Mickes skolblogg: februari 2009

Öppen källkod eller på engelska ”open source” och fri programvara är något som allt fler talar om. Ett flertal utredningar är på gång att starta som ska titta på allt från affärsmodeller för offentlig verksamhet (Öhrwall Rönnbäck, 2008) till öppna standarder (Bergman 2008). Fenomenen öppen källkod och fri programvara är inte nytt, men det är först på senare tid som det verkligen tagit fart, både inom privat och inom offentlig sektor. Men hur ställer man sig till detta? Vilka för- och nackdelar med öppen källkod och fri programvara finns det? Det som mest tycks komma fram i öppenheten är hur fantastiskt bra allting med öppen källkod och fri programvara är. Men att det inte skulle finnas kritiska röster mot det är nog en utopi. De som följt debatten känner säkert till den strid som varit mellan F/OSS och Microsoft, och där grundaren Bill Gates vid ett flertal tillfällen och olika situationer uttalat sig om hur farligt det är för ekonomin och säkerhet att förlita sig på F/OSS (DiBona, Cooper, Stone, 2006). Men han företräder ett företag som har en betydande marknadsandel av proprietär programvara så hans åsikter är ju inte så konstiga. Av mer intresse är hur akademiker ser på fenomenet. Vilka för- och nackdelar med öppen källkod och fri programvara ser de? Och kan man på något sätt koppla dessa personer, på grundval av vad de skriver, till den ena eller andra sidan? Denna lilla undersökning tar sikte på att analysera ett antal artiklar som på något sätt behandlar öppen källkod och/eller fri programvara utifrån de ovan nämnda frågeställningarna på ett kvalitativt sätt. Vi gör inga anspråk på att denna undersöknings validitet och reliabilitet är hög, då urvalet av artiklar är alldeles för lågt för detta.

1.1. Bakgrund

Då vi tycker oss se och höra en övervägande del positiva omdömen om öppen källkod och fri programvara så har vi vid ett flertal tillfällen ställt oss frågan om det inte finns något negativt med fenomenet. Då vi ska undersöka något inom öppen källkod i en kommande c-uppsats, så ansåg vi det vara lämpligt att i denna artikelstudie undersöka just vilka för och nackdelar som finns med öppen källkod och fri programvara generellt sett.

1.2. Syfte

Syftet med denna rapport är att kritiskt granska ett antal artiklar som på något sätt har med den teoretiska referensramen att göra för att försöka visa på för- och nackdelar med öppen källkod och fri programvara. Förhoppningen är också att den ska visa att de artiklar som har en övervägande positiv syn på öppen källkod och fri programvara är skrivna av företrädare för ”open source” och ”free software” rörelsen, och att de som har en negativ klang eventuellt är författade av företrädare för den proprietära sidan.

1.3. Arbetsfördelning

Då vi båda som ingått i denna grupp som författat rapporten arbetar så tätt med varandra, och för att vi ser det som en förstudie till en kommande c-uppsats, så har ingen uppdelning i arbetet gjorts mellan oss. Detta betyder att vi båda har sökt artiklar och läst dem, samt att vi gemensamt har analyserat dem och skrivit denna rapport.

2. Metod

2.1. Litteratursökning

Artiklarna har sökts ut med hjälp av Internet uteslutande. De sökverktyg vi använt oss av är dels de som erbjuds från Högskolan Väst: s bibliotek, men också via Google scholar, eller bara Googles sökmotor.

De databaser vi sökt i är följande:

· SAGE

· AMC Digital Library

· Google scholar

· Academic Search Elite

· Computer Sweden

· IDG.se

· SKL

· Statskontoret

· Scirus

De sökkriterierna i olika konstellationer vi använt är dessa:

· ”open source”

· Free software

· Öppen källkod

· Fri programvara

· Fördelar

· Nackdelar

· Advantage

· Disadvantage

· Municipalities

· Benefits

Urval av artiklar har gjorts på följande grunder:

Då vi eftersökte artiklar som på något sätt sa något om för- och nackdelar med öppen källkod och fri programvara, så har egentligen det enda urvalskriteriet varit att det på något sätt ska handla om öppen källkod eller fri programvara. Visserligen gjordes en snabb genomläsning av artikels abstract, men detta enbart för att se att den inte berörde områden som kan sägas ligga helt utanför området, och där kanske något av de sökkriterier vi använt oss av enbart förekom i förbifarten i texten. Vi har också tagit med två så kallade ”papers” i vår analys. Detta för att vi ansåg det intressant att se vad som sades om användbarheten och öppen källkod, men också för att vi efter att ha undersökt författarna kommit fram till att de är trovärdiga, trots att just detta arbete inte publicerats i någon journal eller liknande.

2.2. Analysmetod

För att kunna analysera artiklarna på ett relativt kvalitativt, kritiskt bra sätt så utifrån vår teoretiska utgångspunkt så använde vi vissa nyckelord som vi letade efter i texten (för en utförlig beskrivning av hur en analys kan gå till att se Magne Holme & Krohn Solvang 1997). Dessa nyckelord var:

· Positivt

· Negativt

· Problem

· Skillnader

· Svårigheter

· Användbarhet

Om inte dessa nyckelord hittades så diskuterade vi innehållet för att försöka komma fram till om artikeln var positivt eller negativt inställd till öppen källkod och/eller fri programvara och på vilket sätt den var det. Då artiklarna har en så pass vid spridning innehållsmässigt så vill vi inte säga att våra slutsatser är de riktiga eller de enda man kan göra. Vi har också tittat på författarnas historia för att skapa oss en uppfattning om hur legitimt hans eller hennes åsikter är inom området. Att göra en djupare källgranskning har tyvärr tiden inte räckt till för, men vi är medvetna om att en sådan granskning behöver göras för att säkerställa användbarheten av innehållet i artiklarna (Magne Holme & Krohn Solvang 1997). För den mer kritiska granskningen så utgick vi från en mall som förespråkas av Polit Beck & Hungler (Rossander, Svensson 2005). De punkter som denna mall förespråkar att man ska undersöka är följande:

Titel

Titeln ska visa vad artikeln handlar om. Ämnet ska tydligt framgå. Den ska inte bestå av mer än 15 ord.

Abstract

Abstractet ska innehålla 100-200 ord. Det ska redogöra för syfte, metod och resultat. Genom att läsa abstractet ska läsaren förstå vad artikeln handlar om och kunna avgöra om artikeln är läsvärd för sitt eget syfte.

Introduktion

Introduktionen ska ge ett syfte till studien, bakgrund och tidigare forskning. Bakgrund i form av teoretisk litteratur och fakta ska ge läsaren kunskap för att förstå innehållet i studien.

Syfte

Syftet ska tala om varför studien utförts. Är det för att beskriva något, öka förståelse för något eller för att få kunskap om något. Vilka frågor söker författaren svar på genom sin studie?

Metod

I metodbeskrivningen ska hela tillvägagångssättet hur studien genomförts framgå. Metod, urval och verktyg ska beskrivas. Metoden ska relateras till problemet och vara relevant. Beskrivning av hur data har analyserats och resultatets tillförlitlighet ska vara med i metoden.

Resultat Allt som framkom i studien ska presenteras under resultat. För att göra resultatet mer läsbart och för att lyfta fram väsentliga data används tabeller och diagram. Besvarar resultatet de frågor som ställs i syftet?

Diskussion I diskussionen reflekterar författaren över resultatet i studien. Både styrkor och svagheter ska lyftas fram. Författaren ska dra egna slutsatser av resultatet och kan även ge förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

Referenser Allt material som använt i studien ska framgå som referenser. Referensernas relevans ska beaktas.

3. Sammanfattning av artiklarna

3.1. Artikel 1. Open Standards and the Role of Politics

Författare:

Shah, Rajiv C och Kesan, Jay P.

Shah är en adjunkterande biträdande professor vid Institutionen för kommunikation vid Illinois universitet i Chicago. Hans arbete undersöker det offentliga politiska konsekvenser som följer av utformningen av kommunikationsteknik. (Tyvärr hittar vi inget foto) (Shah, Rajiv C. 2009)

Jay P. Kesan: är professor vid Illinois universitet. Han innehar positioner i College of Law, Institute of Genomiskt biologi, Information Trust Institutet, Coordinated Science Laboratory, Department of Electrical & Computer Engineering, och Department of Agricultural & Consumer Economics.

Professor och Direktör har program i Intellectual Property & Technology law vid Mildred Van Voorhis Jones fakulteten Scholar (Kesan, Jay P.2009)

Publicerad:

ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 228 Proceedings of the 8th annual international conference on Digital government research: bridging disciplines & domains Philadelphia, Pennsylvania

SESSION: Policy and adoption

Pages: 3 - 12

Year of Publication: 2007

ISBN:1-59593-599-1

Artikeln finns att hämta på ACM (2007)

Sammanfattning:

Artikeln undersöker förbättringar som öppna standarder kan medföra genom en analys av en kvantitativ undersökning och även en analys av en fallstudie som rör regeringars roll i standardiseringsprocessen.

Vikten av öppnas standarder är något som påtagligt ökar när organisationers infrastrukturer ska byggas upp, kompabilitet mellan applikationer och system och integration mot organisationens egen plattform. Artikel tar även upp lite speglingar inom vilken del av mjukvaruutvecklingen som öppna standarder finns till övervägande del. Inlåsning mot en speciell leverantör är den fördel som nämns som övervägande fördel. Författarna nämner dock flera organisationer för ”open source” men tar Microsoft som representant för de proprietära.

Massachusetts var den först delstaten i USA som på uppdrag av de styrande förespråkade en policy för öppna standarder. Då de såg framtida konverteringsproblem för de dokument som fanns lagrade i arkiven och som omfattas av offentlighetsprincipen. De utövade de påtryckningar mot sin leverantör, mikrosoft, som blev tvungen att tillhandahålla fria licenser till delstaten. Efter detta togs det beslut att använda sig av ODF eller PDF som är öppna standarder för att undvika framtida inlåsningar av delstaten.

Författarna påvisar ett effektförhållande mellan öppna standarder. Det finns en mängd olika standarder som försvårar processen och de som får mest genomslagskraft är de som används mest i utvecklingen. För att regningars utformning av policy för öppna standarder ska få genomslagskraft påpekar författarna att man måste se till de faktorer som talar för öppna standarder; minskade leverantörsinlåsningar, kostnadseffektivitet och det uppmuntrar till innovationer. Något som man dock bör ta hänsyn till är vilka underliggande faktorer som kan påverkas ex olika grupper, värderingar eller intressen.

