Mickes skolblogg

Välkommen till Mickes skolblogg. En plats där jag kommer att publicera arbeten som tagits fram i programmet IT-användning och samhällsutveckling på HV.

Var är jag? Vad gör jag? Hur gör jag det?

    follow me on Twitter

    Profillänk på Facebook

    Leta i den här bloggen

    söndag 22 mars 2009

    Rapport ITC501 kompletterad Version 2

    Nedanstående är den kompletterade versionen efter granskning av examinator. Ändringar föreslagna från opponenter är ej införda då detta ej var ett krav.

    clip_image001

    Kvalitativ undersökning

    Öppen källkod och kommunal verksamhet –

    En kvalitativ analys av inställningen till öppen källkod inom kommunal verksamhet

    Datum: 2009-03-22

    Författare

    Hanson Malin 731223

    Larsson Mikael 711113

    Handledare

    Docent Kerstin Grundén

    Examinator

    Docent Kerstin Grundén

    Sammanfattning

    Denna undersökning handlar om öppen källkod och fria programvaror och kommuners inställning. Det finns idag mer eller mindre etablerade organisationer och ”communitys” som utvecklar, underhåller programvaror som finns helt fritt på Internet eller via olika licenser som ger en möjlighet att integrera och/eller implementera programvaran med öppen källkod i den egna befintliga miljön. Vår avsikt är att få en förförståelse för hur attityden till dessa programvaror är ute i kommunal verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort fyra stycken djupintervjuer med IT-ansvariga ute i kommunerna. Svaren har sedan sammanställts och analyserats. Det mönster som vi ser är att trots att tongångarna till ”open source” bland respondenterna är övervägande positiv så är kunskapen och vetskapen om open source fortfarande generellt sett låg. De ansvariga för IT-enheterna har enligt dem själva en god kunskap om detta men övriga förvaltningar och styrande politiker har ännu inte greppat innebörden av ”open source”

    Innehållsförteckning

    1. Inledning. 1

    1.1. Bakgrund. 1

    1.2. Problem.. 2

    1.2.1. Problemområde. 2

    1.2.2. Problemformulering. 2

    1.3. Syfte. 2

    1.4. Avgränsningar 3

    2. Metod. 4

    2.1. Population och urvalsmetod. 4

    2.2. Intervjuplan. 5

    2.3. Genomförande av intervjuer 6

    2.4. Analysmetod. 7

    2.5. Problem.. 8

    3. Resultat 9

    3.1. Kommunstorlek, budget, upphandling och samverkan. 9

    3.2. Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?. 12

    3.3. Vilka attityder finns till öppen källkod?. 14

    3.4. Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?. 16

    3.5. Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?. 19

    3.6. E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod?. 20

    4. Diskussion och analys. 22

    5. Slutsatser 23

    6. Fortsatta studier 23

    7. Källförteckning. 24

    Bilagor (Endast medskickat till examinator)

    Bilaga 1. Intervjuplan

    Bilaga 2. Skriftligt svar kommun A

    Bilaga 3. Transkriptering av intervju med kommun B

    Bilaga 4. Transkriptering intervju kommun C

    Bilaga 5. Transkriptering av intervju kommun D

    Diagram

    Diagram 1 Kommunstorlek.. 9

    Diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT.. 10

    1. Inledning

    Begreppet ”open source”, eller öppen källkod på svenska, är något som tycks allt mer dyka upp i diskussionerna när organisationer av alla de slag ska införskaffa nya datasystem eller applikationer, eller uppgradera de redan befintliga. Och de svenska kommunerna är i detta sammanhang inget undantag. Som exempel kan ges ett projekt som Sambruk just dragit igång tillsammans med vissa andra intressenter, ett projekt som går under namnet Bossanova (Öhrwall Rönnbäck, 2008), som bland annat innebär att man ska titta på olika affärsmodeller som kan vara av intresse för kommunal verksamhet och öppen källkod. Men intresset för öppen källkod inom den offentliga sektorn ökar världen över, vilket inte minst de olika strategier som vissa länder tagit fram för att kunna implementera program eller system kodade i ett öppet format visar (Hemphill 2005). Dock verkar det som att dessa strategier inte slagit igenom fullt ut, för att inte säga inte alls (Björgvinsson och Thorbergsson, 2007). En förklaring som ges är att de företag som lever av propriära programvaror har en mycket stark lobbying mot regeringar och andra, för att förhindra en övergång till öppna standarder och öppen kod. Rädslan från dessa företag att förlora marknadsandelar är naturligtvis stor. Men enligt förespråkare för open source rörelsen så kommer användningen av öppen källkod att öka, och så även inom offentlig verksamhet. Det man trycker på är att de licensmodeller man erbjuder, är flexibla, samt att det i längden blir mycket billigare då flera kan samarbeta inom samma projekt, med samma rättigheter. Vissa menar också att program och system byggda med öppen källkod är mycket säkrare, både driftsmässigt och intrångsmässigt, än låsta programvaror, vilket också talar till open source programmens fördel (Cooper, DiBona, Stone 2005)

    1.1. Bakgrund

    I denna undersökning har vi valt att fördjupa oss i det som vi parallellt undersöker i den kvantitativa enkätstudien. Det optimala hade förstås varit att börja med de kvalitativa intervjuerna för att sedan fortsätta med den kvantitativa undersökningen för att se om svaren vi fått kunde kvantifieras. Tyvärr har vår tid inte räckt till varvid vi nu bedriver dessa två undersökningarna parallellt.

    I ett tidigare projekt har vi varit i kontakt med kommunal verksamhet och fått en inblick i den komplexa IT-infrastruktur som en kommunal verksamhet innefattar. Vi har också fått en ökad förståelse för vad öppen källkod och öppna standarder egentligen handlar om, och tror att användningen är något som kommer att öka inom en snar framtid. Vi avser undersöka vilka attityder och inställningar till öppen källkod och ”open source” applikationer/system som finns etablerade inom kommunal verksamhet. Undersökningar av detta slag har redan tidigare gjorts, se till exempel Kihlström och Kihlström (2002), men någon jämförelse kommer inte att ske.

    1.2. Problem

    1.2.1. Problemområde

    Arbete med att undersöka hur öppen källkod och öppna standarder kan integreras i offentliga institutioners datasystem och applikationer pågår idag världen över. Detta är ett arbete som också pågått och pågår i Sverige, både på statlig och på kommunal nivå. Också EU har tagit fram vissa rekommendationer om hur öppen källkod ska behandlas, med bland annat en egen Europeisk licensmodell (Björgvinsson och Thorbergsson, 2007). Men hur ser Svenska kommuner på förutsättningarna att använda sig av öppen källkod och hur är attityden inom kommunala verksamheter gentemot system och applikationer som baseras på öppen källkod? Svaren på dessa frågor är av stor vikt för hur framtiden för öppen källkod och öppna standarder inom kommuner kommer att gestalta sig.

    1.2.2. Problemformulering

    Hur ser IT-ansvariga inom kommuner på för- och nackdelar med applikationer och programvaror baserade på öppen källkod?

    • Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?
    • Vilka attityder finns till öppen källkod?
    • Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
    • Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?

    1.3. Syfte

    Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur diskussionerna om öppen källkod förs inom kommuner, för att i en C-uppsats undersöka detta i en större undersökning. Det delresultat som denna undersökning kommer att ge, förutom den analys av de intervjuer som kommer att genomföras och presenteras i rapporten, är hur benägna kommuner är att ställa upp på intervjuer med studenter.

    1.4. Avgränsningar

    Då detta är en undersökning som storleksmässigt är väldigt liten, så kan man inte dra alltför långtgående slutsatser utifrån resultatet. Undersökningen ska istället ses som ett övningsförsök inför en större undersökning. Vi kommer inte att utifrån resultatet resonera om varför de tillfrågade kommunerna har den inställning de har till öppen källkod, utan bara redovisa de svar som de ger på frågorna som ställs. Vi kommer heller inte att i analysdelen ge några kommentarer om huruvida en viss åsikt är generell för alla kommuner. Detta låter sig inte göras då det är så få som intervjuas. Någon jämförelse med tidigare utförda undersökningar kommer heller inte att ske.

    2. Metod

    Tidsbristen har som vi tidigare nämnt under bakgrunden gjort att vi gör de båda undersökningarna; den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen parallellt. Där av de liknande problemområdena och problemformuleringarna i de båda utförda undersökningarna. Dock kommer vi att fördjupa oss i den kvalitativa undersökningen där vi kommer att intervjua fyra stycken IT-ansvariga i fyra slumpmässigt utvalda kommuner. Hade det funnits tid hade vi utfört den kvalitativa undersökningen först för att få en djupare insikt och förståelse inför den kvantitativa undersökningen. Enkäten som utformats för den undersökningen hade säkert kunnat bli mer inriktad och bättre formulerad med en förförståelse från sammanställning och analys av de intervjuer som nu görs parallellt.

    Undersökningen genomförs med en kvalitativ undersökningsmetodik. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar vilket kan göra att man kan få en djupare förståelse för respondenternas sätt att tänka och resonera i frågorna. Den försöker att ta hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på detta sätt. I en kvalitativ studie sätts intervjupersonernas behov, resonemang och upplevelser i fokus (Holme Magne, Solvang Krohn 1997).

    2.1. Population och urvalsmetod

    Den population som urvalet gjorts från består av Sveriges 290 kommuner. Inför urvalet diskuterades om en indelning (ett så kallat stratifierat urval) skulle göras, men detta förfaringssätt blev aldrig aktuellt. Då detta är en förstudie inför en kommande C-uppsats, där någon form av indelning av kommunerna kommer att göras innan urvalet, så ansågs det viktigare att låta slumpen helt avgöra vilka kommuner som skulle intervjuas denna gång, utan några begränsningar. Ytterligare en orsak var det antal intervjuer som behövde göras, mellan tre och fem stycken. Hade antalet varit större, låt säga ca 10 procent, så hade förmodligen urvalsmetoden sett annorlunda ut. Vi är medvetna om att den metod vi valt kanske inte är den som bäst lämpar sig för denna typ av kvalitativ undersökning. Men då antalet intervjuer är lågt så ansåg vi det vara svårt att göra en indelning som skulle generera en så stor spridning som möjligt inom vissa givna kriterier.

    Vi är väl medvetna om att syftet med en kvalitativ studie inte är att kunna dra några generella slutsatser för hela populationen, utan syftar mer till att hitta källor som har en stor spridning. I vårt fall så skulle en sådan spridning kunnat ha inneburit att vi till exempel valt att hitta respondenter efter indelning i väderstreck, kommunstorlek, ekonomisk styrka med mera. Ett sådant urval hade kunnat genomföras på olika sätt. Bland annat genom ett kvoturval, där man delar in populationen i grupper efter de kriterier som man ställt upp som intressanta för en indelning. Man kunde också ha tänkt sig ett subjektivt urval, där vi som ”forskare” utifrån vår egen uppfattning valt ut kommuner som vi ansåg lämpliga. Detta förfaringssätt innebär dock en osäkerhet i hur säkra resultaten blir i undersökningen (Holme Magne, Solvang Krohn 1997). Det hade också gått att göra ett stratifierat urval, det som vi först tänkte göra. En indelning i grupper utifrån vissa givna kriterier hade då behövts, till exempel storlek på kommun, ekonomisk styrka med mera. Och utifrån detta kunde man då ha gjort ett slumpmässigt urval, men kanske ändå fått med den spridning som en kvalitativ undersökning eftersträvar. Just det att urvalet i en kvalitativ studie ska grunda sig på ”systematiskt medvetet formulerade kriterier” är något som Holme Magne & Solvang Krohn (1997) trycker speciellt på i sin bok.

    Den urvalsmetod som användes var ett obundet slumpmässigt urval (Holme Magne, Solvang Krohn 1997), där kommunerna tilldelades ett nummer mellan 1-290. Detta gjordes genom att placera namnen i en excelltabell, i bokstavsordning. För att sedan göra urvalet användes en mycket enkel slumptalsgenerator (Webbgodis från Vaksalaskolan 2002). Denna returnerade 4 stycken siffror mellan 1-290. Sen jämfördes dessa siffror med excelltabellen för att se vilka kommuner som var aktuella. Vi kunde också ha tänkt oss att slumpa kommunernas placering i tabellen, för att få en ytterligare faktor som kanske gjort spridningen ännu mera slumpmässig. Men vi ansåg detta vara onödigt i denna undersökning.

    De personer som fick representera kommunerna var de som var ansvariga för IT-avdelningen inom varje kommun. Detta för att vi ansåg att det är de som har den bästa insynen i verksamheten generellt sett, och att de svar de då ger kanske är grundade på lite mer kunskap om organisationen och dess verksamhet och möjliga utvecklingsvägar. Hade frågorna istället ställts till någon på ”lägre” nivå, kanske en programmerare eller liknande, så hade risken kanske varit stor att svaren kommit att bli väldigt färgade av den egna verksamheten, dock är inte detta något vi kunnat föra i bevis.

    2.2. Intervjuplan

    För att få en någorlunda struktur på intervjuerna så har en enkel intervjuplan arbetats fram (se bilaga 1 Intervjuplan). De frågor som kommer att ställas bygger till största delen på de frågor som tagits fram till den enkät som skickats ut till 15 kommuner i delmomentet om kvantitativ undersökning. Skillnaden är att intervjufrågorna kommer att vara av öppen typ. Fördelen som vi ser med att använda i princip samma frågor, är att man i en intervju kan ställa följdfrågor och på så sätt få en djupare inblick i hur man resonerar kring frågeställningen. Intervjuerna beräknas ta mellan 30-60 minuter och kommer att, om tillåtelse ges från respondenten, utföras via Marratech, och spelas in. Detta underlättar en transkription och en efterföljande analys av materialet. Vi är väl medvetna om att personliga intervjuer hade varit att föredra, då en djupare och mer nyanserad bild då eventuellt framträtt. Men då vår urvalsmetod styr vilka respondenterna är, samt att kostnaden för att resa vida överstiger vår budget, så har vi fått välja den näst bästa metoden.

