Kvalitativ undersökning
Öppen källkod och kommunal verksamhet –
En kvalitativ analys av inställningen till öppen källkod inom kommunal verksamhet
Datum: 2009-03-02
Författare
Hanson Malin 731223
Larsson Mikael 711113
Handledare
Docent Kerstin Grundén
Examinator
Docent Kerstin Grundén
Sammanfattning
Denna undersökning handlar om öppen källkod och fria programvaror och kommuners inställning. Det finns idag mer eller mindre etablerade organisationer och ”communitys” som utvecklar, underhåller programvaror som finns helt fritt på Internet eller via olika licenser som ger en möjlighet att integrera och/eller implementera programvaran med öppen källkod i den egna befintliga miljön. Vår avsikt är att få en förförståelse för hur attityden till dessa programvaror är ute i kommunal verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort fyra stycken djupintervjuer med IT-ansvariga ute i kommunerna. Svaren har sedan sammanställts och analyserats. Det mönster som vi ser är att trots att tongångarna till ”open source” bland respondenterna är övervägande positiv så är kunskapen och vetskapen om open source fortfarande generellt sett låg. De ansvariga för IT-enheterna har enligt dem själva en god kunskap om detta men övriga förvaltningar och styrande politiker har ännu inte greppat innebörden av ”open source”
Innehållsförteckning
2.1. Population och urvalsmetod. 4
2.3. Genomförande av intervjuer 5
3.1. Kommunstorlek, budget, upphandling och samverkan. 7
3.2. Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?. 10
3.3. Vilka attityder finns till öppen källkod?. 12
3.4. Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?. 14
3.5. Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?. 17
3.6. E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod?. 18
Bilagor (Endast medskickat till examinator)
Bilaga 1. Intervjuplan
Bilaga 2. Skriftligt svar kommun A
Bilaga 3. Transkriptering av intervju med kommun B
Bilaga 4. Transkriptering intervju kommun C
Bilaga 5. Transkriptering av intervju kommun D
Diagram
Diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT.. 8
1. Inledning
Begreppet ”open source”, eller öppen källkod på svenska, är något som tycks allt mer dyka upp i diskussionerna när organisationer av alla de slag ska införskaffa nya datasystem eller applikationer, eller uppgradera de redan befintliga. Och de svenska kommunerna är i detta sammanhang inget undantag. Som exempel kan ges ett projekt som Sambruk just dragit igång tillsammans med vissa andra intressenter, ett projekt som går under namnet Bossanova (Öhrwall Rönnbäck, 2008), som bland annat innebär att man ska titta på olika affärsmodeller som kan vara av intresse för kommunal verksamhet och öppen källkod. Men intresset för öppen källkod inom den offentliga sektorn ökar världen över, vilket inte minst de olika strategier som vissa länder tagit fram för att kunna implementera program eller system kodade i ett öppet format visar (Hemphill 2005). Dock verkar det som att dessa strategier inte slagit igenom fullt ut, för att inte säga inte alls (Björgvinsson och Thorbergsson, 2007). En förklaring som ges är att de företag som lever av propriära programvaror har en mycket stark lobbying mot regeringar och andra, för att förhindra en övergång till öppna standarder och öppen kod. Rädslan från dessa företag att förlora marknadsandelar är naturligtvis stor. Men enligt förespråkare för open source rörelsen så kommer användningen av öppen källkod att öka, och så även inom offentlig verksamhet. Det man trycker på är att de licensmodeller man erbjuder, är flexibla, samt att det i längden blir mycket billigare då flera kan samarbeta inom samma projekt, med samma rättigheter. Vissa menar också att program och system byggda med öppen källkod är mycket säkrare, både driftsmässigt och intrångsmässigt, än låsta programvaror, vilket också talar till open source programmens fördel (Cooper, DiBona, Stone 2005)
1.1. Bakgrund
I denna undersökning har vi valt att fördjupa oss i det som vi parallellt undersöker i den kvantitativa enkätstudien. Det optimala hade förstås varit att börja med de kvalitativa intervjuerna för att sedan fortsätta med den kvantitativa undersökningen för att se om svaren vi fått kunde kvantifieras. Tyvärr har vår tid inte räckt till varvid vi nu bedriver dessa två undersökningarna parallellt.
I ett tidigare projekt har vi varit i kontakt med kommunal verksamhet och fått en inblick i den komplexa IT-infrastruktur som en kommunal verksamhet innefattar. Vi har också fått en ökad förståelse för vad öppen källkod och öppna standarder egentligen handlar om, och tror att användningen är något som kommer att öka inom en snar framtid. Vi avser undersöka vilka attityder och inställningar till öppen källkod och ”open source” applikationer/system som finns etablerade inom kommunal verksamhet. Undersökningar av detta slag har redan tidigare gjorts, se till exempel Kihlström och Kihlström (2002), men någon jämförelse kommer inte att ske.
1.2. Problem
1.2.1. Problemområde
Arbete med att undersöka hur öppen källkod och öppna standarder kan integreras i offentliga institutioners datasystem och applikationer pågår idag världen över. Detta är ett arbete som också pågått och pågår i Sverige, både på statlig och på kommunal nivå. Också EU har tagit fram vissa rekommendationer om hur öppen källkod ska behandlas, med bland annat en egen Europeisk licensmodell (Björgvinsson och Thorbergsson, 2007). Men hur ser Svenska kommuner på förutsättningarna att använda sig av öppen källkod och hur är attityden inom kommunala verksamheter gentemot system och applikationer som baseras på öppen källkod? Svaren på dessa frågor är av stor vikt för hur framtiden för öppen källkod och öppna standarder inom kommuner kommer att gestalta sig.
1.2.2. Problemformulering
Hur ser IT-ansvariga inom kommuner på för- och nackdelar med applikationer och programvaror baserade på öppen källkod?
- Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?
- Vilka attityder finns till öppen källkod?
- Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
- Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
1.3. Syfte
Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur diskussionerna om öppen källkod förs inom kommuner, för att i en C-uppsats undersöka detta i en större undersökning. Det delresultat som denna undersökning kommer att ge, förutom den analys av de intervjuer som kommer att genomföras och presenteras i rapporten, är hur benägna kommuner är att ställa upp på intervjuer med studenter.
1.4. Avgränsningar
Då detta är en undersökning som storleksmässigt är väldigt liten, så kan man inte dra alltför långtgående slutsatser utifrån resultatet. Undersökningen ska istället ses som ett övningsförsök inför en större undersökning. Vi kommer inte att utifrån resultatet resonera om varför de tillfrågade kommunerna har den inställning de har till öppen källkod, utan bara redovisa de svar som de ger på frågorna som ställs. Vi kommer heller inte att i analysdelen ge några kommentarer om huruvida en viss åsikt är generell för alla kommuner. Detta låter sig inte göras då det är så få som intervjuas. Någon jämförelse med tidigare utförda undersökningar kommer heller inte att ske.
2. Metod
Tidsbristen har som vi tidigare nämnt under bakgrunden gjort att vi gör de båda undersökningarna; den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen parallellt. Där av de liknande problemområdena och problemformuleringarna i de båda utförda undersökningarna. Dock kommer vi att fördjupa oss i den kvalitativa undersökningen där vi kommer att intervjua fyra stycken IT-ansvariga i fyra slumpmässigt utvalda kommuner. Hade det funnits tid hade vi utfört den kvalitativa undersökningen först för att få en djupare insikt och förståelse inför den kvantitativa undersökningen. Enkäten som utformats för den undersökningen hade säkert kunnat bli mer inriktad och bättre formulerad med en förförståelse från sammanställning och analys av de intervjuer som nu görs parallellt.
Undersökningen genomförs med en kvalitativ undersökningsmetodik. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar vilket kan göra att man kan få en djupare förståelse för respondenternas sätt att tänka och resonera i frågorna. Den försöker att ta hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på detta sätt. I en kvalitativ studie sätts intervjupersonernas behov, resonemang och upplevelser i fokus (Holme Magne, Solvang Krohn 1997).
2.1. Population och urvalsmetod
Den population som urvalet gjorts från består av Sveriges 290 kommuner. Inför urvalet diskuterades om en indelning (ett så kallat stratifierat urval) skulle göras, men detta förfaringssätt blev aldrig aktuellt. Då detta är en förstudie inför en kommande C-uppsats, där någon form av indelning av kommunerna kommer att göras innan urvalet, så ansågs det viktigare att låta slumpen helt avgöra vilka kommuner som skulle intervjuas denna gång, utan några begränsningar. Ytterligare en orsak var det antal intervjuer som behövde göras, mellan tre och fem stycken. Hade antalet varit större, låt säga ca 10 procent, så hade förmodligen urvalsmetoden sett annorlunda ut. Vi är medvetna om att den metod vi valt kanske inte är den som bäst lämpar sig för denna typ av kvalitativ undersökning. Men då antalet intervjuer är lågt så ansåg vi det vara svårt att göra en indelning som skulle generera en så stor spridning som möjligt inom vissa givna kriterier. Den urvalsmetod som användes var ett obundet slumpmässigt urval (Holme Magne, Solvang Krohn 1997), där kommunerna tilldelades ett nummer mellan 1-290. Detta gjordes genom att placera namnen i en excelltabell, i bokstavsordning. För att sedan göra urvalet användes en mycket enkel slumptalsgenerator (Webbgodis från Vaksalaskolan 2002). Denna returnerade 4 stycken siffror mellan 1-290. Sen jämfördes dessa siffror med excelltabellen för att se vilka kommuner som var aktuella. Vi kunde också ha tänkt oss att slumpa kommunernas placering i tabellen, för att få en ytterligare faktor som kanske gjort spridningen ännu mera slumpmässig. Men vi ansåg detta vara onödigt i denna undersökning.
2.2. Intervjuplan
För att få en någorlunda struktur på intervjuerna så har en enkel intervjuplan arbetats fram (se bilaga 1 Intervjuplan). De frågor som kommer att ställas bygger till största delen på de frågor som tagits fram till den enkät som skickats ut till 15 kommuner i delmomentet om kvantitativ undersökning. Skillnaden är att intervjufrågorna kommer att vara av öppen typ. Fördelen som vi ser med att använda i princip samma frågor, är att man i en intervju kan ställa följdfrågor och på så sätt få en djupare inblick i hur man resonerar kring frågeställningen. Intervjuerna beräknas ta mellan 30-60 minuter och kommer att, om tillåtelse ges från respondenten, utföras via Marratech, och spelas in. Detta underlättar en transkription och en efterföljande analys av materialet. Vi är väl medvetna om att personliga intervjuer hade varit att föredra, då en djupare och mer nyanserad bild då eventuellt framträtt. Men då vår urvalsmetod styr vilka respondenterna är, samt att kostnaden för att resa vida överstiger vår budget, så har vi fått välja den näst bästa metoden.
2.3. Genomförande av intervjuer
Intervjuerna var planerade att genomföras med hjälp av videokonferensverktyget Marratech. Detta för att inga pengar till resor fanns att tillgå, vilket naturligtvis hade varit att föredra, då en mer personlig atmosfär kunde ha skapats vilket kanske kunde ha fått ett positivt utfall på de intervjuades svar. Två av intervjuerna utfördes planenligt, men de två kvarvarande fick utföras på andra sätt. En av dem gjordes om till en telefonintervju på grund av teknikstrul. Den fjärde intervjun ställdes in på grund av att respondenten fick driftsstörningar, och erbjöds istället att besvara frågorna skriftligt, vilket också gjordes. Närvarande under dessa intervjuer var författarna och respektive respondent. Enligt den plan som gjorts skulle varje intervju ta mellan 30-60 minuter att genomföra, vilket stämde väldigt bra. Intervjuerna (de som utfördes på Marratech) spelades in och transkripterades därefter för att underlätta analysen. Under telefonintervjun fungerade en av intervjuarna som sekreterare, medan den andre ställde frågorna. I rapportens redovisning så är respondenterna avidentifierade, för att de ska få vara anonyma. Materialet som skickas in för examination, kommer dock att innehålla transkriptionerna i original, något som inte kommer att medskickas ut till dem som deltagit i undersökningen.