Kritisk granskning:

Titel:

Beskriver innehållet på ett bra sätt. Det enda problemet kan vara att förstå att ordet ”politics” har två innebörder i det engelska språket, men i denna artikel tar man upp båda aspekterna

Abstract:

Innehåller kortfattad redovisning för syfte och resultat. Redogörelse för vilken metod som använts saknas dock, det som skrivs är att det handlar om en redovisning av den preliminära forskning som de just bedriver. Dock får man en ganska bra överblick över vad innehållet i artikeln handlar om.

Introduktion:

Beskriver på ett bra sätt bakgrunden till arbetet. Både hur viktigt det är med standardisering och under en egen rubrik bakgrunden till öppna standarder. Referenser till litteratur finns rikligt i detta avsnitt. Syftet beskrivs också i detta avsnitt.

Syfte:

Syftet framgår alltså först i introduktionen. Men när det väl tas upp så förstår man på ett bra sätt vad författarna tänkt sig med artikeln. Artikeln har två syften. Det ena är att undersöka vilken inverkan öppna standarder har på ett deskriptivt och analytiskt sätt. Det andra syftet är att undersöka vilken roll regeringar spelar när det gäller att använda och uppmuntra öppna standarder. Målet man har är att tillhandahålla empiriska slutsatser till de som beslutar om detta.

Metod:

Metoderna som använts beskrivs under en egen rubrik. Det är väl beskrivet, och man använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in det data som studien grundar sig på. Om man skulle vilja göra om studien så skulle detta kunna vara helt möjligt, enligt oss. Varför man valt dessa metoder beskrivs utförligt och analysmetoderna beskrivs också på ett bra sätt. Tillförlitligheten beskrivs dock inte på ett solklart sätt. Det är enligt oss svårt att få ett grepp om detta.

Resultat:

Resultatdelen beskriver på ett bra sätt vad man kommit fram till. Diagram används flitigt för att beskriva resultaten på ett grafiskt sätt, men det är ingen överanvändning av diagram, utan dessa har verkligen en betydande roll att spela. Resultatet speglar på ett bra sätt det man föresatt sig att göra enligt det syfte man haft med undersökningen. Extra positivt är att det finns ett avsnitt som tar upp svårigheterna med undersökningen och de resultat man kommit fram till. Detta ökat förståelsen för problematiken hos läsaren.

Diskussion:

Detta är ett avsnitt som inte finns med, istället sker dessa diskussioner under slutsatser (conclusions). Man pekar på de resultat man kommit fram till, och i förekommande fall förklarar varför vissa resultat utfallit som de gjort. Man föreslår tolkningar av resultatet och kommer med förslag på hur de berörda parterna ska kunna dra fördel av det man kommit fram till. Något förslag på ytterligare forskning hittas inte i detta avsnitt.

Referenser:

Då tiden inte finns för att närmare undersöka referenserna så har vi nöjt oss med att undersöka hur referenserna stämmer tidsmässigt med årtalet som artikeln är skriven. Den äldsta de flesta referenserna är från 1995-2005 men den äldsta är från 1985. Dock tycks det som att referenserna är adekvata för innehållet i artikeln.

3.2. Artikel 2. Government Technology Acqusition Policy: The case of proprietary versus ”open source” software

Författare:

Professor Thomas A. Hemphill, biträdande professor i strategi, innovation och den allmänna ordningen, School of Management, University of Michigan-Flint, tog sin doktorsexamen i företagsekonomi, Primär inriktning: Strategic Management and Public Policy (inklusive teknologi, innovation och entreprenörskap) från Institutionen för Strategic Management and Public Policy, School of Business, The George Washington University, i augusti 2005 (Hemphill, Thomas A.2009).

Publicerad:

Bullentin of science, technology & society, Vol 25, No. 6, December 2005

Finns att hämta på SAGE (2005)

Sammanfattning:

Artikeln är en studie av ”open source” kontra proprietära system och applikationer som finns på markanden. Det finns förespråkare för båda lägren. Studien grundar sig på ett preliminärt utdrag av en global studie från Center for Strategic & International Studies som behandlar regeringars initiativ för att införliva mjukvara baserad på ”open source” som ett alternativ i institutionella organisationer.

”open source” fenomenet har nu nått en kritisk massa dvs. flertalet regeringar runt om i världen liksom företag och universitet har upptäckt fördelen med ”open source” och libre software. Lagstiftande alternativ och policys har utarbetats runt om i världens styrande korridorer vilket artikeln. Även om artikeln presenterar 27 stycken policyförslag för införandet av ”open source” så finns det inget som tyder på att effekten av dessa kommer att få ”open source” att verkligen kunna konkurrera ut de proprietära systemen inom offentliga organisationer.

Detta ställer höga krav på leverantörer av proprietära system som egentligen inte svarat på många av de angrepp som ”open source” rörelsen har anklagat dem för. Både kommersiella och icke kommersiella krafter har sedan början på 2000-talet verkat för en ökad användning av ”open source” inom offentlig sektor. En stor förespråkare är OSSI - ”open source” Software Initiative, som är en amerikans organisation som förespråkar utveckling och implementation av ”open source” inom offentlig sektor.

Detta för att söka förbättra marknadens såväl som regeringars innovations processer, ge effektivare organisationer, flera källor för att bygga tekniska infrastrukturer men även för att skapa öppna standarder liksom få en mer kostnads effektivitet. Representerande de proprietära leverantörerna här är främst Microsoft vilka förvara sig med att en övergång till ”open source” skulle innebära att flertalet välbetalda jobb försvann liksom intäkter i form av skatteintäkter. Ytterligare en aspekt är att just ”open source” skulle vara mera känsligt och sårbart för terroristattacker. Microsoft har tagit flera steg för att försvara sin del av marknaden.

Kritisk granskning:

Titel:

Är väl inte helt självklar, men detta kan bero på att vi inte är experter på det engelska språket. Dock anser vi att den ger en liten insikt i vad det handlar om.

Abstract:

Håller sig inom den rekommenderande mängden ord. Det beskriver klart och koncist både syfte, metod och resultat. Man får en mycket bra överblick om innehållet i artikeln.

Introduktion:

Introduktionen, så som vi tolkar den, ger ingen klar förklaring till vilket syfte som finns med studien, utan detta är något som man får läsa mellan raderna så att säga, genom hela studien. Bakgrunden och tidigare forskning presenteras tillsammans med resultatet och är alltså inget som klart framgår i ett eget stycke. Men det finns ändå med och man kan ganska lätt följa med i resonemanget.

Syfte:

Syftet med studien framgår, men inte så precist som är önskvärt. Man får som sagt läsa mellan raderna för att förstå hela syftet med undersökningen.

Metod:

Metoden beskrivs inte i ordalag som kvantitativ eller kvalitativ. Istället redogörs för hur arbetsgången har varit och vilka studier som gjorts och vilka analyser som utförts. Den tolkning vi gör är att det handlar om kvalitativa studier, men detta kunde ha framgått mer tydligt. Tillförlitligheten till resultatet berörs inte alls. De metoder som har använts tycks dock passa syftet bra, även om det kanske hade kunnat utföras på andra sätt, men detta är med vår kunskap svårt att med säkerhet uttala sig om.

Resultat:

Som tidigare nämnts så finns inget avsnitt som rubriceras resultat eller introduktion med mera. Allt detta har slagits ihop och presenteras under löpande under diverse rubriker. Tabeller eller diagram används inte alls men det finns siffror presenterade som eventuellt skulle kunna ha getts en grafisk utformning för att ge en ännu tydligare bild av det som studeras. Då inget klart syfte framgår, så blir det en mycket subjektiv bedömning av hur resultatet speglar syftet. Men vår bedömning är att författaren lyckas med detta på ett relativt bra sätt.

Diskussion:

Diskussionen om resultaten förs under rubriken slutsatser och rekommendationer. Det är dock svårt att få en inblick i huruvida resultaten är författarens egna, eller resultat som varit givna utifrån de dokument han analyserat. Ingen diskussion om resultatens begränsningar eller styrkor förs tyvärr. Det föreslås heller inga frågor som kan vara av intresse för fortsatt forskning

Referenser:

De referenser som används är alla från 2000-talet och kan med tiden som måttstock ses som relevanta. Som tidigare redogjorts för så har inte tiden funnits för en kritisk analys av referenserna.

3.3. Artikel 3. Software development for governmental use utilizing free and ”open source” software

Författare:

Björgvinsson, Tryggvi.

Doktorand vid Islands universitet. Har även examen från Chalmers tekniska högskola. Hans inriktningar är datoralgoritmer, teknisk matematik (optimering), systemutveckling, bildbehandling/analys (Björgvinsson, Tryggvi 2009)

Thorbergsson, Helgi

Assisterande professor och docent vid universitetet på Island. Forsknings- och intresseområden är; Requirements Analysis Software Size Estimation Free and ”open source” Software (Thorbergsson, Helgi 2009).

Publicerad:

ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232

Year of Publication: 2007

ISBN:978-1-59593-822-0

Finns att hämta på ACM Portal (2007)

Sammanfattning:

Detta är en studie som tar upp riktlinjer för ramverk kring licenser, främst isländska, rörande gratis programvara ”Free software”, FSF och öppen källkod ”open source” ur ett perspektiv för utveckling av mjukvaror.

Hela artikeln återspeglar metodologin i ”open source” rörelsen, att regeringar kan utnyttja mindre mjukvaruföretag, gratis och öppen källkodsrörelsen med dess samarbete med både lokala och europeiska myndigheter, dela verktyg, lösningar och erfarenheter med varandra och standarder. De programvaror som produceras släpps sedan fritt på nätet där användare hämtar koden. Det finns olika licenser som reglerar support och integrationer i olika miljöer.

FOSS står för ”Free and ”open source” Software vilket syftar till både gratis programvaror och tillgång till den öppna källkoden med de förbehåll som licensen är publicerad under. Flera regeringar runt om i världen har utformat sina egna anpassade policys och så har även den Europeiska unionen gjort. 2007 publicerades EUPL, europeiska unionens publika licens.

