Mickes skolblogg

Välkommen till Mickes skolblogg. En plats där jag kommer att publicera arbeten som tagits fram i programmet IT-användning och samhällsutveckling på HV.

Var är jag? Vad gör jag? Hur gör jag det?

    follow me on Twitter

    Profillänk på Facebook

    Leta i den här bloggen

    fredag 5 februari 2010

    Inga nya uppdateringar på denna blogg!!

    Bloggandet på denna blogg ligger nere då mina studier avslutats. Istället hänvisas till http://micke-jag.blogspot.com

    //Micke Lidköping vid Vänern

    fredag 18 september 2009

    Resultaten för kursen Människa-Maskin-Interaktion sommaren 2009 mittuniversitetet

    Först presenteras uppgiften, sen mitt inlämnade material och sist examinators bedömning. I denna kurs ingick det också 4 stycken diskussionsuppgifter som ej kommer att presenteras här, dock är alla fyra helt godkända.

     

    Inlämnad uppgift: Deltentamen 1

    Ni har under första föreläsningen tagit del av olika perspektiv inom psykologi. Men nu är det tid att vara kritisk och granska perspektiven.

    Lyft fram användningsområden inom varje perspektiv, som kan stödja den tekniska utvecklingen.

    Era svar skall inkludera källhänvisningar till den litteratur (böcker, artiklar mm.) och övriga källor (tidskrifter, Internet) som Ni har använt er av i er teoridel.

    Era svar skall avslutas med att Ni presenterar ett avsnitt med ”egna åsikter”, där Du som kursdeltagare tydligt framför dina egna åsikter och kritiserar de källor Du har använt kring varje perspektiv och användningsområde.

    clip_image001

    Uppgift 5 – M-I-I

    Kritisk granskning psykologiska perspektiv

    Datum: 2009-09-18

    Författare

    Larsson Mikael 711113

    Innehållsförteckning

    1. Psykologiska perspektiv.. 2

    1.1. Biologiskt perspektiv. 2

    1.1.1. Personliga åsikter. 2

    1.2. Beteendepsykologiskt perspektiv. 3

    1.2.1. Personliga åsikter. 3

    1.3. Kognitivt perspektiv. 4

    1.3.1. Personliga åsikter. 4

    1.4. Psykoanalytiskt perspektiv. 5

    1.4.1. Personliga åsikter. 6

    1.5. Fenomenologiskt perspektiv. 6

    1.5.1. Personliga åsikter. 6

    2. Referenser.. 7

    1. Psykologiska perspektiv

    Det finns ett antal olika psykologiska perspektiv, som alla har sin specifika utgångspunkt och syn på vad som är av vikt att fokusera på, även om de ofta ”går in i varandra” och kan ofta komplettera varandra (Fäldt, 2001, s.11). Nedan följer ett försök att definiera hur dessa olika perspektiv skulle kunna vara till hjälp vid teknikutveckling.

    1.1. Biologiskt perspektiv

    Det biologiska perspektivet fokuserar på hjärnans roll när det gäller våra tankar, handlingar och känslor (Löfstedt, 2009). Man har vad som brukar kallas för en ”biologisk grundsyn” på människans psyke (Fäldt, 2001. s.130). Nervimpulser, det endokrina systemet med mera är sådant som studeras och tillskrivs störst betydelse för människans psykiska funktionalitet. Hur skulle detta synsätt kunna vara en tillgång när det gäller tekniska artefakter och teknisk utveckling?

    Neurala nät bygger på detta perspektiv, enkelt förklarat. Ett neuralt nät liknar till mångt och mycket det som händer i hjärnan och nervcellerna hos en människa (Westerholm & Åström, 2006, s.55). Neurala nät används idag till exempel inom tillämpningar för mönsterigenkänning och signalbehandling (Westerholm & Åström, 2006, s.55). Det biologiska perspektivet kan också med lätthet, enligt undertecknad, överföras till hur de flesta tekniska artefakter är uppbyggda. För att en dator överhuvudtaget ska fungera så måste den matas med elektriska impulser, ettor och nollor, som den tolkar på ett i förväg bestämt sätt. Likadant anser jag att det är med mekaniska artefakter, till exempel en bilmotor, där en rörelse genererar ytterligare en rörelse osv. Vilket till slut får bilen att rulla. Även om vi inte förstår hjärnans funktion till fullo, så har vi ändå kommit en bra bit på väg när det gäller att ta till vara de enklaste strukturerna som sker i det mänskliga psyket. Men skulle det gå att gå längre? Kanske att vi i framtiden kan koppla ihop hjärnan med tekniska artefakter, och få helt nya upplevelser av den artificiella världen, eller en chans att utöka vår minneskapacitet eller informationsbehandlingsförmåga? I en artikel i reportagebörsen skriven av Johan Frisk (Årtal saknas) så beskrivs hur nanorobotar med mera ska kunna koppla in sig på nervsystemet med mera, så drömmen om detta finns redan.

    1.1.1. Personliga åsikter

    Det biologiska perspektivet anser jag har haft en mycket stor inverkan på den tekniska utvecklingen redan. Men att som Frisk (Årtal saknas) drömma om nanorobotar och annat tror jag är en utveckling som ligger långt fram i tiden. Och även om tekniken skulle finnas är jag inte helt säker på att mänskligheten skulle vilja ta till sig denna nya teknik. De neurala näten som redan idag är en verklighet, och som många hoppas ska leda till en rejäl skjuts när det gäller artificiell intelligens, tror jag också ligger mycket långt fram i tiden. Och frågan är om vi behöver och vill ha denna utveckling.

    1.2. Beteendepsykologiskt perspektiv

    Beteendepsykologisk perspektiv eller inlärningspsykologi inriktar sig på just inlärning. Inlärning är en inre process och kan definieras som en ”inre process som leder till någorlunda varaktiga förändringar i upplevelse och beteende” (Fäldt, 2001. s.63). Det finns olika typer av inlärning (Fäldt, 2001 s.63-85):

    · Signalinlärning – vi lär oss reagera reflexmässigt på ett stimuli i vår omgivning

    · Operant inlärning – en inlärning sker då ett visst agerande från individens sida får vissa följder.

    · Social inlärning – den inlärning som sker då människor möts och lever tillsammans.

    · Högre former av inlärning – hit hör bland annat tyst kunskap och insikt.

    Dessa går sedan att bryta ner i än mindre former om man så önskar. De användningsområden som redan idag är tillämpade utifrån detta perspektiv är till exempel den uppsjö av dataprogram som finns att till för den som vill lära sig om allt mellan himmel och jord. Genom att besvara en fråga rätt eller fel, så kan man bli belönad med att ytterligare funktioner görs tillgängliga eller man får besvara frågor på en mer avancerad nivå. Detta är något som redan tidigt under dataåldern uppmärksammades, se (Granholm, 1997). Också nya produkter har kommit där man verkligen kan tala om att bli bestraffad om man ”gör fel”. Så kallade shock-leksaker och annat har blivit mycket populärt (Hobbex, 2009). Men det största användningsområdet för detta perspektiv kanske ändå är inom produkter som på något sätt ska tillföra en lärdom av något slag. Att det bara behöver vara dataprogram är kanske inte nödvändigt, men det är ändå där jag tror att den största nyttan med detta synsätt kan hittas.

    1.2.1. Personliga åsikter

    Att bli bestraffad för ett fel man begår anser jag vara helt ok. Om det åtföljs av en förklaring eller en chans att rätta till felet. Därför anser jag att skolan borde satsa mer på den typ av inlärning som man faktiskt kan få med hjälp av datorer och olika dataprogram. Detta har ökat, åtminstone i den skola där min son går, men jag tror ändå att förståelsen och inställningen till detta bland Sveriges skolor och skolledare/lärare är väldigt låg. Att som idag ”bestraffas” med ett lågt betyg i slutet av en termin, är kanske inte det allra bästa. En utveckling där ”bestraffningen” tillsammans med en förklaring och en chans att göra om kommer direkt tror jag skulle gagna alla. Där ser jag en stor utmaning för systemutvecklarna, att ta fram produkter som kan leda till detta.

    1.3. Kognitivt perspektiv

    Kognition är ett begrepp som innefattar alla de delar som ingår i mänsklig informationshantering. Det handlar om perception, minne, begreppsbildning, resonerande och problemlösning (Fäldt, 2001. s.104). Man kan förenklat säga att det handlar om att ha ett medvetande. Kan en maskin eller en artefakt ha ett medvetande? Det beror på hur man ser på det. Om man bara anser att medvetande har med förmågan att lagra och bearbeta information, så visst, då har datorer och maskiner ett medvetande (Fäldt, 2001. s.104).. Men om vi lägger till begreppet ”att kunna tänka” som en parameter så faller det resonemanget. En dator kan bete sig intelligent, men den är ändå inte tänkande (Fäldt, 2001. s.104).. Men vad kan detta perspektiv då ha för inverkan på den tekniska utvecklingen? Perception handlar om hur vi upplever och bearbetar den information som vi tar till oss genom våra sinnen och vårt minne (Westerholm & Åström, 2006, s.51). Just detta kan vara av yttersta vikt vid design av nya artefakter. Tänk bara på när Microsoft lanserade Windows operativsystem. Deras föregångare DOS, som enbart byggde på textinmatning från användarens sida, ansågs mycket krångligt att lära sig och var inget som gemena man lärde sig. Och på den tiden så var det inte många som hade en dator i hemmet heller. Men så kom Windows, som kombinerade perceptiva inslag såsom vår förmåga att hantera synintryck, ljud och annat (Westerholm & Åström, 2006, s.51-60). Och med ens blev hanteringen av en dator mycket enklare. Idag, med det nya Windows 7, så pratar till och med Microsoft själva om att ”man ska förändra perceptionen” (Aun, 2009). Detta är förstås ett påstående som får tas med en nypa salt, men de är ändå inte helt fel ute. Ytterligare ett stort användningsområde idag är så kallade expertsystem, som ska hjälpa till att fatta ett korrekt beslut i en viss given situation, (Westerholm & Åström, 2006, s.43).

    1.3.1. Personliga åsikter

    Då jag tidigare läst informatik på HV, så har jag kommit i kontakt med vikten av att utforma system på ett användarvänligt vis. Interface och annat ska vara utformat så att det blir lättbegripligt och lättarbetat. Detta sätt att hantera produktutveckling anser jag har mycket att hämta från det kognitionsvetenskapliga perspektivet. Hur behandlar den mänskliga hjärnan de intryck vi får till oss. Genom att ha detta i åtanke så tror jag att bättre och mer enkla artefakter kan skapas, framförallt inom dataindustrin. Kanske att man behöver gå så långt att man erbjuder olika interface till olika människor, beroende på hur de uppfattar situationen?

    1.4. Psykoanalytiskt perspektiv

    Freud, Freud, Freud. Vad hade världen varit utan Freud? Förmodligen mycket friskare, men det är inte det detta ska handla om. Utan hur kan Detet, Jaget och Överjaget, det vill säga våra omedvetna känslor, vara till hjälp när det gäller teknisk utveckling. Freud delade alltså in psyket i tre strukturer, de ovan nämnda, i vad han kallade för den strukturella modellen. Detta var en komplettering till den modell, den topografiska, där han delade in personligheten i tre skikt, det medvetna, det vi upplever och är medvetna om. Det förmedvetna, ett skikt mellan det medvetna och det omedvetna som enligt Freud ganska enkelt kan göras medvetet. Och till sist det omedvetna, det som vi inte känner till men som ändå påverkar oss på något sätt (Fäldt, 2001 s197). Detet är det djuriska och mest omedvetna hos människan. Jaget är, enligt Freud, den del av psyket som står i kontakt med omgivningen för att nå största möjliga tillfredsställelse. Överjaget kan översättas med vad vi normalt kallar för samvete. Mellan dessa strukturer ansåg Freud också att det fanns nivåer av censur och annat, (Fäldt, 2001. s.197-200), men det tas inte upp här. Perspektivet handlar också om försvarsmekanismer, som till största delen verkar omedvetet, men som utvecklas av Jaget som ett försvar mot det jobbiga, eller som beskrivs av Fäldt (2001 s.201): ”Det har den dubbla uppgiften att minska ångest och försvara individens identitetskänsla”. Freud ger exempel på 11 stycken försvarsmekanismer.

    Om det är som Freud menar, att vi styrs av känslor, sexualitet och aggression, så är frågan hur detta kan påverka teknikutvecklingen. Ska vi göra alla artefakter ”sexiga”? Nja det är säkert ingen bra ide, även om tanken kan vara kittlande, kanske. Men kanske att det ändå kan vara en hjälp när vi utvecklar produkter. Om vi som ett exempel tar de försvarsmekanismer som Freud ställer upp, så är det inte alls långsökt att tänka sig att man i ett datasystem bygger in mekanismer som gör det svårt, eller helt omöjligt, att ”skylla” på någon eller något annat, när man själv gjort fel. Jag tänker på loggar (för ett exempel ang e-postlogg, se http://www.jk.se/beslut/XmlToHtml.asp?XML=Files/7946-06-21.xml&XSL=../xsl/JK_Beslut.xsl ), som registrerar vad en människa förtagit sig på till exempel på Internet under arbetstid. Om en person varit ute på en pornografisk eller annan olämplig sida, är det säkert mer vanligt än ovanligt, att denna person försöker förvara sig på allahanda sätt. Ser vi istället till den strukturella och topografiska modellen, så kanske detta skulle kunna härledas till vår dubbla natur när det gäller just det obehagliga och hemska. Trots att många anser att pornografiska sidor på Internet med mera är av ondo, så blomstrar denna industri. Kanske är det så att Jaget försöker att erkänna att det finns ett intresse för denna sorts information, men att överjaget förhindrar oss att fullt ut erkänna det?

