Uppgift 3
Analys av medicinska data
Program: HIB300
Datum: 2008-05-12
Författare
Mikael Larsson 71-11-13
Examinatorer
Martin Gellerstedt
Funderade på hur jag bäst kunde beskriva mina tankar kring den givna frågeställningen. Ett alternativ var att helt enkelt ställa upp frågorna som rubriker och sedan försöka skriva ner det väsentligaste under varje rubrik. Men efter att ha fått ett tips från en elev som läste denna kurs förra året (Anna-Karin Nilsson, Ankarsrum), så kommer jag istället att försöka beskriva hur jag ser på det utifrån ett ”fejkat” fall och beskriva hur jag tänker mig det hela från telefonsamtal till vård på sjukhus. Hoppas att detta ”tips” inte ses som fusk, men jag tar risken i alla fall, för jag tycker idén passar mig bra.
Scenario: En medelålders man ringer sos-alarm med bröstsmärtor.
Telefonisten på sos-centralen tar emot samtalet och ställer de sedvanliga frågorna om namn och personnummer. När denne fått dessa så hämtar hon/han upp den elektroniska patientjournalen (hela detta scenario bygger på att en sådan finns), och kan på så sätt få tillgång till information om patientens tidigare hälsostatus. Han/hon kan till exempel skriva in symptomen som patienten beskriver, och om det skulle vara så att patienten äter någon form av medicin som kan ha som bieffekt bröstsmärtor, så kan han/hon få direkt information om detta på sin dataskärm, via någon form av BSS-system, alltså ett beslutsstödssystem, i vilken statistik finns samlad som gör att man kan använda dessa system för att fastställa den mest troliga orsaken till bröstsmärtorna. Detta system kan också vara till en hjälp för att bedöma smärtgraden hos patienten genom att ge förslag på frågor att ställa. Om telefonisten bedömer att ambulans behöver skickas (vilket man troligtvis måste göra i vilket fall som helst för att verkligen vara på den säkra sidan), så kan han/hon skicka med den elektroniska patientjournalen till den ambulans som ska ha hand om ärendet, det vill säga, ambulansen har ingen egen journalföring utan för sina anteckningar och uppgifter direkt in i patientjournalen, vilket underlättar för alla parter. Under samtalet registreras också vem som tagit emot det, hur länge det pågick mm, vilket redan idag är ett faktum, för att man vid ett senare tillfälle ska kunna gå tillbaka och kontrollera om något fel begåtts och i så fall av vem.
Denna information kan också användas för att förbättra servicen och respons - tiderna på sos-alarm. Alla ambulanser är naturligtvis utrustade med GPS - mottagare och sändare, dels för att ambulanspersonalen ska hitta fram till rätt adress, något som automatiskt kommer upp på deras skärm när sos-alarm skickar iväg den elektroniska journalen (därmed inte sagt att det är adressen som står i journalen som ska gälla, man kan ju bli sjuk lite varstans), men också för att sos - alarm alltid ska se vilka bilar som är lediga och är närmast den nödställde. Samtidigt som ambulansen skickas iväg så går ett meddelande till det sjukhus som ligger närmast om vad som är på gång, så att sjukhuset redan i detta läge kan börja förbereda sig på att ta emot patienten om ambulanspersonalen gör bedömningen att denne behöver sjukhusvård. Sjukhuset får då med automatik upp patientjournalen, vilken automatiskt uppdateras så fort ambulansen eller sos-alarm lägger till information i denna.
Allting som ambulanspersonalen gör med patienten registreras direkt in i patientjournalen med någon form av handburen enhet med enkla koder för prover och annan information. På detta sätt så har då sjukhuset tillgång till alla data som ambulansen får direkt via patientjournalen, och ett scenario där en läkare direkt kan följa händelseförloppet från sjukhuset och då avgöra om patienten behöver föras till sjukhus är inte svårt att tänka sig. Samtidigt som alla medicinska fakta förs i patientjournalen, så på förs också med automatik de kostnader för ambulanstransport samt andra kostnader som patienten ska betala. Olika tider samlas också in med automatik, till exempel ambulanspersonalens tid hos patient, tid från larmsamtal till det att patienten är under vård, både av ambulansen och av sjukhus.
När patienten så anländer på sjukhuset har de behandlande läkarna redan tillgång till alla uppgifter genom patientjournalen, vilket underlättar deras arbete avsevärt, man har alltså rean när patienten inkommer möjlighet att sätta in den behandling som behövs direkt, vilket kan vara avgörande för patientens chanser att bli botad/frisk. Ingen direkt avrapportering från ambulanspersonalen behövs, då man från sjukhuset kunnat följa händelseutvecklingen i realtid. Alla prover, behandlingar och annat som utförs på sjukhuset registreras naturligtvis i journalen direkt, tack vare att det också här finns handenheter som man kan använda för att registrera patientdata med. Också sjukhuset har tillgång till BSS:er som kan hjälpa dem att ställa rätt diagnos samt ge förslag på åtgärder som behöver sättas in.
Ytterligare nytta man kan ha av alla dessa data/information förutom den rent medicinska/vård – tekniska nyttan, är att det ger möjlighet att få en samlad överblick över alla insatser som gjorts med en patient på ett relativt enkelt sätt genom att låta datorer och statistikprogram räkna på olika saker. På så sätt kan denna information ge upphov till ökad kunskap och förståelse av bröstsmärtor och att man kan hitta mer förfinade metoder att i ett tidigt skede ställa rätt diagnos. Man kan också använda informationen för att få fram ekonomiska data av alla de slag, som kanske kan hjälpa till att spara pengar eller utnyttja resurser på bästa sätt.
För att sammanfatta vad jag avser så kan man säga att ett system som samlar in alla data från det att patienten ringer till det att patienten friskförklaras vore det bästa systemet för att få en överblick över alla faktorer som kan påverka patientens tillfrisknande fortare.
Då jag nu uppnått två sidor så får et väl räcka så, och ska jag vara riktigt ärlig så tror jag inte att jag kommer på nått mer so man skulle kunna använda datorer till och vilken specifik information man skulle ha nytta av att samla in.
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|