Komplexiteten ökar med antalet licenser vilket författarna såväl som grundaren till FSF, Eric S. Raymond, menar att det är bättre att hålla ner antalet och försöka förbättra och utveckla GNUGPL licensen istället. Författarna med inriktningen kommunikation förespråkar hela den ideologiska rörelsen och dess metoder och en utveckling av denna metod i denna rapport och de tar även stöd i den litteratur som skrivits runt denna

Kritisk granskning:

Titel:

Ja den beskriver innehållet i artikeln bra och beskriver vad det ska handla om. Ordet ”utilizing” kan dock ha olika innebörder, att man redan använder det eller att man kan anpassa det för att kunna tillgodogöra sig det.

Abstract:

Syftet med studien belyses bra och delar av deras resultat. Det som inte presenteras närmare är hur de har gått tillväga i sin studie.

Introduktion:

Författarna beskriver varför denna studie gjorts och även påvisar vad de bygger den på.

Syfte:

Beskrivs i ”abstract” och i introduktionen.

Metod:

De tar stöd av andra metoder och har även tillfört en egen del till dessa metoder, vilket presenteras på ett tydligt och bra sett. Både med ord och både grafisk bild vilket gör det enkelt att förstå och följa resonemanget.

Resultat:

De påvisar hur metoden kan utvecklas i utvecklingsprocessen för att kommunikationen mellan alla berörda parter ska optimeras. Detta görs väl med ord och grafisk bild och besvarar således frågeställningen i syftet bra.

Diskussion:

De påvisar både reflektion över sina egna resultat och har en kontinuerlig diskussion kring konsekvenserna med olika licenser för utformandet av olika ramverk som ska underlätta ”open source software” utvecklingen.

Referenser:

Såvitt vi kan bedöma är källorna relevanta och bra använda. De använder källor som de tar stöd av i bakgrunden samt att källorna även är av hög kvalitet.

3.4. Artikel 4. Technology movements and the politics of free/”open source” software

Författare:

Paul-Brian McInerney är verksam vid fakulteten vid UIC som biträdande professor i sociologi. Han fick sin doktorsavhandling i sociologi från Columbia University 2006. Från 2005 till 2008, var McInerney biträdande professor på sociologiavdelningen med en samtidig inblandning i programmet för Informatik vid Indiana University South Bend. Allmänt sett är hans forskning inriktad på ekonomiska och organisatoriska sociologiska och sociala studier av teknik, sociala rörelser och kollektiva beteende och kvalitativa metoder (University of Illinoise at Chicago 2009)

Forskning Intressen:

Ekonomisk och organisatorisk sociologi, teknologisk sociologi, sociala rörelser, sociologisk teori, kvalitativa forskningsmetoder

Publicerad:

Science Technology Human Values 2009 volume 34 nr 206

Finns att hämta på SAGE (2009)

Sammanfattning:

Denna artikel behandlar hur det finns en tendens att ”politisera” tekniska förändringar inom organisationer, och då främst den icke vinstdrivande sektorn, som till exempel kommuner och stat med mera. Den bygger på tre olika kvalitativa datainsamlingsmetoder, etnografiska studier, formella intervjuer och litteraturstudier.

Genom att politisera tekniska frågor så påverkar dessa frågor på ett sätt som kanske inte många tänker på. Som exempel ges den strid som uppstod mellan två rivaliserande leverantörer av tekniska lösningar till främst stat och kommun, (i USA, red anm.), som inte egentligen handlade tekniken självt utan mer hur vissa problem skulle lösa, vad som var det ”rätta sättet” att se på olika saker. Denna kamp fick inverkningar på hur icke-kommersiella användare strukturerade sin verksamhet med inriktning på tekniska lösningar och främst då datasystem och applikationer.

Då nya affärsmodeller utvecklats för att kunna stödja de behov som anses finnas inom den icke-kommersiella sektorn behövs nu att de som dessa affärsmodeller vänder sig till förstår fördelarna med öppen och fri programvara. 90 procent av den icke-kommersiella sektorn använder sig av och är strukturerad för att använda proprietära produkter. Så den stora utmaningen är att få dessa med på ”open source” tåget. Man menar att vissa organisationer, som till exempel Free Geak, underlättar detta arbete. Men mycket återstår att göra. De låsta standarderna inom stat och kommun sätter fortfarande käppar i hjulen för en utveckling. Men då alltfler proprietära leverantörer inser fördelarna med öppen källkod, så kommer kanske dessa att verka som tunga ambassadörer för ”open source” rörelsen, och öppna upp många stängda dörrar. Artikeln i sig är neutral när det gäller att bedöma öppen och fri programvara och för och nackdelar med den samma. Den pekar dock på problemen med att inte ha fått gehör för idéerna inom den icke-kommersiella sfären, vilket kanske kan ses som något negativt.

Kritisk granskning:

Titel:

Ger en bra hänvisning till vad artikeln handlar om, även om det även här ingår ordet ”Politics” vilket alltså kan ha två innebörder, den ena innebörden handlar om politik på regeringsnivå med mera, eller på makronivå, och den andra definitionen hänvisar till relationer och intressen mellan individer med mera. Artikeln handlar dock om båda definitionerna.

Abstract:

Redovisar lite av syftet och resultatet men metoderna tas inte upp. Både syfte och resultat kunde ha varit belyst på ett mer uttömmande sätt. Genom att läsa abstracten så får man tyvärr inte den överblick över innehållet som man kunde önska sig.

Introduktion:

Tar upp precis det som det ska ta upp. Författaren beskriver syftet med studien, och varför han gör den, det vill säga bakgrunden till problemområdet med mera. En inblick ges i tidigare forskning med referenser till tidigare utfört arbete.

Syfte:

Är inte helt solklart. Syftet förklaras i introduktionen och så som vi tolkar det så är det att författaren vill öka förståelsen kring frågeställningen om hur ickepolitiserad teknologi kan plötsligt bli en politisk fråga, både på mikro och på makronivå. Metoderna som använts tas upp under en egen rubrik.

Metod:

Tas upp sist i introduktionen under en egen rubrik. De olika metoder som använts beskrivs på ett mycket bra sätt. Beskrivningen är utförlig, vilket gör att det underlättar om någon vill utföra en liknande studie i ett senare skede eller att göra samma studie för att kontroller om resultatet blir det samma.

Resultat:

Resultatdelen innehåller de delar som man kan förvänta sig. Den är fokuserad på att besvara de frågeställningar som initialt i syftet var meningen med studien. Grafiska presentationer används för att underlätta förståelse i vissa delar, vilket är behövligt i just dessa delar. Kanske att det kunde ha gått att använda tabeller och grafik lite mer för att klargöra vissa delar i resultatet. Strukturen är bra och lätt att följa vilken underlättar förståelsen för resultatet.

Diskussion:

Diskussionen förs regelbundet av författaren genom hela rapporten. Dock så koncentreras denna diskussion till slutsatsrubriken. Visserligen så reflekterar författaren över resultatet, men inte alls i den utsträckning som vi anser relevant. Inga direkta egna slutsatser presenteras utan det är mer en kort redogörelse för vad det som studerats visat på, alltså rena fakta, enligt oss. Inga förslag på vidare studier ges heller.

Referenser:

Innehåller rikligt med referenser från början av 1980-talet och framåt. Referenshanteringen följer den traditionella standarden, så det är lätt att hitta dessa referenser om man är intresserad.

3.5. Artikel 5. Delivering Sizzling Services and Solid Support with ”open source” Software

Författare:

Roger Evans är en dataprogrammerare och nätverkskonsult med 25 års erfarenhet av IBM, minidatorer, pc och Internet. Han Har examen från universitetet i Oslo och Texas, Austin (SAGE 2006).

Publicerad:

International federation of library Associations & Institutions, IFLA Journal 2006 volume 32

Finns att hämta på SAGE (2006).

Sammanfattning:

Denna artikel handlar om Oslo Stads bibliotek som startade projektet ”Library by the Fjord” som beräknas vara klart 2009. Målet var att vi skulle nå ut med e-tjänster och multimedia-tjänster till våra låntagare. Problemet var en alltmer sjunkande budget så de valde att satsa på ”open source” programvaror, allt från servrar, operativsystem, webbserver, applikationsservrar etc. För de tjänster som projekterades kontaktades mindre företag eller studenter vid universitet för att bygga dessa tjänster. För att se nytta inte bara kostnaderna så räknades nyttan i termer av en generell anskaffningsavgift för bokinköp, man fick då en klarare blid av vad som projektet sparade på att använda ”open source” produkter. Innovationer i form av att ta tillvara de datorer som Skattemyndigheten bytte ut, som rensades från alla programvaror Microsoft och byttes mot LOOM, ”Linux, Open Office, Monzilla Firefox”. Dessa kunde sedan placeras ut på biblioteken till för allmänheten, vilket hade varit omöjligt att köpa in från en leverantör. Erfarenheten visar att man kan spar pengar som kan användas för bibliotekens kärnverksamhet; inköp av böcker och utökade öppettider.

Författaren beskriver hur svårigheterna i projektet med ”open source” kräver ett tydligt ledarskap som stödjer och supportrar sina medlemmar, en vilja från personalen och Linuxkunskap, eller åtminstone viljan att lära sig Linux. Risken som kan bromsa upp utvecklingen anger författaren som alla vill inte lära sig nya saker eller har tid till att förkovra sig.

”If a library is going to build it’s critical services with ”open source”, how can we know it will be there in 10 years?”, är en av frågorna som författaren försöker besvara. Han menar att man måste se till hur tjänsterna en gång kom till, han ger exempel på Google, access journal mf.l gratis Tjänster som fortfarande vidareutvecklas och förbättras. Människor har ett behov av dem. ”open source” beskrivs som en snöboll som startade på allvar i början på 1990-talet och nu ritigt har börjat att rulla.

Kritisk granskning:

Titel:

Kan tyckas något oklar då den inte tar upp att det handlar om utveckling av ett bibliotekssystem, men att det handlar om att leverera ”heta” tjänster med open source kan väl ingen missa.

Abstract:

Här förklaras väl vad artikeln handlar om.

Introduktion:

Hela artikeln är egentligen en projektbeskrivning av hur projektet gått till. Tillvägagångssättet är det som ska beskrivs i rapporten vilket framgår av de egenreflekterande frågorna som författaren använder sig av för att besvara olika frågeställningar. Kunde ha beskrivits mer utförligt.

Syfte:

Klart och tydligt mål för projektet som redovisas i både ”abstract” och introduktionen.

Metod:

Metoden finns inte definierat. Tillvägagångssättet för att lyckas med projektet beskrivs och mellan raderna kan man läsa att detta blir deras metod. Författaren vill beskriva att det går att få ett solitt och kostnadseffektivt bibliotekssystem med hjälp av open source hela vägen.