    1.4.1. Personliga åsikter

    Att egentligen hänföra detta perspektiv till någon reell teknisk utveckling anser jag har varit svårt. Men det kanske är så att all teknik som kommit fram för att tillfredställa våra sexuella känslor på ett eller annat sätt, har med en omedveten dragning till det mörka och fasansfulla. Och att det som ändå håller tillbaka utvecklingen är vårt moraliska överjag, tillsammans med jaget. Vilken av dessa sidor som till sist vinner kampen återstår att se.

    1.5. Fenomenologiskt perspektiv

    Det fenomenologiska eller humanistiska perspektivet tar sin utgångspunkt i behov och tillfredställelsen av dessa. En av förgrundsfigurerna till detta perspektiv är Abraham Maslow, som utvecklade en ”behovstrappa” som beskriver i vilken ordning vissa behov behöver tillfredsställas för att man ska kunna ta ett kliv upp på trappan (Fäldt, 2001. s.51). Längst ner på trappan befinner sig de mest basala behoven såsom sömn och mat. Högst upp på trappan hamnar behov av självförverkligande. De lägre trappstegen brukar också benämnas bristbehov och de övre för utvecklingsbehov. Förutom de basala behoven har vi alltså också behov av trygghet, social acceptans, att bli respekterad och ett självförverkligande. Åtminstone de tre mittesta stegen i trappan kan man med enkelhet föra över till en teknisk utveckling. Trygghetslarm i hemmen för äldre kommer sig säkert av ett behov att känna sig trygga, även om vissa också menar att dessa enbart tillkommit för att spara pengar från vårdens sida. Vissa dataspel och andra tjänster på Internet uppfyller både våra behov av socialt umgänge och respektbehov. Många historier vittnar om att man på Internet kan vara anonym, men ändå tillhöra en grupp med gemensamma intressen med mera. Msn, Yahoo messenger och Facebook, bara för att ta några exempel, är alla exempel på artefakter som är till för att uppfylla dessa behov. Mobiltelefonen platsar också in på steget sociala behov. Att kunna hålla kontakten med familj och vänner oavsett var man befinner sig har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Ska bli intressant att se vart utvecklingen slutar.

    1.5.1. Personliga åsikter

    Detta perspektiv är nog det perspektiv som jag lättast kan se att man kan använda för en teknologisk utveckling. Allt handlar om behov, som jag ser det. Ett behov att alltid kunna nå varandra, ett behov att bespara tid med mera. Hade vi inte dessa behov så tror jag inte att den tekniska utvecklingen hade varit så långt fram som den idag är.

    2. Referenser

    Aun, Fred. (2009). Microsoft Video Site Tackles Windows Perception Problem. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.clickz.com/3633770 [2009-08-25]

    Frisk, Johan (årtal saknas). Framtiden. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.reportageborsen.se/texts.php?type_id=1&id=28&text_id=3 [2009-08-25]

    Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.

    Granholm, Tove. (1997). Att lära kvantitativt med datorn. [Elektronisk] Tillgänglig: http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT-97/LABBAR/13-LABGRP/index.html [2009-08-25]

    Hobbex, (2009). [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.hobbex.se/p/pid,3087/t/product.html [2009-08-25]

    Löfstedt, Ulrika (2009). Kompendiematerial - Föreläsning 1 – Introduktion. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-25]

    Hej,
    Ett arbete som beskriver de olika perspektiven på ett bra sätt. Bra att det finns lite exempel på när de olika perspektiven har kunnat/har främjat någon teknisk utveckling. Lite fler praktiska exempel hade dock höjt arbetet ytterligare. Bra att det finns referenser i den löpande texten samt referenslista. Bra med avsnitt med egna reflektioner och kommentarer.
    Deltentamen är godkänd!
    Mvh Ulrica

    Betyg: C

    Inlämnad uppgift: Deltentamen 2

    Instruktioner:

    Under det senaste seklet har teknikutvecklingen varit enorm och människan har haft otaliga ”möten” med ny teknik. Välj ett speciellt ”möte” mellan människa och teknik och beskriv denna. Det kan vara en upplevelse du läst om eller kanske till och med varit med om själv. Beskriv och redogör för hur detta möte kan ha påverkat vår teknikhistoria och beskriv händelsen i relation till dagens samhällsutveckling. Diskutera även hur denna upplevelse kan ha påverkat den enskilda individen. Glöm inte att ange referenser till de källor som Du använder för att besvara frågorna och lösa uppgiften.

    clip_image001[4]

    Uppgift 6 – M-I-I

    Mötet mellan människa och teknik –

    Internet och WWW

    Datum: 2009-09-18

    Författare

    Larsson Mikael 711113

    Innehållsförteckning

    1. Inledning.. 2

    2. Ett historiskt perspektiv av Internets utveckling.. 2

    3. Ett personligt möte med Internet och WWW... 3

    4. Internets påverkan på dagens samhälle. 3

    5. Påverkan på individen.. 4

    6. Slutord.. 5

    7. Referenser.. 6

    1. Inledning

    Teknikutvecklingen accelererar allt fortare, och för människan blir det allt svårare att hänga med i allt som sker. Innan boktryckarkonsten uppfanns så var det få förunnat att ha koll på vad som skedde utanför den egna lilla byn eller staden. Men så kom Gutenberg och detta förändrades i ett slag. Utvecklingen fortskred inom de tryckta medierna, och så småningom kom också radio och tv, vilket återigen revolutionerade sättet som vi kunde skaffa oss information på. Vi blev ännu mer en del av världen. När Internet slog igen i mitten på 90-talet, så förutspåddes av vissa en explosion av användningsområden, vilket också har visat sig stämma ganska bra. Men frågan är om det är bättre idag än det var innan Gutenberg? Den informationsmängd som har gjorts tillgänglig för den som har bredband och en dator är enorm. Om man på medeltiden hade för lite information, så har vi idag kanske alldeles för mycket information? Oavsett vad man anser så har i alla fall Internet och inte minst WWW betytt mycket för teknikutvecklingen och samhällsutvecklingen för människor. Nedanstående är ett litet försök att redogöra för detta.

    2. Ett historiskt perspektiv av Internets utveckling

    Till att börja vill undertecknad påpeka att just Internet är ett medium som är i nära konvergens med andra medier, såsom tidningar, radio, tv och film mm. Detta beroende på just Internets möjligheter att presentera olika sorters material på ett enkelt och överskådligt sätt, om man har tillgång till tekniken vill säga. Även den nya teknik som kommer konvergera med Internet. Idag kan man titta på film i mobilerna, man kan ringa med datorns hjälp mm (Milld, 2008. s.7). Internets utveckling är nära förbunden med datorns och utveckling av ny teknik (Milld, 2008. s.1). Och utvecklingen har gått mycket snabbt.

    Internets föregångare, så som vi känner det idag, var det så kallade ARPANET, ett nät skapat i USA 1960 (Milld, 2008. s.2). Men Internets stora genombrott kom först kring 1995, efter det att Berner-Lee konstruerat ett hypertextsystem som han kallade WWW (Milld, 2008. s.3). Till Sverige kom Internet i mitten på 1980-talet. 1987-1988 började SUNET använda ett landsomfattande nät mellan universiteten i landet. Detta nät var också förbundet med Internet i USA. Redan 1986 registrerades det första domännamnet under .se (InternetSociety, 2003. s.4). Men det var som sagt inte förrän WWW kom som det stora genombrottet för Internet inträffade. I mitten på 1991-talet började det utvecklas och lanseras kommersiella tjänster riktade till en större publik på Internet. Visserligen var den största användningen fortfarande förmedling av information inom forskning och utbildning mm, men en våg hade nu börjat som skulle visa sig växa sig allt starkare (InternetSociety, 2003. s.4).

    I takt med att tekniken har utvecklats ytterligare vad gäller datorkapacitet och kanske framför allt bredbandets intåg, så har nya och alltmer avancerade tjänster lanserats (Milld, 2008. s.6). Idag kan man i princip använda datorn och Internet till vad som helst när det gäller olika medietyper. Man läser idag tidningen på Internet, tittar på filmer, lyssnar på musik, spelar spel mm. Möjligheterna tycks outsinliga och vad framtiden bär med sig i sitt sköte vet väl endast Bill Gates och hans medarbetare. I takt med att allt mer tjänster erbjöds så ökade också användningen lavinartat. Till en början så räknade man med att Internetanvändningen fördubblades varje år i Sverige. Denna takt har väl avmattats något idag, men man kan se en markant ökning fortsättningsvis också (InternetSociety, 2003. s.4). Frågan är om det ”möte” som Berner-Lee hade med denna nya teknik förändrat sättet som vi lever på, sättet som ny teknik utvecklas på och sättet som vi som individer upplever samhället.

    3. Ett personligt möte med Internet och WWW

    När jag började studera på komvux 2001, så hade jag aldrig varit i kontakt med Internet eller www tidigare. Dator hade jag använt tidigare, bland annat i mitt jobb som CNC-programmerare, så den var inget jag var oinvigd med. Men i en av de kurser jag läste på komvux, så ingick det att lära sig om hur man hanterar Internet mm. Och för mig så öppnade sig en helt ny värld. Att man kunde göra så otroligt mycket på Internet, hade jag ingen aning om. Den bild jag hade var att det handlade om ungdomar som satt och spelade dataspel och hackade sig in i CIA:s stordator. Men ack så fel jag hade. I och med detta möte med Internet och www så förändrades mitt sätt att se på datorer och nyttan med de samma. Från att ha sett WWW som en leksak, så började jag så smått att använda den till alltmer ”avancerade” uppgifter. Idag lever jag med datorn och Internet. Jag betalar mina räkningar, handlar, kollar på film, läser böcker, ja säg nått jag inte gör med datorns hjälp? Från att ha gått omkring i ett mörker så öppnades en helt ny värld för mig den där dagen 2001. Och det är jag väldigt tacksam för.

    4. Internets påverkan på dagens samhälle

    Att Internet och WWW har haft en stor inverkan på dagens samhällsutveckling tror jag att de flesta är eniga om. Idag så utvecklas hushållsapparater, allt från frysar till ugnar, med egna IP-nummer, allt för att man via Internet eller ett LAN (Local Area Network), ska kunna kommunicera med sin frys eller värmeanläggning (Mellgren, 1999). En utveckling som de flesta hade skrattat åt för bara 20 år sedan. Datachipen finns snart sagt överallt och i allt runt omkring oss. Å nu börjar man prata om nanorobotar som ännu en gång kommer att revolutionera kommunikationen mellan människa och teknik (Frisk, årtal saknas).

    Men om vi ska se till WWW och Internets påverkan på samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen, så tror jag att det är många som liksom jag haft en aha-upplevelse av detta fenomen (se ovan). Fördelarna med denna teknik har blivit alltmer uppenbara, och idag så efterfrågas alltmer tjänster och produkter som antingen har med Internet och WWW att göra eller som levereras med hjälp av denna teknik. Banktjänster går idag att utföra uteslutande via Internet. Kontakter med myndigheter likaså, och denna utveckling kommer att ta än mer fart då e-tjänsterna (Fernvall, 2004) byggs ut alltmer inom kommuner och landsting. Men är den utveckling bara av godo? Vissa menar att övergången till e-tjänster och annat har gjort att människor har blivit uppsagda från sina tjänster, och att arbetsstyrkan i banker med mera har minskat. Andra säger dock motsatsen, att jobben har ökat tack vare Internet, men att de har förändrats (Persson et,al, 2001). Säkerhetsriskernas har också ökat vid till exempelvis handel över Internet, men detta är något som man ständigt arbetar med att förbättra från handlarnas håll (Geiser, 2009).

    Tillgången till information har också ökat, både på gott och ont. Idag svämmas vi över av allehanda information på Internet, varav allt inte kanske är det bästa. Källkritik är ett ord som har fått en ny innebörd, inte bara för de som läser på universitet eller skriver allehanda avhandlingar. Idag måste alla lära sig att vara källkritiska, då det som trillar in i databurken, kanske inte alls har någon relevans, eller är sant (Leht & Thuren, 2000). Brottsligheten har också förändrats, och tagit sig in i den digitala tidsåldern. Bedrägerier och annat utförda med datorn och Internets hjälp ökar för var dag som går, och nya hjälpmedel för att spåra upp dessa måste utvecklas. Detta har i sin tur lett till en ny sorts poliser, webbpoliser, som ska spåra olagligheter på webben (Thunkvist, 1999). Att ta upp all den påverkan som Internet och WWW haft på samhället och teknikutvecklingen går inte i en uppgift av denna storlek. Men påverkan är och har varit stor, och kommer så att fortsätta vara under en överskådlig framtid.