    2.3. Genomförande av intervjuer

    Intervjuerna var planerade att genomföras med hjälp av videokonferensverktyget Marratech. Detta för att inga pengar till resor fanns att tillgå, vilket naturligtvis hade varit att föredra, då en mer personlig atmosfär kunde ha skapats vilket kanske kunde ha fått ett positivt utfall på de intervjuades svar. Med positivt utfall menar vi att det är lättare både för intervjuare och för respondent att förstå hur respektive ”motpart” tänker med frågor och svar, inte minst då ett möte mellan ”fyra” ögon (eller sex i detta fall) innebär att man kan tolka reaktioner hos den som intervjuas på ett helt annat sätt. Upplever vi som intervjuare att vissa frågor upplevs som obekväma, svåra att besvara, är respondenten nervös, säker, eller något annat som kan vara omöjligt eller i alla fall mycket svårt att uppfatta via en videokonferens eller telefonmöte, så ska detta också noteras och tas med i analysen av materialet (Holme Magne, Solvang Krohn 1997). Ett skriftligt svar ger ju till exempel inte alls denna möjlighet.

    Två av intervjuerna utfördes planenligt via Marratech. Då vi kontaktade respondenterna inledningsvis för att fråga om intresse och bestämma tidpunkter för intervjun med mera, så påtalades också önskemålet från vår sida att det vore bra om respondenterna kunde införskaffa en webbkamera. Detta för att kunna komma så nära en personlig intervju som möjligt. De intervjuer som genomfördes via Marratech gjordes också med hjälp av webbkameror, och spelades också in med den funktion som Marratech är utrustad med för detta ändamål, vilket avsevärt underlättade analysen och transkriberingen i ett senare skede. De två kvarvarande intervjuerna fick utföras på andra sätt.

    En av dem gjordes om till en telefonintervju på grund av teknikstrul. Möjligheten att ställa adekvata följdfrågor med detta förfaringssätt påverkades inte i den meningen att det som vi ville ha svar på i grunden, kunde vi ändå få reda på. Men den lilla möjlighet till en mer reflekterande hållning utifrån respondentens kroppsspråk med mera, som det ändå innebar att intervjua respondenterna via Marratech, där alla deltagande parter var utrustade med webbkameror, uteblev naturligtvis. Ytterligare en svårighet med detta var att hinna med att föra anteckningar som sedan kunde användas för en analys. Då det tyvärr inte fanns möjlighet för oss att spela in denna telefonintervju, så fick en av oss agera sekreterare, och så gott det gick försöka att anteckna det viktigaste som kom fram. Detta innebär naturligtvis att viktig information kan ha förbigåtts, och i slutändan kan detta ha påverkat analysen och tolkningen av resultatet. Den fjärde intervjun ställdes in på grund av att respondenten fick driftsstörningar, och erbjöds istället att besvara frågorna skriftligt, vilket också gjordes. Detta innebar för oss som ”intervjuare” och för respondenten att förståelsen för frågorna och svaren avsevärt försvårades. Att alla andra fördelar som påtalats ovan också försvann faller sig ju naturligt. Närvarande under dessa intervjuer (förutom den skriftligt genomförda) var författarna och respektive respondent. Enligt den plan som gjorts skulle varje intervju ta mellan 30-60 minuter att genomföra, vilket stämde väldigt bra. Intervjuerna (de som utfördes på Marratech) spelades in och transkriberades därefter för att underlätta analysen. Under telefonintervjun fungerade en av intervjuarna som sekreterare, medan den andre ställde frågorna. I rapportens redovisning så är respondenterna avidentifierade, för att de ska få vara anonyma. Materialet som skickas in för examination, kommer dock att innehålla transkriberingarna i original, något som inte kommer att medskickas ut till dem som deltagit i undersökningen.

    2.4. Analysmetod

    För att kunna analysera de intervjuer som genomförts på ett strukturerat sätt så har vi använt oss av en metod som kallas för helhetsanalys (Holme Magne, Solvang Krohn 1997). Vi har utgått från de fyra frågeställningar som vi tagit fram i problemformuleringen och lagt till två kategorier för att täcka in allt som kom fram under intervjuerna, vilket vi upptäckte var en nödvändighet under analysen. Istället för att som Solvang och Holme (1997) föreslår, klippa och klistra, så valde vi att med färgkombinationer markera upp den transkripterade texten utifrån dessa frågeställningar. Detta gör det enkelt att hitta avsnitt som på något sätt har med frågeställningen att göra, och underlättar när citat ska väljas ut som understryker det som beskrivs.

    Då genomförandet av intervjuerna inte gick planenligt, då två fick ändras om till en telefonintervju respektive ett skriftligt svar utifrån den intervjuplan vi tagit fram, så blev analysen något komplicerad. De två intervjuer som genomfördes via Marratech var det inga större problem med. Men telefonintervjun, där vi själva under intervjuns gång, var tvungna att anteckna det viktigaste som sades, var något knepigare att analysera på ett liknande sätt. Det skriftliga svar som en av respondenterna fick avlämna gick inte alls att analysera egentligen, detta på grund av det stod ganska klart att missuppfattningar gällande frågornas art förekom bland svaren. Likaså uppstod tolkningsproblem av de svar som getts när detta skulle analyseras. Vi behandlade därför de intervjuer som genomförts via Marratech som det viktigaste källmaterialet, något som också framkommer klart om man ser till de citat (se nedan 3.1 Resultat) som redovisas från respondenterna. Respondenterna B och C är de som mest frekvent refereras till och citeras vilka var de två som intervjuades på Marratech, tätt följt av respondent D, vilken var den som telefonintervjuades. Respondent A förekommer, men inte alls i den utsträckning som de övriga. Om intressanta infallsvinklar förekom i svaren från B och C, så kollade vi också upp de två övriga respondenternas svar för att se om det gick att uttolka något liknade i deras svar. Därmed inte sagt att inga intressanta infallsvinklar och svar inte gavs från respondent A och D. En systematisk analys genomfördes på ett liknande sätt som beskrivs av Holme och Solvang (1999), men med fokus på de två intervjuer som gjorts via Marratech, och till viss del telefonintervjun. De avsnitt där vi citerar respondent A, alltså den skriftligt utföra ”intervjun” så har vi valt att också skriva ut frågan i dess helhet, detta för att ge läsaren möjlighet att själv tolka svaret, något som inte sker i någon större utsträckning vid de andra respondenternas citat.

    2.5. Problem

    Under konstruktionen av intervjufrågorna begick vi ett stort misstag när vi påstod att de fyra friheterna var ett av sätten att kategorisera öppen källkod. De fyra friheterna kategoriserar inte öppen källkod utan fri programvara. Detta kan ha skapat förvirring bland respondenterna, även om några sådana tendenser inte märktes under intervjuerna. En respondent (A kommun), som svarade skriftligt, reagerade på det, och bad os kolla upp våra källor. Vi hoppas inte att detta misstag från vår sida ska ha haft alltför stor påverkan på slutresultatet.

    Ett problem uppstod också med att intervjua en av respondenterna. För att ändå få med dessa åsikter så tillät vi att ha svarade skriftligt på en kopia av vår intervjumall. Detta visade sig vara ett misstag, då feltolkning av frågorna har gjorts i visa fall, och där vi själva kan ha svårt i vissa avseenden att tolka vad som avses. I efterhand hade det kanske varit bättre att avstå från denna respondent, men vi valde alltså att ändå redovisa svaren och ta med dessa i vår analys på grund av att undersökningen ändå bestod av så få respondenter.

    3. Resultat

    3.1. Kommunstorlek, budget, upphandling och samverkan

    Vi har intervjuat IT-chefer i tre kommuner, C, B och D. A kommun har svarat skriftligt och uppger att de har en IT-driftschef. Spridningen på kommunernas olika storlek varierar från ca 5 500 invånare upp till 130 000 invånare (se diagram 1 Kommunstorlek nedan). De två medelkommunerna har från 15-16 000 invånare upp till 21-22 000 invånare vilket ger ett snitt på ca 18 500 invånare.

    clip_image003

    Diagram 1 Kommunstorlek

    Något som vi sett då vi sammanställt och analyserat intervjuerna är hur fördelning av budgeten ut till IT-enheterna skiljer sig åt mellan kommuner med större respektive lägre invånarantal och därigenom skillnad i totalomsättning. Trenden av de 4 kommunernas uppgifter är att den minsta kommunen har nästan hälften av budgeten mot den största kommunen (se diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT). Detta kan vara en av anledningarna till att de svar som inkommit från de mindre kommunerna har tendenser att visa på mindre möjligheter att experimentera med olika leverantörer respektiver system och applikationer. De siffror som redovisats är följande: B: 1.14% av den totala bugeten, D 1.63%, A 2,5 % och från C inget svar.

    clip_image005

    Diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT

    Upphandlingarna som görs ute i kommunerna sker beroende på vad och vem som beslutar om de nya system alternativt applikationer som ska köpas in. Något som alla 4 uttryckt är att det är verksamheternas behov som styr inköpen av de större verksamhetssystemen och själva inköpen sker med beslut från förvaltningschefen på den förvaltning som systemet ska verka. Detta måste givetvis ske i samråd med kommunens IT-enhet för att se att systemet är kompatibelt med den miljö som kommunen använder.

    Något som speciellt de mindre kommunerna pekar på är det samarbetsinitiativ som alla kommuner uppger har tagits då gemensamma upphandlingsenheter har bildats. Kommunalförbundet X sköter D:s större upphandlingar, B.s kommun tillhör X upphandlingsenhet, A anger Sambruk och C anger att det inte sker så ofta men har inställningen att; –”Det borde ske oftare, det är ett resursslöseri”.

    Skriftliga svar från A som kommenterar detta:

    · Vad är det som betstämmer om ett nytt system/programvara skall köpas in?

    Verksamhetsbehovet

    · Vem beslutar om det?

    Godkänns via IT-rådet. Köps in av verksamheten.

    · Vem sköter en ev upphandling?

    Upphandlingskontoret”

    C kommun kommenterar det så här i intervjun:

    · Vad är det som avgör och eller bestämmer vad för nytt system eller applikation som ska köpas in?

    ”Det är dels är det att en leverantör slutar att supporat den befintliga produkten och kommer med en ny lösning som man måste rätta sig efter, nya system som kommer till utifrån verksamheternas behov, de tror att det kan förenkla och förbättra deras arbetsuppgifter Det beslutet tas ute på avdelningarna ute i verksamheten. Detta sker givetvis i samråd, om vi blir involverade så kan detta vara nått för oss? Kan vi använda detta i vårt system?”

    · Vem är det som tar besluten om detta?

    ”Besluten tas ute på avdelningarna för verksamhetssystemen, vanligen av avdelningschefen.”

    När det gäller frågan om samverkan mellan kommuner så kommenteras detta bland annat så här:

    A kommun:

    · Samarbeterar Ni över kommungränser med andra kommuner gällande system?

    Ibland. Det finns en samverkansförening Sambruk

    B kommun:

    · Du har ju redan varit inne på det lite, men samarbetar ni med andra kommuner över kommungränser? Upphandling var vi inne på men samarbetar ni även när det gäller system? Alltså med samkörning med mera?

    ”Ja det har blivit det. Alltså nu när det görs en upphandling av ett system eller en utveckling av ett system eller en större uppgradering så kan man ju börja titta på. För ofta är det ju så att om man tittar på ekonomisystem så väldigt många kommuner, vi kör samma system, både när det gäller ekonomi, Hrsystem och sociala system. Så vid nyupphandling försöker man alltid titta så här, kan vi göra en gemensam upphandling. Kan vi drifta det här åt varandra så att säga. Eller någon kommun driftar å vi andra kommuner kör så att säga mot den kommunen. Vi har till exempel ett system för skolhälsovård där vi är fyra kommuner som kör mot X kommun som driftar systemet då. Så vi försöker att samverkansfördelar då.”

    När en fråga om ett samarbete på en ”högre nivå” ställs så beskrivs situationen i B som följer:

    ”Vi kan säga så här. Alla kommuner i X landskap gjorde en gemensam bredbandsupphandling för de här statliga bredbandspengarna. Så där gjorde vi en stor gemensam upphandling med alla åtta kommuner alltså………. Så som det ser ut idag då så kör B vårt lönesystem ihop med X kommun. Vi kör vårt bibliotekssystem ihop med X kommun. Vi kör vårt skolhälsoprogram ihop med X, Y, Z och ja vi då……… Så man tittar ju hela tiden på vad kan vi samverka kring.”

    3.2. Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?

    Det tycks som att den kunskap som finns ute i kommunerna angående öppen källkod och fri programvara i bästa fall innehas av dem som är verksamma på IT-enheten. Andra förvaltningar och kanske främst politiker anges ha mycket liten kunskap om det. Bland annat kommenterar C kommun det så här på frågan om hur väl begreppet open source känns till inom organisationen:

    ”Politiker och de ute på förvaltningar vet ju inte vad det är, men här på IT-enheten är vi väl medvetna om vad det är.”

    B säger så här:

    ”Eh, generellt i kommunen så är det nog inte så stor kunskap om det, kanske vi på IT-enheten i stort sett. Som har lite… Jag personligen är rätt intresserad av den utvecklingen. Man försöker ju följa det så gott man kan, men nu är man ju rätt belastad av det dagliga jobbet, men man har ju en viss omvärldsbevakning va.”

    D svarar så här på frågan om man känner tillbegreppet och betonar verkligen vikten av att titta på öppna standarder istället för specifikt öppen källkod:

    ”Väldigt bra, har jobbat med det innan. Är gammal programmerare i botten och har jobbat sedan 1974. Det viktigaste som jag ser det är dock öppna standarder. Detta är viktigaste för att kunna köra både proprietära och öppna system. Jag har dock ingen religion när det gäller detta.”

    Och fortsätter med att kommentera om andra förvaltningar och politiker är insatta i det:

    ”Nänä inte ett dyft, det ser bara till det billigaste möjliga… Bättre att politikerna inte lägger sig i utan vi som har kompetensen sköter det”.

    På frågor om man känner till de fyra friheterna (se 2.5 Problem ovan) och den uppsjö av olika licensmodeller som finns när det gäller öppen källkod och fri programvara så tycks denna kunskap stämma väl överens med den allmänt låga kunskapen om öppen källkod generellt sett:

    D svarar angående fyra friheterna::

    ”jag är inte så påläst men jag fattar rätt så bra, jobbat med det tidigare. Har haft linuxservrar etc.”

    Och när frågan om licensmodeller ställs så kommer svaret:

    ”Bra eller dåligt?- ingen åsikt!”

    Respondenten från B svarar som följer angående de fyra friheterna:

    ”Ja vad ska vi säga. Vi här på IT-enheten har väl ganska bra grepp på det alltså, så är det ju . Det har vi ju det tycker jag.”

    Och angående licenserna säger han så här:

    ”nja det det är jag inte så insatt i kan jag säga.”

    C:s respondent säger så här om friheterna:

    ”Vi håller ju inte på med programmering eller något sådant över huvudtaget så det har ingen betydelse om jag säger så. Vet inte hur jag ska svara annars.”