Resultat:

Hela projektets gång med svårigheter och omöjligheter som blir möjligheter beskrivs.

Diskussion:

Hela artikeln genomsyras av en positiv men ändå sund och reflekterande hållning vid utvecklandet.

Referenser:

Detta är väl inte en jätte akademisk artikel men som vi tycker ändå belyser ett skarpt ”case” där man verkligen använt sig av open source med ett lyckat och ett fungerande utvecklat system.

3.6. Artikel 6. Usability and ”open source” software

Författare:

Michael Twidale docent på Graduate School of Library and Information Science, University of Illinois Urbana-Champaign. Innan dess var han en fakultetsmedlem vid Datainstitutionen vid Lancaster University, Storbritannien. Hans forskningsintresse omfattar datorstött samarbete, datorstött lärande, design av användarinterface och utvärdering, informationsvisualisering, museum och informatik, hur människor handskas med datorer, scenariobyggd design och tillämpningen av etnografiska metoder för datorsystemen design och utvärdering (27th International Conference on Software Engineering, 2005).

David M. Nichols (Bild saknas), universitetslektor på avdelningen för datavetenskap, Universitetet i Waikato, Nya Zeeland (, School of Computing and Mathematical Sciences, Department of Computer Science, 2008).

Huvudsakliga forskningsområden:
Digitala bibliotek
HCI - Human Computer Interaction
”open source” Software
CSCW - Computer Supported Cooperative Work

Publicerad:

Detta är ingen artikel utan ett Working Paper, så det är inte publicerat i någon vetenskaplig tidskrift. Pappret finns att hämta på University o Waikato (2002).

Sammanfattning:

Detta arbetspapper tar sikte på att utforska om det finns användbarhetsproblem inom utvecklingen av ”open source” programvara som kanske inte finns inom den affärsmässiga, eller proprietära sfären. Artikeln är en kvalitativ litteraturstudie, där man undersöker tidigare skrivet material och utifrån detta försöker att dra vissa slutsatser. De båda författarna har ett genuint intresse i just hur interaktionen mellan dator och människa fungerar, och försöker att med sin bakomliggande kunskap på området ge förslag på förbättringar eller förändringar som skulle kunna göras för att säkerställa en bättre användbarhet för slutanvändaren. Man pekar på att användarna av programvara byggd på öppen källkod håller på att transformeras. Tidigare har det varit programmerare och andra professionella personer som använt sig av dessa program. Men nu börjar allt fler ”vanliga” användare att få upp ögonen för detta (tänk på att pappret är skrivet 2002). Och då måste det till en helt annan design för att användbarheten ska passa deras önskemål, med deras ofta bristande kunskaper inom kodning med mera. Detta menar man på saknas inom ”open source” rörelsen idag, där det först och främst handlar om att lösa sina egna problem, och i andra hand att lösa problem som anses vara ytterst svåra. Detta för att öka på sitt goda rykte inom sfären. Då glöms oftast designen av användbarheten bort.

Vad man främst påtalar är att det behöver komma in professionella användbarhetsexperter till rörelsen. Dessa skulle kunna fungera som fullvärdiga medlemmar av rörelsen, men då det kanske skulle ställa till problem för experterna i det vardagliga arbetet med låst programvara så kanske en annan approach är att föredra. De skulle kunna utgöra en testpanel som har användaren i fokus, och komma med kritik som kanske kan hjälpa utvecklarna att förbättra användbarheten och göra gränssnitten enklare och mer lättförståeliga för gemene man.

Man ställer upp ett flertal rubriker där man listar varför ”open source” program tycks ha problem med användbarheten. Dessa är, fritt översatt:

· Utvecklarna är inte användare, det vill säga de som utvecklar programmen har kunskaper som gör att de inte bryr sig så mycket om användbarheten för andra utan ser mer till att lösa ett funktionalitets problem.

· Experter på användbarhet ingår inte i ”open source” rörelsen

· Arbetssättet inom ”open source” lämpar sig bättre för att lösa funktionella problem än användbarhetsproblem

· Problem med användbarheten är svårare att beskriva och därför svårare att få en förståelse för bland andra medlemmar av gruppen

· Inom ”open source” är det kodning som gäller, det vill säga ingen planering angående användbarhet finns innan projekten drar igång

· Man saknar de resurser som behövs, både personella och ekonomiska, för att verkligen få till en kvalité på användbarheten

· Man menar också att ”open source” bara leker katt och råtta med den proprietära utvecklingen och att det är den som leder utvecklingen på användbarheten och att ”open source” rörelsen bara kopierar det bästa av detta.

De förbättringar man föreslår är uppdelade i kommersiella, teknologiska, akademiska och en övrig kompott av diverse punkter. Kommersiella förbättringar handlar om att lära sig av den proprietära sektorn när det gäller att planera projekt så att användbarheten redan på ett tidigt stadium tas ned i beräkningarna. Tekniska förbättringar som föreslås är användningen av automatiserad kontroll av användbarheten med hjälp av dataprogram, samt användningen av kontrollgrupper som företräder slutanvändaren. Det akademiska handlar om att lära ut och låta högskolor och universitet utveckla projekt inom ”open source” sektorn för att på så sätt få med sig all den kompetens som dessa skolor besitter. Man föreslår också att man ska hitta vägar som gör slutanvändaren mer delaktig i utvecklingen samt bättre hantering av rapportering och förbättring av de kritiska synpunkter som kommer in från användare. Den slutsats man gör är att det behöver göras mycket när det gäller användbarheten och öppen källkod, men att det också behövs mycket mer forskning inom området. Generellt så har författarna en positiv inställning till öppen källkod, men är kritiska till hur hanteringen av användbarheten går till.

Kritisk granskning:

Titel:

Beskriver visserligen att det handlar om användbarhet och öppen källkod, men den avgränsning som sedan görs framgår inte. Det hade nog varit bra med en mer uttömmande artikel, kanske med en underrubrik.

Abstract:

Detta kunde kanske ha varit lite mer beskrivande. Metoderna beskrivs kortfattat, likaså resultatet. Syftet med ”papret” framgår dock inte i abstracten. Det står visserligen vad man kommer att beskriva, men det framgår inte varför man valt att beskriva just detta.

Introduktion:

Beskriver kortfattat lite om bakgrunden och tidigare forskning på området. Syftet framgår dock inte helt klart. Man beskriver vad man tänkt sig att göra och eventuellt vilka frågor man tänker ge svar på, men inte varför man gör det.

Syfte:

Framgår inte med all önskvärd tydlighet. För att förstå syftet så måste man läsa hela papret, vilket är ett stort minus. Man kan visserligen få en liten föraning genom att läsa introduktionen och de stycken som behandlar vad man tänkt sig ge svar på i studien.

Metod:

Tas upp lite grann i introduktionen men inte på ett helt klart sätt. En beskrivning av hur man tänkt sig gå till väga när det gäller att presentera resultatet finns med, men för att få en helhetssyn på metoden så måste hela papret läsas. Ett stort minus. Denna avsaknad gör det svårt att bedöma om metoderna är relevant för studien.

Resultat:

Presentationen är bra och lätt att följa då användningen av underrubriker ger en lättöverskådlig och begriplig indelning av de olika delarna. Dock används ingen grafik, vilket i och för sig kanske skulle liva upp papret lite, men att använda grafik bara för sakens skull är inte att rekommendera. Resultatet besvarar de frågeställningar som uppställts.

Diskussion:

En reflektion görs, men det är svårt att tolka vad som är författarens tolkningar, eller vad som så att säga är givet utifrån data med mera. En bättre redogörelse för detta hade varit önskvärt. Styrkor och svagheter med studien diskuteras inte över huvud taget. Förslag på vidare studier ges, men inte något direkt konkret utan bara att det går att fortsätta forskningen.

Referenser:

Mycket referenser som dock tycks vara relevanta för området. Tidsmässigt ligger de inom ramen för vad som kan anses vara godtagbart, även om det inte alls är fel med äldre referenser där sådana behövs.

3.7. Artikel 7. Usability discussions in ”open source” development

Författare:

Michael Twidale docent på Graduate School of Library and Information Science, University of Illinois i Urbana-Champaign. Innan dess var han en fakultetsmedlem vid Datainstitutionen vid Lancaster University, Storbritannien. Hans forskningsintresse omfattar datorstött samarbete, datorstött lärande, design av användarinterface och utvärdering, informationsvisualisering, museum och informatik, hur människor handskas med datorer, scenariobyggd design och tillämpningen av etnografiska metoder för datorsystemen design och utvärdering (27th International Conference on Software Engineering, 2005).

David M. Nichols (Bild saknas), universitetslektor på avdelningen för datavetenskap, Universitetet i Waikato, Nya Zeeland (University of Waikato, School of Computing and Mathematical Sciences, Department of Computer Science, 2008).

Huvudsakliga forskningsområden:
Digitala bibliotek
HCI - Human Computer Interaction
”open source” Software
CSCW - Computer Supported Cooperative Work

Publicerad:

Detta är ingen artikel utan ett Working Paper, så det är inte publicerat i någon vetenskaplig tidskrift. Pappret finns att hämta på University o Waikato (2004).

Sammanfattning:

Detta ”Working Paper” behandlar hur man inom ”open source” hanterar användbarhetsfrågor, och då främst inriktat mot frågor som rör gränssnitten mellan applikationer/användare och interaktionsdesign, och hur verktygen eventuellt skulle kunna förbättras. Dess huvudspår är hur kommunikationen mellan utvecklarna av öppen källkod går till i ovan nämnda fall. Denna inriktning har sin grund i att de båda författarna har ett forskningsintresse i just kommunikationsfrågor. Artikeln grundar sig på en kvalitativ analys av tre källor, och ska ses som en förstudie till en djupare forskningsansats som de båda författarna tänker sig utföra i ett senare skede.

Man ställer fyra frågor som man resonerar kring:

· Hur ser användbarhetsdiskussionerna ut i OSS projekt?

· Kan man se en skillnad i hur det ser ut i verkligheten mot hur böckerna beskriver hur det borde gå till?

· Skiljer det sig från proprietär utveckling av mjukvara?

· Hur ser mönstren och processerna ut som uppstår i och mellan olika projekt?