    5. Påverkan på individen

    Hur har Internet och WWW påverkat den enskilda individen? Ja många har säkert insett vilka fördelar det finns med Internet, liksom jag själv gjorde en gång. Det har blivit enklare att utföra vissa saker såsom bankärenden med mera, och man kan på ett helt annan sätt hålla kontakten med vem man vill, via e-post eller andra sätt. Att se den praktiska nyttan med Internet är inte så svårt. Men har WWW och Internet haft en djupare inverkan på oss som individer? Vissa hävdar att vi kommer att få se ökade klyftor i samhället mellan de som har tillgång till Internet och de som inte har det. Digital divide eller digitala skiljelinjen på svenska är något som diskutera flitigt, och vad man kan göra för att inte vissa människor ska hamna utanför det ”nya” samhället (Larsson, 2009). En ökad isolering talas det också om. Man menar att med ett ökat Internetanvändande så kommer de sociala kontakterna att minska. Andra hävdar dock tvärtom, att dessa kommer att öka, beroende på att det är enklare att ta kontakt på Internet, inte minst om man vill vara anonym av någon anledning. Detta skulle betyda att de som tidigare inte varit sociala kan få en chans att också ha ett socialt liv, om än bara på nätet (Lundblad, 2003). Som ett personligt exempel kan nämnas Facebook, en sight på Internet som är byggd som en social applikation. Där är de flesta av mina vänner tillgängliga dygnet runt, på ett eller annat sätt. Kontentan av detta är att när man besökt en vän, så behöver man inte vänta till nästa gång man ses för att följa vad denne gör. Man vet direkt vad som händer och sker i dennes liv då allt spelas upp på Facebook och liknande sidor. Kanske en oroande utveckling i och för sig, att allt fler delger sitt liv ocensurerat, men kanske att det också är en del av det nya samhället. Förr fick man bekräftelse när man rörde sig i sina sociala kretsar, vilka var relativt små. Idag har de flesta ett stort nätverk av ”vänner” så då kanske det gäller att synas ”att sticka ut” i mängden?

    6. Slutord

    Internet och WWW har revolutionerat informationshanteringen på både gott och ont. Att se tillbaka på den teknikutveckling som varit på området de senaste 15 åren är osannolikt. Visserligen så har inte Internet och WWW utvecklats så mycket i sig, utan vad det handlar om är de tjänster och annat som bygger på denna teknik. Och jag tror att vi bara sett början ännu. Och frågan är när nästa revolution kommer? WWW börjar bli till åren nu, är det inte dags att komma med nått ännu bättre?

    7. Referenser

    Fernvall, Eva. (2004). SOU2004:56. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/23/19/95d852b3.pdf [2009-08-26]

    Frisk, Johan. (årtal saknas). Framtiden. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.reportageborsen.se/texts.php?type_id=1&id=28&text_id=3 [2009-08-26]

    Geiser, Kristoffer. (2009). Bedrägerier och säkerhet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ehandel.com/ehandel/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=cms_1-s1/143&group=cms_1_grp-s1/95 [2009-08-26]

    Internet Society (2003) Vem gör vad i Internetsverige [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isoc.se/sajt/bilder/pdf/vem%20g%F6r%20vad.pdf [2009-08-25]

    Larsson, Mikael. (2009). IT och samhällskonsekvenser. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mickes-skola.blogspot.com/2009/02/diskussionsuppgift-moment-8-kic501.html [2009-08-26]

    Leth, Göran, Thuren Torsten (2000). Källkritik för Internet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.psycdef.se/Global/PDF/Publikationer/kallkritid%20for%20internet.pdf [2009-08-26]

    Lundblad, Nicklas. (2003). Internet ökar det sociala kapitalet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_77541.svd [2009-08-26]

    Mellgren, Erik. (1999). Smart frys håller ordning i hemmet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3065.ece [2009-08-26]

    Milld, Jan (2008) Internets historia [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bgf.nu/historia/6/internet.html#2 [2009-08-25]

    Persson, Thomas, et.al (2001). Bank på Internet – bakomliggande strategier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://i97thope.island.liu.se/Bank%20p%E5%20Internet%20-%20bakomliggande%20strategier.doc [2009-08-26]

    Thunkvist, Jon. (1999). Internetpolis bevakar nätet dygnet runt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article5123.ece [2009-08-26]

    Hej,
    Ett intressant arbete som presenterar en viktig teknikutveckling som haft stor påverkan på individen och samhället i stort. Bra beskrivning av själva tekniken samt ditt eget möte med den. även bra diskussion kring hur teknikutvecklingen kan ha påverkat såväl individ som samhället. Bra att det finns referenser i såväl löpande text som i referenslista.
    Deltentamen är godkänd!
    Mvh Ulrica

    Betyg: B

    Inlämnad uppgift: Deltentamen 3

    Instruktioner:

    Enligt forskning så består vår livsroll av en privatroll, en yrkesroll och en medborgarroll. Vad innebär dessa roller? Hur är rollerna formade idag och hur de var formade för ca 10 år sedan. (Hur stor ”plats” tar respektive roll i den totala livsrollen?) Kommer vi att tillbringa mer tid i hemmet i framtiden (pga ex ändrade arbetssituationer, den tekniska utvecklingen som erbjuder nya möjligheter)? Vilka effekter kan det i så fall ha på människan? T ex mer kontinuerlig kontakt med vänner? Social isolering? Förändrad självuppfattning? Starkare familjeband? Andra effekter, positiva och negativa?

    1. Attityder och värderingar
    2. Psykiska reaktioner
    3. Fysiska reaktioner
    4. Positivt för individen
    5. Negativt för individen

    clip_image001[6]

    Uppgift 7 – M-I-I

    Livsroller

    Datum: 2009-09-18

    Författare

    Larsson Mikael 711113

    Innehållsförteckning

    1. Inledning.. 2

    2. Livsroller.. 2

    3. Avslutning.. 5

    4. Referenser.. 6

    1. Inledning

    Vår så kallade livsroll går att dela in i tre underroller, men som alla går in i varandra, mer eller mindre i olika situationer. Dessa roller är privatrollen, yrkesrollen och medborgarrollen. Hemmet anses vara det centrala navet i vår livsroll, där alla rollerna existerar och har sin självklara plats. Under nedanstående rubriker kommer de olika rollerna att presenteras med fokus på attityder och värderingar inom varje roll, vilka psykiska och fysiska reaktioner som kan vara kopplat till rollerna och vad som kan anses vara positivt eller negativt för individen i respektive roll (Löfstedt, 2009a).

    2. Livsroller

    Närhelst vi lever i ett socialt sammanhang så tilldelas vi en roll. Denna roll har mycket med vilka förväntningar som riktas mot oss i just den specifika positionen, snarare än vem vi egentligen är som person (Fäldt, 2001. s.162). I en kandidatuppsats så refereras Granér och dennes definition på en roll: ”det beteendemässiga uttrycket för det mönster av förväntningar och egna behov som är förbundet med en viss ställning i ett socialt system” (Andersson & Petersson, 2009). Livsrollerna anses vara tre till antalet, privatroll, yrkesroll och medborgarroll. Dessa roller kan man sen dela in i flera underliggande, såsom könsroll, elevroll med mera, men vi koncentrerar oss på de tre huvudrollerna i detta arbete.

    Privatrollen är den roll man innehar i det egna hemmet, tillsammans med vänner, bekanta, inom idrotten med mera. Denna roll har på senare tid allt mer smällt samman med yrkesrollen, den roll som man kan koppla till det yrke man har, om man ska tro forskning gjord på området (Danielsson, 2002). Denna konvergens har fått till följd att allt fler människor har svårt att skilja på fritid och arbetstid. Många av arbetskamraterna är också de vänner man umgås med på fritiden, vilket gör att diskussioner om arbete på fritiden, och vice versa är mycket vanligt. Att alltid vara tillgänglig för arbetskamrater och chefer är också en konsekvens av de mer sammansmälta rollerna (Danielsson, 2002). Detta tros vara en konsekvens av den alltmer tekniska utveckling som gör att vi blir anträffbara oavsett var vi befinner oss på jordens yta.

    Privatrollen och medborgarrollen är också allt mer på väg att smälta samman. Också detta kan till mångt och mycket tillskrivas den tekniska utvecklingen, med Internet som det medium som står i spetsen för detta. Vi förväntas ta allt mer del i samhällsbesluten och den offentliga debatten, och att införskaffa oss information om vad som händer och sker, på egen hand. Samhällsfrågor och annat har kommit allt närmare oss, in i våra databurkar. Men framför allt så förväntas vi ta ansvar för samhällsarbetet, som aktörer. E-förvaltningen (Finansdepartementet, 2009), eller 24-timmarsmyndigheten, byggs kontinuerligt ut med nya tjänster, nya möjligheter för den enskilde medborgaren att själv utföra sådant som tidigare enbart var förbehållet en statlig eller kommunal tjänsteman. Idag finns det en uppsjö av e-tjänster att tillgå, både från statligt och kommunalt håll, och det kommer ständigt till nya, även om det just nu tycks som att utvecklingen avstannat något, i avvaktan på att e-legitimeringsfrågan blir slutligt avgjord (Svensson, 2008). Allt detta har medfört att man börjat tala om en stärkt medborgarroll, alltså att medborgaren ska vara och bli mer delaktig i sitt förändringsarbete av den egna situationen (Löfstedt, 2009a).

    Om man ser tillbaka några år, så kan man se att då var dessa roller mer urskiljningsbara, man hade sin privatroll i familjen hemma och tillsammans med vänner, sin yrkesroll gick man in i mellan sju och fyra eller åtta och fem, medan medborgarrollen mer handlade om att försöka påverka politiska beslut och delta i samhällsdebatten. Idag är det inte alls på detta sätt. Visst är rollerna som sådana fortsatt urskiljbara, men det har blivit svårare att göra det (Jörgensen, 2007). Privatrollen glider allt mer in i både medborgarrollen och yrkesrollen. Och likadant med de övriga rollerna, de tycks smälta samman allt mer (Danielsson, 2002). Att därför säga att denna roll tar så här stor plats i den totala livsrollen blir väldigt svårt. Det skiljer sig mycket från person till person hur mycket man till exempel är beredd att påverka sin livssituation och ta ansvar för sådant som tidigare sköttes av andra.

    Många gånger handlar det inte bara om viljan att vara med att påverka samhället. Då den stärkta medborgarrollen mer eller minde förutsätter tillgång till och kunskap om datoranvändande, så är risken att många grupper lämnas utanför denna möjlighet. Digital divide, eller på svenska, den digitala skiljelinjen (Pettersen, 2007; Löfstedt, 2009a), har blivit ett begrepp som diskuterats livligt de senaste åren. Vad händer med dem som inte kan vara med på lika villkor i samhället. Kommer dessa att hamna på efterkälken? Kommer vi att kunna tala om en ny sort klasskillnad, nämligen de som har tillgång till information med mera, och de som inte har det? Vissa menar att risken är stor att det blir så (Fernvall, 2005). Och att vi därför måste se till att det hela tiden finns alternativa vägar att gå för dem som behöver det. Frontend - backend kontor, eller med andra ord medborgarkontor, är en lösning på detta (Wikipedia, 2009). Att kunna erbjuda från statligt och kommunalt håll en plats dit dessa människor kan gå för att få hjälp med en mängd olika saker. Idag är det ju så att vill man ha hjälp med en skattefråga får man vända sig till skattemyndigheten, är det sjukfråga så är det försäkringskassan som gäller. Tanken med dessa nya kontor är att kompetensen som finns frontend, alltså ut mot medborgaren, ska vara mycket bred, och att dessa sedan ska kunna skicka ärenden vidare till rätt instans, alltså till backend, som då kan vara försäkringskassan eller skattekontoret (Ale kommun, 2008). Men detta löser bara några av problemen. Att de som har tillgång till dator och den nya tekniken kommer att ha ett försprång när det gäller information är svårare att lösa.

    Om medborgarrollen har förändrats så drastiskt på några år, så borde väl de övriga rollerna också ha gjort det? Ja som tidigare nämnts så växer dessa roller alltmer in i varandra. Yrkesrollen och privatrollen konvergerar allt mer, och det ställs större och större krav på att alltid finnas tillgänglig, både i sin yrkesroll och i sin privatroll. Detta skulle kunna leda till, menar vissa, att vi kommer att uppleva alltmer stress, både i och utanför vår yrkesroll (Blomkvist, 2006a). Kraven på att alltid finnas tillgänglig, att aldrig få vara ”bortkopplad” kan säkert för vissa upplevas som väldigt jobbigt. ”Jag är så stressad” är en fras som man hör väldigt ofta nu för tiden. Och kanske är det så att det nya samhället, inte bara med högre krav på att vara inne, tjäna pengar och göra karriär med mera, utan också en känsla av att inte hänga med eller klara av den nya tekniken, kan upplevas stressande för många. Stress kan få både psykiska och fysiska effekter på en människa, och vara mer eller mindre allvarliga (Löfstedt, 2009b). Man kan förebygga stress menar många, bland annat genom att förbereda sig och planera uppgifter på ett bra sätt (Blomkvist, 2006a). Men hur ska man kunna göra detta, om man känner att man inte har kunskapen eller inte har tillgång till den teknik som behövs för att hänga med i samhället? Just denna stress kanske är den svåraste att komma till rätta med, då det inte finns någon enkel lösning, enlig undertecknad. Visst, staten skulle väl kunna erbjuda alla gratis datorer och utbildning i hur vi använder dem, men det är väl en utopi så stor som någon. Någon bra lösning på detta finns inte idag, utan det handlar om att underlätta för dessa människor så gott det går. Det kan vara offentliga datorer som man kan låna på bibliotek med mera, eller de tidigare nämnda backend - frontend kontoren. Men också de ökade kraven på arbetsplatserna har lett till en ökad stress. Här måste kravet ställas mot arbetsgivaren, att se till att stressmoment i allra största mån kan byggas bort från arbetsplatserna (Blomkvist, 2006b).