2.4. Analysmetod
För att kunna analysera de intervjuer som genomförts på ett strukturerat sätt så har vi använt oss av en metod som kallas för helhetsanalys (Holme Magne, Solvang Krohn 1997). Vi har utgått från de fyra frågeställningar som vi tagit fram i problemformuleringen och lagt till två kategorier för att täcka in allt som kom fram under intervjuerna, vilket vi upptäckte var en nödvändighet under analysen. Istället för att som Solvang och Holme (1997) föreslår, klippa och klistra, så valde vi att med färgkombinationer markera upp den transkripterade texten utifrån dessa frågeställningar. Detta gör det enkelt att hitta avsnitt som på något sätt har med frågeställningen att göra, och underlättar när citat ska väljas ut som understryker det som beskrivs.
2.5. Problem
Under konstruktionen av intervjufrågorna begick vi ett stort misstag när vi påstod att de fyra friheterna var ett av sätten att kategorisera öppen källkod. De fyra friheterna kategoriserar inte öppen källkod utan fri programvara. Detta kan ha skapat förvirring bland respondenterna, även om några sådana tendenser inte märktes under intervjuerna. En respondent (A kommun), som svarade skriftligt, reagerade på det, och bad os kolla upp våra källor. Vi hoppas inte att detta misstag från vår sida ska ha haft alltför stor påverkan på slutresultatet.
Ett problem uppstod också med att intervjua en av respondenterna. För att ändå få med dessa åsikter så tillät vi att ha svarade skriftligt på en kopia av vår intervjumall. Detta visade sig vara ett misstag, då feltolkning av frågorna har gjorts i visa fall, och där vi själva kan ha svårt i vissa avseenden att tolka vad som avses. I efterhand hade det kanske varit bättre att avstå från denna respondent, men vi valde alltså att ändå redovisa svaren och ta med dessa i vår analys på grund av att undersökningen ändå bestod av så få respondenter.
3. Resultat
3.1. Kommunstorlek, budget, upphandling och samverkan
Vi har intervjuat IT-chefer i tre kommuner, C, B och D. A kommun har svarat skriftligt och uppger att de har en IT-driftschef. Spridningen på kommunernas olika storlek varierar från ca 5 500 invånare upp till 130 000 invånare (se diagram 1 Kommunstorlek nedan). De två medelkommunerna har från 15-16 000 invånare upp till 21-22 000 invånare vilket ger ett snitt på ca 18 500 invånare.
Diagram 1 Kommunstorlek
Något som vi sett då vi sammanställt och analyserat intervjuerna är hur fördelning av budgeten ut till IT-enheterna skiljer sig åt mellan kommuner med större respektive lägre invånarantal och därigenom skillnad i totalomsättning. Trenden av de 4 kommunernas uppgifter är att den minsta kommunen har nästan hälften av budgeten mot den största kommunen (se diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT). Detta kan vara en av anledningarna till att de svar som inkommit från de mindre kommunerna har tendenser att visa på mindre möjligheter att experimentera med olika leverantörer respektiver system och applikationer. De siffror som redovisats är följande: B: 1.14% av den totala bugeten, D 1.63%, A 2,5 % och från C inget svar.
Diagram 2 Andel av den totala budgeten som läggs på IT
Upphandlingarna som görs ute i kommunerna sker beroende på vad och vem som beslutar om de nya system alternativt applikationer som ska köpas in. Något som alla 4 uttryckt är att det är verksamheternas behov som styr inköpen av de större verksamhetssystemen och själva inköpen sker med beslut från förvaltningschefen på den förvaltning som systemet ska verka. Detta måste givetvis ske i samråd med kommunens IT-enhet för att se att systemet är kompatibelt med den miljö som kommunen använder.
Något som speciellt de mindre kommunerna pekar på är det samarbetsinitiativ som alla kommuner uppger har tagits då gemensamma upphandlingsenheter har bildats. Kommunalförbundet X sköter D:s större upphandlingar, B.s kommun tillhör X upphandlingsenhet, A anger Sambruk och C anger att det inte sker så ofta men har inställningen att; –”Det borde ske oftare, det är ett resursslöseri”.
Skriftliga svar från A som kommenterar detta:
· Vad är det som betstämmer om ett nytt system/programvara skall köpas in?
Verksamhetsbehovet
· Vem beslutar om det?
Godkänns via IT-rådet. Köps in av verksamheten.
· Vem sköter en ev upphandling?
Upphandlingskontoret
C kommun kommenterar det så här i intervjun:
· Vad är det som avgör och eller bestämmer vad för nytt system eller applikation som ska köpas in?
Det är dels är det att en leverantör slutar att supporat den befintliga produkten och kommer med en ny lösning som man måste rätta sig efter, nya system som kommer till utifrån verksamheternas behov, de tror att det kan förenkla och förbättra deras arbetsuppgifter Det beslutet tas ute på avdelningarna ute i verksamheten. Detta sker givetvis i samråd, om vi blir involverade så kan detta vara nått för oss? Kan vi använda detta i vårt system?
· Vem är det som tar besluten om detta?
Besluten tas ute på avdelningarna för verksamhetssystemen, vanligen av avdelningschefen.
När det gäller frågan om samverkan mellan kommuner så kommenteras detta bland annat så här:
A kommun:
· Samarbeterar Ni över kommungränser med andra kommuner gällande system?
Ibland. Det finns en samverkansförening – Sambruk
B kommun:
· Du har ju redan varit inne på det lite, men samarbetar ni med andra kommuner över kommungränser? Upphandling var vi inne på men samarbetar ni även när det gäller system? Alltså med samkörning med mera?