    Något som också var intressant att undersöka var hur respondenterna ser på vilken typ av kompetens som man anser måste finnas inom organisationen om användningen av öppen källkod ökar. Det som mest förvånar i de svar som ges, är att man ser bara till den kompetens som man i så fall behöver på den egna avdelningen. Frågan ställdes dock på ett sätt som möjliggjorde ett mer generellt svar, till exempel kommentarer om en ökad beställarkompetens med mera, men några sådana uttalanden gjordes inte. D kommenterar det så här:

    ”Det beror på vad. Ska vi själva drifta en Unix server ja då måste vi kompetens utveckla eller köpa in den kompetensen utifrån. Ska vi själva stå för ex fileserver eller en dns så måste det bli ett strategiskt val men funktionaliteten är ändå viktigast!”

    B:s kommentar:

    ”ja framför allt här hos oss.”

    Han förklarar närmare vad han menar:

    ”ja alltså så att säga då måste vi fixa en egen spetskompetens så att säga på på den miljön då. Då behöver man inte söka efter MCS certifierade tekniker utan då är det ju andra typer av kompetens då som man måste ha. Å jag tror att det framför allt är här hos oss på IT som det behövs en annan kompetens i så fall.”

    A svarar så här:

    ”Det som kan vara aktuellt är Linux. Då utbildar vi oss (en del kan redan).

    Driftkunskap.”

    3.3. Vilka attityder finns till öppen källkod?

    Som de tidigare svaren pekar på så är kompetensen bland de tillfråga kommunerna och öppen källkod relativt låg. Och det verkar heller inte som att öppna programvaror med mera är något som röner något större intresse att diskutera regelbundet ute i kommunerna. Det tycks heller inte vara något som i någon större utsträckning anses vara viktigt att ha med i någon sorts strategisk plan.

    D säger bland annat så här på frågan om det diskuteras och om det finns med i någon plan:

    ”Som jag sa tidigare så har vi ingen religion när det gäller detta, utan det måste fungera. Vi planerar våra plattform 3-5 år framåt i tiden. Vad vi väljer är för att det ska passa vår organisation oavsett vad vi väljer, vi är beroende av driften från leverantörerna. Att omnämna det i en strategisk plan ser jag ingen anledning till.”

    B kommenterar det så här:

    ”Nja ibland dyker ju frågan upp å jag känner ju själv att jag skulle ju inte vara främmande för att prova……. Men tyvärr så har det inte.. det är också det här med tiden va. Man hinner inte med riktigt. Men vi ska få förstärkning nu så vi ska väl få se om vi blir duktigare. Jag tycker det är ett mycket intressant alternativ alltså”

    C säger så här:

    ”Alltså det faller pga olika anledningar det är väldigt svårt att köra det eftersom vi har 100-150 olika verksamhetssystem som är specifika det handlar om avloppsrengöring, räddningstjänsten reg av utryckningar, socialsystem etc…..”

    Hur ser då politikernas roll ut i kommunerna enligt de tillfrågade. Är det politikerna som måste fatta rätt beslut för att få fart på både användningen och intresset för öppen källkod inom respektive verksamhet? Enligt de tillfrågade så har politikerna tyvärr varken tid, intresse eller kunskap nog att verkligen sätta sig in i begreppet öppen källkod. Respondenten från B beskriver det så här:

    ”Därför att det finns alltså inte den kunskapen eller intressen inom den politiska kretsen som det ser ut nu va. Jag vet i andra XX kommuner har man fatta mer strategiska politiks beslut å satsar på öppen källkod. Här har man inte alls resonerat i dessa banor. IT-miljön diskuteras ju nästan aldrig egentligen ju. Utan den ska bara fungera. Å vi får ju driva rätt mycket frågor själva alltså för att det ska bli någonting.”

    C svarar så här på frågan om politikernas roll:

    ”Alltså de litar på att vi ska rekommendera det som är mest optimalt för kommunen.”

    D:s respondent säger så här, med ett ironisk tonfall på rösten:

    ”Nänä inte ett dyft, det ser bara till det billigaste möjliga. Bättre de försökte få öppna standarder istället. Bättre att politikerna inte lägger sig i utan vi som har kompetensen sköter det.”

    Driftsäkerheten och säkerheten mot hot utifrån (virus, intrång mm) när det gäller öppen källkod, är de tillfrågade ganska överens om att det inte skulle vara något problem, jämfört med proprietär programvara. Någon menar till och med att just driftssäkerheten på vissa områden kanske till och med är högre för applikationer och system som är byggda på öppen källkod. Angående angrepp utifrån kommenterar B:s kommun detta så här:

    …. ”Sannolikheten skulle ju kunna vara större att det är lite mer säkerhetshål i sådana programvaror, men att man å andra sidan kan täppa till de här säkerhetshålen mycket fortare”……

    Och fortsätter att kommentera driftssäkerheten:

    ”ja jag kan ju bara titta på alltså, vi har ju kört nån Linuxserver här förut. Å den gick å bara gick, den gick i flera år utan att behöva starta om den. Å det har jag ju märkt just på serversidan alltså att där känns det ju som att det är otroligt driftsäkert alltså. Faktiskt å att det är mycket mer resurssnålt och så vidare. Att det är mer anpassat efter maskinvaran, ehh, än vad mer de här kommersiella programvarorna är.”

    D:s respondent har en något annorlunda syn på saken. Angående angrepp utifrån:

    ”Spelar ingen roll vilka leverantörer. Windows har flest idag men bad guys finns överallt”

    Och säger så här om driftsäkerheten:

    ”Samma Skit alltihop. Beror på programmeraren, vad de som kollar har för ansvar etc.”

    3.4. Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?

    Det som tydligast framkommer under intervjuerna är problemen med att få budgeterna att gå ihop, att få med sig politiker och kanske framför allt användarna ute i förvaltningarna och bolagen. En del försök har gjorts med att byta ut proprietär programvara, inte minst inom skolor, mot program byggda på öppen källkod. Men motståndet att gå ifrån det invanda, och då främst Microsofts olika produkter har varit stor. Förklaringarna till detta kan naturligtvis vara många men något som en respondent menar kan vara en orsak, är att användningen av datorer hemma har ökat, och att dessa datorer i 99 % av fallen levereras med en Windows-plattform och de vanligaste Office-programmen. B:s respondent resonerar så här:

    ”…... Vi har ju provat att använda oss av Star Office och Open Office i skolorna till exempel…… Men man måste ju ha med sig lärarna och man måste ha med sig eleverna. Framförallt lärarna och de är också väldigt Microsoft styrda alltså. Det var ju mycket lärarna som ville plocka bort Star-Office till exempel. Tack vara alla hem-pc köp som har skett nu då så har det ju alltid följt med ett Office paket då alltså. Så man är så van vid att jobba med Office å tycker att det är så praktiskt å så vidare så att… man har svårt att jobba i någon annan miljö då.”

    Ett annat stort problem som är av en mer affärsmodellsmässig natur, är att det för kommuner är av yttersta vikt att ha tillgång till en snabb support om något händer som helst inte ska hända. Och man är också beroende av ett långsiktigt satsande från de leverantörer som erbjuder tjänster eller programvaror byggda med öppen källkod. En risk som några uppger är att dessa företag eller leverantörer helt plötsligt försvinner från marknaden, och då står man där med ett system utan support och service, något som kan vara förödande för verksamheten. Detta är något som A har erfarenhet av. Vid frågan om de ser öppen källkod som ett alternativ svarade de:

    ”Nej. Vi har haft problem med supporten. I början fungerar det men alltefter försvinner supporten. Det tar för lång tid att fixa felen.”

    När frågan om driftsäkerhet ställs blir svaret:

    ”Mycket dålig. Vi körde e-post på OS tidigare. Leverantören försvann och där stod vi.”

    B resonerar som följer när det gäller support med mera:

    ”Om jag säger så här. För oss är det ju oerhört viktigt att ha en, så att säga ha en bra partner så att säga. Vi är ju väldigt beroende av att ha en snabb support, alltså när det blir problem någonstans så måste vi då det kan röra lönesystem, ekonomisystem så måste vi kanske ha hjälp omedelbart alltså. Och de stora leverantörerna har de musklerna och har den supportkapaciteten alltså. Och det upplever jag som väldigt nödvändigt faktiskt. Det är inte så kul att bli stående med ett lönesystem samma dag som man ska göra lönebrytning alltså.”

    Också C kommun ser problem med supporten och säger så här på frågan om vad de ser som gör det svårare med öppen källkod än de program de har idag:

    ”Om det blir nått problem med ett system idag och vi ringer till supporten och då inte följt deras anvisningar ex med val av operativt system, överhuvudtaget hela kedjan, allt från os på datorer till servrar. Har vi inte detv rätt så hjälper de oss inte, -kom igen när ni gjort det…..Det går inte!”

    Man pekar på att det är ett problem när det gäller den inlåsning som blir då just Microsoft är så stora och så duktiga på att marknadsföra sina produkter ut mot de offentliga organisationerna. Deras spelutrymme krymper då att välja andra typer av lösningar, särskilt när det gäller verksamhetsspecifika system. Respondenten för C säger så här:

    ”Dessa systems leverantörer som säger ex att detta ska ligga på en windows server, kanske en koppling till word(MS), koppling till excel eller liknande.det går inte att använda annat än etablerade produkter för att allt ska fungera. Börjar man på med Open source så är risken stor att vi får väldigt mycket att göra.”

    Han fortsätter med att säga:

    ”Kärnfrågan är fortfarande att vi är bundna till vad leverantörerna av verksamhetssystemen säger. Och så länge inte de släpper på, så då har vi ett problem Kanske fungerar jättebra men den dagen vi får problem vare sig det är med open source eller vanlig program så får vi ingen hjälp om vi inte följt deras (leverantörernas) riktlinjer.”

    B säger bland annat så här på frågan om det är ett problem att man är så låst till de stora leverantörerna:

    ”Jo absolut. Å det ser man ju också att alla system som utvecklas, i alla fall de som vi har, jag tror man pratar om att minst 90 procent är dotnet baserade alltså, så man låser ju även in sig mot Microsoft där alltså.”

    Han säger också detta apropå den ansträngda ekonomin och möjligheten att i framtiden använd sig av öppen källkod:

    ”ja absolut, så är det. Men då är man begränsad av ,det är ju alltid lätt att skylla på bristande resurser, men faktum är att det är vår verklighet på nått sätt. Men det är ett otroligt intressant område och jag följer med spänning alltså utvecklingen. Så är det.”

    På en fråga om hur lagen om offentlig upphandling påverkade kommunernas möjligheter att på ett effektivt sätt utnyttja den kultur som ”open source” rörelsen genomsyras av med så kallade ”communitys” som utvecklar program så svarade han:

    ”Men men (fundera djupt innan svar kommer) jag ser väl egentligen inte att det skulle vara några problem med lagen om offentlig upphandling inte, utan det är ju mer att man har en kravspec som säger vad man vill ha för någonting.”

    3.5. Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?

    När vi frågade om vilka möjligheter man såg med öppen källkod så var det ingen som nämnde några ekonomiska fördelar, och man såg inga fördelar med öppen källkod och samverkan specifikt mellan kommuner (förutom i visa fall, specifikt inom e-tjänsteområdet se nedan 3.6 E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod). Det som är avgörande vid val av program eller system är inte om det är öppen källkod eller inte, utan om det uppfyller de krav som man har på programmet/systemet. Eller som D:s respondent utrycker det: ”Vi har ingen religion på området”. Förutom de specifika funktionskraven så är också kravet på support viktigt, något som A betonar när vi frågar om framtiden om öppen källkod: ” Jag hoppas att vi kan köra mer OS. Supporten är avgörande”. Det är ingen av de tillfrågade som direkt tar avstånd från användning av öppen källkod om vissa av problemen de upplever kan lösas. En kommentar var bland annat: ”Intressant område att följa”. Respondenten för C såg det som positivt i den bemärkelsen att det kanske kunde sätta press på de stora leverantörerna:

    ”jag upplever det som positivt, utifrån det att det sätter en hotbild mot ms och de övriga stora etablerade leverantörerna, det blir konkurrens. Jag tror säkert att vi kommer att komma lösningar som gör att vi kommer att kunna nyttja open source men i dagsläget så vet inte jag det finns inget verksamhets system som stödjer det ( OS). I stort sett är det windows plattformen man måste ha.”

    Att själva sätta igång att skapa en ”Community” som kan programmera och skapa program ses inte som ett alternativ för dessa relativt små kommuner. Ska detta ses som en möjlighet så krävs det att en av, eller flera av de större kommunerna, som har ekonomiska resurser, håller i utvecklingen. C:s respondent uttrycker det så här:

    ”Det skulle ju i så fall vara någon av de stora kommunerna som har resurser för det drar igång det som sedan vi små kommuner kan utnyttja. Det är en enorm mängd pengar som skiljer sig mellan olika kommuners IT avd. De flesta kommuner är ju ändå relativt små som C. Pengar till utvecklingsarbete finns inte. Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås ex har helt andra budgetar än vi. XX vår grannkommun lägger så mycket som 100 miljoner på utveckling av e-tjänster.”

    Ett område där man skulle kunna tänka sig att utvärdera och testa och använda sig av program med öppen källkod är inom skolan och respondenten från B utvecklar tanken så här:

    ”Det är så otroligt mycket initialjobb, det tar så otroligt mycket kraft och energi och pengar att så att säga driftsätta ett nytt system så att jag har svårt att se att det skulle vara möjligt faktiskt. Jag kan tänka mig att man inom skolvärlden skulle kunna göra det lite grann där (tänker till lite). Jag skulle gärna prova på en skola med att ta en typ Ubuntudistribution med fri programvara på. Och att försöka utvärdera olika läromedelsprogram alltså, till exempel i open source. Det vet jag skolor och kommuner som har gjort och det skulle jag kunna tänka mig att göra här också”

    Också respondenten från D är inne på att skolorna kunde vara en bra inkörsport för öppen källkod och fri programvara:

    ”Politiskt sett kunde man satsa mer inom skolan och främst universiteten på open source, vi har kört open office i grundskolan sedan 2000 och det är billigt. Där (högskolor, universitet) kunde man få mer kompetensen som behövs för att på sikt utveckla open source programvaror och också en ny struktur för själva management av programvaror.”

    Något mer som ses som positivt går inte att uttyda från de svar som getts på de frågor vi ställt mer än att B:s kommuns ansvarige kan se öppen källkod som ett intressant alternativ när det gäller att utveckla e-tjänster, se nästa rubrik.