    Ytterligare en negativ aspekt av den utveckling som skett med IT och förändrade roller, är att vi blir allt mer och mer beroende av tekniska artefakter för att upprätthålla vårt sociala nätverk. Det handlar alltså inte bara om att man inte kan erhålla information, från dem som saknar dator med mera, utan tendensen är också att alltmer sociala interaktioner utförs via till exempel Internet, där Facebook är ett exempel på en social sight som vuxit lavinartat de senaste åren. Den som står utanför denna ”gemenskap” kan säkert känna att han eller hon inte alls deltar på lika villkor i det sociala samspelet, och i förlängningen finns en risk att man isolerar sig också från den ”verkliga” världen. Man känner kanske att man inte är uppdaterad på vad som händer i bekantskapskretsen, och drar sig undan på grund av detta. Ytterligare en sak som kan leda till utanförskap, stress och andra allvarliga situationer. Den vanligaste åsikten dock är att just Internet är en möjlighet för dem med social fobi eller liknande att ändå kunna tillgöra sig en del av den sociala samvaron (Emanuelsson, 2009). Men detta förutsätter som sagt att de har tillgång till och kan hantera en dator på rätt sätt.

    Men finns det inget positivt med den nya tekniken och de förändrade livsrollerna då? Om det är så som Danielsson skriver i sin rapport (2002) att de tillfrågade i den undersökning hon utfört, hade svårt att sätta gränserna mellan rollerna på grund av, eller tack vare att, de själva valt yrket och att de trivdes så bra med det, så är det säkert ingen större fara med detta. Det kan kanske istället ses som en tillgång att ha en så nära relation till jobbet och arbetskamraterna, att detta kan underlätta i tider av kris och när man är i behov av hjälp. Förståelsen mellan arbetskamraterna kanske ökar, om man också har en insikt i den andres privatroll? Om vi ser till privat- och medborgarrollen så kan en positiv sak vara att man idag kan välja vilken tid på dygnet man vill göra vissa saker. Valmöjligheterna har ökat enormt med den nya tekniken. Inte bara när det gäller underhållning och annat, utan också i kontakter med myndigheter. Idag kan man kommunicera med dessa 24 timmar om dygnet, vilket är en klar förbättring mot tidigare, då de i bästa fall kanske hade kvällsöppet en gång i veckan, för att de som hade ett normalt dagjobb skulle kunna komma i personlig kontakt med dem (Brundin, 2005). Kontakten mellan familjemedlemmar, släkt och vänner har också underlättats med hjälp av mobiltelefoner, bärbara datorer med mera. Idag kan föräldrar nå sina barn var de än är, och vill man gå riktigt långt så kan man till och med följa dem via GPS - sändare. Tryggheten har på ett sätt ökat, då vi hela tiden kan vara i kontakt med varandra.

    3. Avslutning

    Detta var några av de positiva och negativa konsekvenser som en ändrad livsroll kan bära med sig. Naturligtvis så finns det mycket mer som påverkas, och mycket forskning pågår inom området. En spännande framtid ligger för fötterna, och det ska bli intressant att se vilket håll det går.

    4. Referenser

    Ale kommun, (2008). Medborgarkontoret. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ale.se/webb/Polopav.nsf/V-bild/7ADB4ECAE2CF2371C12574CE004CD0EA/$FILE/Rapport%20fr%C3%A5n%20medborgarpanel%20I%20-%20Medborgarkontor.pdf [2009-08-28]

    Andersson, Malin, Petersson, Niklas. (2009). EN ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGS PÅVERKAN PÅ ROLLER OCH SJÄLVBILD HOS CHEFER PÅ VÄGVERKET. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://bada.hb.se/bitstream/2320/5011/1/PSY-Andersson,%20Pettersson.pdf [2009-08-28]

    Blomkvist, Ola. (2006a). Det gränslösa arbetet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage.aspx?id=9050 [2009-08-28]

    Blomkvist, Ola. (2006b). IT-relaterad stress. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage.aspx?id=9056 [2009-08-28]

    Brundin, Sverker. (2005). 24-timmarsmyndigheten - vad är det? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.7839 [2009-08-28]

    Danielsson, Ulrika. (2002). Unga it-människor i storstad – En studie inom projektet ”Home of the future”. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.miun.se/upload/Institutioner/FSCN/FSCN%20reports/R_02_34%20UDanielsson.pdf [2009-08-28]

    Emanuelsson, Anton. (2009). Internet – isolering eller gemenskap? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.drugsmart.com/documents/Drugsmart/klubben/uppsats/09/Internet%20-%20isolering%20eller%20gemenskap.pdf [2009-08-28]

    Fernvall, Eva ordförande 24-timmars delegationen (2005). Offentliga e-tjänster

    i medborgarens tjänst. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.24sju.se/pub/data/doc/a01/b78.pdf [2009-08-28]

    Finansdepartementet (2009). E-förvaltning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/sb/d/8595 [2009-08-28]

    Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.

    Jörgensen, maria. (2007). Stress. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.mimersbrunn.se/Stress_12202.htm [2009-08-28]

    Granér, R. (1991). Arbetsgruppen. Lund: Studentlitteratur.

    Löfstedt, Ulrika (2009a). Kompendiematerial - Föreläsning 3 – Data – Informastion, Kommunikation och språk, Medborgarrollen. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-28]

    Löfstedt, Ulrika (2009b). Kompendiematerial - Föreläsning 4 – Stress, livsroll och livsmiljö.. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-28]

    Pettersen, Sigrid. (2007). Tillgänglig sjukvårdsupplysning på Internet

    – För vem?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.iht.se/docs/projekt_rapport/Tillganglig_sjukvardsupplysning_pa_Internet_For_vem.pdf [2009-08-28]

    Svensson, Anders. (2008). Sverige behöver en ny modell för e-legitimation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.skl.se/artikel.asp?A=56233&C=361 [2009-08-28]

    Wikipedia. (2009). Medborgarkontor. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarkontor [2009-08-28]

      Hej,
      Ett intressant arbete som presenterar många intressanta reflektioner kring de olika roller som kan ingå i vår livsroll. bra diskussion kring rollerna och deras förändring samt även olika aspekter kring de olika rollerna. Bra med ett litet framtidsperspektiv. En fylligare beskrivning av själva rollerna samt en diskussion kring livsrollen i stort hade höjt arbetet ytterligare. bra med referenser i såväl löpande text som referenslista.
      Deltentamen är godkänd!
      Mvh Ulrica

      Betyg: C

      Inlämnad uppgift: Deltentamen 4

      Instruktioner:

      Mötet mellan människa och teknik kan ske på många olika sätt. Vissa måste eller väljer att tillföra kroppen olika tekniska artefakter. Ett begrepp som används för en människa med olika tekniska artefakter är en så kallad cyborg. Vad är en cyborg och när borde en människa uppfattas som en sådan? Var går gränsen för att bli en cyborg? Var går gränsen för att en människa uppfattas som en människa och inte en maskin? Hur många tekniska artefakter kan man tillföra kroppen och fortfarande vara en människa?

      Forskning idag strävar mot att göra maskiner och robotar mer mänskliga och maskinerna berikas med olika mänskliga egenskaper. Kan en maskin uppfattas som en människa och var går gränsen? Vilka egenskaper är önskvärda att en maskin har och vilka är inte önskvärda?

      Redogör för vad en cyborg är och besvara frågeställningarna ovan. Glöm inte att ange referenser till de källor som används för att lösa uppgiften och besvara frågeställningarna.

      clip_image001[8]

      Uppgift 8 – M-I-I

      Cyborgen

      Datum: 2009-09-18

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Innehållsförteckning

      1. Inledning.. 2

      2. Cyborg – vad är det?. 2

      3. Kan en maskin vara mänsklig.. 3

      4. Pudelns kärna.. 4

      5. Slutord.. 5

      6. Referenser.. 6

      Figurer

      Figur 1Cyborg (photobucket,) 2

      Figur 2 Strong-robot-suite (geecologie.com) 3

      Figur 3 Hundvakt (SvD.se) 4

      1. Inledning

      För de som är uppväxta med stjärnornas krig så var de båda robotarna i dessa storfilmer science fiction när det begav sig, liksom filmerna i övrigt. Men idag så är det inte alls omöjligt att skapa robotar som i alla fall till utseendet liknar människor, och som till viss del både pratar och rör sig som människor. Men hur långt vill vi att denna utveckling ska gå? Vill kunna skapa kopior på oss själva, via tekniken, eller är det att gå för långt? När blir en människa en så kallad cyborg, och när blir en maskin en människa? Kan en maskin bli en människa? Dessa är några av de frågor som ska försöka besvaras i denna lilla rapport.

      2. clip_image003Cyborg – vad är det?

      Figur 1Cyborg (photobucket,)

      Vad är en cyborg? Om vi läser i ett uppslagsverk (PCmag.com, 2009) så betecknas en cyborg som en ”A being that is part human and part machine”, alltså en varelse som är till viss del mänsklig och till viss del maskin. Men är då en person som till exempel brutit benet, och fått inopererat en metallstång att betrakta som en cyborg? Enligt min egen bedömning så är svaret på den frågan nej. Att ha metall, eller annat konstgjort material i kroppen är inte att betrakta som att vara delvis maskin. Enligt National Encyklopedin så betecknas en maskin ”mekanisk anordning för att omvandla energi eller utföra arbete”. Vilket en metallstång i ett ben inte gör. Men en pacemaker däremot ses som en maskin, vilket alltså betyder att en bärare av detta är att betrakta som en cyborg ( Löfstedt, 2009), även om undertecknad inte själv gör den kopplingen. Men det finns flera exempel på att cyborger existerar idag. I en artikel på sourze.se så beskriver David Reehag (2009) flera personer som idag har maskindelar inopererade i sin kropp som ett hjälpmedel. Mekaniska armar, talsyntes (den kände professor Hawkins ges som exempel) och hörselimplantat. Listan kan säkert göras lång på olika sätt som en människa kan ta hjälp av maskiner för att reparera, eller ersätta, skadade kroppsdelar och organ, och utveckling går också framåt. I ett kompendiematerial från Mittuniversitetet (Löfstedt, 2009), så omnämns Kevin Warwick, en professor i cybernetik. Han har tagit saker ett steg längre i sin forskning, och opererat in chip i både sig själv och sin hustru. Dock bara i armen ännu så länge, men han planerar att sätta in ett chip i hjärnan. Den dröm han har är att detta ska leda till nya egenskaper för människan, även om detta ännu är långt borta. Ett intressant inslag i Reehag: s artikel (2009) är om Michael Chorost, som har gått från helt hörselskadad till idag fullt hörande med sitt implantat. Han beskriver symbiosen teknik-kött som någonting som har gjort honom mer mänsklig. Det är ett intressant uttalande. Att bli mer mänsklig av att ha maskiner inopererat i kroppen. Kan då en maskin vara mänsklig?

      Figur 2 Strong-robot-suite (geecologie.com)

      3. clip_image005Kan en maskin vara mänsklig

      Kan en maskin vara mänsklig? Det beror lite på vad vi lägger in i begreppet mänsklig. Att skapa en robot som till utseendet liknar en människa är idag inte särskilt svårt, även om det är långt kvar till en fullständig överensstämmelse. Men det är kanske inte det som vi främst menar med mänsklighet. Det som främst skiljer oss från övriga djurarter, och förmodligen då också från tekniska artefakter, är vår förmåga att tänka (Fäldt, 2001). Kan en maskin tänka? Också detta beror lite på vilken definition man gör på tänkande. Om man med tänkande menar någon form av informationshantering på ett medvetet, effektivt eller nyskapande sätt, så är en amskin förmodligen inte en tänkande artefakt (Fäldt, 2001). Men om man menar att en förmåga att lära sig saker, så kanske maskinerna ändå är en bit på väg att bli mer mänskliga (läs intelligenta). I en artikel som Eva Wisten (2009) skrivit så talas om helikoptrar som genom att studera manuellt styrda helikoptrar kan lära sig hur de ska flyga bara genom att ”se på” när en övning utförs. Men frågan är om detta ska ses som intelligens eller någon form av mänsklighet. Är inte det matematik i den högre skolan och alltså inte intelligens från maskinens sida, utan från dem som skapat programkoden bakom? På 50-talet så togs ett test fram för att avgöra om en maskin var mänsklig, eller rättare sagt intelligent. Det så kallade Turingtestet gick ut på att om en maskin kunde lura en människa att maskinen var en människa, så var maskinen intelligent (Wisten, 2009), och då alltså till viss del mänsklig. Men det var först några år senare som begreppet ”artificiell intelligens” myntades. Men en artificiell intelligens kan man, enligt mig, inte jämställa med den mänskliga intelligensen. Också Fäldt (2001) är inne på samma linje. Han menar att när frågan om djur eller maskiner tänker, så avses ofta huruvida de har ett medvetande. Och då är det mycket svårt att hävda att datorer eller andra maskiner skulle kunna tänka, även om definitionen ”medvetande” är svårförklarat och ännu så länge outgrundligt.