Ja det har blivit det. Alltså nu när det görs en upphandling av ett system eller en utveckling av ett system eller en större uppgradering så kan man ju börja titta på. För ofta är det ju så att om man tittar på ekonomisystem så väldigt många kommuner, vi kör samma system, både när det gäller ekonomi, Hrsystem och sociala system. Så vid nyupphandling försöker man alltid titta så här, kan vi göra en gemensam upphandling. Kan vi drifta det här åt varandra så att säga. Eller någon kommun driftar å vi andra kommuner kör så att säga mot den kommunen. Vi har till exempel ett system för skolhälsovård där vi är fyra kommuner som kör mot X kommun som driftar systemet då. Så vi försöker att samverkansfördelar då.
När en fråga om ett samarbete på en ”högre nivå” ställs så beskrivs situationen i B som följer:
”Vi kan säga så här. Alla kommuner i X landskap gjorde en gemensam bredbandsupphandling för de här statliga bredbandspengarna. Så där gjorde vi en stor gemensam upphandling med alla åtta kommuner alltså………. Så som det ser ut idag då så kör B vårt lönesystem ihop med X kommun. Vi kör vårt bibliotekssystem ihop med X kommun. Vi kör vårt skolhälsoprogram ihop med X, Y, Z och ja vi då……… Så man tittar ju hela tiden på vad kan vi samverka kring.”
3.2. Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?
Det tycks som att den kunskap som finns ute i kommunerna angående öppen källkod och fri programvara i bästa fall innehas av dem som är verksamma på IT-enheten. Andra förvaltningar och kanske främst politiker anges ha mycket liten kunskap om det. Bland annat kommenterar C kommun det så här på frågan om hur väl begreppet open source känns till inom organisationen:
”Politiker och de ute på förvaltningar vet ju inte vad det är, men här på IT-enheten är vi väl medvetna om vad det är.”
B säger så här:
”Eh, generellt i kommunen så är det nog inte så stor kunskap om det, kanske vi på IT-enheten i stort sett. Som har lite… Jag personligen är rätt intresserad av den utvecklingen. Man försöker ju följa det så gott man kan, men nu är man ju rätt belastad av det dagliga jobbet, men man har ju en viss omvärldsbevakning va.”
D svarar så här på frågan om man känner tillbegreppet och betonar verkligen vikten av att titta på öppna standarder istället för specifikt öppen källkod:
”Väldigt bra, har jobbat med det innan. Är gammal programmerare i botten och har jobbat sedan 1974. Det viktigaste som jag ser det är dock öppna standarder. Detta är viktigaste för att kunna köra både proprietära och öppna system. Jag har dock ingen religion när det gäller detta.”
Och fortsätter med att kommentera om andra förvaltningar och politiker är insatta i det:
”Nänä inte ett dyft, det ser bara till det billigaste möjliga… Bättre att politikerna inte lägger sig i utan vi som har kompetensen sköter det”.
På frågor om man känner till de fyra friheterna (se 2.5 Problem ovan) och den uppsjö av olika licensmodeller som finns när det gäller öppen källkod och fri programvara så tycks denna kunskap stämma väl överens med den allmänt låga kunskapen om öppen källkod generellt sett:
D svarar angående fyra friheterna::
”jag är inte så påläst men jag fattar rätt så bra, jobbat med det tidigare. Har haft linuxservrar etc.”
Och när frågan om licensmodeller ställs så kommer svaret:
”Bra eller dåligt?- ingen åsikt!”
Respondenten från B svarar som följer angående de fyra friheterna:
”Ja vad ska vi säga. Vi här på IT-enheten har väl ganska bra grepp på det alltså, så är det ju . Det har vi ju det tycker jag.”
Och angående licenserna säger han så här:
”nja det det är jag inte så insatt i kan jag säga.”
C:s respondent säger så här om friheterna:
”Vi håller ju inte på med programmering eller något sådant över huvudtaget så det har ingen betydelse om jag säger så. Vet inte hur jag ska svara annars.”
Något som också var intressant att undersöka var hur respondenterna ser på vilken typ av kompetens som man anser måste finnas inom organisationen om användningen av öppen källkod ökar. Det som mest förvånar i de svar som ges, är att man ser bara till den kompetens som man i så fall behöver på den egna avdelningen. Frågan ställdes dock på ett sätt som möjliggjorde ett mer generellt svar, till exempel kommentarer om en ökad beställarkompetens med mera, men några sådana uttalanden gjordes inte. D kommenterar det så här:
”Det beror på vad. Ska vi själva drifta en Unix server ja då måste vi kompetens utveckla eller köpa in den kompetensen utifrån. Ska vi själva stå för ex fileserver eller en dns så måste det bli ett strategiskt val men funktionaliteten är ändå viktigast!”
B:s kommentar:
”ja framför allt här hos oss.”
Han förklarar närmare vad han menar:
”ja alltså så att säga då måste vi fixa en egen spetskompetens så att säga på på den miljön då. Då behöver man inte söka efter MCS certifierade tekniker utan då är det ju andra typer av kompetens då som man måste ha. Å jag tror att det framför allt är här hos oss på IT som det behövs en annan kompetens i så fall.”
A svarar så här:
”Det som kan vara aktuellt är Linux. Då utbildar vi oss (en del kan redan).
Driftkunskap.”
3.3. Vilka attityder finns till öppen källkod?
Som de tidigare svaren pekar på så är kompetensen bland de tillfråga kommunerna och öppen källkod relativt låg. Och det verkar heller inte som att öppna programvaror med mera är något som röner något större intresse att diskutera regelbundet ute i kommunerna. Det tycks heller inte vara något som i någon större utsträckning anses vara viktigt att ha med i någon sorts strategisk plan.
D säger bland annat så här på frågan om det diskuteras och om det finns med i någon plan:
”Som jag sa tidigare så har vi ingen religion när det gäller detta, utan det måste fungera. Vi planerar våra plattform 3-5 år framåt i tiden. Vad vi väljer är för att det ska passa vår organisation oavsett vad vi väljer, vi är beroende av driften från leverantörerna. Att omnämna det i en strategisk plan ser jag ingen anledning till.”