    3.6. E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod?

    Under de intervjuer vi haft så har diskussionen kommit in på e-tjänster, fast detta var absolut inga frågor vi från början hade med i vår intervjuplan. Men då en av de tillfrågade såg just e-tjänster som ett område intressant at utveckla med hjälp av öppen programvara, så valde vi att ta med det i denna redovisning. Arbetet med att ta fram e-tjänster har enligt några av de tillfrågade stannat av, då man inte vet vilka krav som ställs på de e-tjänster man ska tillhandahålla, eller hur och när frågan med den nationella E-legitimationen är löst. När vi frågade respondenten från C hur långt de kommit med e-tjänsterna i kommunen fick vi detta svar:

    ”Ja vi tänker inte vara pionjärer på det! Det finns inte definierat vad är en e-tjänst. Vi vet inte vad vi ska erbjuda våra medborgare. Det finns de stora kommunerna som håller på att utveckla e-tjänster, de som har råd att lägga ner 100 000kr. Låt dem göra det så sen när vi vet vad för e-tjänster vi ska erbjuda och vi slipper kosta på mängder (100milj) , när någon gått i bräschen för det, då kommer vi gärna efter”

    B är den kommun som ser positivt på just e-tjänster och öppen källkod och säger bland annat så här:

    ”såna här saker kan ju bli intressanta när vi pratar e-tjänster till exempel. För att just när det gäller e-tjänster så, det var ju sambruk egentligen å vissa andra projekt också som jobbar med att ta fram e-tjänster och där ser jag ju open source som en given spelare just när det gäller e-tjänster. Jag har själv sagt att det skulle vara intressant att prova en e-tjänst här med, utifrån en open source lösning. Faktiskt. Och där ser jag nog att man skulle kunna vara med på något hörn. Tillsammans med andra kommuner alltså. Å där är ju sambruk en sådan sammanslutning. Faktiskt.”

    Men han ser också ett problem när det gäller detta med e-tjänster och hur långt de har kommit i kommunen:

    ”nja inte alls så långt som jag skulle vilja. Problemet med e-tjänster är ju som på alla andra håll att så fort det står ett lite e någonstans på nått kuvert eller på någon bok nånstans så hamnar det hos oss på IT, direkt. Å det, jag såg den här fina ekvationen e är inte lika med IT utan e är lika med verksamhetsutveckling alltså. Så det är ju en verksamhets fråga å det är ju det som jag ser som en av mina stora utmaningar att försöka få verksamheten att förstå det. Att e-tjänster är någonting väldigt viktigt och att det är ur medborgarnas synvinkel å att det är en verksamhetsfråga. Sen är vi med naturligtvis när det gäller IT-stödet men hur e-tjänsten ska se ut och hur den ska vara kopplad med andra system, det är helt klart en verksamhetsfråga”.

    Det som tycks framträda genom de svar som avgivits på intervjufrågorna är att de ser mer problem med öppen källkod är nytta. Men de flesta är ändå positiva till öppen källkod i allmänhet.

    4. Diskussion och analys

    Vår reflektion när vi sammanställt och analyserat svaren från respondenterna är att just att svaren ger en bild av att de inom respektive IT-enhet i kommunerna är bra insatta i öppen källkod men att det på de övriga förvaltningarna ute i verksamheten inte är så bra insatta eller inte alls insatta i detta. Politikerna som har de övergripande besluten ute i kommunerna anses inte ha kännedom eller mycket liten kännedom om ”open source” och/eller ”free software”. Två av kommunerna har dock uppgivit att det är deras jobb som IT-ansvariga att informera styrande i respektive kommun om möjligheterna som finns, samtidigt som svaret att politikerna inte förstår tyder på att informationen inte når ända ut till de beslutande. Licenserna till ”open source” kan betecknas som en djungel och kompetensen inom detta område tycks vara väldigt svår att definiera, ingen av respondenterna har gett någon bra indikation på att förstå eller inte förstå dess omfattning eller inverkan.

    Tongångarna är enligt svaren entydigt positiva till ”open source” och ”free software”. En av respondenterna påpekar dock att öppna standarder är viktigare än att koden är öppen. Två av kommunerna menar att deras inlåsning mot proprietära leverantörer skulle dels bli för dyrt att byta ut och att de inte har tillräckligt med kompetens för att klara av att supporten av systemen själva och uppger att supporten från leverantören är allra viktigast. Övervägande delen av respondenterna anger att det inte finns tid eller pengar till att experimentera med nya system och applikationer. Noterbart är ändå att den minsta kommunen är den som har störst samverkan med andra kommuner och även den mest visionära inställningen till open source i framtiden. Tilläggas ska också att den minsta kommunen är den som i störts utsträckning har använt sig av dessa typer av programvaror.

    En svårighet som nämns är den komplexa funktionalitet som verksamhetssystemen inom en kommunal verksamhet kräver. De (verksamhetssystemen) är så specifika att de inte tror det finns sådana system att tillgå, dessutom skulle de vara näst intill omöjligt att integrera dessa i den befintliga miljön samt att då man inte kan få support på dessa system så faller hela konceptet. En av kommunerna uppger att om man inte lägger en av deras leverantörs applikationer på en av dem angiven server så har man inte rätt till support vilket kan försvåra implementation av ”open source” i en proprietär miljö.

    Den största kommunen ser möjligheter att i framtiden använda sig av ”open source” för informationshantering mot webben, denna kommun har även testat open source för övervakning och servrar men uppgav att dessa inte höll måttet. Två kommuner uppger att ska man testa denna typ av system och/eller applikationer skulle det nog fungera inom skolverksamheten. En respondent uppger att det är bra att denna typ av system nu växer fram som kan sätta press på de mycket kostsamma leverantörerna av verksamhetssystemen idag och övervägande delen har Microsoft som representant för leverantörer av de låsta programvarorna.

    Något som respondenterna uttrycker som ett möjligt område för att införa öppen källkod är just i samband med utveckling av e-tjänster. Detta är ett område där de mindre kommunerna står i startgroparna för att införa e-tjänster som utvecklas av de större kommunerna med större anslag för utveckling.

    5. Slutsatser

    Den uppfattning vi har är att kunskapen om ”open source” och ”free software” ute i de studerade kommunerna fortfarande är förhållandevis låg. IT-enheterna har svårigheter att se möjligheter att implementera och integrerar open source i sina befintliga miljöer, de får för lite anslag för att experimentera med dessa programvaror, de har för lite kunskaper inom dessa kommuner för att själva kunna supporta dessa och det finns idag inga verksamhetssystem på ”open source” marknaden som skulle kunna klara all den funktionalitet som någon av de undersökta kommunerna kräver. Likaså skulle det behövas leverantörer som kommuner skulle kunna köpa in support tjänster av, som kan ge samma snabba support och service som man idag anser att de proprietära leverantörerna klarar av. Helt enkelt nya affärsmodeller för open source, även om koden i sig är fri behövs kunskapen om dessa system och applikationer ska förvaltas etc. för att kommuner ens ska kunna börja tänka på att använda sig av dessa och dessutom en snabb support när problem uppstår.

    6. Fortsatta studier

    Frågan är hur olika licensmodeller skulle påverka kommuners möjligheter att börja integrera och implementera ”open source” produkter i sin verksamhet? Detta är ett ämne som vi avser undersöka närmare i vår kommande C-uppsats.

    7. Källförteckning

    Björgvinsson, Tryggvi och Thorbergsson, Helgi (2007). Software development for governmental use utilizing free and ”open source” software. ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232, 133-140 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-16)

    Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) Open sources 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.

    Hemphill Thomas A (2005). Government Technology Acqusition Policy: The case of proprietary versus ”open source” software. Bulletin of Science, Technology & Society, Vol. 25, No. 6, 484-490 [Elektronisk] Tillgänglig: http://bst.sagepub.com/cgi/content/abstract/25/6/484 (2009-02-24)

    Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:s upplagan. Lund Studentlitteratur

    Kihlström Charlotte, Kihlström Mattias (2002). Öppen källkod och offentlig sektor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.kihlstrom.com/oppenkallkodochoffentligsektor/OppenKallkodOchOffentligSektor.pdf (2009-02-16)

    Webbgodis från Vaksalaskolan (2002) Slumptalsgenerator. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vaksalaskolan.uppsala.se/webb/lotteri.htm (2009-02-16)

    Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for Open Source Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+%C3%96hrwall+R%C3%B6nnb%C3%A4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)

    Bilaga 1. Intervjuplan

    Denna intervjuplan ska fungera som ett hjälpmedel vid intervju av respondenter från olika kommuner angående open source.

    Syfte: Att vi med hjälp av intervjuer ska få en förförståelse och inblick i kommuners attityd och inställning till open source.

    Mål med intervjun: Är att kunna sammanställa och analysera svaren så att vi kan få en förförståelse inför vår c-uppsats för att kunna utforma mer relevanta frågor inför den frågeställningen som då kommer att besvaras.

    Beräknad tid: ca 30-60 minuter.

    Plats: Intervjun kommer att ske via videokonferensverktyget Marratech och kommer att spelas in om tillåtelse ges från respondenten.


    Nedanstående frågor är en stödmall att följa, dock kan det tänka sig att flera följdfrågor ställs beroende på respondentens svar.

    Frågor:

    Organisationen:

    · Vilken befattning har Ni inom Er organisation (ex. IT-chef, IT-samordnare)?

    · Kommunens invånarantal?

    · Hur stor andel av kommunens totala budget går till IT ungefär?

    · Vad är det som betstämmer om ett nytt system/programvara skall köpas in?

    · Vem beslutar om det?

    · Vem sköter en ev upphandling?

    · Samarbeterar Ni över kommungränser med andra kommuner gällande system?

    Open source:

    · Hur väl känner Ni till begreppet open source inom er kommun, generellt sett? Är det någon skillnad mellan er som har hand om IT-systemen mm och andra förvaltningar eller politiker tror du? Hur ser du på politikernas roll när det gäller att satsa på öppen källkod?

    · Är begreppet open source något som diskuteras inom Er organisation regelbundet?

    Om Ja finns det omnämnt i någon strategisk plan?

    · Open source kategoriseras bland annat som 4st friheter, friheter att använda, utveckla, kopiera, och distribuera program och kod i princip hur som helst, hur väl är Er organisation insatt i dessa?

    · Känner Ni till att Open source har olika licensmodeller?

    Om JA Finns det några aspekter som gör det svårare med open source vs låsta system/program i kommunal verksamhet?

    Framtiden & Open Source

    · Används någon Open source-programvara inom organisationen idag?

    Om så är fallet vilken typ av program (inom vilka områden) och vilka licenser/licens använder Ni då?

    · Planerar Ni inom den närmsta framtiden att införskaffa eller undersöka närmare applikationer baserade på open source?

    Om JA, inom vilket/vilka område (ex. personaladministration, ekonomi)?

    · Tror Ni att open source skulle kunna vara ett alternativ när nya system ska införas?

    Om Nej, vilken är den främsta orsaken till att detta inte skulle vara aktuellt?

    · Upplever Ni att open source - programvaror är mindre säkra än proprietär (låsta) programvara när det gäller virus, intrång med mera? Om JA, på vilket sätt?

    · Hur ser ni på driftsäkerheten öppen källkod kontra låsta program?

    · Skulle en ökad användning av open source programvaror medföra några förändringar när det gäller kompetensen inom organisationen?

    Om JA, på vilket sätt? (Beställarkompetens?, Programmeringskunskaper?)

    · Vilka fördelar, med den kunskap som du har, ser du med öppen källkod för er kommun? Vilka nackdelar?

    Avrundning:

    · Upplever Ni, generellt sett, open source som något positivt eller negativt för Er organisation?

    · Hur känner du inför framtiden gällande open source och er kommun?

    //Micke Lidköping vid Vänern

    söndag 15 mars 2009

    PowerPoint Litteraturstudie KIC501

     

    image

    image

    image

    image

    image

    image

    image

    image 

    image

    image

    image

    image

    image

    image

    image

    image

    image

     

    //Micke Lidköping vid Vänern

    Litteraturstudie KIC501

    clip_image001

    Rapport litteraturstudie

    Öppen källkod och offentliga organisationer –

    Hur ser det ut idag och vart är man på väg?

    Datum: 2009-03-15

    Författare

    Hanson Malin 731223

    Larsson Mikael 711113

    Handledare

    Docent Kerstin Grundén

    Examinator

    Docent Kerstin Grundén

    Sammanfattning

    Det tycks som att användningen av öppen källkod inom offentliga organisationer är något som diskuteras, men hur stor implementering av sådana system och programvaror sker egentligen? Är öppen källkod egentligen ett alternativ som på allvar diskuteras när nya programvaror eller datasystem ska införskaffas? Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i tidigare material och attityder inom kommunala verksamheter som behandlar valt ämnesområde för att detta ska fungera som en hjälp och vägledning till val av C-uppsatsansats.

    För att försöka få en överblick över dagens situation inom offentliga organisationer och åt vilket håll utvecklingen lutar har vi genomfört denna kvalitativa litteraturstudie. Vi söker svaret på frågorna:

    · Används öppen källkod idag i dessa organisationer i någon större utsträckning?

    · Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod?

    · Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte?

    Offentlig sektors behov, efterfrågan och krav på öppna standarder, nya affärsmodeller för OSS som kan ge service och supportavtal etc. och det saknas fortfarande specifika verksamhetssystem som krävs för att klara det komplexa operativa arbetet inom den offentliga sektorn.

    Innehållsförteckning

    1. Inledning. 1

    1.1. Bakgrund. 3

    1.2. Problem.. 3

    1.2.1. Problemområde. 3

    1.2.2. Problemformulering. 4

    1.3. Syfte. 4

    2. Metod. 5

    2.1. Litteratursökning. 5

    2.1.1. Sammanställning av studerat material 6

    2.2. Analysmetod. 13

    3. Resultat 14

    3.1. Används öppen källkod idag i offentliga organisationer i någon större utsträckning. 14

    3.2. Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod. 18

    3.3. Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte. 22

    4. Analys och diskussion. 24

    5. Slutsatser 27

    6. Intressanta infallsvinklar för vidare studier 27

    7. Källföreteckning. 28

    Tabeller

    Tabell 1 Sammanställning av böcker eller kapitel från böcker som ingått i studien (Om olika kapitelförfattare) 6

    Tabell 2 Sammanställning av artiklar som ingått i studien.. 10

    Tabell 3 Sammanställning av övrigt material som ingått i studien.. 12

    Bilder

    Bild 1Paradigmskifte. 26

    1. Inledning

    Begreppet ”open source”, eller på svenska öppen källkod, kom till när Internet fick sitt stora genombrott i mitten på 1990-talet. Detta för att man ansåg det viktigt att göra en åtskillnad mellan öppen källkod och fri programvara. Redan på 60-talet dock, och då främst när USA: s försvarsdepartement påbörjade arbetet med ARPAnet 1969 (Computer history museum 2006) så arbetade man enligt de principer som idag kännetecknar de grupper som gemensamt framställer kod på basis av öppenhet och samarbete (Demil & Lecocq, 2006). Det projekt som fick störst betydelse för utvecklingen av öppen källkod var det som Linus Torvalds (Nationalencyklopedin, 2009) publicerade 1991 i en nyhetsgrupp på Internet, själva kärnkoden till kernelen till Linux (DiBona, Cooper, Stone, 2006).