      Men maskiner kan ha mänskliga drag på andra sätt än hur de ser ut eller att de kan tänka. Något som har blivit allt viktigare vid design och produktframtagning av allehanda artefakter, inte bara sånt som har med datorer att göra, är att konstruera dem på ett sätt som tilltalar och förenklar för människan att använda dem. Form, färg och funktion utformas för att passa människors perceptionsförmåga med mera. I utvecklingsprocesser av olika slag används olika metoder vid olika faser i skeendet. Till exempel kan nämnas hur man studerar beteenden och motivationsfaktorer vid exempelvis framtagning av nya system, för att få till ett system som svarar mot de behov och användningsområden som användaren anser vara nödvändigt (Gulliksen & Göransson, 2002). Det är kanske just dessa drag av ”mänsklighet” som vi ska eftersträva i första hand, och inte att försöka göra maskiner som är kopior av människor, eller människor som består till 90 procent av maskindelar.

      4. Pudelns kärna

      Figur 3 Hundvakt (SvD.se)

      clip_image007Att eftersträva maskiner med mänskliga drag kan vara bra om det handlar om sådant som redovisas i slutet på förra stycket, det vill säga att man bygger maskiner med människan perceptionsförmågor i åtanke. Detta kan underlätta hanteringen av maskinerna och hjälpa till att undvika olyckor. Men att skapa maskiner som liknar människan både till utseende och sättet att agera, tänka och röra sig, har jag svårt att se nyttan med, så vida det inte handlar om att hjälpa skadade människor eller sjuka, som skulle kunna få ett rikare liv om sådana hjälpmedel togs fram, vilket nu är på väg (Borgström, 2004). Vissa har hävdat att en ”mänsklig” robot skulle kunna ersätta till exempel hemtjänstpersonal. Och visst, vissa saker kan naturligtvis en robot utföra i ett hem. I dag har vi ju så kallade robotdammsugare och gräsklippare som sköter sig själva, så varför inte. Och visst, en maskin som kan gå ut med hunden är väl inte heller fel (se figur 3). Men dessa är programmerade av människan att utföra just det som vi vill att de ska göra, inget mer. Om en maskin kan börja tänka själv, var hamnar vi då? Jag har inget bra svar på denna fråga, och när jag sökt i litteraturen så hittar jag inga andra som har något klokt att säga heller. Ingen vet vad som kommer att ske i ett sådant läge, inte ännu i alla fall. Om vi då vänder på resonemanget och när en människa kan anses vara en maskin, eller cyborg, så har ju de tidigare diskussionerna ovan visat att en cyborg är man om man har någon form av mekanik i sin kropp som utför något. Och visst den benämningen kan jag väl hålla med om. Men ytterligare en frågeställning var hur mycket mekanik man kan tillföra kroppen och ändå anses vara en människa. Mitt svar på den frågan är, allting utom människans förmåga att fatta självständiga beslut och att kunna tänka. Detta förutsätter alltså, enligt mig, att de viktiga delarna i hjärnan förblir intakta, och inte manipuleras med.

      5. Slutord

      Som några tankeväckande slutord vill jag bara påminna om filmerna Terminator, där maskiner har tagit över världen, och mänskligheten slåss för sin överlevnad. Om vi som människor skapar maskiner som blir intelligentare än oss, vad ska då dessa maskiner med oss till? Än så länge är detta bara science fiction, en fantasi hos en manusförfattare, men om vi inte aktar oss och är uppmärksamma på vad forskare pysslar med, så kanske detta en dag kommer att bli verklighet.

      6. Referenser

      Borgström, Håkan. (2004). Gränsen mellan människa och robot på väg att suddas ut. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_173634.svd [2009-08-26]

      Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.

      geecologie.com. Strong-robot-suite. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.geekologie.com/2007/10/08/strong-robot-suit.jpg [2009-08-26]

      Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002), Användarcentrerad systemdesign en process med fokus på användare och användbarhet. Lund: Studentlitteratur

      Löfstedt, Ulrika (2009). Kompendiematerial - Föreläsning 5 –

      Aktuell forskning och aktuella framsteg. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-26]

      PCmag.com (2009). Definition of: cyborg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.pcmag.com/encyclopedia_term/0,2542,t=cyborg&i=40652,00.asp [2009-08-26]

      Photobucket. Cyborg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://i3.photobucket.com/albums/y55/silverbeam/A%20CSM%20Blog/cyborg.jpg [2009-08-26]

      Reehag, David (2009). Framtiden är här - människan blir maskin. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sourze.se/Framtiden_%C3%A4r_h%C3%A4r_m%C3%A4nniskan_blir_maskin_10673981.asp [2009-08-26]

      SvD.se. Hundvakt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_173634.svd [2009-08-26]

      Wisten, Eva (2009). I väntan på mänskliga maskiner. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fokus.se/2009/03/i-vantan-pa-manskliga-maskiner/ [2009-08-26]

      Hej,
      Arbetet presenterar intressanta reflektioner kring cyborgs och var gränsen mellan människa och maskin går. Bra att begreppet cyborg förklaras och att det presenteras en definition av begreppet! Bra att arbetet presenterar fler praktiska exempel på cyborgs från forskning och utveckling inom området! En väl utförd uppgift!
      Deltentamen är godkänd!
      Mvh Ulrica

      Betyg: B

      //Micke Lidköping vid Vänern

      tisdag 8 september 2009

      Inlämnat och godkänt material i kursen Projektledning

      Nedan så presenteras de uppgifter som ingått i kursen Projektledning p´å Mittuniversitetet. Först presenteras uppgiften, sedan den inlämnande uppgiften och sist kommentar från lärare.

      Uppgift 0 – Presentation

      Gör en kort presentation av er själva. Beskriv vem ni är och vad ni har för förväntningar på kursen!

      clip_image002

      Är en kille på 37 år som varit frånskild i några år och som har en son på 9 år, som jag träffar varannan vecka. Bor i lägenhet i centrala Lidköping. Mina största fritidsintressen (när jag inte sitter vid datorn och experimenterar och testar olika saker) är att umgås med min son då han är hos mig, att fiska och jaga och att plocka svamp. Skulle väl kunna benämna mig som en friluftsmänniska, dock skvallrar min fysik om annat. Har precis tagit min fil. Kand. i informatik. Jag har de tre senaste åren läst på distans mot Högskolan Väst i Trollhättan. Det program jag läst har haft en inriktning mot social informatik och en speciell inriktning mot offentlig verksamhet. Vår c-uppsats handlade om huruvida fria och öppna programvaror kan vara en väg för kommuner att nå öppna standarder. Uppsatsen har precis blivit nominerad av institutionen till Best stipendiet, vilket känns extra kul. Mina förväntningar på denna kurs är att jag vill få en ökad kunskap när det gäller projektledning och då främst riktat mot IT och kanske om det finns möjlighet att studera projektledning i offentlig verksamhet närmare.  Jag jobbade i slutet av 80-talet och början av 90-talet som VVS-tekniker, men tröttande på detta. Utbildade mig då inom verkstadsteknik och verktygmakeri, med CNC-inriktning, men inte heller detta passade mig riktigt. Började så läsa på komvux 2001, och fortsatte sedan på ovan nämnda Högskoleutbildning. Jag söker idag arbete samtidigt som jag läser denna kurs samt kursen Människa-Informationsteknologi-Interaktion, också den mot Mittuniversitetet i Östersund. Känner att jag ”hittat hem” nu. Om det är någon av er som vill ha en pluggarkompis på distans så finns det mycket bra teknik för detta, både här på WebCT eller via Marratech, vilket jag brukar använda. Är det av intresse så hör bara av er. För den som vill så kan man få en större inblick i mitt liv på http://micke-jag.blogspot.com där det även finns länkar till mina andra bloggar. Det går också bra att lägga till mig på MSN mikethefatso1@hotmail.com . Finns också på facebook, sök efter mikethefatso@comhem.se . Förutom dessa ovanstående e-postadresser, så är min officiella e-postadress informatikermicke@comhem.se .

      Inga kommentarer från lärare, resultat godkänd

      Uppgift 1 – Begreppslista

      Uppgift 1 – Projektledning, 7,5 poäng.

      Christina Amcoff Nyström

      2006-08-08.

      Rev

      Thomas Persson

      2007-01-08

      Rev

      Lena-Maria Öberg och Ulrica Löfstedt

      2007-06-12

      Rev

      Björn B

      2008-05-26

      Begreppslista

      Syftet med följande uppgift är att du skall bekanta dig med för kursen centrala begrepp. De begrepp som finns angivna nedan, skall du definiera och beskriva. Dessutom rekommenderas du att löpande under kursen, utöka denna ”begreppslistan” med nya begrepp allt eftersom dessa dyker upp.

      Redogör för begrepp nedan med hjälp av kurslitteratur, artiklar och länkar som finns angivna i Biblioteket och sökresultat från adekvata sökmotorer. Varje begrepp skall definieras och beskrivas utifrån minst tre olika källor. De olika begreppen skall definieras och beskrivas i löpande text vilket innebär att punktlistor inte kommer att godkännas. Tydliga referenser skall anges genomgående. Varje begrepp ska sedan avslutas med att du skriver din egen definition av begreppet och argumentera för valet av denna definition.

      - Projektstyrning

      - Roll

      - Tyst kunskap

      - Uppföljning

      - Projektdagbok

      - 2 valfria begrepp av betydelse för projektarbete och projektledning

      Uppgiften löses enskilt. Handledning erhålls via WebCT-mail. Uppgiften kan med fördel diskuteras i diskussionsforumet. Uppgiften utformas som en begreppslista med försättsblad, beskrivning och definition av begreppen ovan samt referenslista (se utformning av mini-PM).

       

      clip_image001

      Uppgift 1 - Projektledning

      Begreppslista

      Datum: 2009-09-08

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Handledare

      Ulrica Löfstedt

      Examinator

      Ulrica Löfstedt

      Innehållsförteckning

      1. Begrepp.. 2

      1.1. Projektstyrning. 2

      1.2. Roll. 3

      1.2.1. Övergripande roll i projektorganisationen. 3

      1.2.2. Projektledarroller. 4

      1.2.3. Grupproller. 5

      1.3. Tyst kunskap. 6

      1.4. Uppföljning. 7

      1.5. Projektdagbok.. 8

      1.6. Projektverktyg. 9

      1.7. Kick Off. 10

      2. Källförteckning.. 11

      1. Begrepp

      1.1. Projektstyrning

      Projektstyrning kan fokusera på olika saker enligt litteraturen. Läser man hur projektstyrning definieras på Wikipedia (Wikipedia, Projektledning, 2009), så handlar det om:

      1. det praktiska arbetet som uträttas av någon ledare vid styrning av ett projekt
      2. studiet av projekteringsprocessen

      På bitpipe.com (2000-2009) så definieras projektstyrning eller på engelska Project management som följer:

      “Project management is a methodical approach to planning and guiding project processes from start to finish. According to the Project Management Institute, the processes are guided through five stages: initiation, planning, executing, controlling, and closing. Project management can be applied to almost any type of project and is widely used to control the complex processes of software development projects.”

      Ytterligare en definition som görs av BusinessDictionary.com (2009), och som ligger nära den definition som görs på Wikipedia är som följer:

      ”Definition 1

      Approach to management of work within the constraints of time, cost, and performance requirements.

      Definition 2

      Body of knowledge concerned with principles, techniques, and tools used in planning, control, monitoring, and review of projects.”

      I en D-uppsats av Arnesson och Rydell (2006 s.11 refererar till Svensson och Von Otter, 2005) så fokuseras på projektledarens roll att styra projektet när det gäller att ”skapa en tydlig struktur för projektet”. I en artikel på idg.se så listar Ron Ponce (2009) åtta steg som om de införs ökar chanserna avsevärt att lyckas med sitt projekt och styrningen därav. Dessa kan med enkelhet kopplas till de tre styrparametrar som brukar benämnas projekttriangeln (Tonnquist, Bo, 2008 s.56), kvalitet, tid och resurser. Dessa tre parametrar är alltså det som man har att spela med när man styr ett projekt.

      Det går alltså att dela upp projektstyrningen och vad det handlar om för att få en ökad förståelse för de ingående delarna i ett projekt. Detta är mycket vanligt i andra länder, men i Sverige så brukar vi avse båda delar när vi pratar om projektstyrning. Men för mig så handlar projektstyrning om att ha en överblick, att fatta rätt beslut i rätt tid och att fokusera på att uppgifter blir gjorda när de ska bli gjorda.

      1.2. Roll

      Roller i ett projekt kan ha olika innebörd beroende på vilket fokus som läggs i frågan. Det kan handla om övergripande roller i projektorganisationen, eller olika roller som en projektledare kan ta vid olika faser i ett projekt. Den vanligaste definitionen torde dock grupproller vara, alltså de roller som en enskild deltagare i projektgruppen kan inneha.

      1.2.1. Övergripande roll i projektorganisationen

      Varje projektroll ska ha en unik rollbeskrivning, där beställare och projektledare är de två viktigaste (Tonnquist, Bo 2008 s.75). Ytterligare roller som Tonnquist nämner, och som ligger i linje med det som SLU (2007) (se nedan) också påpekar som projektroller, är projektgruppen i sig, styrgruppen, resursägaren, delprojektledaren, kvalitetssäkraren, en referensgrupp, en projektkoordinator, och sist men inte minst, brukarna (Tonnquist, Bo, 2008 s.76-80).

      Nedanstående är hämtat från SLU (2007) och ger en förklaring på vilka uppgifter de fem vanligaste projektrollerna är (dock anser undertecknad att den viktigaste rollen saknas i SLU:s uppräkning, nämligen brukarna).