B kommenterar det så här:
”Nja ibland dyker ju frågan upp å jag känner ju själv att jag skulle ju inte vara främmande för att prova……. Men tyvärr så har det inte.. det är också det här med tiden va. Man hinner inte med riktigt. Men vi ska få förstärkning nu så vi ska väl få se om vi blir duktigare. Jag tycker det är ett mycket intressant alternativ alltså”
C säger så här:
”Alltså det faller pga olika anledningar det är väldigt svårt att köra det eftersom vi har 100-150 olika verksamhetssystem som är specifika det handlar om avloppsrengöring, räddningstjänsten reg av utryckningar, socialsystem etc…..”
Hur ser då politikernas roll ut i kommunerna enligt de tillfrågade. Är det politikerna som måste fatta rätt beslut för att få fart på både användningen och intresset för öppen källkod inom respektive verksamhet? Enligt de tillfrågade så har politikerna tyvärr varken tid, intresse eller kunskap nog att verkligen sätta sig in i begreppet öppen källkod. Respondenten från B beskriver det så här:
”Därför att det finns alltså inte den kunskapen eller intressen inom den politiska kretsen som det ser ut nu va. Jag vet i andra XX kommuner har man fatta mer strategiska politiks beslut å satsar på öppen källkod. Här har man inte alls resonerat i dessa banor. IT-miljön diskuteras ju nästan aldrig egentligen ju. Utan den ska bara fungera. Å vi får ju driva rätt mycket frågor själva alltså för att det ska bli någonting.”
C svarar så här på frågan om politikernas roll:
”Alltså de litar på att vi ska rekommendera det som är mest optimalt för kommunen.”
D:s respondent säger så här, med ett ironisk tonfall på rösten:
”Nänä inte ett dyft, det ser bara till det billigaste möjliga. Bättre de försökte få öppna standarder istället. Bättre att politikerna inte lägger sig i utan vi som har kompetensen sköter det.”
Driftsäkerheten och säkerheten mot hot utifrån (virus, intrång mm) när det gäller öppen källkod, är de tillfrågade ganska överens om att det inte skulle vara något problem, jämfört med proprietär programvara. Någon menar till och med att just driftssäkerheten på vissa områden kanske till och med är högre för applikationer och system som är byggda på öppen källkod. Angående angrepp utifrån kommenterar B:s kommun detta så här:
…. ”Sannolikheten skulle ju kunna vara större att det är lite mer säkerhetshål i sådana programvaror, men att man å andra sidan kan täppa till de här säkerhetshålen mycket fortare”……
Och fortsätter att kommentera driftssäkerheten:
”ja jag kan ju bara titta på alltså, vi har ju kört nån Linuxserver här förut. Å den gick å bara gick, den gick i flera år utan att behöva starta om den. Å det har jag ju märkt just på serversidan alltså att där känns det ju som att det är otroligt driftsäkert alltså. Faktiskt å att det är mycket mer resurssnålt och så vidare. Att det är mer anpassat efter maskinvaran, ehh, än vad mer de här kommersiella programvarorna är.”
D:s respondent har en något annorlunda syn på saken. Angående angrepp utifrån:
”Spelar ingen roll vilka leverantörer. Windows har flest idag men bad guys finns överallt”
Och säger så här om driftsäkerheten:
”Samma Skit alltihop. Beror på programmeraren, vad de som kollar har för ansvar etc.”
3.4. Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
Det som tydligast framkommer under intervjuerna är problemen med att få budgeterna att gå ihop, att få med sig politiker och kanske framför allt användarna ute i förvaltningarna och bolagen. En del försök har gjorts med att byta ut proprietär programvara, inte minst inom skolor, mot program byggda på öppen källkod. Men motståndet att gå ifrån det invanda, och då främst Microsofts olika produkter har varit stor. Förklaringarna till detta kan naturligtvis vara många men något som en respondent menar kan vara en orsak, är att användningen av datorer hemma har ökat, och att dessa datorer i 99 % av fallen levereras med en Windows-plattform och de vanligaste Office-programmen. B:s respondent resonerar så här:
”…... Vi har ju provat att använda oss av Star Office och Open Office i skolorna till exempel…… Men man måste ju ha med sig lärarna och man måste ha med sig eleverna. Framförallt lärarna och de är också väldigt Microsoft styrda alltså. Det var ju mycket lärarna som ville plocka bort Star-Office till exempel. Tack vara alla hem-pc köp som har skett nu då så har det ju alltid följt med ett Office paket då alltså. Så man är så van vid att jobba med Office å tycker att det är så praktiskt å så vidare så att… man har svårt att jobba i någon annan miljö då.”
Ett annat stort problem som är av en mer affärsmodellsmässig natur, är att det för kommuner är av yttersta vikt att ha tillgång till en snabb support om något händer som helst inte ska hända. Och man är också beroende av ett långsiktigt satsande från de leverantörer som erbjuder tjänster eller programvaror byggda med öppen källkod. En risk som några uppger är att dessa företag eller leverantörer helt plötsligt försvinner från marknaden, och då står man där med ett system utan support och service, något som kan vara förödande för verksamheten. Detta är något som A har erfarenhet av. Vid frågan om de ser öppen källkod som ett alternativ svarade de:
”Nej. Vi har haft problem med supporten. I början fungerar det men alltefter försvinner supporten. Det tar för lång tid att fixa felen.”
När frågan om driftsäkerhet ställs blir svaret:
”Mycket dålig. Vi körde e-post på OS tidigare. Leverantören försvann och där stod vi.”
B resonerar som följer när det gäller support med mera:
”Om jag säger så här. För oss är det ju oerhört viktigt att ha en, så att säga ha en bra partner så att säga. Vi är ju väldigt beroende av att ha en snabb support, alltså när det blir problem någonstans så måste vi då det kan röra lönesystem, ekonomisystem så måste vi kanske ha hjälp omedelbart alltså. Och de stora leverantörerna har de musklerna och har den supportkapaciteten alltså. Och det upplever jag som väldigt nödvändigt faktiskt. Det är inte så kul att bli stående med ett lönesystem samma dag som man ska göra lönebrytning alltså.”