Man visar på med exempel hur diskussionerna förs på speciellt utvalda projekt, hur arbetsgången ser ut, och vilka kommunikationsvägar som finns. Man diskuterar kring subjektiva och objektiva användbarhetsfel, och beskriver skillnaderna i de båda sätten, vilka kräver olika former av ”approach”. Man diskuterar också de problem som kan uppstå med OSS och komplexiteten av processen. Man betonar att det kan vara ännu svårare inom ”open source”, då dessa utvecklingsgrupper består av stora heterogena grupper som är utspridda geografiskt och arbetar på en frivillig basis. Men besvarar den de frågor som man resonerar kring? Nej, den egentliga slutsats man kommer fram till är att det krävs mer studier för att kunna uttala sig om frågan. Dock anser de det möjligt att identifiera tre områden som eventuellt skulle kunna inspirera till olika nya designlösningar.

Man påtalar svårigheterna med att expertanvändarna ser på designfrågor på ett vis, och tänker inte på att alltmer ”vanliga” användare börjar ta till sig de programvaror som utvecklas. Detta kräver ett helt annat gränssnitt, som är enkelt att använda och förstå sig på. Man påtalar också vikten av att ha ett klassificerat system för felrapportering för att undvika missförstånd och interna prestigekamper mellan olika utvecklare. Någon form av mall anser man också skulle behövas när det gäller de diskussioner som förs om just användbarheten i programvarorna, vad är användbarhet med mera. Den övergripande andemeningen blir således att de anser att det finns mycket att göra när det gäller kommunikationen inom OSS projekt för att få till en effektivare process. Några direkta slutsatser om öppen källkods för- och nackdelar går inte att hitta i arbetet.

Kritisk granskning:

Titel:

Att det handlar om diskussioner om användbarhet inom open source utveckling framgår, men inte på vilket sätt. En förklarande underrubrik hade varit till hjälp för läsaren.

Abstract:

Är alldeles för kort och intetsägande. En redogörelse för vad man undersöker görs, men inte varför och resultatet presenteras heller inte. Metoderna lyser också med sin frånvara.

Introduktion:

Är uppdelad i tre rubriker, introduktion, bakgrund och metod, vilket är bra och ger en god överblick. Syftet framgår dock inte klart. Bakgrunden tas upp på ett bra sätt.

Syfte:

Syftet redovisas inte på ett konkret sätt vilket gör att man måste läsa mellan raderna för att fullt ut förstå varför denna studie utförs. Man beskriver visserligen lite grann hur man tänkt sig att beskriva resultatet, men detta är ingen beskrivning av syftet. Under metod så beskriver man fyra frågor som man anser skulle kunna ställas.

Metod:

De metoder som använts redovisas för på ett bra sätt. Om dessa överensstämmer med syftet med studien är dock svårt att bedöma då syftet, som nämnts tidigare är något vagt beskrivet.

Resultat:

Resultatet presenterar på ett sammanhängande och bra sätt. För att skapa en förståelse för problematiken så har viss grafik använts. Detta underlättar verkligen förståelsen. Om det besvarar de relevanta frågorna går inte att bedöma då syftet är så vagt beskrivet.

Diskussion:

Diskussioner förs om både negativa och positiva resultat som studien gett. Slutsatserna presenteras under en egen rubrik. Dock framgår det inte klart vad som är författarnas egna slutsatser, vilket kan vara önskvärt.

Referenser:

Rikligt med referenser och de tycks ligga bra till tidsmässigt med tanke på när studien genomfördes.

4. Diskussion och analys

Artiklarna som varit föremål för vår kritiska granskning i denna rapport har varit i huvudsak skrivna av författare som efter vår enklare undersökning varit väl insatta i ämnet ”open source”. Övervägande delen av författarna är professorer eller assisterande professorer inom dat och/eller samhällsvetenskap men inriktning på information, kommunikation, datavetenskap. Flertalet av artiklarna har publicerats av olika vetenskapliga Journals vilka har en etablerad position på området.

Artiklarna innehåller det som ”abstract” tar upp och vidare kan man se att de har olika nyanser och nivåer på sina diskussioner. Detta kan bero på att artiklarna visserligen alla behandlar ”open source” men inom vitt skilda områden. Det som vi kan se är att författarna är väldigt färgade, dels på grund av sin bakgrund och med den diskussionen som återföljs i deras arbeten kan man urskilja en positiv syn på open source som fenomen. Kvalitén på artiklarna skiljer sig åt, men detta anser vi egentligen inte påverkar det syfte som vi haft med denna studie, då alla åsikter om för- och nackdelar är av intresse, inte bara sådant som på ett korrekt akademiskt sätt har presenterats i olika journaler.

Generellt kan vi konstatera att alla artiklarna har en genomgående positiv syn till ”free and open source software”. Detta har nu enligt författarna nått ut till den kritiska massan med det menar de att sedan i början på 1990-talet har detta fenomen verkligen nått ut och börjat att ta marknadsandelar. Nya metoder presenteras för innovationer inom mjukvaruutvecklingen, fördelar med ”communitys” och deras samarbetsformer som gynnar en snabbare och ett mer kritiskt granskande av producerad kod. Här kan vi dock se att detta behöver inte bara vara specifikt för open source utan kan likväl vara samma inom den mer proprietära utvecklingen, även om artiklarna inte presenterar det. Hela ideologin inom dessa ”communitys” beskrivs som ett ordnat flöde av information och kommunikation men avvikelser förekommer. De fördelar och nackdelar som generellt tas upp är något snedfördelade, tendensen till att likställa Microsoft med den proprietära delen och som något ”elakt” är genomgående. Det som man däremot kan se är att uttalande som kommer från just den proprietära sidan kommer just från den ledande leverantören Microsoft och då specifikt från Microsofts grundare Bill Gates. Uttalanden har varit mer av påhopp från Open source sidan mot just Microsoft men responsen har till stor del uteblivit. De har istället inriktat sig på en mer effektiv lobbying mot regeringar och andra verkställande instanser för att påtala sin egen vikt och kompetens.

Den ideologin som föddes inom ”free and open source” rörelsen redan på 60-talet har fortfarande starkt fäste inom ”FSF, Free and Open Source” rörelsen medan man kan skönja ett mer kommersiellt tänk inom dagens ”open source” rörelser. Företag som nu börjar dyka upp har som affärsidé att koncentrera sig på specifik support och utveckling av programvaran mot privat och offentlig marknaden. Koden är här fortfarande öppen och tillgänglig men företaget har en spetskompetens som organisationer och företag idag inte har tid eller pengar att själva drifta dessa system och/eller applikationer, man vill helt enkelt köpa in dem tjänsterna till den egna organisationen.

Det finns fortfarande en bit kvar att gå innan ”open source” är så bra som man kan få intrycket av. Det som tas upp är just utvecklingsprocess där man ser svårigheter och som skulle kunna förbättras för att bli mer överskådlig. Det behövs en bättre planering inför ett projekt för att täcka in alla kategorier som en programvara berör; gränssnitt mot användare och andra system, kompabiliteten, standardiseringsnormer och detta för att programmeraren inte bara ska lägga fokus på funktionaliteten. En viktig del i detta som påpekas i artiklarna är att utveckla kommunikationsmetoder som stödjer denna process.

5. Slutsatser

Den allmänna inställningen till free and open source är övervägande positiv. De svårigheter som vi kan se är hur man ska kunna styra upp processer inom utvecklingsprojekt för att få till en effektivare kommunikation och mer användarvänlig och funktionell slutprodukt utan att skada den ideologin som rörelsen verkar i. Licenserna anser vi själva vara i en gråzon varpå vi avser att fördjupa oss inom detta i kommande arbete; C-uppsatsen.

6. Källförteckning

ACM (2007) Open Standards and the role of politics. [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1248460.124846 (2009-02-17)

ACM Portal (2007). Software development for governmental use utilizing free and ”open source” software. [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-24)

Bergman, Lisa (2008). Kommuner ratar gratis. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.fokus.se/2008/10/kommuner-ratar-gratis (2009-02-25)

Björgvinsson, Tryggvi (2009) Information. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.linkedin.com/in/tryggvi (2009-02-24)

Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) ”open source”s 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.

Holme Magne, Idar & Solvang Krohn, Bernt (2007). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra uppl. Studentlitteratur

Hemphill, Thomas A.(2009). Homepage. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.umflint.edu/som/mcel/advisory_board.htm (2009-02-24)

Kesan, Jay P.(2009). Hompage. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.law.illinois.edu/faculty-admin/directory/JayKesan (2009-02-24)

Rossander, Liselott, Svensson Lina (2005) KOSTFÖRÄNDRINGAR

VID HYPERLIPIDEMI - En litteraturstudie om vad som påverkar patienters förmåga att genomföra bestående kostförändringar [Elektronisk] Tillgänglig: http://dspace.mah.se:8080/dspace/bitstream/2043/2449/1/klarcuppsats.doc (2009-02-25)

SAGE (2005). Government Technology Acqusition Policy: The case of proprietary versus ”open source” software. [Elektronisk] Tillgänglig: http://bst.sagepub.com/cgi/content/abstract/25/6/484 (2009-02-20)

SAGE (2006). Delivering Sizzling Services and Solid Support with ”open source” Software. [Elektronisk] Tillgänglig: http://ifl.sagepub.com/cgi/reprint/32/1/19 (2009-02-17)

SAGE (2009). Technology movements and the politics of free/”open source” software. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sth.sagepub.com/cgi/reprint/34/2/206 (2009-02-25)

Shah, Rajiv C. (2009). Homepage. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rajivshah.com/bio.html. (2009-02-24)

Thorbergsson, Helgi (2009) Personligt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www3.hi.is/deild/verk/eng/cv/thorberg.pdf 2009-02-24

University of Illinoise at Chicago (2009). [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.uicsociology.org/paul-brian-mcinerney.html (2009-02-23)

University o Waikato (2002). Usability and ”open source” software. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.waikato.ac.nz/~daven/docs/oss-wp.pdf (2009-02-24)

University o Waikato (2004). Usability discussions in ”open source” development. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.waikato.ac.nz/~daven/docs/wp-08-2004.pdf (2009-02-24)

University of Waikato, School of Computing and Mathematical Sciences, Department of Computer Science, (2008). Dave’s Web. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.waikato.ac.nz/~daven/ (2009-02-24)

27th International Conference on Software Engineering, (2005) Conference at a Glance. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.wustl.edu/icse05/ConferenceProgram/Tracks/ExtendingTheDiscipline.shtml (2009-02-24)

Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for ”open source” Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+%C3%96hrwall+R%C3%B6nnb%C3%A4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)

//Micke Lidköping vid Vänern

fredag 13 februari 2009

Diskussionsuppgift moment 8, KIC501

Då kraven på formalia på detta arbete inte är så högt så har vi valt att använda oss av notsystemet vid referering.