      ”Uppdragsgivare

      Uppdragsgivaren är den som beställer arbetet och ska bl a

      Þ fatta beslut om projektets genomförande

      Þ utse projektledare och ev styrgrupp

      Þ godkänna projektplanen

      Þ kalla till styrgruppsmöte (görs av styrgruppens ordförande som i vissa fall kan vara annan än uppdragsgivaren)

      Projektledare

      Projektledaren är arbetsledare för projektet och ansvarar för att arbetet drivs enligt projektplanen. Projektledaren ska bl a

      Þ skriva projektplan

      Þ leda och utveckla projektet

      Þ utse projektgrupp eller föreslå projektgrupp till uppdragsgivaren

      Þ motivera och engagera projektgruppen

      Þ lösa problem

      Þ ansvara för att projektmålet nås

      Þ ansvara för att tidsplanen och budgeten hålls

      Þ hantera avvikelser/ justeringar i t ex tidsplanen

      Þ ansvara för att projektet dokumenteras (t ex projektplan, statusrapport och slutrapport)

      Þ om så önskas, sätta samman en referensgrupp och kalla till möten

      Þ I mindre projekt kan projektledaren vara ensam deltagare.

      Projektgrupp

      Projektgruppen utför arbetsuppgifterna inom projektet så att målet nås. Gruppen ska bl a

      Þ vara väl insatt i vad projektet ska leverera

      Þ arbeta för att projektet uppfyller fastställt mål och syfte

      Þ meddela möjligheter och risker som upptäcks till projektledaren

      Þ utses utifrån kompetens och samarbetsförmåga

      Styrgrupp

      I de större projekt där man väljer att utse en styrgrupp är vanligtvis uppdragsgivaren ordförande och projektledaren föredragande. Uppdragsgivaren kan även delegera ordförandeskapet. Styrgruppen ska bl a

      Þ följa och stödja projektarbetet

      Þ besluta om ev förändringar av projektmålen, tidsplanen eller budgeten

      Þ kommunicera med uppdragsgivaren om projektet (om denne ej sitter i styrgruppen)

      Þ fatta beslut vid vägval

      Referensgrupp

      Man kan också skapa en referensgrupp där man knyter personer med intressanta fackkunskaper till projektet. Gruppen kan t ex bestå av blivande användare eller sakkunniga inom området som inte ingår i projektet. Projektet kan träffa referenspersonerna var för sig i stället som en grupp. Referensgruppen ska bl a

      Þ ge värdefull information och vara bollplank åt bl a projektledaren

      Þ stå till förfogande för samråd

      Þ vara rådgivande experter (har ej beslutsrätt)”

      1.2.2. Projektledarroller

      En projektledare måste inneha en mängd olika roller beroende på i vilken situation han eller hon befinner sig. Sven Eklund (2002 s.32-33) tar upp tio olika roller som han delar in i tre grupper som anses vara roller som en projektledare bör behärska:

      Interpersonella roller: Lagledare, Ambassadör och ceremoniell ledare.

      Informatörsroll: Lyssnare, informatör och talesman.

      Beslutande roller: Visionär, problemfixare, resursfördelare och förhandlare.

      Vissa av dessa roller menar Eklund (2002, s.33) är pro-aktiva, medan andra är reaktiva. De proaktiva kan man planera för, medan de reaktiva måste lösas när de uppstår.

      Det finns alltså en mängd olika roller som en projektledare måste kunna hantera på ett bra sätt.

      1.2.3. Grupproller

      Ytterligare en indelning i roller som går att göra är de så kallade grupprollerna, alltså vilken roll/roller en enskild deltagare i projektgruppen innehar. För att en grupp ska fungera på bästa sätt anses det vara viktigt att de omnämnda rollerna är representerade i gruppen (Tonnquist, Bo 2008 s.83), Eklund, Sven 2002 s.21). Tonnquist (2008 s82-84) ger exempel på två olika exempel att kategorisera gruppmedlemmars roller:

      Belbins teamroller

      Kategoriserar gruppmedlemmarnas roller i nio olika ”teamroller”, utifrån hur de är och hur de kommer att agera i gruppen.

      Adizes karaktärer

      Adize gör istället en indelning i fyra olika karaktärer, men i övrigt så handlar också detta om hur de kommer att agera inom gruppen.

      En roll för mig personligen är den ”personlighet” jag inträder i i ett visst givet sammanhang. Det vill säga att min roll kan se olika ut beroende på sammanhang.

      1.3. Tyst kunskap

      Att definiera begreppet tyst kunskap är inte helt enkelt. Bland annat skriver Maria Kullberg (2005, hänvisar till Tua Halldin-Herrgård, 2004):

      ”Tyst kunskap är ett svårfångat begrepp och det är svårt att hitta en självklar definition. Till exempel finns 23 definitioner (!) samlade i skriften Hur höra tyst kunskap. Andra begrepp som ligger nära i betydelse är förtrogenhetskunskap, praxiskunskap, införstådd kunskap och tyst kompetens.”

      Också Christer Fäldt (2001, s83-84) är inne på att det är näst intill omöjligt att förmedla tyst kunskap med ord. En benämning som han ger är ”tyst kunskap uppkommer genom lång erfarenhet av en verksamhet, genom att gång på gång bemästra problem”. Han tror också att det som kallas för ”intuition” beror på tyst kunskap.

      Tonnquist (2008, s290-291) anser också att tyst kunskap inte kan beskrivas med ord utan måste ses och upplevas för att kunna överföras från en person till en annan.

      Min definition på tyst kunskap är: ”det man bara vet men inte kan förklara.”

      1.4. Uppföljning

      För att projekt ska bli lyckat så behöver uppföljning ske kontunierligt. Man ska enligt Tonnquist (2008, s.191) ”titta bakåt i tiden för att granska det man hittills gjort och bedöma det arbete som återstår att göra”. Tonnquist (2008, s.191-206) ger exempel på hur olika sorters uppföljningar kan göras och vilken nytta de har för projektets fortskridande. Han nämner bland annat löpande projektuppföljning, vilket bygger på tidigare nämnda bakåt - framåt koll. Men en genomgång av resultatvärdemetoden, 20 procentavstämmningen och kassaflödesmetoden utreds också.

      Wisen och Lindblom (2004, s.152) menar att utan uppföljning så är den planering man gjort bortkastad. ”Genom en aktiv uppföljning har man en bra kontroll över projektets fortskridande”. Hur uppföljningen ska gå till menar Wisen och Lindblom (2001, s.153) beror på projektets storlek och art, men den ska inte bara utgå från kvantitativa data utan också ta med kvalitativa aspekter i beaktande.

      Man kan också se uppföljningen som ett sätt att kunna styra projektet i olika riktningar. Bergengren (2000, s.98) har med en visuell bild gett en förklaring till hur uppföljningen ska behandlas och vilken roll den har för styrning av ett projekt. Det är hela tiden ett ”ekorrhjul” där uppföljningen av det som gjorts utgör grunden för kommande planering osv. De olika sätten att styra ett projekt på och vilken roll uppföljningen har finns att läsa om på sidan 99-104 (Bergengren, 2000).

      Den definition som jag anser är relevant för mig, är att uppföljning är ett sätt att ha kontroll över vad som skett och vad vi vill ska ske.

      1.5. Projektdagbok

      I boken Projektledning av Bo Tonnquist (2008, s.390) så definieras begreppet projektdagbok som ”personliga anteckningar där projektledaren för in viktiga händelser och resultat under projektets gång”.

      ProjectCompanion (2009) beskriver en projektdagbok och hur den ska vara utformad enligt följande:

      ”Projektdagbok är bra att föra för att dokumentera viktiga vägval och beslut i ett projekt. Det gör vägval och beslut tydliga. Dessutom kan det användas för att stödja lärande. Projektdagboken är bra för den som blir medlem i projektet under projektets gång. Det kan även vara relevant att läsa projektdagböcker från andra projekt som liknar det projekt man skall starta nu.”

      ”Projektdagbok får inte bli betungande. Det är bättre att ha en enkel lösning som faktiskt används. I ProjectCompanion finns en projektdagbok där projekmedlemmarna kan göra noteringar. Det framgår vilken person som gjort dagboksinmatningen, och vilket datum den gjordes. De senaste inmatningarna syns dessutom direkt på projekthemsidan så att det är lätt att hålla sig underrättad om vad som händer i projektet. Det är bra att komma överens om vilken typ av information som skall sparas i projektdagboken så att den blir fokuserad.”

      I anvisningarna till hur man genomför kanditatarbete på Chalmers (2007) så kan man bland annat läsa när det gäller projektdagbok:

      En dagbok i vilken man i kronologisk ordning beskriver arbetsfaserna i projektarbetet, gemensamma alternativt enskilda arbete och bidrag till olika uppgifter som utförts, problem som uppkommit, förslag på olika lösningar och reflektioner kring dessa samt eventuell lösning. Andra uppgifter som kan tas med är möten, veckoplanering, delmål mm. Dagboken ska föras relativt kontinuerligt och aktiviteterna för en viss vecka skall vara skrivna innan veckan är slut.

      Kortfattat och enligt min egna definition kan man säga att en projektdagbok är projektledarens sätt att ha kontroll över vad som händer och sker i ett projekt, både stora och små händelser, privata och offentliga händelser.

      1.6. Projektverktyg

      Tonnquist (2008, s.392) definierar begreppet projektverktyg som de ”modeller, mallar, checklistor och programvaror med syfte att användas i samband med analys, planering och genomförande av projekt”.

      ProjectCompanion (2009) redogör för projektverktyg på följande sätt:

      ”Ett projektverktyg gör det tydligt vilka milstolpar som finns och vilka aktiviteter som krävs för att klara milstolparna. Det hjälper projektgruppen att fokusera på leveranser.

      För att lyckas leverera med hög kvalitet krävs en genomtänkt projektprocess för arbetet. Med ett projektverktyg kan du säkerställa att viktiga moment verkligen genomförs, och att leveranserna dokumenteras med hjälp av tydliga mallar och dokument som lagras systematiskt. Ett projektverktyg är en god grund för arbete med ISO standarder. Projektverktyget kan även ge stöd för riskhantering och ändringshantering.

      Projektverktyg stödjer löpande uppföljning av tid och kostnader så att projektledaren och projektgruppen kan följa upp budgeterad och arbetad tid, samt budgeterade och faktiska kostnader. Projektledaren kan då få tidiga varningssignaler om någon aktivitet drar ut på tiden, eller kostnaderna rusar iväg. ProjectCompanion har en enkel version av Earned Value Management (EVA) för att säkerställa att projektet levererar enligt tidsplan. ”

      I ComputerSweden (2006) så skriver Carl-Magnus Högberg att:

      Projektverktyg har blivit ett viktigt komplement till affärssystem. De ger en bättre insyn i verksamheten och höjer effektiviteten.”

      I samma artikel så säger Anders Jacobsson, säljare på mandator att:

      ”– Ju större krav du ställer på uppföljning och kontroll av projekten, desto viktigare blir det med ett projektverktyg”

      Men min åsikt är att ett projektverktyg inte behöver vara så komplicerat. Det kan räcka långt med de vanligaste programmen såsom excell eller PowerPoint som en hjälp att åskådliggöra och hantera arbetet inom projektet. För det är ändå så som man säger på ProjectCompanions hemsida (2009):

      ”Projektverktyg bidrar bara till förbättrade resultat om de används. Det är bättre att ha ett enkelt verktyg som projektgrupperna står bakom och utnyttjar i arbetet, än ett verktyg som har "alla" funktioner, men upplevs för komplicerat för det dagliga arbetet”

      1.7. Kick Off

      Kick-off är enligt Tonnquist (2008, s386) ”ett möte under projektförberedelserna, med syfte att förankra projektet, klarlägga förväntningar och analysera möjligheter.”

      Det kan genomföras som ett möte eller som en konferens, men helst ska den förläggas till en plats utanför företaget (Tonnquist, 2008 s.99). Syftet med en kick-off är att klarlägga vad som förväntas av varandra, samt att lära känna varandra bättre.

      På Wikipedia (2009) beskrivs en kick-off på ett liknande sätt, att det handlar om en aktivitet som ska föra medlemmarna i organisationen eller gruppen närmare varandra, och man ska till att påbörja något nytt.

      På sighten Företagsgåva.se (2008) kan man bland annat läsa följande om kickoff:

      ”Kickoff eller kick off är en engelsk benämning som syftar till en konferens, fest eller någon annan aktivitet som de anställda på ett företag gör tillsammans för att markera starten på något… En del företag ordnar kick off när det är dags att bilda en ny avdelning på företaget, eller att starta med ett nytt projekt… Aktiviteterna på en kick off brukar vara valda för att stärka samarbetet och samhörigheten i gruppen. Därför är det mycket teambuilding och liknande.”

      För mig så handlar en kickoff i första hand om att lära känna gruppmedlemmarna och få en käsnla för vad projektet går ut på, vilka förväntningar som finns på gruppen som helhet. Likaså vilka förväntningar som finns på mig som enskild gruppmedlem.

      2. Källförteckning

      Arnesson, Fredrik,. Rydell, Andreas. (2006). Earned Value managment-en metod för projektstyrning. Luleå tekniska universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://epubl.ltu.se/1402-1552/2006/003/LTU-DUPP-06003-SE.pdf [2009-07-17]

      Bergengren, Maria (2000). Organisation och ledarskap. Första upplagan. Tredje tryckningen. Bonnier utbildning AB.

