Kvantitativ undersökning
Öppen källkod och kommunal verksamhet –
Attityder till öppen källkod
Datum: 2009-03-03
Författare
Hanson Malin 731223
Larsson Mikael 711113
Handledare
Docent Kerstin Grundén
Examinator
Docent Kerstin Grundén
Sammanfattning
Hur ser de svenska kommunernas attityd till OSS (”open source software”) ut? Denna lilla studie försöker ta reda på hur det ser ut idag inom kommunerna med användning, attityd och planering inför framtiden och OSS. Är man negativt eller positivt inställd till OSS? Vi använde oss av en kvantitativ enkätundersökning, där vi med hjälp av 11 frågor, med vissa följdfrågor försökte att bilda oss en uppfattning om detta. De kommuner som valdes ut att medverka i denna studie slumpades fram med en slumptalsgenerator, det vill säga ett obundet slumpmässigt urval. Den mesta redovisningen av resultaten ges i form av diagram med tillhörande kommentarer. Det vi såg var att de flesta tillfrågade kommunerna var positivt inställda till OSS, men att spetskompetensen på området inte var alls så hög som man kanske förväntat sig. Då det bara är åtta stycken respondenter som svarat på den enkät som skickades ut, så går det inte att dra några säkra slutsatser utifrån de resultat som inkom. Det som det kanske kan ge är dock en liten indikation på ett mönster eller trender inom detta område.
Innehållsförteckning
2.1. Population och urvalsmetod. 3
3.1. Kännedom om ”open source”. 5
3.2. Operativ användning av OSS?. 7
3.3. Säkerhet, kompetens och attityd till OSS. 9
Bilagor
Bilaga 1. Enkät Open Source – kommunal verksamhet
Diagram
Diagram 3 Hur väl känns begreppet Open Source till?. 6
Diagram 4 Diagram 4 Open Source Software kännetecknas som fyra friheter, hur väl känns det till? 7
Diagram 5 Används Open Source Software idag?. 8
Diagram 6 Vilken typ av licenser avnvänds?. 8
Diagram 7 Finns det planer på att införskaffa OSS?. 9
Diagram 8 Säkerhet- OSS kontra proprietärt.. 10
Diagram 9 Kompetensförändringar. 11
Diagram 10 OSS som något positivt eller negativt?. 11
Diagram 11 OSS - mer än ett begrepp. 12
Tabell
Tabell 1 Centralmått - Kännedom om OSS. 6
1. Inledning
Begreppet ”open source”, eller öppen källkod på svenska, är något som tycks allt mer dyka upp i diskussionerna när organisationer av alla de slag ska införskaffa nya datasystem eller applikationer, eller uppgradera de redan befintliga. Och de svenska kommunerna är i detta sammanhang inget undantag. Som exempel kan ges ett projekt som Sambruk just dragit igång tillsammans med vissa andra intressenter, ett projekt som går under namnet Bossanova (Öhrwall Rönnbäck, 2008), som bland annat innebär att man ska titta på olika affärsmodeller som kan vara av intresse för kommunal verksamhet och öppen källkod. Men intresset för öppen källkod inom den offentliga sektorn ökar världen över, vilket inte minst de olika strategier som vissa länder tagit fram för att kunna implementera program eller system kodade i ett öppet format visar. Dock verkar det som att dessa strategier inte slagit igenom fullt ut, för att inte säga inte alls (Björgvinsson och Thorbergsson, 2007). En förklaring som ges är att de företag som lever av proprietär programvara har en mycket stark lobbying mot regeringar och andra, för att förhindra en övergång till öppna standarder och öppen kod. Rädslan från dessa företag att förlora marknadsandelar är naturligtvis stor. Men enligt förespråkare för ”open source rörelsen” så kommer användningen av öppen källkod att öka, och så även inom offentlig verksamhet. Det man trycker på är att de licensmodeller man erbjuder, är flexibla, samt att det i längden blir mycket billigare då flera kan samarbeta inom samma projekt, med samma rättigheter. Vissa menar också att program och system byggda med öppen källkod är mycket säkrare, både driftsmässigt och intrångsmässigt, än låsta programvaror, vilket också talar till ”open source” programmens fördel (Cooper, DiBona, Stone 2005)
1.1. Bakgrund
Denna undersökning hade normalt sett företagits efter att en kvalitativ undersökning gjorts, för att kontrollera om de svar man fått stämmer någorlunda överens i ett större sammanhang. Det optimala hade förstås varit att börja med de kvalitativa intervjuerna för att sedan fortsätta med den kvantitativa undersökningen för att se om svaren vi fått kunde kvantifieras. Tyvärr har vår tid inte räckt till varvid vi nu kör dessa två undersökningarna parallellt.
