saker som gör att doceringen blivit helt felaktig. Som första aspekt ser vi ett programmeringsfel i databasen där det troligtvis borde ha stått 50 ml istället för 500ml. Då är frågan om det är den som instruerat programmeraren som angett felaktig docering, eller programmeraren som helt enkelt matat in fel siffror eller så är det programmeringsansvarig som inte felsökt dvs buggtestat programmet innan implementation i skarpt läge. Samtidigt kan vi tycka att lilla Rut borde själv ha förstått att hon inte skull ha druckit 3 liter bikarbonatblandning. Den ytterst ansvariga är dock sjukvården själva - dvs sjukvården i Floby som ansvarar för patienternas säkerhet och välbefinnande.

En annan aspekt är att systemet helt enkelt inte är tillräckligt utbyggt för att klara av alla sorters diagnoser som patienterna ringer in om, utan det behövs en större mängd kunskap i systemet för att klara av en digitaliserad service. I vår kurs Hälsoinformatik talade Martin Gellerstedt om vikten av hur man utformar intelligensen i dessa beslutstödssystem. Forskningen sker på hela grupper inom en viss profil men alla individer får sällan exakt lika symptom, ex smärta är något som är väldigt individuellt upplevt.

Anser Ni att liknande system bör införas vid er vårdcentral?

Nej det anser vi inte. Expertsystem anser vi kan vara en ypperlig hjälp vid bedömning av olika diagnoser och sjukdomsfall, men då ska dessa användas som en hjälp för den behandlande/bedömande läkaren. Inte som ett system som själv ska fatta avgörande beslut. Systemet ska alltså fungera som ett rådgivande system, dit läkaren/sjuksköterskan kan vända sig för att få hjälp med vissa saker, men beslut om behandling och medicinering måste alltid tas av en person och inte en maskin. Som vi ser det är risken att sjukvårdspersonalen förlitar sig allt för mycket på systemet och glömmer sitt kritiska tänkande, det är viktigt att personalen fortfarande har rätt kompetens så att de kritiskt kan granska svaret från systemet. Varje individ har säkerligen inte samma symptom som alla i en studerad grupp, som kanske också legat till grund för den föreslagna diagnosen i systemet. Möjligtvis kan man tänka sig att vissa system som är utformade för specifika diagnoser (diabetes, hjärtsvikt mm) skulle kunna ha även denna beslutande funktion, men då endast i en mycket begränsad skala.

Diskutera den troliga framtida utvecklingen av liknande beslutstödssystem.

Detta är en fråga som är mycket svår att besvara egentligen. Det som man kan hoppas blir det troliga scenariot är det som vi diskuterar ovan, alltså att expertsystemen inom sjukvården kan fungera som en hjälp för personalen att diagnostisera och bedöma vilken behandling och medicinering en patient ska ha. Det allra viktigaste som måste till är att det inom all sjukvårdspersonal finns en gemensam nomenklatur där all är överens om vad olika begrepp står för. Detta är en komplex uppgift och kräver säkerligen en stor databas som innehåller mycket metadata, frågan är hur effektiv den blir. Men att ersätta diagnostiseringen av en läkare/sjukvårdspersonal med ett system tror vi inte på, det är alldeles för osäkert. En kompetent utbildad bör dock ändå ta det slutgiltiga beslutet. Ytterligare en aspekt är ju det kravet som indirekt ställs på vanliga människor som ringer att verkligen kunna förklara sina symptom utifrån den nomenklatur som systemet är uppbyggt på. Det är för oss en omöjlighet, det skulle innebära att vi själva skulle kunna ha så pass mycket kunskap att vi skulle kunna diagnostisera oss själva.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionuppgift 1 ITC501 – som inte behövde göras

Diskussionsuppgift 1 – vad är god forskning?

God forskning kan vara mycket. Det som vi ser som det allra viktigaste att tänka på är att alltid ha ett etiskt och moraliskt förhållningssätt rakt igenom hela processen. Det vill säga att man alltid oavsett var i processen man befinner sig, ställer sig frågan om detta verkligen är rätt, riktigt och försvarbart utifrån en grundläggande respekt för i första hand människor[1], men också andra djurs värde. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har utvecklat forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ett dokument som också det tidigare socialvetenskapliga forskningsrådet använde som underlag för etiska bedömningar. Råden har numera uppgått i Vetenskapsrådet[2]. Dessa principer utgörs av fyra stycken huvudkrav som vart och ett innehåller ett eller flera olika regler. De fyra huvudkraven är[3]:

1. Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte
   

2. Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

1. Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
   

4. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Att alltid ha en transparens i den forskning man redovisar är också A och O. Med detta menar vi att man i rapporter, artiklar med mera alltid ska redogöra för vilka metoder, vilka teorier, vilken förförståelse etc. som finns i bagaget. Man ska alltså kunna följa processen med forskarens ”glasögon” på sig genom hela rapporten för att eventuellt kunna återskapa de förhållanden och annat som rådde just vid forskningstillfällets tidpunkt.[4] Det vill säga att de värderingar som forskaren själv har noggrant ska redovisas för att den som tar del av resultatet otvetydigt ska kunna förstå hur forskaren ser på världen och det han/hon undersöker[5]. Detta är inte minst viktigt då all forskning på ett eller annat sätt kan ses som ”färskvara” och inga absoluta sanningar finns.

Det kan också vara viktigt att under resans gång ifrågasätt de resultat man kommer fram till och inte enbart godtaga dem omedelbart. Finns det en rimlighet i resultaten, eller kan det ha gått fel någonstans. Gör man inte detta ifrågasättande så är risken kanske stor att man drar helt fel slutsatser, vilket i slutändan kan leda till just etiska problem med mera.

Något underförstått när det gäller god forskning och etik är givetvis att under inga omständigheter försöka att fabricera eller medvetet påverka resultatet i en viss riktning.

---

[1] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

[2] Codex (2008) Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html 2009-01-15

[3] Vetenskapsrådet (2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 2009-01-15

[4] Wallén Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik.Studentliteratur, Lund.

[5] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

//Micke Lidköping vid Vänern

Betyget i TOB300

Nu har vi fått vårt betyg i TOB-kursen. Det blev ett B. Det får vi vara mer än nöjda med. Passar på att tacka alla inblandade igen för allting.

//Micke Lidköping vid Vänern

Rapport TOB300

Rapporten är nu inlämnad men på grund av sekretess så kan jag tyvärr inte publicera något här. Ni får tro på mitt ord istället.

//Micke Lidköping vid Vänern