      BusinessDictionary.com (2009). Project management. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.businessdictionary.com/definition/project-management.html [2009-07-27]

      Bitpipe.com (2000-2009). PROJECT MANAGEMENT DEFINITION. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bitpipe.com/tlist/Project-Management.html [2009-07-27]

      Chalmers (2007). Anvisningar för projektdagbok. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.chalmers.se/sections/ar_student/kandidatarbete/genomforande-av/anvisningar-for [2009-08-20]

      Eklund, Sven (2002). Arbeta i projekt – en introduktion. Upplaga 1:9. Ungern Studentlitteratur

      Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.

      Företagsgåva.se (2008) Kick off - Att anordna en kickoff. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.foretagsgava.se/kickoff.html [2009-08-20]

      Högberg, Carl-Magnus (2006). ComputerSweden – Verktygen går hem hos alla. [Elektronisk] Tillgänglig: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.44334 [2009-08-20]

      Kullberg, Maria (2005). Vad är egentligen tyst kunskap? [Elektronisk] Tillgänglig: http://arbetslivet.se/forum/vad-ar-egentligen-tyst-kunskap-t4.html [2009-07-27]

      Lindblom, Börje, Wisén, Jan (2004). Effektivt projektarbete. Sjunde upplagan. Nordstedts juridik AB.

      Ponce, Ron (2009). Åtta enkla steg för att lyckas med projekten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://cio.idg.se/2.1782/1.231950/atta-enkla-steg-for-att-lyckas-med-projekten [2009-07-17]

      ProjectCompanion (2009). Projektdagbok – vägval och beslut. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.projectcompanion.se/se/projektdagbok/default.asp [2009-08-20]

      ProjectCompanion (2009). Projektverktyg. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.projectcompanion.se/se/projektverktyg/default.asp [2009-08-20]

      SLU (2007). Daniel Gillberg Ansv utgivare. Administrativ utveckling. [Elektronisk] Tillgänglig: http://processer.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=8513 [2009-07-27]

      Svensson, L, Von Otter, K. (2005) Projektarbete teori och praktik. Stockholm: Santérus

      Tonnquist, Bo. (2008). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

      Tua Halldin-Herrgård, (2004). Hur höra tyst kunskap? – Utveckling av en metod för studier av tyst kunnande. [Elektronisk] Tillgänglig: http://brunnen.shh.fi/portals/pubmanager/pdf/144-951-555-878-6.pdf [2009-07-27]

      Wikipedia. (2009) Projektledning. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Projektledning [2009-07-17]

      Wikipedia. (2009) Kickoff. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kickoff [2009-08-20]

       

      Resultat: G
      Hej, En väl utförd uppgift! Bra presentation av definitioner av begreppen samt dina egna defintioner. Bra med referenser i såväl löpande text som referenslista. Uppgiften är godkänd! Mvh Ulrica

       

      Uppgift 2 – Artikelstudie:

      Uppgift 2 – Projektledning, 7,5 poäng.

      Christina Amcoff Nyström

      2006-08-08

      Rev Thomas Persson

      2007-01-08

      Björn B 2008-05-27

      Artikelstudie

      Syftet med följande uppgift är att du skall bekanta dig med innehållet i kursens ”Bibliotek” och välja en artikel/rapport/uppsats som sedan skall behandlas kritiskt i en minirapport. Det går också bra att använda sig av någon annan artikel/rapport/uppsats än de som finns länkade i ”Biblioteket”, men detta bör diskuteras med kursledningen. Ta kontakt med kursledningen i god tid innan du påbörjar arbetet för en diskussion kring lämpligheten i det valda materialet.

      Upplägget för minirapporten bör vara att först sammanfattas och presenteras de resultat och rekommendationer som framkommit i artikeln/rapporten/uppsatsen. Sedan skall dessa resultat och rekommendationer kritiskt granskas utifrån kurslitteraturen såväl som egna erfarenheter.

      I minirapporten bör följaktligen följande frågor besvaras:

      - Vilka resultat och rekommendationer framkommer i artikeln/rapporten/uppsatsen? (Sammanfatta)

      - På vilket sätt kan resultatet/rekommendationerna användas?

      - Vad är ”styrkan”/det intressantaste bidraget i artikeln/uppsatsen?

      - Hur stämmer resultatet med kurslitteraturen?

      - Vad är dina personliga åsikter om det författaren/författarna kommit fram till? (motivera svaret).

      - Ser du några luckor i resonemanget? Vilka i så fall.

      - Övriga reflektioner.

      - Självvärdering – vad har du lärt dig av uppgiften.

      Uppgiften löses enskilt. Handledning erhålls via WebCT-mail. Uppgiften kan med fördel diskuteras i diskussionsforumet. Uppgiften utformas som en minirapport med försättsblad, inledning, besvarande av frågorna enligt ovan med lämplig rubrikindelning, slutord med egna reflektioner samt referenslista (se utformning av mini-PM).

       

      clip_image001[4]

      Uppgift 2 - Projektledning

      Artikelstudie av rapporten

      Gruppdynamik och teamroller

      Datum: 2009-09-08

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Handledare

      Ulrica Löfstedt

      Examinator

      Ulrica Löfstedt

      Innehållsförteckning

      1. Inledning.. 2

      2. Sammanfattning av studerad rapport.. 2

      3. Resultat i jämförelse med kurslitteratur.. 2

      4. Användbarhet/styrka.. 2

      5. Personliga reflektioner.. 2

      6. Självutvärdering.. 2

      7. Referenser.. 2

      1. Inledning

      Denna minirapport har till syfte att redogöra för den kritiska granskning som genomförts av rapporten Gruppdynamik och teamroller. Uppgiften ingår som ett delmoment i kursen Projektledning på Mittuniversitetet. Nämnda rapport har läst och granskats utifrån den kurslitteratur som ingår i kursen. Rapporten behandlar vad som krävs för att uppnå framgång i ett team samt hur en undersökt population uppfattar teamkänslan och gruppdynamiken. Det som rapporten visar på är att sammansättningen av en grupp, med olika roller, är av största vikt för att få till en bra dynamik och ett bra samarbete. De slutsatser man gör i rapporten stämmer väl överens med kurslitteratur och annan litteratur, dock finns en del övrigt att önska i själva utförandet av undersökningen, så kontentan blir att rapporten egentligen bara konstaterar det som redan är känt, och alltså inte tillför någon ny kunskap över huvud taget.

      2. Sammanfattning av studerad rapport

      Rapporten Gruppdynamik och teamroller fokuserar på några av de faktorer som krävs för att en grupp ska bli framgångsrik. Genom en litteraturgenomgång och en enkätundersökning så försöker man ta reda på hur ett team ska bli framgångsrikt och också hur en utvald population uppfattar teamkänslan och gruppdynamik. Tyvärr så är de resultat man presenterar inte alls det man förväntar sig utifrån vald rubriksättning och frågeställning. I resultatet redovisar man att det på grund av tidsbrist inte gått att undersöka vilka olika roller som fanns i den undersökta populationen, men konstaterar att de flesta roller ändå var representerade på grund av den slumpmässiga sammansättningen av grupperna. Det som slutsatserna främst koncentrerar sig på är hur de tillfrågade respondenterna i enkätundersökningen upplevt varandra, men denna redovisning är mycket bristfällig. Dock säger man att de som kände varandra innan hade lättare för att kommunicera med varandra och att det vid problem beror på problemets art vart man vänder sig för hjälp. Man konstaterar också att alla gruppmedlemmar måste sträva mot samma mål och ha ett gemensamt ansvar för hela uppdraget, och att det finns en balans mellan de olika rollerna i gruppen.

      3. Resultat i jämförelse med kurslitteratur

      Det som rapporten tar upp är inget nytt under himlen. I flertalet böcker och annat så kan man läsa om hur viktigt det är med en bra gruppsammansättning, dock kan benämningen på olika roller, antal roller med mera skilja sig åt från bok till bok. Bergengren (2000), Eklund (2002), Tonnquist (2008), Gustavsson (2007) och Wisen & Lindblom (2004) tar alla upp vikten av en väl genomtänkt gruppsammansättning med en bra mix utav olika roller. Den teoretiska diskussionen om roller redovisar Belbins teamroller, som finns att läsa om i Tonnquist (2008 s.82-83), dock framgår inte detta tydligt tyvärr, utan är en slutsats man som läsare själv får göra. Påståendet som görs att det inte går att se vilka olika roller som finns i en grupp innan denna grupp arbetat tillsammans en tid, går att ifrågasätta. Enligt Tonnquist (2008 s.83) så kan man med ett test avgöra vilken roll en viss person innehar, eller ligger närmast. Visserligen skriver han också att det bästa resultatet får man om chefen och kollegorna får besvara frågor om personen som testas, vilket i och för sig kan stämma överens med det som skrivs i rapporten. Men tolkar man mellan raderna så framgår det att det rör sig om personer som studerar tillsammans så ett sådant test borde inte vara omöjligt att utföra. Det som också hade varit intressant att veta är varför man valt just Belbins rollfördelning, något som inte alls framkommer i rapporten. Det finns ju andra sätt att dela in personer på, som till exempel Adizes fyra karaktärer (Tonnquist, Bo 2008 s.83). Det som sägs om att grupperna innehöll en bra blandning av egenskaper och erfarenheter är något som underlättar för en grupp att fungera bra, eller som Tonnquist (2008, s.88) skriver ”Det är viktigt att försöka skapa balans i gruppen”

      4. Användbarhet/styrka

      Tyvärr ser jag inga direkta styrkor i den studerade rapporten, då jag anser att det saknas både teoretiska redovisningar, empiriska resultat och nya eller nytänkande slutledningar. Som jag ser det så är rapporten bara ett konstaterande att det som står i litteraturen stämmer, utan att man försöker bevisa att det är på det sättet. En större och mer djupgående studie hade varit önskvärt, där man redogjort mer om olika teoretiska modeller när det gäller gruppsammansättning, samt en fördjupad redovisning av det empiriska materialet i form av sammanställningar av enkätsvar och ett resonemang som på ett tydligare sätt binder samman empirin med teorin. Ska jag ändå försöka hitta något positivt så kanske resonemanget kring frågan om hur coacherna/utvecklarna ser på coacherna. Att coachen ses som ledare från utvecklarnas sida, men ses som teamdeltagare av coacherna själva är en intressant reflektion, som skulle vara intressant att forska vidare. Varför är det så? Så kontentan blir att denna rapport egentligen öppnar upp för fler frågor än den ger svar.

      5. Personliga reflektioner

      De enda personliga reflektioner jag egentligen har är att jag anser rapporten vara undermålig, det vill säga att den är dåligt underbyggd både teoretiskt och empiriskt. Resultaten är svåra att se om de är resultat från enkätundersökningen eller om det handlar om personliga åsikter från författarnas sida.

      6. Självutvärdering

      Tyvärr så har denna uppgift inte gett mig så mycket när det gäller nya insikter eller nya kunskaper, då det som ingick i rapporten inte var nytt på något sätt. Ska jag vara självkritisk så kan man väl hävda att det jag ändå lärt mig är att vara mer kritisk vid val av studieobjekt nästa gång en uppgift ska lösas av detta slag.

      7. Referenser

      Bergengren, Maria (2000). Organisation och ledarskap. Första upplagan. Tredje tryckningen. Bonnier utbildning AB.

      Eklund, Sven (2002). Arbeta i projekt – en introduktion. Upplaga 1:9. Ungern Studentlitteratur

      Gustavsson, Tomas (2007). Agile – konsten att slutföra projekt. Uddevalla. TUK Förlag AB

      Lindblom, Börje, Wisén, Jan (2004). Effektivt projektarbete. Sjunde upplagan. Nordstedts juridik AB.

      Tonnquist, Bo. (2008). Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

       

      Resultat: G
      hej! Jag har läst din rapport. Formalia , struktur etc är bra. Du har med det som skall vara med. Jag kan också tycka attdet är självklarheter som tas upp. Som dessutom tas upp på flera ställen. men då kunde dui ju reflekterat mer över det. Varför fungerar grupper så sällan trots att alla vet en massa om hur det borde vara. Godkänd mvh Björn

       

      Uppgift 3: Agila metoder:

      Uppgift 3 Agila metoder

      Det finns idag ett stort antal olika metoder för systemutveckling och projektledning som grundar sig på lite olika filosofi. Agila metoder har vuxit fram under senaste tiden. Kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera och det finns värderingar i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete i ett agilt projekt. Sök information på Internet om agila systemutvecklingsmetoder och projekt-ledning. Beskriv agil systemutvecling och diskutera kring och reflektera sedan över vilka skillnader det är mellan den agila och det tradionella projektarbetssättet. Uppgiften lämnas in som en mini-PM.

       

      clip_image001[6]

      Uppgift 3 - Projektledning

      Agila metoder

      Datum: 2009-09-08

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Handledare

      Ulrica Löfstedt

      Examinator

      Ulrica Löfstedt

      Innehållsförteckning

      1. Inledning.. 2

      2. Agil projektmetodik.. 2

      2.1. Agila metoder. 3

      2.2. Agiles 12 Principer. 3

      2.3. Agil projektledning. 4

      3. Skillnader Agilt kontra traditionellt projektarbete/projektledning.. 5

      4. Slutord.. 7

      5. Referenser.. 8

      Figurer

      Figur 1 Agilt kontra traditionellt (Guide.se, 2009) 2

      Tabeller

      Tabell 1 Agila och disciplina metoders ”home ground” (Engwall, Jacobsen (2007) s.26 refererar Boehm & Turner, 2003) 6

      Tabell 2 Fem skillnader mellan agila och disciplinära metoder (Engwall, Jacobsen, 2007 refererar Boehm & Turner, 2003). 7

      1. Inledning

      Agil projektledning och agila produktutvecklingsmetoder, främst inom IT-sektorn, är något som har växt sig allt starkare under 2000 – talet. Men vad är det egentligen som skiljer det agila sättet att tänka och arbeta mot de mer traditionella metoderna och modellerna? Denna rapport försöker ge en liten inblick i de mest markanta skillnaderna. Information har sökts fram via Internet, vilken sedan har jämförts sinsemellan. Rapporten ingår som en deluppgift i kursen Projektledning på Mittuniversitetet. Först ges en inblick i agilt arbetssätt. De skillnader som framkommit redovisas under egen rubrik. Rapporten avslutas med några egna reflektioner.