I ett tidigare projekt har vi varit i kontakt med kommunal verksamhet och fått en inblick i den komplexa IT-infrastruktur som en kommunal verksamhet består av. Vi har också fått en ökad förståelse för vad öppen källkod och öppna standarder egentligen handlar om, och tror att detta är något som kommer att öka inom en snar framtid. Vi avser undersöka vilka attityder och inställningar till öppen källkod och ”open source” applikationer/system som finns etablerade inom kommunal verksamhet.
1.2. Problem
1.2.1. Problemområde
Arbete med att undersöka hur öppen källkod och öppna standarder kan integreras i offentliga institutioners datasystem och applikationer pågår idag världen över. Detta är ett arbete som också pågått och pågår i Sverige, både på statlig och på kommunal nivå. Också EU har tagit fram vissa rekommendationer om hur öppen källkod ska behandlas, med bland annat en egen Europeisk licensmodell (Björgvinsson, och Thorbergsson, 2007). Men hur ser svenska kommuner på förutsättningarna att använda sig av ”open source” och hur är attityden inom kommunala verksamheter gentemot system och applikationer som baseras på öppen källkod? Svaren på dessa frågor är av stor vikt för hur framtiden för öppen källkod och öppna standarder inom kommuner kommer att gestalta sig.
1.2.2. Problemformulering
Hur ser IT-ansvariga inom kommuner på för- och nackdelar med applikationer och programvaror baserade på öppen källkod?
- Hur ser deras kunskaper om öppen källkod ut?
- Vilka attityder finns till öppen källkod?
- Vilka svårigheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
- Vilka möjligheter ser de med öppen källkod inom kommunal verksamhet?
1.3. Syfte
Vårt syfte är att få en överblick och en generell uppfattning av hur open source uppfattas av de IT-ansvariga inom kommunala verksamheter. Detta ger oss en förförståelse av inställningen till och svårigheter med dessa system och applikationer för vårt kommande arbete; C-uppsatsen. I vår C-uppsats ämnar vi fördjupa oss i öppen källkod i kommunal verksamhet.
2. Metod
I denna del av vår undersökning har vi valt att göra en kvantitativ undersökning i form av en enkät. Vi har gjort ett obundet slumpmässigt urval (Holme Magne, Solvang Krohn 1997) på 15 stycken kommuner av Sveriges 290 stycken dit enkäten kommer skickas till IT-ansvariga med e-post. Då vi önskar få fram en inställning och uppfattning om ”open source” som delvis kan ses som en subjektiv bedömning har vi valt att utforma enkäten med både öppna frågor men också bestående av, vilket är den övervägande delen, slutna frågor som ger oss ett mätbart resultat som sedan skall sammanställas.
2.1. Population och urvalsmetod
Den population som urvalet gjorts från består av Sveriges 290 kommuner. Inför urvalet diskuterades om en indelning (ett så kallat stratifierat urval) skulle göras, men detta förfaringssätt blev aldrig aktuellt. Då detta är en förstudie inför en kommande C-uppsats, där någon form av indelning av kommunerna kommer att göras innan urvalet, så ansågs det viktigare att låta slumpen helt avgöra vilka kommuner som skulle få besvara enkäten denna gång, utan några begränsningar. Ytterligare en orsak var det antal enkäter som behövde skickas ut, 15 stycken. Hade antalet varit större, låt säg ca 10 procent, så hade förmodligen urvalsmetoden sett annorlunda ut. Den urvalsmetod som användes var ett obundet slumpmässigt urval (Holme Magne, Solvang Krohn 1997), där kommunerna tilldelades ett nummer mellan 1-290. Detta gjordes genom att placera namnen i en excelltabell, i bokstavsordning. För att sedan göra urvalet användes en mycket enkel slumptalsgenerator (Webbgodis från Vaksalaskolan 2002). Denna returnerade 15 stycken siffror mellan 1-290. Sen jämfördes dessa siffror med excelltabellen för att se vilka kommuner som var aktuella. Vi kunde också ha tänkt oss att slumpa kommunernas placering i tabellen, för att få en ytterligare faktor som kanske gjort spridningen ännu mera slumpmässig. Men vi ansåg detta vara onödigt i denna undersökning.