Också C kommun ser problem med supporten och säger så här på frågan om vad de ser som gör det svårare med öppen källkod än de program de har idag:
”Om det blir nått problem med ett system idag och vi ringer till supporten och då inte följt deras anvisningar ex med val av operativt system, överhuvudtaget hela kedjan, allt från os på datorer till servrar. Har vi inte detv rätt så hjälper de oss inte, -kom igen när ni gjort det…..Det går inte!”
Man pekar på att det är ett problem när det gäller den inlåsning som blir då just Microsoft är så stora och så duktiga på att marknadsföra sina produkter ut mot de offentliga organisationerna. Deras spelutrymme krymper då att välja andra typer av lösningar, särskilt när det gäller verksamhetsspecifika system. Respondenten för C säger så här:
”Dessa systems leverantörer som säger ex att detta ska ligga på en windows server, kanske en koppling till word(MS), koppling till excel eller liknande.det går inte att använda annat än etablerade produkter för att allt ska fungera. Börjar man på med Open source så är risken stor att vi får väldigt mycket att göra.”
Han fortsätter med att säga:
”Kärnfrågan är fortfarande att vi är bundna till vad leverantörerna av verksamhetssystemen säger. Och så länge inte de släpper på, så då har vi ett problem Kanske fungerar jättebra men den dagen vi får problem vare sig det är med open source eller vanlig program så får vi ingen hjälp om vi inte följt deras (leverantörernas) riktlinjer.”
B säger bland annat så här på frågan om det är ett problem att man är så låst till de stora leverantörerna:
”Jo absolut. Å det ser man ju också att alla system som utvecklas, i alla fall de som vi har, jag tror man pratar om att minst 90 procent är dotnet baserade alltså, så man låser ju även in sig mot Microsoft där alltså.”
Han säger också detta apropå den ansträngda ekonomin och möjligheten att i framtiden använd sig av öppen källkod:
”ja absolut, så är det. Men då är man begränsad av ,det är ju alltid lätt att skylla på bristande resurser, men faktum är att det är vår verklighet på nått sätt. Men det är ett otroligt intressant område och jag följer med spänning alltså utvecklingen. Så är det.”
På en fråga om hur lagen om offentlig upphandling påverkade kommunernas möjligheter att på ett effektivt sätt utnyttja den kultur som ”open source” rörelsen genomsyras av med så kallade ”communitys” som utvecklar program så svarade han:
”Men men (fundera djupt innan svar kommer) jag ser väl egentligen inte att det skulle vara några problem med lagen om offentlig upphandling inte, utan det är ju mer att man har en kravspec som säger vad man vill ha för någonting.”
3.5. Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
När vi frågade om vilka möjligheter man såg med öppen källkod så var det ingen som nämnde några ekonomiska fördelar, och man såg inga fördelar med öppen källkod och samverkan specifikt mellan kommuner (förutom i visa fall, specifikt inom e-tjänsteområdet se nedan 3.6 E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod). Det som är avgörande vid val av program eller system är inte om det är öppen källkod eller inte, utan om det uppfyller de krav som man har på programmet/systemet. Eller som D:s respondent utrycker det: ”Vi har ingen religion på området”. Förutom de specifika funktionskraven så är också kravet på support viktigt, något som A betonar när vi frågar om framtiden om öppen källkod: ” Jag hoppas att vi kan köra mer OS. Supporten är avgörande”. Det är ingen av de tillfrågade som direkt tar avstånd från användning av öppen källkod om vissa av problemen de upplever kan lösas. En kommentar var bland annat: ”Intressant område att följa”. Respondenten för C såg det som positivt i den bemärkelsen att det kanske kunde sätta press på de stora leverantörerna:
”jag upplever det som positivt, utifrån det att det sätter en hotbild mot ms och de övriga stora etablerade leverantörerna, det blir konkurrens. Jag tror säkert att vi kommer att komma lösningar som gör att vi kommer att kunna nyttja open source men i dagsläget så vet inte jag det finns inget verksamhets system som stödjer det ( OS). I stort sett är det windows plattformen man måste ha.”
Att själva sätta igång att skapa en ”Community” som kan programmera och skapa program ses inte som ett alternativ för dessa relativt små kommuner. Ska detta ses som en möjlighet så krävs det att en av, eller flera av de större kommunerna, som har ekonomiska resurser, håller i utvecklingen. C:s respondent uttrycker det så här:
”Det skulle ju i så fall vara någon av de stora kommunerna som har resurser för det drar igång det som sedan vi små kommuner kan utnyttja. Det är en enorm mängd pengar som skiljer sig mellan olika kommuners IT avd. De flesta kommuner är ju ändå relativt små som C. Pengar till utvecklingsarbete finns inte. Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås ex har helt andra budgetar än vi. XX vår grannkommun lägger så mycket som 100 miljoner på utveckling av e-tjänster.”
Ett område där man skulle kunna tänka sig att utvärdera och testa och använda sig av program med öppen källkod är inom skolan och respondenten från B utvecklar tanken så här:
”Det är så otroligt mycket initialjobb, det tar så otroligt mycket kraft och energi och pengar att så att säga driftsätta ett nytt system så att jag har svårt att se att det skulle vara möjligt faktiskt. Jag kan tänka mig att man inom skolvärlden skulle kunna göra det lite grann där (tänker till lite). Jag skulle gärna prova på en skola med att ta en typ Ubuntudistribution med fri programvara på. Och att försöka utvärdera olika läromedelsprogram alltså, till exempel i open source. Det vet jag skolor och kommuner som har gjort och det skulle jag kunna tänka mig att göra här också”
Också respondenten från D är inne på att skolorna kunde vara en bra inkörsport för öppen källkod och fri programvara:
Politiskt sett kunde man satsa mer inom skolan och främst universiteten på open source, vi har kört open office i grundskolan sedan 2000 och det är billigt. Där (högskolor, universitet) kunde man få mer kompetensen som behövs för att på sikt utveckla open source programvaror och också en ny struktur för själva management av programvaror.