    Fri programvara kan definieras på olika sätt, men det vanligaste idag är att tala om de fyra friheterna (Free Software Foundation, 2007):

    · The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).

    · The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.

    · The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).

    · The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

    Tyvärr så är det väldigt lätt att blanda ihop dessa fyra punkter som något som definiera öppen källkod. För att få använda definitionen öppen källkod så måste även nedanstående kriterier vara uppfyllda (Open Source Initiative 2006) (DiBona, Cooper, Stone, 2006).

    1. Free Redistribution

    The license shall not restrict any party from selling or giving away the software as a component of an aggregate software distribution containing programs from several different sources. The license shall not require a royalty or other fee for such sale.

    2. Source Code

    The program must include source code, and must allow distribution in source code as well as compiled form. Where some form of a product is not distributed with source code, there must be a well-publicized means of obtaining the source code for no more than a reasonable reproduction cost preferably, downloading via the Internet without charge. The source code must be the preferred form in which a programmer would modify the program. Deliberately obfuscated source code is not allowed. Intermediate forms such as the output of a preprocessor or translator are not allowed.

    3. Derived Works

    The license must allow modifications and derived works, and must allow them to be distributed under the same terms as the license of the original software.

    4. Integrity of The Author's Source Code

    The license may restrict source-code from being distributed in modified form only if the license allows the distribution of "patch files" with the source code for the purpose of modifying the program at build time. The license must explicitly permit distribution of software built from modified source code. The license may require derived works to carry a different name or version number from the original software.

    5. No Discrimination Against Persons or Groups

    The license must not discriminate against any person or group of persons.

    6. No Discrimination Against Fields of Endeavor

    The license must not restrict anyone from making use of the program in a specific field of endeavor. For example, it may not restrict the program from being used in a business, or from being used for genetic research.

    7. Distribution of License

    The rights attached to the program must apply to all to whom the program is redistributed without the need for execution of an additional license by those parties.

    8. License Must Not Be Specific to a Product

    The rights attached to the program must not depend on the program's being part of a particular software distribution. If the program is extracted from that distribution and used or distributed within the terms of the program's license, all parties to whom the program is redistributed should have the same rights as those that are granted in conjunction with the original software distribution.

    9. License Must Not Restrict Other Software

    The license must not place restrictions on other software that is distributed along with the licensed software. For example, the license must not insist that all other programs distributed on the same medium must be open-source software.

    10. License Must Be Technology-Neutral

    No provision of the license may be predicated on any individual technology or style of interface.

    Dessa punkter kan kanske av många ansvariga för IT-frågor inom offentliga organisationer ses som ett hinder för att utveckla och implementera programvaror på basis av öppen källkod, på grund av att de idag till största delen, ca 90 procent (McInerney 2007) bygger sina IT-system på proprietär programvara, och att det kanske anses vara svårt att kombinera båda. Det finns också en uppsjö av olika licensmodeller på marknaden så att veta vilken licens man ska använda sig av är kanske inte heller så enkelt (DiBona, Cooper, Stone, 2006). EU har dock tagit fram en egen licens som de föreslår ska användas av unionens medlemmar (Björgvinsson, och Thorbergsson, 2007).

    Denna kvalitativa litteraturstudie tar sikte på att undersöka vad litteraturen säger om var ”open source” står idag inom offentliga organisationer, och då inte enbart inom Sverige. Den undersöker också vartåt trenden går inom öppen källkod och det offentliga. Användningen av öppen källkod kommer att öka eller kommer det att fortsätta att vara ett område som inte är jätteintressant för kommuner och andra att utforska och utnyttja mer? Om det ökar, är tiden kanske inne för att börja tala om ett paradigmskifte inom system- och programutveckling mot offentlig verksamhet?

    1.1. Bakgrund

    Denna litteraturstudie följer i stort det ämnesval som gjorts i ett flertal andra rapporter som har till syfte att fungera som förundersökningar till den C-uppsats som vi ska skriva senare i vår. Att vi valt öppen källkod beror dels på att vi har ett stort intresse av detta fenomen, men också att vi tycker oss se att intresset för detta inom offentliga organisationer ökar, även om lite av reella implementeringar ännu finns realiserade. Att studera vad som redan finns skrivet inom området kommer att vara en stor hjälp för oss när vi så småningom ska välja den slutliga inriktningen på uppsatsskrivning.

    1.2. Problem

    1.2.1. Problemområde

    Det tycks som att användningen av öppen källkod inom offentliga organisationer är något som diskuteras, men hur stor implementering av sådana system och programvaror sker egentligen? Är öppen källkod egentligen ett alternativ som på allvar diskuteras när nya programvaror eller datasystem ska införskaffas? Utredningar om detta har gjorts och nya utredningar är på väg att starta upp, se till exempel Öhrwall Rönnbäck, (2008) och vissa initiativ har tagits, se till exempel Sveriges kommuner och landsting (2006). Men är detta allmänt vedertaget bland kommuner och andra i Sverige? Den uppfattning vi fått under kontakter med vissa kommuner visar att så inte är fallet. Därför vill vi genomföra denna litteraturstudie för att försöka få en överblick över dagens situation inom offentliga organisationer och åt vilket håll utvecklingen lutar.

    1.2.2. Problemformulering

    Öppen källkod inom offentliga organisationer

    · Används öppen källkod idag i dessa organisationer i någon större utsträckning?

    · Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod?

    · Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte?

    1.3. Syfte

    Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i tidigare material som behandlar valt ämnesområde för att detta ska fungera som en hjälp och vägledning till val av C-uppsatsansats. Det är också att få en uppfattning om attityderna i kommunal verksamhet som kan ge oss indikation på områden för vårt kommande arbete.

    2. Metod

    2.1. Litteratursökning

    För att hitta relevant litteratur inom området så har en sökning, av tillgänglig litteratur på Högskolan Västs bibliotek genomförts via de sökverktyg som erbjuds på bibliotekets webbplats. En bok har sökts ut och lånats; Open Source 2.0. Den är från 2005 och är bland den senaste litteraturen vi kunnat finna även att sökningar har även gjort på Libris. Artiklar har också sökts med dessa sökverktyg. Då sökningen genomfördes i samband med att artiklar söktes ut till en rapport om metod till kursen ITC501, så användes i princip samma databaser och samma sökkriterier som till den rapporten. Det som skiljdes åt var hur urvalet av artiklarna och annat material gjordes. Nedanstående text är därför hämtad från denna rapport (Hanson & Larsson 2009):

    ”Artiklarna har sökts ut med hjälp av Internet uteslutande. De sökverktyg vi använt oss av är dels de som erbjuds från Högskolan Väst: s bibliotek, men också via Google schoolar, eller bara Googles sökmotor.

    De databaser vi sökt i är följande:

    · SAGE

    · AMC Digital Library

    · Google schoolar

    · Academic Search Elite

    · Computer Sweden

    · IDG.se

    · SKL

    · Statskontoret

    · Scirus

    De sökkriterierna i olika konstellationer vi använt är dessa:

    · ”open source”

    · Free software

    · Öppen källkod

    · Fri programvara

    · Fördelar

    · Nackdelar

    · Advantage

    · Disadvantage

    · Municipalities

    · Benefits”

    Den litteratur som sedan valdes att studera närmare var sådan som vid en snabb översikt av innehållet i boken, artikeln eller rapporten, genom att läsa innehållsförteckning och/eller abstract, ansågs extra intressant för att kunna besvara de frågeställningar som detta arbete har. Dock så kommer inte allt material att användas i denna studie, då det efter en närmare granskning av materialet visat sig inte innehålla något användbart för just denna studie. Den litteratur som dock används redovisas sammanfattande under nästa rubrik.

    2.1.1. Sammanställning av studerat material

    För att underlätta analysen av den litteratur som studerats har en uppställning gjorts för att få en överblick över materialet, vilken metod som används i studien/studierna (om detta angetts), om det handlar om en artikel, ett bok kapitel (om olika författare till kapitlen) eller något annat arbete, och vilken huvudinriktning materialet haft. Denna modell är hämtad från ett examensarbete utfört på Luleå Tekniska Universitet (Carlsson, Enström 2003).

    Nedanstående är en sammanställning av de specifika kapitel från böcker som ingått i studien

    Tabell 1 Sammanställning av böcker eller kapitel från böcker som ingått i studien (Om olika kapitelförfattare)

    Boktitel, Författare Kapitel (år)

    Typ av studie (Om angivet)

    Antal deltagare (Om angivet)

    Använd metod (Om angivet)

    Inriktning

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. DiBona, Chris. Kapitel 2: Open Source and Proprietary Software Development (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar likheter, skillnader och interaktion mellan utvecklingen av öppna programvaror och proprietära. Diskuterar hur interaktion mellan utvecklare kan gå till och vilka för och nackdelar som finns med öppen källkod.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Allison, Jeremy. Kapitel 3: A Tale of Two Standards (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar utvecklingen av en open standard, ondgör sig över Microsoft, och påpekar vikten av att välja öppna standarder när nya programvaror med mera ska implementeras för att slippa inlåsning

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Laurie, Ben. Kapitel 4: Open Source and security (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar säkerhetsfrågor öppna kontra låsta programvaror. Ett viktigt påpekande görs. Om ett säkerhetsproblem uppstår, är användare av OSS fri att själv, eller med hjälp av någon kan åtgärda problemet själv.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Olson, Michael. Kapitel 5: Dual licensing (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Licenser och affärsmodeller resoneras kring, främst inriktat på dual licensing. Vikten av att välja rätt licensmodell när man erbjuder en produkt med dual licensing påpekas. Utvecklingen av denna modell i framtiden diskuteras också kring.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Asay, Matthew N. Kapitel 7: Open source and the commodity urge: Disruptive models for a disruptive development process (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar kring olika affärsmodeller och öppen källkod. Viktig slutats: när man köper öppna programvaror så köper man det värde, den funktion man verkligen vill ha, och som man kan påverka. Proprietär handlar om att betala för någon annans opåverkbara idéer som skyddas med diverse lagar (upphovsrätt, patent med mera)

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Seitzer, Wendy. Kapitel 10: Why open source needs copyright politics (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar för och nackdelar med copyright och andra lagar som skyddar upphovsmannens intressen. Generellt, är en del lagar bra för open source, men lagar som inriktar sig på att skydda speciella saker, kan vara hämmande på open sourceutvecklingen då detta stänger möjligheter att vidareutveckla ”låsta” programvaror

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Barahona-Gonzalez, Jesus & Robles, Gregorio. Kapitel 11: Libre software in Europe (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Redogör för situationen I Europa och öppen och fri programvara inom både privat och offentlig sektor. Redogör för vilka initiativ som tagits och vilka som är på gång. Redogör också för vissa lagförslag som kan komma att påverka OSS på ett negativt sätt.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Sharma, Alolita & Adkins, Robert. Kapitel 12: OSS I India (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Redogör för situationen i Indien gällande utvecklingen av OSS. Satsningar görs, främst med hjälp av globala intressenter, till exempel IBM.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Yeo, Bon-Lock & Liu, Louisa & Saxena Sunil. Kapitel 13: When China dances whit OSS (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Redogör för situationen i Kina och OSS-utvecklingen. OSS stöds av högsta ledningen och ses som en möjlighet att bygga upp en teknisk infrastruktur till en billig kostnad. Likt i Indien är många globala aktörer intresserade av att starta upp projekt i landet.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. O’Reilly, Tim. Kapitel 16: The open source paradigm shift (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Talar om att det är dags att titta på OSS i ett större samband, ekonomiskt, socialt och vetenskapligt med mera, för att förstå den inverkan som OSS har och eventuellt kommer att ha. Om utvecklingen fortsätter som nu så kommer man att kunna prata om ett paradigmskifte inom en snar framtid.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Hessel, Andrew. Kapitel 18: Open source biology (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Redogör för utvecklingen av modern biologisk teknologi och att det kanske är en bra ide att adoptera OSS-rörelsens tankesätt för att förhindra låsningar speciellt när det gäller DNA-tekniken.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Shah, Sonali K. Kapitel 21: Open beyond software (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Visar på att sättet att arbeta och utveckla produkter, och även kunna tjäna pengar på olika affärsmodeller, inom OSS, också finns på andra områden och har så funnits under en länge tid.

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Appendix A. The open source definition (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Definitionen av open source version 1.9

    Open sources 2.0 – The continuing evolution. Appendix B. Referenced open source licenses. (2005)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Redogör för några av de licenser som finns på marknaden.

    Open source business model – balancing customers and community. Rosén Thomas (2008)

    Kvalitativ

    n=4

    Multipel fallstudie

    Studerar fyra företag som alla har en affärsidé som bygger på OSS i botten

    Weber, Steven (Kapitel i bok)

    Ej angivet

    Ej angivet

    Ej angivet

    Diskuterar vika fördelar det kan innebära för utvecklingsländer att implementera öppna standarder och en positiv attityd till OSS

    Nedanstående är en sammanställning av de artiklar som ingått i studien.

    Tabell 2 Sammanställning av artiklar som ingått i studien

    Författare (år)

    Typ av studie (Om angivet)

    Antal deltagare (Om angivet)

    Använd metod (Om angivet)

    Inriktning

    Björgvinsson, Tryggvi & Thorbergsson, Helgi (2007)

    Kvalitativ

    N=0

    Litteraturstudie

    Föreslår en metod baserad på OSS utvecklingsmetodologi, där regeringar kan nyttja mindre mjukvaruföretag, FOSS och samarbeta med både lokal och Europeiska myndigheter.

    Demil, Benoit & Xavier Lecocq (2006)

    Kvalitativ

    N=0

    Litteraturstudie

    Utvecklingsmetoderna inom öppen källkods industrin förklaras här som ett Basaarstyre med reglerna definierade i öppna licenser.