2.2. Enkätgenomförande
De frågor som enkäten behandlar är framtagna genom diskussioner mellan de två författarna till denna rapport. Att enkäten på något sätt skulle vara heltäckande om kommuners inställning till öppen källkod är inte fallet. För detta så skulle det krävas en mycket större och djupare undersökning. Dock anser vi att frågeställningarna är sådana att man kan få en liten föraning om hur kommunerna ställer sig till fenomenet. En diskussion som fördes var om enkäten skulle skickas med brev, eller via e-post. Det antagande vi gjorde var att ett brev skulle tas på mer allvar än en enkät skickad elektroniskt. Men då vi vid en inledande kontakt med vissa av de utvalda kommunerna, för att hitta rätt person att skicka enkäten till, fick e-post - adresser som svar, så valde vi ändå till slut e-post som utskickssätt. Detta gjorde också att kostnaden för undersökningen kunde hållas nere. En tidsgräns på ca en och en halv vecka sattes som svarstid. Efter att enkäterna återkommit så påbörjades en analys av materialet.
Validiteten och reliabiliteten (Holme Magne, Solvang Krohn 1997) på undersökning är relativt låg, då det i en sådan liten under sökning som detta handlat om, både i antal frågor och i antal respondenter, är svårt att ställa kontrollfrågor eller mäta samma variabler på olika sätt. Validiteten kunde ha ökats på om till exempel en testomgång hade genomförts innan enkäten skickats ut till respondenterna, men tyvärr så räckte inte tiden till detta. Operationaliserings begrepp på det svarsalternativ vi använt oss av kunde ha definierats som begrepp innan utskick av enkäten till respondenterna. Detta hade gett oss och respondenterna en mer sanningsenlig blid av deras kännedom (Holme och Solvang 1997).
2.3. Analysgenomförande
Sammanställningen av resultaten har gjorts med hjälp av Microsoft Office Excel. Svaren från enkäten har först in i en lista i detta program. Ett antal beräkningar har sedan utförts, bland annat med hjälp av de inbyggda funktioner som Excell innehåller. Utifrån dessa beräkningar så har sedan adekvata diagram skapats. De frågor som har en öppen karaktär i enkäten, redovisas (om svar finns) i sin helhet. Som en inspirationskälla till analysen och dess uppställning har Holme och Solvang (1997) fungerat bra. Utifrån denna sammanställning så har ett försök till analys gjorts utifrån den problemställning som föreligger. Vi har mest frekvent använt oss av jämförelser i procent då vi dels inte har så många svarande och dels för att vi har använt oss av frågor som är svåra att kvantifiera. Vi har dock använt oss av ett centralmått för att få fram medianen som representerar den generella nivån på kommunernas kännedom om OSS.
3. Resultat
3.1. Kännedom om ”open source”
Enkäten skickades ut till 15 stycken respondenter av vilka 8 svarade, se diagram Antal enkäter och svar. Detta ger en svarsfrekvens på 53 procent som svarat på enkäten se diagram Svarsfrekvens.
| Diagram 1 Svarsfrekvens |
Enkäterna skickades ut till de ansvariga på respektive IT-enhet i kommunerna. För att undersöka vilka olika befattningar som finns i samband med detta så ställde vi den öppna frågan om vilken befattning Ni har inom er organisation. Det vanligaste var IT-strateg tätt följt av IT-chef, se diagram Befattningar.
| Diagram 2 Befattningar |
Den första frågan som ställdes om just öppen källkod var ”Hur väl känner Ni till begreppet open source?”. Fem svarsalternativ gavs, från ”Ingen kännedom” till ”God kännedom”. Den övervägande delen, 62 procent, ansåg sig ha ”Bra kännedom” om begreppet. Ingen av respondenterna svarade att man hade liten eller ingen kännedom om begreppet, så detta tyder på att den allmänna kunskapen om begreppet open source är relativt god ute bland svenska kommuner, se diagram Hur väl känns begreppet Open Source till?
| Diagram 3 Hur väl känns begreppet Open Source till? |
|
| Antal Svarande | |
| Ingen Kännedom | 0 | |
| Lite Kännedom | 0 | |
| Allmän kännedom | 2 | |
| Bra Kännedom | 5 | |
| God Kännedom | 1 | |
| Summa : | 8 | n=8 |
Tabell 1 Centralmått - Kännedom om OSS
För att påvisa vilken kännedom som finns mest representerad i vår lilla undersökning valde vi att enkelt visa på antalet svarandes uppgifter om vilken nivå av kännedom de ansågs sig besitta. Centralmåttet är det mittersta värdet i uträkningen, vilket här representerar nivån ”Bra Kännedom”. Se tabell ovan. Här skulle även medianvärdet kunnat användas för att påvisa den generella nivån av Kännedom om OSS. Vi hamnar då på samma nivå som centralmåttet.