IT och samhällskonsekvenser

Wikipedia och dess akademiska värde

Diskussionen bygger på fråga 7.42 i Baase. Vilket akademiskt värde har webbsidor som Wikipedia och liknande? I dags läget ingenting. Visst kan man i vissa sammanhang få använda sig av dessa källor, men då i mindre omfattning och i arbeten som inte ställer så stora krav på källkritik och riktigheten i det man påstår. Vi håller med om det som Baase skriver om att risken är stor att det som skrivs på dessa sidor kan innehålla felaktiga uppgifter, även om, som hon också nämner, kvalitén är inte alls så låg som man kanske kan tro[1]. Men att helt fördöma denna typ av faktasidor tror vi inte på. Även om det krävs mer av källkritiskt granskande för att avgöra värdet av data, så kan man i alla fall få en liten bild av om vad det handlar om. Så sett ur den vinkeln så anser vi att man ska fortsätta att tillåta viss källhänvisning till dessa källor. Och att tala om och visa hur man använder dem redan under låg- och mellanstadiet. Jan Holmqvist diskuterar vilken nytta man kan ha av IKT (Informations och kommunikationsteknologi) inom skolan och huruvida skolan ska tillhandahålla utrustning med mera för att elever ska kunna dra nytta av informationsinhämtning från Webben[2], och då även från ställen från Wikipedia. Vi anser det. Genom att redan i unga år få elever att förstå att allt som skrivs inte är sant, kanske det kan leda till ett mer källkritiskt granskande av material när man kommer upp i åren. Inte bara när det gäller akademiska studier, utan ett mer allmänt kritiskt förhållningssätt till information överhuvudtaget. Kanske att de problem som ändå finns med Wikipedia, och trovärdigheten, då med tiden kommer att reduceras, då allt fler som publicerar material på dylika sidor, mer eller mindreautomatiskt själva kommer att vara mer noggranna med vilken sorts information man publicerar?

Digitala skiljelinjen – ett nytt problem eller fanns det en skillnad redan innan datorns intåg i samhället?

Diskussionen bygger på fråga 7.46 i Baase. Att det finns en digital skiljelinje är inget som vi vill diskutera emot, och håller till stor del med Baase i det hon säger, även om mycket av hennes utgångspunkter har sin grund i hur det amerikanska samhället ser ut[3]. Så allt kanske inte med automatik kan överföras till svenska förhållanden. Vi tycker också att man, som Baase till stor del gör, kan skilja på en skiljelinje inom ett land och den som kan hänvisas till mellan länder, även om grundproblemet är det samma[4]. Men enligt vår uppfattning så är detta egentligen inte ett nytt fenomen. Ja just den digitala skiljelinjen är ny, just på grund av den har med datorer och annan utrusning att göra som inte fanns för X antal år sedan. Men skillnader i tillgång till information är enligt vårt sätt att se på det inget nytt. Akademiker har alltid haft mer tillgång till böcker och annat som en person som inte har denna utbildning kan ta till sig. Sociala skillnader har gjort att intresset för att skaffa sig information har varierat mellan samhällsklasserna. Och förståelsen för att information kan vara en viktig väg in i ett bättre liv, är säkert något som de med högre utbildning håller med om, men de lågutbildade kanske inte alls håller med om detta. Kan det vara så att den digitala skiljelinjen är något som egentligen kanske mer påverkar de redan välinformerade? Kan det vara så att de som idag redan använder datorer i stor utsträckning ser ekonomiska vinster med att få alla att använda sig av det, så att vissa banktjänster med mer, kan läggas ner då efterfrågan av dem inte finns mer? Vi tror väl kanske inte det innerst inne men en intressant vinkling är det hur som helst.

Om också ska säga något om de globala skillnaderna inom den digitala världen, så tror vi att det å ena sidan handlar om pengar. Pengar som många av världens länder saknar för att införskaffa datorer, servrar och annan nödvändig digital infrastruktur för att få till stånd ett fungerande informationssamhälle. Å andra sidan handlar det om utbildning i stort. Ju fler som har möjligheten att läsa och räkna, ju fler kommer att efterfråga möjligheten att kunna dra nytta av all den information som den rika världen tillhandahåller idag. Sen är ju den stora frågan om vi vill släppa in alla i den digitala gemenskapen?

Distansutbildning – IT en förutsättning?

En fråga som vi anser relevant i sammanhanget, är hur IT påverkat människors möjlighet att utbilda sig och vilka eventuella konsekvenser detta kan få för samhället. Våra egna erfarenheter behöver väl ingen närmare genomgång, mer än att vi båda troligtvis inte hade skaffat oss en högskoleutbildning om möjligheten att bo kvar på hemorten inte funnits. Och där har ju IT inneburit stora möjligheter. Visst kunde man studera på distans tidigare också, genom brevkurser och annat, men vi anser inte att detta ens är jämförbart med en utveckling som skett med digitala media. Idag så kan vi med teknikens hjälp vara med i realtid på föreläsningar och annat, även om mycket av den sociala biten går förlorad. Just det att man kan bo kvar på hemorten är ofta ett argument för dem som väljer att studera på distans. Men är detta bara positivt? Om ser krasst på det så kan man idag säga att det har blivit mycket enklare att skaffa sig en akademisk examen. Med allt fler som får en examen så minskar intresset av att jobba inom hantverksområdena, och inom andra branscher som anses ha låg lön eller låg status. Risken är också att kraven på jobb som egentligen inte kräver så hög utbildning kommer att öka, just för att det finns människor som är tillgängliga för dessa jobb då de jobb de egentligen är utbildade för inte räcker till. Eller så söker de sig till storstäderna, och får alltså flytta i alla fall. Vad hjälper det då att man kan utbilda sig på sin hemort, om man ändå måste bryta upp efter studierna? Kanske att mer av distansutbildningarna skulle inrikta sig på att utbilda inom områden där man efter studierna kan fortsätta att jobba också hemifrån? Kanske att detta skulle kunna vara ett sätt att stoppa avfolkningen från glesbygden med mera?

Källförteckning

Baase Sara (2009) A gift of Fire – Social, Legal and Ethical Issues for computing and the Internet Third edition. Pearson Prentice Hall

Collste Göran (e d) (2000) Ethics in the age of information technology upplaga 7 Linköpings universitet

[1] Baase, Sara (2009) sida 368-369

[2] Collste, Göran ed (2000) sida 139-141

[3] Baase, Sara (2009) sida 388-390

[4] Baase, Sara (2009) sida 391

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionsuppgift moment 7, KIC501

Då vi inte anser att formalia det viktigaste i denna uppgift har vi inte använt Harvard-systemet vid refereringen, utan noter.

Säkerhet, integritet samt datorbrottslighet

Mobiltelefoni och dagens unga – integritetsfrågor och yttrandefrihetsfrågor

En fråga som vi anser hänger ihop med diskussioner förda både i kapitel 2 och 3 i Baase, men som enligt vår mening inte diskuteras på ett tillfredsställande sätt, är hur ungdomar och barn uppfattar vad som är rätt och riktigt när det gäller till exempel användandet av olika funktioner som finns i de flesta mobiltelefoner idag. Vilka implikationer kan det få på vår rätt till ett privatliv, och hur långt anser ungdomen av idag att man kan gå, när det gäller att publicera material, kort, video och ljud, på andra personer som kanske inte ens vet om att de är filmade eller bandade[1]? Frågan har lite samband med fråga 2.55 i kapitel 2 i Baase och till en liten del också till fråga 3.33 i kapitel 3. Våra egna erfarenhet av de problem som mobiltelefoner kan medföra är att en av oss har en son som när han var 7 år, filmades i duschen i skolan efter gymnastiken av en ”kompis” som sedan visade upp detta för andra på skolan. Så vitt vi vet så publicerades det aldrig på Internet, men det kunde lika gärna ha gjorts.

Hur ska man tackla ett sådant problem? Visserligen finns det lagar som skyddar oss mot ett sådant beteende, men för en 8-så kanske inte detta är så lätt att förstå? Varför får jag inte filma och ta kort när mobilen har dessa funktioner? Detta är ett problem som inte bara barn och ungdomar har, utan även vuxna har svårt att förstå vilka konsekvenser det kan få, om man till exempel publicerar material om sig själv på Internet[2], även om detta inte alls är olagligt. Eller har de förstått, barnen alltså? Är det så som Baase skriver[3], att dagens ungdom har en helt annan syn på integritet och vad som ska anses vara privat, än vi som är något äldre har? Och är det så att vår frihet att fritt yttra oss i ord och bild med mera, kommer att, med utvecklingen bland dagens ungdom, ta en riktning som om några år kommer att få engelsk tabloidpress att framstå som rena söndagsskolan? Redan idag finns det massvis av material utlagt på sidor som till exempel YouTube, där ungdomar själva visar upp sig, eller har blivit filmade i smyg av en kamrat. Just då kanske det inte ses som nått direkt allvarligt, utan mer som en kul grej, men om några år, när man inträder i vuxenvärlden, vill man då att dessa digitala spår ska finnas kvar så lättillgängligt som det idag är? Vi tror inte det.

Kan då strängare straff mot dessa aningslösa ungdomar lösa situationen? Knappast. Vad som behövs tror vi är att föräldrar inser farorna med mobiler och annan utrustning, och ställer sig frågan: Behöver min son eller dotter verkligen ha en telefon med sig jämt? Om man anser detta så anser vi att det ska ställas stora krav på föräldrarna att de verkligen tar sitt ansvar och förklarar för barnen vilka konsekvenser det kan få om man bryter mot lagar eller etiska regler. Och om det ändå skulle bli så, straffa föräldern, inte barnet. Vi tror att det skulle få en mycket större preventiv effekt mot alla typer av övertamp som sker av minderåriga. Om jag inte sköter mig så råkar min mamma eller pappa illa ut. Kanske att detta skulle få bort mycket av alla tråkigheter som sker? Ytterligare något som vi ifrågasätter är om man ska kunna straffa den eller de som tillhandahåller tjänster för att till exempel publicera videor så som YouTube. Vi tror att om det blir en realitet, så kommer det starta en farlig utveckling. Ska man kunna straffa en tillverkare av en kamera som använts vid ett brott? Eller hur långt ska man gå?