    Oost van Ellen & Verhaegh Stefan & Oudshoorn Nelly (2008)

    Kvalitativ

    N=1

    Fallstudie

    Försöker påvisa hur främst dynamiska processer när det gäller innovation uppstår och uppehålls inom projekt skapade av en ”community” genom att studera ett specifikt fall. Diskuterar hur nya användare tillkommer då projektet mognar, och hur nya processer då tar fart för att föra det framåt.

    McInerney Paul-Brian (2007)

    Kvalitativ

    N=84 (Intervju)

    Etnografiska studier. Intervjuer. Litteraturstudier

    Resonerar kring svårigheterna att få icke kommersiella organisationer att börja använda och ta till sig OSS.90 % av dessa organisationer använder proprietär programvara. Hur kan man få de värden som används inom OSS-rörelsen som en drivande kraft att också passa in i ett större ”politiskt” sammanhang?

    Hemphill Thomas A (2005)

    Kvalitativ

    Ej angivet

    Litteraturstudie

    Undersöker hur olika lagförslag som talar för OSS verkligen har implementerats och kommer fram till att många pratar om det, men mycket lite händer i verkligheten. Menar dock att detta kommer att fortsätta, om bara så för att de kommer att inse att de kan tjäna pengar på att gå över till OSS.

    Shah Rajiv C & Kesan Jay P (2007)

    Kvalitativ

    Kvantitativ

    N=1

    N=2

    Fallstudie

    Studie av befintlig data

    I en ena undersökningen kom man fram till att det endast är ett fåtal standarder som blir vida accepterat oavsett om dessa är av OS eller proprietär art. Den andra studien visade att det är svårt att förklara varför öppna standarder nåt de framgångar som det gjort. Ett resonemang om att offentliga organisationer måste väga in mer än kostnader och vinster för den egna organisationen när OSS resoneras då en övergång får effekter på till exempel redan etablerade företag.

    Evans Roger (2006)

    Kvalitativ

    N=1

    Fallstudie

    Beskriver hur Norska statsbiblioteket utvecklat ett system baserat på OSS. Detta för att man saknade ekonomiska medel för att köpa in annan programvara. Man redogör för vilka besparingar so görs konkret kopplat till det aktuella fallet.

    Nedanstående är en sammanställning av övrigt material som ingått i studien.

    Tabell 3 Sammanställning av övrigt material som ingått i studien

    Författare (år) Arbetets art

    Typ av studie (Om angivet)

    Antal deltagare (Om angivet)

    Använd metod (Om angivet)

    Inriktning

    Kihlström Charlotte & Kihlström Mattias (2002). C-uppsats.

    Kvantitativ

    N=202

    Enkätundersökning

    Undersöker hur stor användning av OSS är inom svenska kommuner, hur väl begreppen känns till och vilka attityder som finns till OSS inom kommuner. Resultaten visar på en förståelse för begreppet, en positiv inställning till OSS samt att användning av OSS är relativt låg.

    Hedberg Gustav & Moody David (2006) C-uppsats

    Kvalitativ

    N=2

    Fallstudie. Intervjuer.

    Undersöker skillnader mellan företag som utvecklar sluten kontra öppen källkod. Resultaten visar på att sådana skillnader finns. Det största problemet tycks vara att de som levererar öppen kod har svårt att behålla kunderna under en lägre period, det vill säga det finns inget so ”låser” kunden till företaget. Resonemang om kringtjänster som skulle kunna lösa detta förs.

    International Institute of Infonomics University of Maastricht, The Netherlands

    European Union/FLOSS (2002) Rapport

    Kvalitativa, kvantitativa,

    Rapporten består av en mängd olika undersökningar

    Del O-V

     

    Väldig många olika

    EU:s undersökning av Free/Libre Open Source Software, består av flera undersökningar för att skapa en unik bas av primära uppgifter om Gratis / Open Source Software användning och utveckling, identifiera indikatorer för att mäta värdet skapande och spridning i OS / FS

    Statskontoret (2003) Rapport

    Kvalitativ

    Ej angett

    Rapportstudier, utredningar, diskussioner

    Undersöker fördelar med OSS inom offentlig förvaltning. Tre slutsatser redovisas: Öppna standarder är viktiga för att få: Ökad konkurrens, Bättre interoperabilitet, Lägre kostnader

    Hanson Malin & Larsson, Mikael (2009) Enskilt arbete

    Kvalitativ

    N=4

    Djupintervjuer

    Undersöker vilken inställning svenska kommuner har till OSS. Slutsats som framkommer är att de är positivt inställda till OSS i sin helhet, men att användning av OSS är låg

    Nichols, David M & Twidale Michael B. (2002)

    Kvalitativ

    Ej angivit

    Litteraturstudie

    Resonerar kring användbarhetsproblem och hur dessa skulle kunna lösas. En mix av OSS och Proprietär angreppssätt ses som den optimala.

    2.2. Analysmetod

    För att få fram relevant information från den litteratur som studerats så har anteckningar förts då läsningen genomförts. Diskussioner har även förts efter varje läst artikel för att verkligen stämma av och sammanfatta. När så sammanställningen av resultatet har genomförts så har dessa anteckningar fungerat som ett stöd, dels för att minnas vad de olika artiklarna med mera tog upp som var av intresse för studien, men också för att på ett enkelt sätt kunna gå tillbaka till litteraturen om oklarheter uppstod. Någon speciell analys av innehållet i det som lästs har inte gjorts, mer än att det ska kunnas vara relevant för de frågeställningar som vi behandlar.

    3. Resultat

    3.1. Används öppen källkod idag i offentliga organisationer i någon större utsträckning

    Öppen källkod definieras utifrån nio stycken punkter som beskriver vad man får göra och inte göra (se Appendix A, DiBona, Cooper, Stone 2005). Om någon av dessa punkter inte uppfylls så kan man alltså inte prata om öppen källkod i dess rätta mening. Det som OSS-rörelsen bygger på, samarbete, öppenhet, delaktighet med mera, är egentligen inget nytt fenomen. Shah menar på att detta sätt att arbeta, för att lösa ett problem man har, har funnits långt innan programmering av dataprogram började (DiBona, Cooper, Stone 2005). Exempel ges på hur surfare i Australien har tagit en ide, förbättrat den, delat med sig av denna till andra, som gjort egna förbättringar och så vidare. Till och med så har nya affärsrörelser startat som en följd av detta. Så att säga att sättet som OSS jobbar på och samarbetar på är nytt anser han vara fel.

    Att användningen och intresset för öppen källkod och fri programvara ökar, generellt sett, är ingen hemlighet. Men används detta inom offentliga och ickekommersiella organisationer i någon större utsträckning egentligen? Detta är en relativt svår fråga att besvara då det fortfarande finns väldigt stora skillnader inom länder, myndigheter och kommuner runt om i världen. Dock så finns det siffror som visar på att andelen proprietär programvara inom ej kommersiella organisationer, dit man räknar regeringar och kommuner med mera, ligger på ca 90 procent, vilket nog är en ganska precis siffra. I Sverige så har Statskontoret sedan 2003 (Statskontoret 2003) påbörjat arbetet med att utforma en policy för att få in mer öppna och fria programvaror i den offentliga sektorn. Även våra grannländer Finland, Danmark och Norge har ungefär samtidigt påbörjat liknande arbeten.

    Statskontoret konstaterar i sin rapport från 2003 att den offentliga förvaltningen i Sverige inte är någon stor användare av öppen programvara, men några exempel finns, speciellt inom Universitets- och högskolevärlden. Utifrån de resultat vi själva såg i vår kvalitativa undersökning Öppen källkod och kommunal verksamhet – En kvalitativ analys av inställningen till öppen källkod inom kommunal verksamhet (Hanson, Larsson 2009), så har svenska kommuner specifika behov jämfört med den privata sektorn. Detta var något som de vi intervjuade, IT-ansvariga i kommuner, kunnat konstatera, just att kommunerna har specifika behov som kräver anpassade verksamhetssystem. Dessa verksamhetssystem har en inbyggd funktionalitet som anses vara komplex och sådana system baserade på ”open source” finns inte idag med den funktionalitet som krävs.

    För att dessa applikationer och programvaror, som ska fungera i en kommunal verksamhet, ska kunna utvecklas så behöver kanske intresset från dem som håller på med OSS förändras något. Den form av utveckling som finns inom OSS rörelsen tyder på att det är ideella programmerare som egentligen ser en egennytta med den produkten som de själva utvecklar, och det är just denna ”egoism” som gjort att rörelsen uppstått. Idag när OSS alltmer förespråkas inom det offentliga så behöver verksamhetssystem programmeras som innehåller både all funktionalitet som krävs, men också nya och kanske speciellt anpassade affärsmodeller som gör det möjligt för kommunerna att själva köpa in den support och hjälp de behöver för att klara driften av dessa nya system.

    Många myndigheter har däremot aviserat intresse för öppen programvara i samband med att man måste förnya sin miljö på arbetsplatser. Slutsatser man drog i rapporten framtagen av statskontoret var; (Statskontoret 2003)

    ”Öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för att få:

    – Ökad konkurrens

    – Bättre interoperabilitet

    – Lägre kostnader för den offentliga förvaltningen. Öppen programvara är inte någon tillfällig företeelse, utan en fullvärdig och trovärdig konkurrent till existerande proprietära produkter och lösningar.”

    Året före statskontorets rapport, alltså 2002, så undersökte Kihlström och Kihlström (2002) med en kvantitativ enkätundersökning hur det såg ut inom den svenska offentliga sektorn med öppen källkod. Det som konstateras i denna rapport är att kännedomen om öppen källkod bland IT-chefer är relativt hög, ca 60 procent, och att mer än 80 procent av de tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt. Ca 30 procent av de tillfrågade använde någon form av programvara som byggde på öppen källkod. Detta är siffror som stämmer väl överens med den kvantitativa enkätundersökning som gjorts av oss, men vår undersökning var så liten så några säkra slutsatser av den gjordes inte, därför så vill vi ej heller referera till den. Men intressant är det hur som helst att de siffror som redovisas i de både rapporterna är så pass lika. Det skulle ju kunna tyda på att inget egentligen har hänt inom de offentliga organisationerna i Sverige, men denna slutsats vågar vi inte dra.

    Allison (Open Source 2005) trycker väldigt mycket på vikten av öppna standarder för att verkligen kunna anpassa och integrera olika system tillsammans. Detta är något som vi själva upptäckte i den kvalitativa studie vi genomfört (Hanson, Larsson 2009) där flera av våra respondenter, främst i mindre kommuner med mindre anslag i sin budget, tryckte på vikten av just öppna standarder. Detta för att det ska vara möjligt att börja integrerar OSS och på sikt kunna byta ut dyra avgiftsbelagda programvaror. Väldigt många kommuner är idag låsta mot en eller ett fåtal leverantörer som man byggt upp sin IT-miljö runt. Det kräver resurser i form av både tid och pengar, men också att kompetensen inom kommunen förbättras, kanske speciellt då beställarkompetensen, för att komma ur ett sådant läge.

    Ser man mer till Europa och speciellt då EU: s medlemsländer så ser utveckling även där olika ut. Gonzalez-Barahona och Robles (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur Europas olika länder har kommit olika långt med att använda sig av ”libre software”. Med detta uttryck innefattar man både öppen och fri programvara. Med fri menas inte alltid gratis utan även friheten att själv kunna välja. Medlemsländerna inom EU har kommit olika långt liksom att det finns stora variationer inom länderna mellan myndigheter, regioner och kommuner, något generellt mönster har dock inte kunnat fastställas. Frankrike, Tyskland och Italien har sedan i början på 2000-talet policys framtagna för att använda fria programvaror i den offentliga sektorn.

    Ett antal rapporter har producerats på uppdrag av EU-kommissionen. Projektet

    FLOSS (Free/Libre Open Source Software) 2002, en intressant rapport om öppen programvara, har konstaterat att öppen programvara inom den offentliga sektorn generellt kan ses som;

    ” One picture however can be drown upon the whole European Union: both policy and implementation is very heterogeneous. Single governmental institutions decide on themselves whether and to what extend they use open source software. In the main the same wide-ranging

    intentions exist: interoperability, security, and cost reduction. Transparency and open standards are perceived as a possible solution pointing in the direction of independency and a

    functioning market.”

    Ellen vanOost, Verhaegh och Oudshoorn (2008) beskriver hur en ”Community” i Nederländerna har utnyttjat den trådlösa tekniken för att bygga ett nätverk för invånarna i Leiden med hjälp av ”open source” teknik och metodologin inom densamma med lyckat resultat.

    I en artikel från 2007 så diskuterar två isländare den Europeiska utvecklingen och OSS (Björgvinsson och Thorbergsson 2007) där man konstaterar att många länder har publicerat en policy när det gäller OSS, men mycket lite av implementation har skett. De olika sätten att se på OSS eller egentligen FLOSS, skiljer sig inte så jättemycket åt. Det man dock pekar på i rapporten är hur viktigt det är att skilja på just OSS, alltså ”open source software”, och FS, det vill säga ”free software”. De exempel man ger pekar på att i Europa så koncentrerar man sig på OSS, medan man till i exempel Sydafrika har en skrivelse som poängterar fri programvara som det man ska satsa på. Då man också menar att dessa båda begrepp ofta blandas ihop, så kan man ställa sig frågan, vilket vi också gör nu, om de olika länderna egentligen menar samma sak, men att lydelsen i de skrivna dokumenten tyder på något annat, vilket kan få konsekvenser, kanske, av oönskad karaktär, när upphandlingar sedan ska ske. Svaret på frågan kan vi tyvärr inte ge, men värt att tänka på. Evans beskriver i sin artikel hur man utvecklat ett system baserat på OSS till det Norska statsbiblioteket (DiBona, Cooper, Stone 2005), ett system som hanterar Internet servicen och även arbetsstationer för anställda och besökare. Evans menar att det man gjorde där aldrig skulle ha skett om man varit tvungen att använda sig av proprietär programvara, då detta hade blivit alldeles för dyrt. Detta exempel kanske kan tjäna som en god förebild i alla fall för Norska staten och dess kommuner.