En fråga om hur väl respektive organisation är insatt i de så kallade fyra friheterna ställdes, med samma svarsalternativ som ovan. Här var det ingen som ansåg sig ha god kännedom om detta, och heller ingen som svarade ingen kännedom se diagram Open Source Software kan beskrivas som fyra friheter, hur väl känns dessa till?
Diagram 4 Diagram 4 Open Source Software kännetecknas som fyra friheter, hur väl känns det till?
Nästa fråga rörde licensmodellerna och om respondenterna ansåg sig känna till att det finns olika licensmodeller. Tre svarsalternativ gavs, ja, nej, vet ej. Alla svarade Ja på frågan, vilket dock inte ska tolkas som att de har full insikt i betydelsen av licensmodellerna. Någon sådan fråga ställdes aldrig i enkäten.
3.2. Operativ användning av OSS?
En fråga om open source-programvara används idag inom organisationen genererade sex stycken ja-svar och två nej-svar. Alternativen var, Ja, nej, Vet ej. 75 procent uppgav alltså att de idag använde någon form av program som byggde på öppen källkod idag, se diagram Används Open Source Software idag?
Diagram 5 Används Open Source Software idag?
En följdfråga av öppen karaktär ställdes för att ta reda på vilka olika licenser som är kopplade till dessa programvaror. Av de sex som hade programvaror idag med öppen källkod så var det fyra som angav vilken licens de hade, en svarade inte och en uppgav att de inte visste. Av de fyra som svarade så var det tre som uppgav GPL(General Public Licens) som licensmodell och en som angav ” Vi använder Star-Office, Linux, Mailscanner, Gimp, OCS” se diagram Vilken typ av licenser används?. Då vi med vår kunskap vet att dessa programvaror är kopplade till just GPL, så blir slutsatsen att just GPL är den vanligaste idag förekommande licensmodellen.
Diagram 6 Vilken typ av licenser avnvänds?
För att se vilket intresse det verkligen finns att utnyttja öppen källkod inom kommunerna ställdes frågan om det fanns planer på att införskaffa några programvaror och/eller applikationer inom den närmsta framtiden. Här svarade hälften vet inte och hälften att det fanns planer på det. Se diagram finns planer på att införskaffa OSS?
Diagram 7 Finns det planer på att införskaffa OSS?
Här fanns det en efterföljande fråga där vi undrade inom vilket område det å skulle kunna tänkas vara aktuellt. Här har angivits, nätövervakning av en kommun, Portal, desktop, ärendehantering, CMS, collaboration av en annan kommun, Kontorsprogramvaror, applikationsserver uppger den tredje svarande och den sista svarar inte inom vilket område utan anger att de undersöker kontinuerligt om det finns alternativ inom open source.
På frågan om de tror att ”open source” skulle kunna vara ett alternativ när nya system och applikationer etc. ska införas har samtliga åtta svarat Ja.
3.3. Säkerhet, kompetens och attityd till OSS.
Vidare frågades respondenterna om de ansåg att program och applikationer baserade på ”open source” skulle vara mindre säkra när det gäller virus, intrång etc. än proprietära programvaror.
Här har 75 procent svarat att det inte anser att de skulle vara mindre säkra medan 25 procent har svarat Vet inte. Se diagram Säkerhet - OSS kontra proprietär.
Diagram 8 Säkerhet- OSS kontra proprietärt
Om det skulle innebära några kompetensförändringar inom den egna organisationen vid implementation av ”open source” har alla utom en kommun svarat att så skulle vara fallet.
De flest har angivit att kompetensen kring tekniken som behövs för att använda sig av ”open source” liksom kompetens för att kunna hantera dessa programvaror skulle behövas.