Det våldsamma samhället – en konsekvens av videospel och webben?

Denna diskussion har sitt ursprung ur fråga 3.32 i kapitel 3 i Baase. Är det så kallade lättillängliga videovåldet, eller underhållningsvåldet, på Internet och i videospel en stor orsak till att våldet ökar i samhället? Baase menar just detta. Att den nya teknologin har skapat helt nya sätt på vilket barn kan råka ut för illvilliga personer, eller komma över material som är mer eller mindre lämpligt att få tillgång till[4]. Hon menar att tillgängligheten till porr och annat har ökat och att det är mycket lättare idag för unga människor att komma över sådant material. Likaså menar hon att det är svårare att skydda barn från till exempel pedofiler som härjar fritt på Internet, och lurar unga till både det ena och det andra. Och visst har tillgängligheten ökat på olämpligt material. Men ska man skylla det ökade våldet på Internet och videospel? Vi tycker inte. Att censurera bort saker[5] som vi anser vara minde bra, är inte en väg att gå anser vi. Visst skulle detta skydda barnen, men det inkräktar också på våra rättigheter som vuxna människor att själva avgöra vad vi anser vara av intresse att titta eller lyssna på med mera. Då är det bättre att som man idag försöker att göra, filtrera bort olämpligt material för unga ögon[6], eller se till att material som anses mindre lämpligt, publiceras på ett sånt sätt att det blir mycket svårt för ett barn att komma åt materialet. Till exempel genom att man måste registrera sig på något sätt där en kontroll av legaliteten ingår. Detta är säkert något som många skulle anse inkräktar på integriteten, så frågan är inte helt självklar att lösa. Kanske att man i detta fall måste bedöma utifrån moraliska och etiska värderingar, istället för strikt juridiska?

Återigen så vill vi påpeka föräldrarnas eget ansvar. Som ett exempel kan ges Mickes inställning till videospel. Han anser att den åldersmarkering som finns på spelen idag visserligen är bra, och ger en fingervisning om hur mycket våld eller sex det finns i ett spel. Men detta är inget han egentligen bryr sig om när det gäller vilka spel han låter sonen spela. Istället gör han en bedömning av spelet själv genom att spela det, eller sita med när sonen spelar så att han kan förklara vad som egentligen skulle ha hänt i verkligheten om någon fick en kula i bröstet eller något annat. Skillnaden på spel för 16-18 åringar och ett som är till för 3 eller 7 åringar, är mängden av blod. Skillnaden på lego starwars (3 år) och call of duty (18 år) är just det. Båda spelen går ut på att slåss och skjuta och förinta fienden. Malin håller inte med Micke i denna åsikt. Hon menar att det kanske är för att hon är mamma och jag är pappa, men det tror Micke inte är någon skillnad. Många föräldrar tar sig inte tid att sätta sig in i vad spelen handlar om utan går bara på åldersmarkringen. Och varför är videospel så populärt hos barn och ungdomar? Är det inte ett misslyckande hos oss som föräldrar när ett digitalt spel är mer intressant än att umgås med sina päron?

Låst eller öppen källkod?

Detta är en fråga som har ett nära samband med fråga 4.47 i Baase. Frågan är om mjukvaror ska vara fria att kopiera eller inte. I Sverige och även i många andra länder så skyddas ofta mycket av upphovsrättsregler[7] eller patent. Att musik, filmer och mycket annat ska vara skyddat håller vi med om. Detta för att ensamrätten och den ekonomiska fördel detta kan ge, till mångt och mycket är en drivkraft som genererar mycket av det som idag produceras inom dessa branscher. Och vi tror inte att genom att släppa rättigheterna fria att det skulle leda till bättre musik eller bättre filmer. Men så kan fallet vara när det gäller programvaror. Genom att släppa koden och låta alla som vill ha tillgång till den, skulle kunna leda till nya användningsområden, förbättrad programvara och en större tillförlitlighet. Baase diskuterar huruvida alla program ska släppas fria eller inte och menar att om man gör det, så kanske det skulle innebära att program som inte är så användbara för den stora massan, aldrig skulle komma till[8]. Vi vill argumentera emot detta. Istället tror vi att man genom att släppa koden fri, faktiskt kan på ett helt annat sätt skapa nya program, genom att vidareutveckla redan befintlig kod och använda dem på ett helt annat sätt än det kanske från början var tänkt. Det finns många exempel på nya sätt att sälja tjänster runt program som är byggda på öppen källkod, med en mycket god vinstmarginal. Att alla skulle börja koda själva tror vi inte på, utan företag som kan erbjuda service, anpassning av kod med mera skulle kunna få en mycket stark utveckling. Varför betala 150 000 kr för en licens när man kan få ett lika bra program för en spottstyver, och dessutom ha rätten att själv, eller via någon annan, granska koden och se om den verkligen lever upp till den standard man vill ha?

Källförteckning

Baase, Sara (2009) A Gift of Fire – Social, Legal and Ethical Issues for computing and the Internet Third Edition Pearson Prentice Hall

[1] Baase, Sara (2009) sida 63

[2] Baase, Sara (2009) sida 106-107

[3] Baase, Sara (2009) sida 108

[4] Baase, Sara (2009) sida 168-169

[5] Baase Sara (2009) sida 167-171

[6] Baase, Sara (2009) sida 171

[7] Baase, Sara (2009) sida 214-217

[8] Baase, Sara (2009) sida 253-254

//Micke Lidköping vid Vänern

måndag 2 februari 2009

Diskussionuppgift 2 KIC501

Högskolan Väst 2009-02-02

Institutionen för ekonomi & IT

Diskussionsuppgift 2, KIC501

Mikael Larsson

Malin Hanson

Systemutveckling och konsekvenser för arbetet

A) Är tekniken neutral?

a) Diskutera på vilka sätt det kan finnas ”inbyggda värden” (t ex maktaspekter) i informationssystem (biased systems). Försök ge exempel på sådana inbyggda värden i några informationssystem ni känner till. Finns kopplingar till sådana inbyggda värden och systemutvecklingsmodell och metod?

Orättvisa i system kan visa sig på olika sätt. Collste var upp hur viktigt det är att belysa dessa för att orättvisorna kan komma att påverka våra grundläggande värderingar om vad som är rättvisa. (Collste, Göran 2000 s 60) . Han definierar tre kategorier:

· De som redan existerar; dolda i system ; speglar fördomar i vårt samhälle

· Tekniska fördomar; pga tekniska lösningar och beroende.

· Uppkomna fördomar; systemet ändrade användning från den ursprungliga kontext gör att fördomar framstärks då det används för andra målgrupper än som ursprungligen tänkt.

De medium som idag presenteras på Internet erbjuder allt fler människor att verkligen tycka till, genom att blogga , wikis etc. beroende på hur många läsare som är intresserade så kan man få en mer eller mindre makt position. Visserligen kan Internetserver administratören stänga av den som inte sköter sig!

Systemutvecklare av proprietära system bygger in sin egen oumbärlighet och dessutom har låst sin kod.

Open source – Linux- är revolutionen mot dessa leverantörer- typ microsoft. Detta är enda sättet att ”komma” åt dessa.

Vissa is är byggda för människor med mer utbildning, som inte tar hänsyn till handikapp av olika slag.

När vi diskuterar manligt kontra kvinnligt så kom VI till slutsatsen att nästan all forskning när det gäller sjukdomar o mediciner så görs de mesta studierna på män. När sedan beslutstödssystem ska utvecklas så baseras de delvis på tidigare gjord forskning och då borde det logiskt sett förfördela kvinnor som då kanske inte alls har samma symptom vid ex hjärtinfarkt som en man men diagnostiseras och medicineras efter generella symptom baserade mestadels på män.

Ser vi till olika system utvecklingsmodeller eller metoder så kan man se i partsperspektivet se ett värdebaserad tänk, att de visserligen gemensamt togs fram men att värderingarna är utifrån själva föreningens värderingar.

System som utvecklats för Volvo och löpandebandsprincipen- total övervakning.

b) Sociala värden bestämmer vilken teknologi vi satsar på och utvecklar. Lika viktigt identifiera det vi inte satsar på och fundera över varför. Försök fundera över några teknologitillämpningar som är tänkbara men ej utvecklade i stor skala.

Litteratur: Nissenbaum, H. Values in Computer System design: Bias and Autonomy. S 59 – 69 i Collstes bok.

Vi har idag i Sverige ingen direkt utbyggd övervakning med Amerika i samhället om man jämför Baase beskrivning av det amerikanska samhället. Vi har relativt reglerande lagar och författningar som styr integritetsskyddet, tryckfrihet, upphovsrätt, säkerhet.

Virtuella doktorer

Självstyrande bilar

Det som vi inte satsar på är sådan som inte finns någon efterfrågan på, eller våra lagar, författningar strider mot, eller vår kulturs etik och moral inte anser passande.

B) Diskutera för- och nackdelar med olika systemutvecklingsstrategier:

- Traditionell systemutveckling (livscykelmodellen)

Top down perpektiv, vattenfallsmodellen. Passar större industrier.

Taylorismen ser människor bara som arbetskraft, skiljer mellan styrning, planering och det operativa arbetet. Ingen respekt för lägre utbildning etc. Ingen användarmedverkan.

- Socio-teknisk systemutveckling

Man försöker se både tekniska och socialaspekter i utvecklingsarbete. Hitta en gyllene medelväg. Frågan är vad som skall, bör och vad som verkligen prioriteras i slutändan.

Hur blir det med en ständig jämkning?? Kvalitén på systemet?

- MOA-modellen

Här tar man dessutom mer hänsyn till organisations övergripande konsekvenser vid utvecklingen. Både internt och externt. Vad kan det i slutändan betyda i ex arbetsprocesserna vid införandet av ett sådant utvecklat system. Vilka organisatoriska förändringar kommer det att ge? Vilka intressegrupper inom organisationen kommer att åskådliggöras?

- Objektorienterad systemutveckling

Berorende av användarmedverkan. RUP, UML.

- SOA

Öppen arkitektur, tjänsteorienterat sätt….

Passar olika strategier i olika sammanhang, t ex för olika typer av verksamheter? Vilken strategi skulle du själv föredra arbeta efter i ditt kommande arbete? Motivera!

(Se förinspelad föreläsning om systemutveckling).