    Också i Indien och Kina har man upprättat policys gällande OSS men i dessa länders fall har man också på ett helt annat sätt påbörjat implementationen av sådana programvaror, mycket med hjälp av utländska företag som har ett intresse i att öka sin egen marknadsandel i landet. Sharma och Adkins beskriver ett Indien som kanske befinner sig i den ”fjärde revolutionen”, en revolution som handlar om just OSS och den möjlighet som det kanske ger att bygga upp landets infrastruktur (Dibona, Cooper, Stone 2005). Dock så innebär det stora problem, då landet är ett av alla de asiatiska länder som översvämmas med piratkopior av proprietär programvara. Så även om Indien är i framkant när det gäller OSS och så kallad ”outsourcing”, så har de en lång väg att vandra innan de på allvar kan tala om ett informationssamhälle uppbyggt med OSS i landet. En liknande utveckling kan ses i Kina, fast där är ”outsourcing – verksamheten” inte alls en lika viktig och utbyggd faktor. Också i Kina så är de utomstående aktörerna en stor del i utvecklingen, där man satsat pengar och ”know how” i olika projekt. Yeo, Liu och Saxena (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver ett antal projekt där IBM, Intel och Sun med flera varit inblandade på ett eller annat sätt. Också i Kina är piratkopieringen avsevärd, men hårdare tag är att vänta, samtidigt som ledningen i landet har beslutat sig för att helhjärtat stödja utvecklingen av OSS.

    När vi ändå är inne på ämnet piratkopiering så kan det vara värt att nämna att Seitzer (DiBona, Cooper, Stone 2005) menar på att de copyrightlagar som funnits fram till idag har i princip gynnat den som vill ägna sig åt programmering med öppen källkod. I alla fall de amerikanska lagarna, men dessa kan sägas vara väldigt lika de som också finns i Sverige och många andra länder, främst i västvärlden. Men nu kanske en förändring är på gång, med början i just USA, då nya lagförslag tycks skydda intressen som i princip kan göra det omöjligt att i vissa avseenden använda öppen källkod. Det innebär, mycket kortfattat, att den som innehar rätten till ett skyddat material, till exempel, en källkod som är specifik i sitt format, kan förbjuda att denna kod används i annan utrustning eller programvaror än de själva godkänt. Seitzer menar också att detta endast drabbar de som i grund och botten är ärliga, och de som man egentligen vill komma åt med detta, inte alls berörs egentligen. De kommer ändå att fortsätta som förut.

    3.2. Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod

    Hemphill (2005) tar stöd I EU:s slutrapport från 2002 när han diskuterar för de fördelar som ”open source” skulle medföra inom den offentliga sektorn. Kostnadseffektivitet och krav på öppna licenser när man köper in system. Konkurrensen mellan olika programvaror skulle också öka inom den offentliga sektorn vilket skulle motverka att organisationer blir inlåsta, i ett speciellt data eller fil format, mot en leverantör. Ytterligare en aspekt är att inom det offentliga är att öppen källkod till sin natur bättre uppfyller vissa statliga ansvarsområden än programvara till där källkoden är begränsad, såsom allmänhetens rätt till offentlig information, bearbetad information som består av offentliga uppgifter och säkerheten för dessa uppgifter. Detta kan i längden medföra stora kostnader då alla dokument i de offentliga arkiven måste kunna finnas tillgängliga över tid. Studien rekommenderar även att upphandlingar ska följa riktlinjerna för ”open source” och kan man inte finna programvaror som uppfyller kriterierna så ska i sista hand upphandla proprietära system. Denna lagstiftnings omvandling har ju genererat konkurrens från företag som säljer egenutvecklade programvara på marknaden. Det har medfört en omfattande lobbying mot offentliga förbindelserna för att de ska stödja de proprietära/sluten källkod företagsmodellen och som leds av Microsoft Corporation (Hemphill 2005).

    Microsofts ordförande, Bill Gates, sa i ett tal vid en regeringsledar-konferens i Seattle, Washington den 17 april 2002 (Hemphill 2005), i vilken han trycker speciellt på varför regeringar inte ska använda sig av FOSS. Han tror på den kapitalistiska strategin där programvaruindustrin ska generera arbetstillfällen och bidra till ländernas FoU (Forskning och Utbildning) inom detta område. Skulle man använda sig av GPL licenser kan man inte tjäna pengar vilket i sin tur inte ger de höga inkomster och därmed höga skatter som sedan kan användas till att finansiera bl.a. FoU. Tolkningen av detta blir att utan kommersiella proprietära programvaror så stannar hjulet, enligt Gates.

    Microsoft och dess allierade har föreslagit att det är OSS ”öppenhet" som gör det så osäkert och därmed sårbart för terroristattacker. Det är om denna öppenhet som Laurie (Dibona, Cooper, Stone 2005) gör ett viktigt påpekande. Om ett säkerhetsproblem uppstår, är användare av OSS fria att själv, eller med hjälp av någon åtgärda problemet själv. Microsoft har skapat en inre finansieringskälla som gör det möjligt för företaget att erbjuda stora rabatter för att säkerställa att den inte förlorar betydande försäljningar till Linux på grundval av priset.

    Nya former av relationer mellan ekonomiska aktörerna har utvecklats de senaste åren, mest uppseendeväckande i mjukvaruindustrin, och har lett till framväxten av samhällen som organiseras och samordnas kring ”open source” produkter. Dessa samhällen har dragit stor nytta av tillkomsten av Internet, vilket har gjort det möjligt för medlemmar att samarbeta och dela resurser i en helt annan utsträckning (Demil and Xavier Lecocq, 2006).

    Arbetssätten och den arbetsgång som kan återfinns specifikt i de ”communitys” där utveckling etc. av OSS har specifika egenskaper som att många av dem som deltar i utvecklingsprojekt ofta är geografiskt spridda. Detta börjar förvisso sprida sig till även de mer slutna utvecklingsföretagen men har varit specifik för OSS och DiBona (Dibona, Cooper, Stone 2005) menar att den distribuerande utvecklingen är mer än bara en modefluga eller en trend.

    Flera författare pekar på de fördelar som arbetet inom en ”open source community” består av. Flera faktorer kan studeras i de utvecklingsprocesser som bedrivs inom dessa. Ellen van Oost, Verhaegh och Oudshoorn (2008) kallar det för innovations ”communitys”. Dynamiken finns i den användarmedverkan som finns ute i samhället och pekar på tre fördelar med detta;

    · ”communitys” består av användare som både är användare och producenter och resultatet av deras innovation kan sedan analyseras för att se tillväxten och dess stabilitet.

    · ”communitys” är som ett gemensamt kollektivt där det finns oskrivna regler för hur medverkarna kan bidra och hur hela projektet drivs och förvaltas.

    · Arbetet i dessa innovations ”communitys” kan beskrivas som ett föränderligt sociotekniskt nätverk där både människor och teknik ingår och måste fungera tillsammans.

    McInery har så sent som 2009 vidareutvecklat detta arbete till att studera de ”communitys” som redan på ideell/gräsrotsnivå utvecklar teknik i det han kallar aktörsnätverk. Detta görs utifrån deras egna ideal, både vad för teknik de vill ha och tillsammans med de värderingar och den ideologi de själva har och på så sätt menar han att politiska värden tillförs till tekniken. Dessa värden, menar han, återfinns i ”open source” rörelsen.

    Flera studier har gjort och förslag på mer anpassade modeller för utveckling mot den offentliga sektorn. Vikten av kommunikation och informationsflöden inom en ”community” i ett projekt är av största vikt. Björgvinsson och Thorbergsson (2007) menar att utvecklingsmetoder inom OSS gynnar samarbete mellan myndigheter på både lokal och regional och nationell nivå och för detta tar de stöd i det ramverk som EU-kommissionen utarbetat; EUPL - (European Union Public Licens). Detta ramverk, i2010, syftar till att skapande och spridning av FOSS (Free and Open Source Software) inom EU. Det identifierar informations och kommunikations teknologis påverkan på samhället och man strävar efter att få tekniken så bra som möjligt samtidigt som det gynnar medborgarna genom att bättre service till allmänheten, mer kostnadseffektivitet och mer tillgänglighet utan att för den skull ge avkall på kvalitén.

    Olson (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur det under det senaste decenniet har gjorts många försök att kommersialisera öppen källkod. En gemensam strategi har varit att företag skapar nya tjänster i form av konsulttjänster och support som erbjuds till användare av öppen källkod. En annan strategi har varit att bygga hybrid företag som distribuerar ”open source” plattformar med proprietära extra tillägg och som tjänar pengar genom att licensiera de extra tilläggen. En tredje strategi är att ha en dubbel licensiering. Företag som använder detta ger ut en programvara under två olika licenser. En som avser öppen källkod och som är tillgängligt för en viss klass och användare. Den andra licensen med proprietär form är tillgänglig för andra. Exempel på detta kan vara att en viss funktionalitet finns i en version av en programvara att hämta gratis på nätet eller kanske med en tidsbegränsad prövotid. Vill man sedan ha mer funktionalitet får man beställa produkten mot en avgift.

    Att beskriva de olika licensmodeller som finns idag på marknaden räcker inte utrymmet till för i denna rapport, men de vanligaste är GPL och Creative common (för en utförlig beskrivning av dessa se Appendix B DiBona, Cooper, Stone 2005). Hedberg och Moody (2006) skriver att en viktig ingrediens i att lyckas med att skapa en affärsmodell för öppen källkod är att man hittar infallsvinklar som på något sätt kan skapa ett mervärde för kunden, jämfört med det som erbjuds från den proprietära sidan. De menar att valmöjligheterna som erbjuds den som ”stänger” koden, det vill säga kan sälja själva programvaran som låst källkod är större, men att detta också medför att förtroendet hos kunderna behöver vara högt, då man från deras håll inte har rätten att kontrollera källkoden och vad den gör. De menar också att strategierna för de företag som erbjuder öppen källkod kanske måste anpassas till den inställning som kunderna har till de olika licensmodeller som finns på marknaden. De menar att kundens attityd måste styra val av strategi.

    Programvarors naturliga trend mot standardisering påskyndas av ”open source”. Innovativa tekniska företag kommer alltid att finna kunder men det viktigaste för nästa decennium är att programvaror kommer att utvecklas utifrån nya affärsmodeller som produceras utifrån ”open source” licensernas olika krav. Ett nytt immaterialrättssystem uppstår med ”open source” där centreringen ligger på källan till koden, inte själva källkoden (DiBona, Cooper, Stone 2005). Skyddet övergår med andra ord till den som skapar koden inte till den produkt som skapats. De affärsmodeller som anpassas efter detta kommer att generera bättre resultat än de som endast försöker anamma ”open source” halvvägs.

    Detta är ett sätt att se på det. Andra menar att det är svårt att förstå varför OSS eller FLOSS har nått de framgångar som de har gjort. Shah och Kesan (DiBona, Cooper, Stone 2005) har tittat på öppna standarder i sin studie. Också där är det svårt, enligt dem, att säga vad det är som gör att en standard så att säga slår igenom. Det finns alltför många variabler att ta med i beräkningen menar man, för att detta ska låta sig göras. Man visar dock att det bara är ett fåtal standarder som blir allmänt vedertagna, oavsett om det handlar om standarder framtagna av den proprietära sidan, eller av den öppna sidan. Ett resonemang kring att stater och kommuner med mera måste väga in mer än kostnader och vinster vid en övergång till öppna standarder eller FLOSS måste till, då en sådan övergång kan få oanade konsekvenser för det näringsliv som finns i landet eller kommunen. Om risken är att man slår ut ett företag som går bra och genererar skatteintäkter, så kanske bytet i slutändan blir till en minskad intäkt istället för en ökad vinst.

    Rosén (2008) ställer upp tre viktiga punkter för att lyckas med ett företag som levererar produkter och tjänster baserade på öppen källkod. Det absolut viktigaste, menar Rosen, är att skapa ett mycket starkt varumärke. Ju starkare varumärke, desto mer kunder och desto mer utvecklare kommer att vilja engagera sig i de olika projekten. Punkt två som han pekar på är legitimiteten. Om de som hjälps åt att utveckla programmen känner sig överkörda eller lurade, så kommer dessa förmodligen att söka sig till andra projekt, vilket kan leda till att det övertag man haft över sina konkurrenter plötsligt försvunnit. En tredje nyckelfaktor menar Rosén är kontrollen över källkoden. Vad han föreslår är att dessa företag ska behålla rättigheterna till den viktigaste källkoden, för att på så sätt kunna erbjuda kunderna tjänster som ingen annan leverantör har. Detta är i strid med vad öppen källkod handlar om, så att hitta en balans mellan öppet och låst är av yttersta vikt för att lyckas med detta fullt ut.

    3.3. Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte

    Den som först använde sig av termen paradigmskifte var Thomas Kuhn i en bok från 1962, och O’Reilly beskriver vad ett paradigmskifte är; ”ett paradigmskifte är en avsevärd förändring i våra referensramar”, fritt översatt (DiBona, Cooper, Stone 2005). Och kanske är det ett sådant skifte som är på väg att ske nu. 2000-talets fenomen i informationsteknik (IT) kallas software libre, eller fri programvara, som har slagit igenom i stora delar av världen. Under de senaste åren har rörelsen för ”open source” verkligen spridits och den utbredda användningen av fri programvara har nått en kritisk massa och hittade en uppmärksam publik och då inte bara inom universitetsområden utan även i stora företag och i allt högre grad i regionala, nationella och lokala myndigheter i hela Sydamerika, Asien och Europa.(Hemphill 2005)

    Weber (2003) menar i sin rapport att de proprietära leverantörerna får svårt att ta markandsandelar i framtiden på de områden där det finns open source software. Dessa programvaror har fått stöd i de både genomförda och föreslagna lagförslag av regeringar där man ska använda OSS i de upphandlingar där dessa är genomförbara. Han menar att besluten, kan ge denna del av marknaden en rejäl skjuts framåt, speciellt inom utvecklingsvärlden.

    Nicholas och Twidale påpekar i sin rapport från 2002 att det fortfarande behövs undersökningar för att påvisa användbarheten av ”open source” kontra de proprietära. De menar att de negativa aspekterna i både användandet av och utvecklingen av open source inte är till räckligt undersökta för att påstå att användningen är helt problemfri. Aspekter som effektivitet, hastighet, lagstiftning, support och befintliga system etc. bör ses över innan man kan ersätta befintliga system med nya. De menar även att en ökad nytta som gör att ”open source” användningen ökar genererar också att dels dessa aspekter undersöks och att det sker en större spridning. Det ska dock noteras att denna rapport är från början av 2000-talet, och mycket kan ha hänt under de år som gått fram till dags dato.