”Våra IT-tekniker, och helpdeskpersonal behöver läras upp på nya programvaror, dessutom behöver användarna utbildas”
”Det beror ju på vilket system som implementeras och vilket det ersätter, om det ersätter något”
” Om vi skaffar programvaror från leverantör som tillhandahåller support förändras inte dagens situation. Om vi däremot tar till oss programvaror som vi själva ska hantera behöver ny kompetens tillföras vår organisation skulle det finnas likvärdig support för dessa programvaror så behövs inte kompetensutveckling”
”Vi skulle behöva vidareutbilda våra tekniker”
”Behov av andra kompetenser”
”Den som inte är insatt i den nya programvaran måste få nödvändig utbildning på den.”
”Kompetensen på Open Sourceprodukter är idag för låg hos kommunens tekniker”
Se diagram Kompetensförändringar.
Diagram 9 Kompetensförändringar
Avslutningsvis ställdes frågan om de såg ”Open Source” som något positivt eller negativt för den egna organisationen. Övervägande har svarat att det skulle vara positivt men två stycken svara att de inte vet och en kommun har svarat både positivt och negativt. Se diagram OSS som något positivt eller negativt.
Diagram 10 OSS som något positivt eller negativt?
4. Diskussion och analys
Vi skickade ut enkäten med e-post och som visade sig generera en relativt hög svarsfrekvens utan att vi skickade ut påminnelse till dem som inte svarat. Vilket vi tolkar som positivt inför kommande arbete med C-uppsatsen. Enligt de befattningar som angivits; ansvariga inom IT, har enkäten tagits på allvar. Det som vi tycker oss se att kännedom och kompetensen inom kommunerna anses vara bra. Det som då är mindre känt är dels vad grundfilosofin inom OSS-rörelsen är och även den djungel av licenser som man bör känna till för att kunna integrera och implementera OSS inom kommunal verksamhet. Svaren tyder på en minskad kännedom om dessa faktorer vilket får oss att undra hur väl man egentligen känner till om OSS. Licenserna är ett ämne som är snårigt och som vi kommer att fördjupa oss inom i vår kommande C-uppsats. För att påvisa den vikande trenden från att ha svarat att man har god kännedom till mindre kännedom om licenser till att få vet om grundfilosofin inom OSS. Se diagram OSS – mer än ett begrepp.
Diagram 11 OSS - mer än ett begrepp
Det programvaror som används ute i verksamheterna idag är av enklare slag med det menar vi att inga verksamhets system baserade på OSS. Licenserna till dessa uppges vara GPL (General Public Licens).
De programvaror och applikationer baserade på OSS de uppger att de planerar införskaffa i framtiden inte är av större karaktärer. Mer satsningar mot webb och andra administrativa system presenteras. Kanske kan detta bero på att inom OSS så är det egentligen den egna nyttan som anges som viktigast när nya system och applikationer programmeras ideellt. Verksamhetssystem för kommuner räknas kanske inte in i den kategorin? I alla fall inte ännu….. Samtliga svarande har angett att de ser OSS som ett alternativ vid införande av nya system. Man ser inga hinder säkerhetsmässigt att införa dessa system då de generellt inte ser OSS som mindre säkra än proprietära system. Något som vi reagerat på är just på frågan om kompetensförändringar där vi frågat om detta Här har de svarande insett att så är fallet men ingen har angivit att det kommer att finnas behov av en ökad beställarkompetens inom organisationen. De har mer inriktat sig på behov och kompetens inom de tekniska bitarna. Beställarkompetensen är något som vi i vår utbildning anser är av yttersta vikt vare sig det gäller OSS eller system från mer låsta leverantörer. Detta för att verkligen ha koll på den nytta som kommunen kalkylerat och tänkt att det ska generera och vidare för att verkligen kunna följa upp och ställa krav mot den leverantören som ska supporta det nya OSS-baserade systemet.
Generellt sett kan vi se att alla de kommuner som svarat uppger sig vara positivt inställda till ”open source software” på ett eller annat sätt. Alla kommuner har sin egen sammansättning och teknisk infrastruktur vilket gör det hela mer komplext. Vad som passar i en kommun är inte säkert att det passar i grannkommunen. Fördelen som vi själva ser det att om man kan få in kompetensen inom kommunerna samt även få leverantörer som verkligen kan leverera en stabil och säker support till kommunerna så kan man verkligen få skräddarsydda system till sim kommun som på tid och sikt kan generera både kostnadseffektivitet och generera nytta.