Beroende av vart systemet ska verka, i vilken miljö, med vilka, kvalitetssäkringar som krävs.

Ett objektsorienterat SOA perspektiv.

C) Påverkan av psyko-sociala aspekter i arbetet i samband med datorisering.

Beskriv och diskutera exempel på hur psyko-sociala aspekter i arbetet kan påverkas i samband med datorisering utifrån litteratur samt egna erfarenheter!

Baase tar upp hur gamla yrkesområden ex bankernas behov av minskade arbetskraft iom datoriseringen i inledningsfasen man har idag utvecklat flertalet nya tjänster, system och applikationer som i slutändan genererat fler arbetstillfällen. Enligt forskare så tenderar tekniska lösningar inom vissa områden att inledningsvis vara mest negativ men ser man ur ett längre perspektiv har tekniken utvecklat en positiv riktning.

Grundéns studie tar upp aspekter som;

Autonomi- självständigt arbete, delegera ut arbetsuppgifter så folk får mer ansvar och att säga till om.

Risken är att det byggs in monotoni i systemet om man inte ser helheten vid uppbyggandet av systemet. Delar avgränsas från varandra.

Man måste få medarbetarna att känna sig delaktiga, respekterade, ta tillvara deras kunskaper och kreativitet. De kanske har innovationer som skulle vara nyttiga att ha i systemet. De äldre medarbetarna hade en kunskap att utföra sina uppgifter manuellt om systemet skulle ligga nere men risken är att de yngre som kommer in i en organisation kan bara utföra uppgifterna med data. De förstår helt enkelt inte vad de gör eller hur det påverkar eller bearbetas i systemet.

På vilket sätt kan negativ påverkan på psyko-sociala aspekter i arbetet undvikas?

Tydlig gjord och fungerade information och kommunikation mellan alla berörda, dessutom måste den anpassas efter situation.

Veckovisa möten för att alla ska få tycka till, komma med ideér, ifrågasätta för att få ut bästa möjliga lösning. Dock krävs det en bra ledare här.

Olika arbetsuppgifter, rullande scheman, bra kommunikationsklimat – speciellt i fikarummet, många svårigheter löses bäst i fikarummet.

Bra organisationsklimat!!!!!! Krävs bra ledare här och strategier!!

Kan val av modell och metod för systemutveckling påverka datoriseringens inverkan på psyko-sociala aspekter? Illustrera!

Ex Traditionell utveckling som taylorismen eller mer känd som löpnade bandsprincipen, där utveckling av system kanske görs på grundval av optimering av enstaka uppgifter som ska utföras. Detta riskerar att ge monotona arbetsuppgifter.

Något som idag är popuärt att tala om är den så kallade SOA-arkitekturen, alltså ett sätt att bygga system utifrån att använda redan befintliga system, men vad händer om man tar detta sätt att bygga på några steg högre upp, det vill säga till användarna?

Ja om medarbetarna inte får var med i utvecklingen så känner de sig överkörda, får de dessutom taskigt med information eller felaktig information så startas rykten och det blir en höna av en fjäder. Utvecklingen av systemet får då heller ingen förankring bland medarbetarna som kanske inte accepterar det i slutändan. Får de vara med i en utvecklingsprocess så får de känna att de i alla fall delvis har något att säga till om, flera missar kan undvikas då man verkligen får den operativa personalens syn på ex arbetsflödet eller idéer på hur det skulle kunna lösas bättre. Detta med en bra kommunikation och en dialog med åtminstone de som är villiga att vara med i utvecklings arbetet kan bidra till att de blir sk ambassadörer för det nya som då blir till informella ledare och kan påverka sina mindre entusiastiska kollegor. Etc.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionsuppgift 1 KIC501

1. Scenario om beslutsstödssystem: Ett expertsystem för sjukvårdsbehandling finns tillgängligt vid en vårdcentral i Floby. Man kan ringa till expertsystemet ”Syster Inger” och få råd vid vissa sjukdomar.

Antag följande: 79-åriga Rut ringer till expertsystemet. Rut har mycket ont i halsen och har haft så ett par dagar. Hon svarar på några frågor hon får som hon får av ”Syster Inger” (frågorna ställs med syntetiskt tal). Hon får rekommendationen att dricka bikarbonat 500 ml x 6. Hon blev mycket sjuk av doseringen.

Vem bär ansvaret för feldoseringen?

Här kan vi se flera olika saker som gör att doceringen blivit helt felaktig. Som första aspekt ser vi ett programmeringsfel i databasen där det troligtvis borde ha stått 50 ml istället för 500ml. Då är frågan om det är den som instruerat programmeraren som angett felaktig docering, eller programmeraren som helt enkelt matat in fel siffror eller så är det programmeringsansvarig som inte felsökt dvs buggtestat programmet innan implementation i skarpt läge. Samtidigt kan vi tycka att lilla Rut borde själv ha förstått att hon inte skull ha druckit 3 liter bikarbonatblandning. Den ytterst ansvariga är dock sjukvården själva - dvs sjukvården i Floby som ansvarar för patienternas säkerhet och välbefinnande.

En annan aspekt är att systemet helt enkelt inte är tillräckligt utbyggt för att klara av alla sorters diagnoser som patienterna ringer in om, utan det behövs en större mängd kunskap i systemet för att klara av en digitaliserad service. I vår kurs Hälsoinformatik talade Martin Gellerstedt om vikten av hur man utformar intelligensen i dessa beslutstödssystem. Forskningen sker på hela grupper inom en viss profil men alla individer får sällan exakt lika symptom, ex smärta är något som är väldigt individuellt upplevt.

Anser Ni att liknande system bör införas vid er vårdcentral?

Nej det anser vi inte. Expertsystem anser vi kan vara en ypperlig hjälp vid bedömning av olika diagnoser och sjukdomsfall, men då ska dessa användas som en hjälp för den behandlande/bedömande läkaren. Inte som ett system som själv ska fatta avgörande beslut. Systemet ska alltså fungera som ett rådgivande system, dit läkaren/sjuksköterskan kan vända sig för att få hjälp med vissa saker, men beslut om behandling och medicinering måste alltid tas av en person och inte en maskin. Som vi ser det är risken att sjukvårdspersonalen förlitar sig allt för mycket på systemet och glömmer sitt kritiska tänkande, det är viktigt att personalen fortfarande har rätt kompetens så att de kritiskt kan granska svaret från systemet. Varje individ har säkerligen inte samma symptom som alla i en studerad grupp, som kanske också legat till grund för den föreslagna diagnosen i systemet. Möjligtvis kan man tänka sig att vissa system som är utformade för specifika diagnoser (diabetes, hjärtsvikt mm) skulle kunna ha även denna beslutande funktion, men då endast i en mycket begränsad skala.

Diskutera den troliga framtida utvecklingen av liknande beslutstödssystem.

Detta är en fråga som är mycket svår att besvara egentligen. Det som man kan hoppas blir det troliga scenariot är det som vi diskuterar ovan, alltså att expertsystemen inom sjukvården kan fungera som en hjälp för personalen att diagnostisera och bedöma vilken behandling och medicinering en patient ska ha. Det allra viktigaste som måste till är att det inom all sjukvårdspersonal finns en gemensam nomenklatur där all är överens om vad olika begrepp står för. Detta är en komplex uppgift och kräver säkerligen en stor databas som innehåller mycket metadata, frågan är hur effektiv den blir. Men att ersätta diagnostiseringen av en läkare/sjukvårdspersonal med ett system tror vi inte på, det är alldeles för osäkert. En kompetent utbildad bör dock ändå ta det slutgiltiga beslutet. Ytterligare en aspekt är ju det kravet som indirekt ställs på vanliga människor som ringer att verkligen kunna förklara sina symptom utifrån den nomenklatur som systemet är uppbyggt på. Det är för oss en omöjlighet, det skulle innebära att vi själva skulle kunna ha så pass mycket kunskap att vi skulle kunna diagnostisera oss själva.

//Micke Lidköping vid Vänern

Diskussionuppgift 1 ITC501 – som inte behövde göras

Diskussionsuppgift 1 – vad är god forskning?

God forskning kan vara mycket. Det som vi ser som det allra viktigaste att tänka på är att alltid ha ett etiskt och moraliskt förhållningssätt rakt igenom hela processen. Det vill säga att man alltid oavsett var i processen man befinner sig, ställer sig frågan om detta verkligen är rätt, riktigt och försvarbart utifrån en grundläggande respekt för i första hand människor[1], men också andra djurs värde. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har utvecklat forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ett dokument som också det tidigare socialvetenskapliga forskningsrådet använde som underlag för etiska bedömningar. Råden har numera uppgått i Vetenskapsrådet[2]. Dessa principer utgörs av fyra stycken huvudkrav som vart och ett innehåller ett eller flera olika regler. De fyra huvudkraven är[3]:

Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte

2. Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem

4. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Att alltid ha en transparens i den forskning man redovisar är också A och O. Med detta menar vi att man i rapporter, artiklar med mera alltid ska redogöra för vilka metoder, vilka teorier, vilken förförståelse etc. som finns i bagaget. Man ska alltså kunna följa processen med forskarens ”glasögon” på sig genom hela rapporten för att eventuellt kunna återskapa de förhållanden och annat som rådde just vid forskningstillfällets tidpunkt.[4] Det vill säga att de värderingar som forskaren själv har noggrant ska redovisas för att den som tar del av resultatet otvetydigt ska kunna förstå hur forskaren ser på världen och det han/hon undersöker[5]. Detta är inte minst viktigt då all forskning på ett eller annat sätt kan ses som ”färskvara” och inga absoluta sanningar finns.

Det kan också vara viktigt att under resans gång ifrågasätt de resultat man kommer fram till och inte enbart godtaga dem omedelbart. Finns det en rimlighet i resultaten, eller kan det ha gått fel någonstans. Gör man inte detta ifrågasättande så är risken kanske stor att man drar helt fel slutsatser, vilket i slutändan kan leda till just etiska problem med mera.

Något underförstått när det gäller god forskning och etik är givetvis att under inga omständigheter försöka att fabricera eller medvetet påverka resultatet i en viss riktning.

[1] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

[2] Codex (2008) Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html 2009-01-15

[3] Vetenskapsrådet (2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 2009-01-15

[4] Wallén Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik.Studentliteratur, Lund.

[5] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur

//Micke Lidköping vid Vänern

Prenumerera på: Comment Feed (RSS)