    O’Reilly (DiBona, Cooper, Stone 2005) menar att det är bättre idag att se öppen källkod som tre olika termer då en bedömning över lång tid ska ske. Det han föreslår är följande:

    · The commoditization of software

    · Network-enabled collaboration

    · Software customizability

    Vad O’Reilly menar är att det, som många andra också säger, måste till andra affärsmodeller som mer inriktar sig på att erbjuda värdefull service som har sitt ursprung i mjukvaran, men där mjukvaran självt är anpassad och modifierad för att lätt kunna bytas ut mot andra programvaror, lite som när man bygger ett hus. En dörr passar i alla leverantörers karmar, bara måtten är de samma, och ingen skulle komma på tanken att ”låsa” ett utförande eller mått till just en leverantör. Denna ”commoditization of software” är ett av de steg som måste till för att kunna prata om ett riktigt paradigmskifte. Ett annat är att samarbete över nätverk måste öka för att dra större fördelar av det som detta kan ge. O’Reilly menar att helheten är större än delarna, och ett ökat samarbete skulle gynna både leverantörer av tjänster och användarna av dessa tjänster. Han menar också att vi kommer att få se en ökad anpassning av program och system då kraven på att få skräddarsydda lösningar som anpassas efter den egna verksamheten, istället för något standardsystem, kommer att komma alltmer då öppen källkod expandera in i organisationer och företag. När dessa tre begrepp verkligen har tagit fäste, det är då man kan prata om ett riktigt paradigmskifte, enligt O’Reilly.

    Men kanske att detta paradigmskifte redan är här, eller i alla fall nära förestående? Även inom andra branscher börjar man snegla på OSS-rörelsen och hur de hanterar källkod med mera. Speciellt inom bioteknologin och då mest när man pratar om DNA-teknik så är detta aktuellt. Hessel (DiBona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur man inom denna gren står på randen till samma problem som mjukvaruindustrin gjort med problemen med copyright skyddat material och skydd källkod. Om man ser på DNA-kedjorna som kod, vilket det egentligen också är, så förstår man lätt problemet. Ska någon kunna skydda en viss DNA-sekvens, och hindra andra från att använda just denna? Det är det som det proprietära industrin inom datasektorn vill, och det är det som vissa stora drakar inom DNA-forskningen vill. Men menar, Hessel, detta skulle kunna få förödande konsekvenser för utvecklingen inom området. Därför så skulle en hållning till DNA-kod likt den inom mjukvarusektorns OSS-skikt vara en mycket bättre och säkrare väg att gå. Om detta sker så är det något stort inom denna vetenskapsgren, som är väldigt styrd av patent och annat skydd för upphovsrätt. Då kan man i alla fall inom denna vetenskap kanske tala om ett paradigmskifte.

    4. Analys och diskussion

    Då den litteratur vi använt oss av i denna studie inte är purfärsk, så kanske det är lite förmätet att som vi gör, ställa frågan om öppen källkod används idag i någon större utsträckning i den offentliga sfären. Men då det är denna litteratur som finns tillgänglig, då en eftersläpning inom den akademiska forskningen och studiet av olika fenomen är vanligt, så är det de data vi får gå på. Och dessa data säger att det varierar väldigt mycket mellan olika nationer. Olika policys och förslag har arbetats fram av de flesta regeringar, men genomslaget av dessa har varit dåligt. En tydlig skillnad tycker vi ändå att vi kan se och det gäller användningen av öppen källkod i länderna i Asien, med de två beskrivna staterna Kina och Indien (DiBona, Cooper, Stone 2005) i spetsen för denna utveckling. Kanske kan det vara så att öppen källkod är den inkörsport till en bättre och snabbare infrastruktur när det gället elektronisk kommunikation och annat, till en relativt billig kostnad, som dessa länder behöver för att komma ifatt västvärlden. Det kanske också kan underlätta för dessa länder att bekämpa den omfattande hanteringen av piratkopior som sker i dessa regioner. Om man kan erbjuda program som är gratis, men lika bra som de proprietära, så är chansen nog ganska stor att det mesta av denna hantering upphör.

    Jämför man länderna i Europa så finns det stora skillnader även där, med länder som kommit längre än många andra när det gäller implementering och användning av öppen källkod. Ett mönster som vi tycker framträder är att om man satsar på öppen källkod så gör man det inom ett specifikt område, och man vågar eller vill eller kan alltså inte satsa fullt ut, inom alla områden. Där det tycks ligga längds fram är inom universitets- och högskolevärlden, där det experimenteras frisk på sina håll med allehanda programvaror. EU har också tagit fram en egen licensmodell för medlemsländerna (DiBona, Cooper, Stone 2005) och författat ett antal rapport på området. Allmänt sett så finns det ett intresse för öppen källkod, men det tycks som att mycket av det verkar osäkert och svårbegripligt för de som ska fatta besluten, så de riktigt stora framgångarna dröjer. Vad vi har sett både i den litteratur vi studerat till detta arbete, men också i andra studier vi varit inblandade i, så påtalas det från svenska kommuner att det är mycket viktigare att ta fram gemensamma standarder än att hålla på med öppen källkod. Om dessa standarder leder till ökat användande av öppen källkod, är ingen man ser negativt på men just att få till standarderna ses som det absolut viktigaste.

    Utvecklingen mot mer öppna standarder tycks pågå, men det gör också utvecklingen inom OSS-rörelsen och forskningen inom OSS riktad mot just offentliga verksamheter. Det som föreslås först och främst, och som till stor del också efterfrågas från de offentliga kunderna, är nya och tillförlitliga affärssystem, som har en fast grund att stå på, något som är ett måste enligt förespråkare för stat och kommun. Vad man menar är att det sätt som ”open source” rörelsen jobbar på idag inte riktigt passar för de offentliga verksamheterna. Man måste kunna lita på att supporten för programmen finns där när man behöver dem, och att en vidareutveckling hela tiden sker. Det får alltså inte stanna upp på grund av de som en gång jobbade med det helt enkelt ledsnar på det och hoppar på något annat istället. I längden kan det göra att det företag som en gång sålde en programvara eller tjänst till en kommun eller liknande, försvinner från marknaden. Och då står kommunen där med en programvara som man måste ha hjälp med att utveckla. Man kan ju ställa sig frågan hur dyrt detta kommer att bli i slutändan för dem som drabbas. Istället för att sälja program så menar man nu att det viktigaste för framtidens mjukvaruföretag och speciellt de inom ”open source” blir att inrikta sin spetskompetens på service support och vidareutveckling av redan befintlig programvara. Hur detta rent funktionellt och organisationsmässigt ska se ut, vet man inte fullt ut idag, men studier är på gång inom området.

    De flesta är också överens om att det måste till någon form av ny planering när det gäller OSS-projekt, då det i framtiden kommer att ställas helt andra krav på användbarhet och liknande. Det man föreslår är att ta det bästa från OSS, det vill säga samarbetet, kommunikationen och den platta strukturen i dessa grupper och kombinera det med den kunskap som de proprietära företagen har när det gäller att planera i förväg, och se olika saker som behöver anpassas för att allt ska bli bra i slutändan. Hur detta till sist ska utformas vet man idag inte och det ska bli mycket spännande att följa denna utveckling. Något som man också trycker på från vissa håll, är hur licenserna ska utformas för att bäst passa de icke kommersiella organisationerna. EU har ju som tidigare nämnts tagit fram en egen licens, men enligt vissa kritiker så anses detta vara onödigt och något som bara förstärker den känsla av osäkerhet gentemot öppen källkod som redan finns ute bland dessa offentliga organisationer. Att istället försöka ha några få licenser som täcker in det mesta och de flesta anses vara en mycket bättre lösning.

    Kan man då säga att det skett ett paradigmskifte inom de offentliga organisationerna och dess hållning till öppen källkod? Vårt svar på detta är nej. Inte ännu, även om man som beskrivits tidigare också inom andra områden än just mjukvaruindustrin börjar snegla på sättet som man arbetar och delar med sig inom dessa rörelser. Men om utvecklingen fortsätter som den gör så kommer det inte att dröja många år innan vi verkligen kan tala om ett paradigmskifte. Hur utvecklingen kommer att fortskrida är svårt att sia om, men om man tar O’Reillys tre termer och följer dessa under de närmsta åren så tror vi att det kommer att visa sig att ett skifte gällande referensramarna som öppen källkod bedöms inom kommer att ändras. Det paradigmskifte vi avser kan kanske bäst beskrivas grafisk, så som görs nedan i bild 1. Paradigmskifte.

    clip_image002

    Bild 1Paradigmskifte

    5. Slutsatser

    Framstegen för OSS inom den offentliga sektorn står just nu och väger. Det som behöver till är affärsmodeller som håller måttet, det vill säga klarar av de speciella krav som denna sektor har på programvaror och system. Offentlig sektors behov, efterfrågan och krav på öppna standarder kan mycket väl bana väg för OSS intåg i den offentliga sfären då de flesta stödjer öppna standarder. Detta skulle innebära ett lättare och mer kostnadseffektivt integrering av OSS i kommunala verksamheter. Ett paradigmskifte inom offentlig verksamhet är som vi tolkar det ett måste. För att kunna bygga effektiva och på sikt billigare miljöer behöver en uppbyggnad av en IT-miljö grunda sig på OSS och de mer specifika och låsta systemen placeras då i yttre delen av organisationens IT-arkitektur. Dessutom finns det krav från kommunala verksamheter på service-, support- och kanske till och med driftsavtal av dessa system. Fortfarande finns det inte tillräckligt med specifika verksamhetssystem som klarar av all den funktionalitet som krävs inom den offentliga sektorn.

    6. Intressanta infallsvinklar för vidare studier

    Det vi har noterat när vi har studerat materialet till denna litteraturstudie är att licensmodeller och öppen och fri programvara är ett område som inte är det enklaste att förstå sig på. Det finns en mängd olika licenser, som alla har sina olika implikationer för licenstagaren. Vilka konsekvenser ett felval av licensmodell för till exempel en kommun kan få är något som vi ser som mycket intressant att fortsätta studera. Och det som på ett naturligt sätt har med licenser att göra är vilka olika affärsmodeller som kan vara av intresse för att säkerställa de krav som kommuner har på stabila leverantörer med mera. En sådan studie vet vi är på gång.

    7. Källföreteckning

    Björgvinsson, Tryggvi och Thorbergsson, Helgi (2007) Software Development for Governmental Use Utilizing Free and Open Source Software. ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232 pages 132-144 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-16)

    Computer history museum (2006) A history of the Internet: 1962-1992. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.computerhistory.org/internet_history/ (2009-02-18)

    Carlsson, Helena & Enström, Anna-Karin (2003). Att leva med astma – en litteraturstudie. Luleå Tekniska Universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://epubl.luth.se/1404-5516/2003/032/index.html (2009-02-18)

    Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) Open sources 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.

    Demil, Benoit, Lecocq Xavier (2006). Neither market nor Hierarchy nor Network: The Emergence of Bazaar Governance. Organization studies 2006; 27; 1447. [Elektronisk] Tillgänglig: http://oss.sagepub.com/cgi/rapidpdf/0170840606067250v1 (2009-02-06)

    Evans, Roger (2006) Delivering sizzling services and solid support with open source software. IFLA Journal 2006; 32; 19 [Elektronisk] Tillgänglig: http://ifl.sagepub.com/cgi/content/abstract/32/1/19 (2009-02-27)

    Free Software Foundation (2007). The free software definition [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html (2009-02-18)

    Hanson, Malin och Larsson, Mikael (2009) Artikelstudium – Öppen källkod och fri programvara – För och nackdelar. Enskilt arbete i kursen ITC501 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mickes-skola.blogspot.com/2009/02/rapport-teoriuppgift-itc501.html (2009-03-04)

    Hedberg, Gustav & Moody, David (2006) Öppen källkod vs sluten källkod – hur ser sambandet mellan källkodslicens och mjukvaruföretags strategier ut? Uppsala universitet [Elektronisk] Tillgänglig: http://publications.uu.se/abstract.xsql?lang=sv&dbid=8106 (2009-02-15)

    Hemphill, Thomas A (2005) Government technology acqusition policy: The case of proprietary versus open source software. Bulletin of science, Technology & Society 2005; 25; 484 [Elektronisk] Tillgänglig: http://bst.sagepub.com/cgi/content/abstract/25/6/484 (2009-02-16)

    International Institute of Infonomics University of Maastricht, The Netherlands (2002) European Union, FLOSS, Part 2B: Open Source Software in the Public Sector: Policy within the European Union.[Elektronisk] Tillgänglig:

    http://www.infonomics.nl/FLOSS/report/index.htm

    2009-03-04

    Kihlström, Charlotte & Kihlström, Mattias (2002) Öppen källkod och offentlig sektor. Blekinge tekniska högskola [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.kihlstrom.com/oppenkallkodochoffentligsektor (2009-0-14)

    McInerney, Paul-Brian (2007). Technology Movements and the Politics of Free/Open Source Software. Science, Technology & Human Values 2009; 34; 206. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sth.sagepub.com/cgi/reprint/34/2/206 (2009-02-16)

    Nationalencyklopedin (2009-02-18) operativsystem • Kort [Elektronisk] Tillgänglig:

    http://www.ne.se/artikel/1033909 (2009-02-18)

    Nichols, David M & Twidale Michael B. (2002). Usability and Open Source Software. University of Waikato/Department of Computer Science/Dave's Web/Publications [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.waikato.ac.nz/~daven/docs/oss-wp.html (2009-02-16)

    Oost Ellen Van & Verhaegh, Stefan & Oudshoorn, Nelly. (2008) From innovation community to community innovation: User-initiated innovation I Wireless Leiden. Science Technology Human Values 2009;34; 182 [Elektronisk] Tillgänglig: http://sth.sagepub.com/cgi/content/abstract/34/2/182 (2009-02-16)

    Rosén Tomas (2008). Open source business model – Balancing customers and community. Linköpings universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:18309 (2009-03-03)

    Shah, Rajiv C & Kesan, Jay P (2007) Open standards and the role of politics ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 228 pages 3-12 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1248460.1248462 (2009-02-24)

    Statskontoret (2003) Öppen programvara [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statskontoret.se/Statskontoret/Templates/PublicationPage____917.aspx (2003-03-02)

    Sveriges kommuner och Landsting (2006) Programverket [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.programverket.org/ (2009-02-16)

    Weber. Stewen (2003) Open source software in developing economies. University of California [Elektronisk] Tillgänglig: http://programs.ssrc.org/itic/publications/ITST_materials/webernote2.pdf (2009-02-26)

    Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for Open Source Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+%C3%96hrwall+R%C3%B6nnb%C3%A4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)

    //Micke Lidköping vid Vänern