5. Slutsatser
Att utifrån denna lilla undersökning dra några direkta slutsatser är naturligtvis svårt. Men om vi ändå ska tillåta oss att göra ett försök, så vill vi nog påstå att den generella kunskapen om OSS ute bland kommunerna är ganska låg, även om de uppger att de har en generell kompetens inom området. Siffrorna angående licensmodeller och de fyra friheterna tyder på just detta, att man inte har någon direkt spetskompetens. Om denna slutsats är riktig, så framstår det som underligt att i princip alla i alla fall uppger att OSS skulle kunna vara något positivt för den egna kommunen. Men för att kunna säkerställa detta så anser vi att det behövs mer djupgående och bredare undersökningar inom området. Själva ser vi att ett område som skulle behöva studeras mer är hur olika licensmodeller kan påverka kommunernas redan befintliga system och applikationer, om det kan uppstå problem vid val av ”fel” licens.
6. Källförteckning
Björgvinsson, Tryggvi, Thorbergsson, Helgi (2007). Software development for governmental use utilizing free and”open source” software. ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232, 133-140 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-16)
Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) Open sources 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.
Holme Magne Idar, Solvang Krohn Bernt (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2:s upplagan. Studentlitteratur
Webbgodis från Vaksalaskolan (2002) Slumptalsgenerator. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vaksalaskolan.uppsala.se/webb/lotteri.htm (2009-02-16)
Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for Open Source Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+procentC3procent96hrwall+RprocentC3procentB6nnbprocentC3procentA4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)
Bilaga 1. Enkät Open Source – kommunal verksamhet
Syftet med denna enkät som Ni nu har fått är att vi önskar få en bättre bild av vad man i kommunal verksamhet anser om open source. Vårt intresse är att få en förförståelse för detta fenomen inför vår kommande C-uppsats som kommer att behandla detta ämne djupare.
Open source är något som ständigt utvecklas runt om i hela världen och även EU och den nybildade organisation Sambruk har börjat undersöka för och nackdelar för samverkan och implementation av open source i organisationer.
Enkäten är helt frivillig och anonym. Ert svar kommer dock vara till stor hjälp för oss i vårt kommande arbete med vår C-uppsats så vi önskar att ni lånar oss lite av er tid genom att besvara denna enkät. Svar återsändes senast den 27/2 med e-post till: malin.hanson@ hotmail.com
Under de frågor som det finns alternativ angivna, fyll endast i ett av de alternativ som passar in bäst på Er organisation.
1. Vilken befattning har Ni inom Er organisation (ex. IT-chef, IT-samordnare)?
2. Är begreppet open source något som diskuteras inom Er organisation?
Om Ni svarar nej på ovanstående fråga behöver Ni ej fylla i resterande frågor, Skicka då bara in enkäten i det frankerade svarskuvertet.
3. Hur väl känner Ni till begreppet open source?
Ingen kännedom
Lite kännedom
Allmän kännedom
Bra kännedom
God kännedom
4. Open source kategoriseras som 4st friheter, hur väl är Er organisation insatt i dessa?
Ingen kännedom
Lite kännedom
Allmän kännedom
Bra kännedom
God kännedom
5. Känner Ni till att Open source har olika licensmodeller?
Ja
Nej
Vet ej
6. Används någon Open source-programvara inom organisationen idag?
Ja
Nej
Vet ej
Om så är fallet vilken typ av licenser använder Ni då?
7. Planerar Ni inom den närmsta framtiden att införskaffa eller undersöka närmare system/applikationer baserade på open source?
Ja
Nej
Vet ej
Om JA, inom vilket/vilka område (ex. personaladministration, ekonomi)?
8. Tror Ni att open source skulle kunna vara ett alternativ när nya system ska införas?
Ja
Nej
Vet ej
Om Nej, vilken är den främsta orsaken till att detta inte skulle vara aktuellt?
9. Upplever Ni att open source - programvaror är mindre säkra än proprietär (låsta) programvara när det gäller virus, intrång med mera?
Ja
Nej
Vet ej
Om JA, på vilket sätt?
10. Skulle implementation av open source programvaror medföra några förändringar när det gäller kompetensen inom organisationen?
Ja
Nej
Vet ej
Om JA, på vilket sätt?
11. Upplever Ni, generellt sett, open source som något positivt eller negativt för Er organisation?
Positivt
Negativt
Vet ej
Vi tackar Er för att ni tagit er tid att besvara våra frågor, det kommer verkligen vara till hjälp i vårt kommande arbete! Mikael & Malin, IT-Sam studenter vid Högskolan Väst.
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|