Något mer som ses som positivt går inte att uttyda från de svar som getts på de frågor vi ställt mer än att B:s kommuns ansvarige kan se öppen källkod som ett intressant alternativ när det gäller att utveckla e-tjänster, se nästa rubrik.
3.6. E-tjänster – ett intressant område för öppen källkod?
Under de intervjuer vi haft så har diskussionen kommit in på e-tjänster, fast detta var absolut inga frågor vi från början hade med i vår intervjuplan. Men då en av de tillfrågade såg just e-tjänster som ett område intressant at utveckla med hjälp av öppen programvara, så valde vi att ta med det i denna redovisning. Arbetet med att ta fram e-tjänster har enligt några av de tillfrågade stannat av, då man inte vet vilka krav som ställs på de e-tjänster man ska tillhandahålla, eller hur och när frågan med den nationella E-legitimationen är löst. När vi frågade respondenten från C hur långt de kommit med e-tjänsterna i kommunen fick vi detta svar:
”Ja vi tänker inte vara pionjärer på det! Det finns inte definierat vad är en e-tjänst. Vi vet inte vad vi ska erbjuda våra medborgare. Det finns de stora kommunerna som håller på att utveckla e-tjänster, de som har råd att lägga ner 100 000kr. Låt dem göra det så sen när vi vet vad för e-tjänster vi ska erbjuda och vi slipper kosta på mängder (100milj) , när någon gått i bräschen för det, då kommer vi gärna efter”
B är den kommun som ser positivt på just e-tjänster och öppen källkod och säger bland annat så här:
”såna här saker kan ju bli intressanta när vi pratar e-tjänster till exempel. För att just när det gäller e-tjänster så, det var ju sambruk egentligen å vissa andra projekt också som jobbar med att ta fram e-tjänster och där ser jag ju open source som en given spelare just när det gäller e-tjänster. Jag har själv sagt att det skulle vara intressant att prova en e-tjänst här med, utifrån en open source lösning. Faktiskt. Och där ser jag nog att man skulle kunna vara med på något hörn. Tillsammans med andra kommuner alltså. Å där är ju sambruk en sådan sammanslutning. Faktiskt.”
Men han ser också ett problem när det gäller detta med e-tjänster och hur långt de har kommit i kommunen:
”nja inte alls så långt som jag skulle vilja. Problemet med e-tjänster är ju som på alla andra håll att så fort det står ett lite e någonstans på nått kuvert eller på någon bok nånstans så hamnar det hos oss på IT, direkt. Å det, jag såg den här fina ekvationen e är inte lika med IT utan e är lika med verksamhetsutveckling alltså. Så det är ju en verksamhets fråga å det är ju det som jag ser som en av mina stora utmaningar att försöka få verksamheten att förstå det. Att e-tjänster är någonting väldigt viktigt och att det är ur medborgarnas synvinkel å att det är en verksamhetsfråga. Sen är vi med naturligtvis när det gäller IT-stödet men hur e-tjänsten ska se ut och hur den ska vara kopplad med andra system, det är helt klart en verksamhetsfråga”.
Det som tycks framträda genom de svar som avgivits på intervjufrågorna är att de ser mer problem med öppen källkod är nytta. Men de flesta är ändå positiva till öppen källkod i allmänhet.
4. Diskussion och analys
Vår reflektion när vi sammanställt och analyserat svaren från respondenterna är att just att svaren ger en bild av att de inom respektive IT-enhet i kommunerna är bra insatta i öppen källkod men att det på de övriga förvaltningarna ute i verksamheten inte är så bra insatta eller inte alls insatta i detta. Politikerna som har de övergripande besluten ute i kommunerna anses inte ha kännedom eller mycket liten kännedom om ”open source” och/eller ”free software”. Två av kommunerna har dock uppgivit att det är deras jobb som IT-ansvariga att informera styrande i respektive kommun om möjligheterna som finns, samtidigt som svaret att politikerna inte förstår tyder på att informationen inte når ända ut till de beslutande. Licenserna till ”open source” kan betecknas som en djungel och kompetensen inom detta område tycks vara väldigt svår att definiera, ingen av respondenterna har gett någon bra indikation på att förstå eller inte förstå dess omfattning eller inverkan.
Tongångarna är enligt svaren entydigt positiva till ”open source” och ”free software”. En av respondenterna påpekar dock att öppna standarder är viktigare än att koden är öppen. Två av kommunerna menar att deras inlåsning mot proprietära leverantörer skulle dels bli för dyrt att byta ut och att de inte har tillräckligt med kompetens för att klara av att supporten av systemen själva och uppger att supporten från leverantören är allra viktigast. Övervägande delen av respondenterna anger att det inte finns tid eller pengar till att experimentera med nya system och applikationer. Noterbart är ändå att den minsta kommunen är den som har störst samverkan med andra kommuner och även den mest visionära inställningen till open source i framtiden. Tilläggas ska också att den minsta kommunen är den som i störts utsträckning har använt sig av dessa typer av programvaror.
En svårighet som nämns är den komplexa funktionalitet som verksamhetssystemen inom en kommunal verksamhet kräver. De (verksamhetssystemen) är så specifika att de inte tror det finns sådana system att tillgå, dessutom skulle de vara näst intill omöjligt att integrera dessa i den befintliga miljön samt att då man inte kan få support på dessa system så faller hela konceptet. En av kommunerna uppger att om man inte lägger en av deras leverantörs applikationer på en av dem angiven server så har man inte rätt till support vilket kan försvåra implementation av ”open source” i en proprietär miljö.
Den största kommunen ser möjligheter att i framtiden använda sig av ”open source” för informationshantering mot webben, denna kommun har även testat open source för övervakning och servrar men uppgav att dessa inte höll måttet. Två kommuner uppger att ska man testa denna typ av system och/eller applikationer skulle det nog fungera inom skolverksamheten. En respondent uppger att det är bra att denna typ av system nu växer fram som kan sätta press på de mycket kostsamma leverantörerna av verksamhetssystemen idag och övervägande delen har Microsoft som representant för leverantörer av de låsta programvarorna.
Något som respondenterna uttrycker som ett möjligt område för att införa öppen källkod är just i samband med utveckling av e-tjänster. Detta är ett område där de mindre kommunerna står i startgroparna för att införa e-tjänster som utvecklas av de större kommunerna med större anslag för utveckling.
5. Slutsatser
Då antalet i denna undersökning bara varit fyra till antalet så är det svårt att dra några större generella slutsatser. Det som vi ändå uppfattar är att kunskapen om ”open source” och ”free software” ute i kommunerna fortfarande är förhållandevis låg. IT-enheterna har svårigheter att se möjligheter att implementera och integrerar open source i sina befintliga miljöer, de får för lite anslag för att experimentera med dessa programvaror, de har för lite kunskaper inom kommunerna för att själva kunna ge supporta dessa och det finns idag inga verksamhetssystem på ”open source” marknaden som skulle kunna klara all den funktionalitet som en kommun kräver. Lika så skulle det behövas expertlösningar som kommuner skulle kunna köpa in support tjänster av. Helt enkelt nya affärsmodeller för open source, även om koden i sig är fri behövs kunskapen om dessa system och applikationer ska förvaltas etc. för att kommuner ens ska kunna börja tänka på att använda sig av dessa och dessutom en snabb support när problem uppstår. Frågan är hur olika licensmodeller skulle påverka kommuners möjligheter att börja integrera och implementera ”open source” produkter i sin verksamhet? Detta är ett ämne som vi avser undersöka närmare i vår kommande C-uppsats.
6. Källförteckning
Björgvinsson, Tryggvi och Thorbergsson, Helgi (2007). Software development for governmental use utilizing free and ”open source” software. ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232, 133-140 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-16)
Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) Open sources 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.
Hemphill Thomas A (2005). Government Technology Acqusition Policy: The case of proprietary versus ”open source” software. Bulletin of Science, Technology & Society, Vol. 25, No. 6, 484-490 [Elektronisk] Tillgänglig: http://bst.sagepub.com/cgi/content/abstract/25/6/484 (2009-02-24)
Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:s upplagan. Studentlitteratur
Kihlström Charlotte, Kihlström Mattias (2002). Öppen källkod och offentlig sektor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.kihlstrom.com/oppenkallkodochoffentligsektor/OppenKallkodOchOffentligSektor.pdf (2009-02-16)
Webbgodis från Vaksalaskolan (2002) Slumptalsgenerator. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vaksalaskolan.uppsala.se/webb/lotteri.htm (2009-02-16)
Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for Open Source Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+%C3%96hrwall+R%C3%B6nnb%C3%A4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)
Bilaga 1. Intervjuplan
Denna intervjuplan ska fungera som ett hjälpmedel vid intervju av respondenter från olika kommuner angående open source.
Syfte: Att vi med hjälp av intervjuer ska få en förförståelse och inblick i kommuners attityd och inställning till open source.
Mål med intervjun: Är att kunna sammanställa och analysera svaren så att vi kan få en förförståelse inför vår c-uppsats för att kunna utforma mer relevanta frågor inför den frågeställningen som då kommer att besvaras.
Beräknad tid: ca 30-60 minuter.
Plats: Intervjun kommer att ske via videokonferensverktyget Marratech och kommer att spelas in om tillåtelse ges från respondenten.
Nedanstående frågor är en stödmall att följa, dock kan det tänka sig att flera följdfrågor ställs beroende på respondentens svar.
Frågor:
Organisationen:
· Vilken befattning har Ni inom Er organisation (ex. IT-chef, IT-samordnare)?
· Kommunens invånarantal?
· Hur stor andel av kommunens totala budget går till IT ungefär?
· Vad är det som betstämmer om ett nytt system/programvara skall köpas in?
· Vem beslutar om det?
· Vem sköter en ev upphandling?
· Samarbeterar Ni över kommungränser med andra kommuner gällande system?
Open source:
· Hur väl känner Ni till begreppet open source inom er kommun, generellt sett? Är det någon skillnad mellan er som har hand om IT-systemen mm och andra förvaltningar eller politiker tror du? Hur ser du på politikernas roll när det gäller att satsa på öppen källkod?
· Är begreppet open source något som diskuteras inom Er organisation regelbundet?
Om Ja finns det omnämnt i någon strategisk plan?
· Open source kategoriseras bland annat som 4st friheter, friheter att använda, utveckla, kopiera, och distribuera program och kod i princip hur som helst, hur väl är Er organisation insatt i dessa?
· Känner Ni till att Open source har olika licensmodeller?
Om JA Finns det några aspekter som gör det svårare med open source vs låsta system/program i kommunal verksamhet?
Framtiden & Open Source
· Används någon Open source-programvara inom organisationen idag?
Om så är fallet vilken typ av program (inom vilka områden) och vilka licenser/licens använder Ni då?
· Planerar Ni inom den närmsta framtiden att införskaffa eller undersöka närmare applikationer baserade på open source?
Om JA, inom vilket/vilka område (ex. personaladministration, ekonomi)?
· Tror Ni att open source skulle kunna vara ett alternativ när nya system ska införas?
Om Nej, vilken är den främsta orsaken till att detta inte skulle vara aktuellt?
· Upplever Ni att open source - programvaror är mindre säkra än proprietär (låsta) programvara när det gäller virus, intrång med mera? Om JA, på vilket sätt?
· Hur ser ni på driftsäkerheten öppen källkod kontra låsta program?
· Skulle en ökad användning av open source programvaror medföra några förändringar när det gäller kompetensen inom organisationen?
Om JA, på vilket sätt? (Beställarkompetens?, Programmeringskunskaper?)
· Vilka fördelar, med den kunskap som du har, ser du med öppen källkod för er kommun? Vilka nackdelar?
Avrundning:
· Upplever Ni, generellt sett, open source som något positivt eller negativt för Er organisation?
· Hur känner du inför framtiden gällande open source och er kommun?
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|