      2. Agil projektmetodik

      Några av grundpelarna i det agila arbetssättet är att arbeta i korta iterationer, där varje iteration fokuserar på den för kunden viktigaste och mest användbara funktionaliteten. Ett tätt samarbete med beställaren är den viktigaste framgångsfaktorn. Detta leder till ett arbetssätt där anpassning till förändrade krav blir ett naturligt inslag i utvecklingen – de agila metoderna ger möjlighet till snabb respons på nya önskemål från marknaden. De agila metoderna bygger på praktiska erfarenheter som har visat sig fungera bra, öka produktivitet och förbättra kvalitet. Då de traditionella utveck­lingsmetoderna utgår från fastställd funktionalitet, vänder de agila metoderna på detta och fokuserar på att leverera mesta möjliga kundnytta – på fastställd tid och utifrån givna resurser se figur 1 nedan, (Guide.se, 2009).

      clip_image003

      Figur 1 Agilt kontra traditionellt (Guide.se, 2009)

      Tomas Gustavsson presenterar tre argument för agil projektmetodik (2007):

      · Nytta per krona – att göra det viktigaste först ger mest nytta för pengarna

      · Flexibilitet – förändringar kan snabbt beslutas om och i god tid från kunden sida.

      · Tydlighet – dagliga uppföljningar vilket underlättar styrningen.

      2.1. Agila metoder

      Det finns ett antal olika modeller och metoder som alla grundar sig i ett agilt förhållningssätt. Nedan listas några av de metoder som idag finns att tillgå (Larsson, 1995):

      • XP (Beck)
      • DSDM (DSDM Consortium)
      • Scrum (Schwaeber)
      • Lean Software Development (Poppendieck)
      • Crystal Methods (Cockburn)
      • Adaptive Software Development (Highsmith)
      • Feature Driven Development (De Luca)
      • ICONIX (Rosenberg)
      • AUP (Ambler)
      • EssUP (Jacobson)
      • MSF4ASD (Microsoft)

      Vad som är kännetecknande för alla är dock att de är (Larsson, 1995):

      • Iterativa och inkrementella
      • Tydliga kvalitetskriterier

      · Tillåter kreativitet

      2.2. Agiles 12 Principer

      År 2001 så samlades 17 stycken IT-gurus för att gemensamt komma fram till hur effektiv mjukvaruutveckling skulle bedrivas. Detta resulterade i det agila manifestet (Gustavsson 2007, s.22. Engwall & Jacobsen 2007 s.24):

      • Individuals and interactions over processes and tools
      • Working software over comprehensive documentation
      • Customer collaboration over contract negotiation
      • Responding to change over following a plan.

      men senare så tillkom också några principer om vad det agila synsättet innebär (Larsson, 1995):

      1. Vår högsta prioritet är att tillfredsställa kunden genom att tidigt och kontinuerligt leverera mjukvara som ger kundnytta.

      2. Vi välkomnar kravförändringar, även sent i utvecklingen. Agila processer utnyttjar förändring för att ge kunden konkurrensmässiga fördelar.

      3. Leverera fungerande mjukvara regelbundet, med några veckors eller månaders intervall, med företräde för det förstnämnda.

      4. Affärsfolk och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen genom hela projektet.

      5. Bygg projekt runt motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver och lita på att de får jobbet gjort.

      6. Det effektivaste och mest verksamma sättet att förmedla information till och inom en utvecklingsgrupp är via samtal ansikte mot ansikte.

      7. Fungerande mjukvara är det primära måttet på framsteg.

      8. Agila processer förordar hållbar utvecklingsverksamhet. Beställare, utvecklare och användare skall kunna hålla samma utvecklingstakt i all framtid.

      9. Ständig uppmärksamhet på teknisk expertis och bra design gör oss mer agila.

      10. Enkelhet - konsten att maximera mängden ej utfört arbete - är väsentlig.

      11. Den bästa arkitekturen, behovsbilden och designen kommer från självorganiserande grupper.

      12. Med jämna mellanrum reflekterar gruppen över hur de ska bli effektivare, och justerar sitt beteende därefter.

      2.3. Agil projektledning

      Väldigt förenklat kan man säga att agil projektledning handlar om att minska ner på möten och administration och istället ägna tiden åt pudelns kärna, nämligen att utveckla systemet eller produkten (Guide.se, 2008). Arbetet utförs i iterationer, där varje iteration, eller delleverans utvärderas innan nästa iteration påbörjas. På det viset så kan kunden komma med nya krav och förslag, vilka kan implementeras i nästa delleverans. Detta leder också fram till ytterligare en viktigt faktor inom agil utvecklingsmetodik, nämligen att det system eller produkt som kunden efterfrågar ska kunna användas så fort som möjligt. Det vill säga att det som levereras ska kunna testas av kunden för en utvärdering, vilket kan leda till nya krav osv.

      Ytterligare ett synsätt inom agil projektmetodik är att det är komplext att driva projekt (Gustavsson, 2007 s.51), vilket gör att man försöker förenkla så mycket det bara går. Vissa menar att de som anammat agila metoder är emot processer, men detta är enligt Engwall och Jacobsen (2007, refererar till Koch 2005), fel. Varje agil metod har sin specifika process att följa, vilket är ytterst viktigt att följa om några fördelar ska kunna dras av metoden.

      3. Skillnader Agilt kontra traditionellt projektarbete/projektledning

      Hur skiljer sig då de agila metoderna mot en mer traditionell systemutveckling/produktutveckling? Rörligheten. Agility på engelska (varur namnet agile härstammar) är det som skiljer sig mest mellan de båda synsätten (Engwall, Jacobsen 2007 refererar till Koch 2005). Det traditionella synsättet följer en plan, medan det agila istället förändrar sig till nya krav och en förändrad verklighet. Förändring kan också ses som en stor skillnad, då det agila tankesättet närmast gillar förändring för att på så sätt kunna lära sig nytt och skapa bättre produkter. En traditionell hållning är att förändring är till ondo för projektet, även om det naturligtvis måste accepteras ibland.

      Vidare så fortsätter Engwall och Jacobsen (2007) att mena att planering är lika viktigt i båda synsätten, men när en avvikelse uppstår så behandlas detta olika. Inom det agila sättet så försöker man anpassa planeringen till verkligheten, medan man i ett mer traditionellt styrt projekt försöker att anpassa verkligheten till planen, eller helt planerar om hela projektet. När det gäller kommunikation inom de traditionella projektmetoderna så ska denna helst vara skriftligt dokumenterad och ganska rigorös i sin kvantitet.

      I ett agilt förhållningssätt så anses kommunikationen, och då den skriftliga vara mindre intressant, då man anser att det är talad kommunikation som ska framhållas. Att behöva dokumentera och arkivera är inget som man ska behöva syssla med för mycket enligt de agila företrädarna, utan det som ska ha företräde är att arbeta med den produkt man just tar fram, att kommunicera istället. Dock så behövs dokumentation också inom agila projekt. Gustavsson (2007 s.43-46) anser dock att man kan skära ner på dokumentation som inte leder någon var, som kan anses vara onödig. Och ersätta just den minskade dokumentationen med ökad kommunikation, mellan projektledare och beställare, och mellan projektledare och projektgrupp. Kravet på kommunikation är således mycket högt och centralt inom agila metoder.

      Ytterligare en stor skillnad enligt Engwall och Jacobsen (2007), är synen på lärande i ett projekt, eller kanske mer rätt utryckt, hur förändringar i ett projekt hanteras. Inom det agila synsättet så hanteras ny kunskap på ett iterativt sätt, det vill säga att man använder den kommunikation som anses nödvändig för att lära sig hur kunden vill ha det, vad man kan göra, hur man kan göra det osv., under tiden som varje iteration pågår, eller mellan varje delleverans. Det vanliga synsättet i ett traditionellt projekt är att det efter planeringsfasen i ett projekt, ska finnas information tillgänglig som gör att man kan slutföra projektet. Skulle problem uppstå så får utvecklarna rätta till detta. Nedanstående tabell tar upp de grundläggande skillnaderna mellan agila och disciplinära (traditionella) metoder:

      Kännetecken

      Agila

      Disciplinära

      Användning

      Primära mål

      Ger ett snabbt värde, att svara på förändringar

      Förutsägbar, stabil, hög säkerhet

      Storlek

      Mindre team och projekt

      Större team och projekt

      Omvärld

      Turbulent, stor förändringsgrad, projekt fokuserad.

      Stabil, liten förändringsgrad, projekt/organisations fokuserad.

      Ledning

      Kund relationer

      Engagerade (involverade) kunder, fokus på prioriterade tillägg.

      Kontakt när det behövs, fokus på överenskommelser i kontrakt.

      Planering och kontroll

      Intern plan, kvalitativ kontroll.

      Dokumenterade planer, kvantitativ kontroll

      Kommunikation

      Tyst kunskap som skapar kommunikation.

      Väl dokumenterad kunskap

      Teknisk

      Krav

      Prioriterade informella historier och test journaler, genomgår oförutsägbar förändring.

      Formaliserade projekt, möjligheter, samverkan, kvalitet, förutsägbara utvecklingskrav.

      Utveckling

      Enkel design, korta etapper, förändringar anses vara billiga

      Omfattande design, längre etapper, att förändra anses dyrt.

      Test

      Körbara test definierar krav

      Dokumenterade testplaneringar och procedurer.

      Personal

      Kunder

      Engagerade, CRACK* utövare

      CRACK* utövare

      Utvecklare

      Stor kunskap krävs, där utvecklaren vågar bryta mot regler i metoden och anpassa till en ny situation.

      I ett tidigt skede av utvecklingen krävs det ganska mycket av utvecklaren, ju längre det går desto mindre kunskap krävs.

      Kultur

      Trivsel och själbestämmande genom flera olika grader av frihet (mår bra i kaos)

      Trivsel och självbestämmande via ramverk av politik och procedurer (mår bra under ordning)

      * Collaborative, Representative, Authorized, Committed, Knowledgeable

      Tabell 1 Agila och disciplina metoders ”home ground” (Engwall, Jacobsen (2007) s.26 refererar Boehm & Turner, 2003)

      Ytterligare en tabell från Engwall och Jacobsen (2007, refererar Boehm och Turner 2003) visar på när det bäst lämpar sig att använda en agil metod eller en traditionell:

      Faktorer

      Agila

      Disciplinära

      Storlek

      Välanpassad till små produkter och team. Beroende av tyst kunskap och har begränsad skalbarhet.

      Metoder utvecklade för att hantera stora produkter och team. Svår att använda på mindre projekt.

      Kritisk faktor

      Otestad på säkerhetskritiska produkter. Potentiella svårigheter med enkel design och avsaknad av dokumentation.

      Svår att använda på projekt där man inte behöver vara så kritisk. (läs snabbare/enklare projekt.)

      Dynamik

      Enkel design och ständiga förändringar är utmärkt för en dynamisk miljö men kan leda till kostsamma omarbetningar i en stabil miljö.

      Detaljerade planer och stor Design som kan visas snabbt fungerar utmärkt i en väldigt stabil miljö, men kan bli en källa för omarbete i en dynamisk miljö.

      Personal

      Kräver ständig närvaro av personer som klarar av att anpassa metod och lösning till nya problem och situationer. Riskfyllt att använda icke agila personer som inte klarar av att följa standarder etc.

      Kräver personer med stor kunskap på metod under definitionsfasen men kan minimera dessa ju längre in i projektet man kommer, om inte omgivningen är dynamisk. Kan för det mesta använda sig av mindre kunniga utvecklare då det generellt krävs mindre av varje person.

      Kultur

      Frodas i en kultur där personalen känner sig bekväm och självbestämmande genom att de har mycket frihet.

      Frodas i en kultur där personalen känner sig bekväm och självbestämmande genom att de har sina roller definierade där politiken är tydlig och genom klara procedurer.

      Tabell 2 Fem skillnader mellan agila och disciplinära metoder (Engwall, Jacobsen, 2007 refererar Boehm & Turner, 2003).

      4. Slutord

      Att avgöra vilken metod som lämpar sig bäst till vilket projekt tycks vara ganska svårt. Visserligen så visar det ovan beskrivna ganska bra på vilket sätt man kan värdera olika projekt, och vad som kan vara det bästa alternativet. Men som alltid när det gäller projektarbete, så är det erfarenheten som är avgörande anser jag personligen. Erfarenhet av projektarbete från organisationens sida, erfarenhet från projektledarens sida, och sist men inte minst erfarenhet från projektmedlemmarnas sida. Enligt min tolkning så ställer det agila synsättet större krav på självgående och högre enskild kompetens än i ett traditionellt styrt projekt.

      5. Referenser

      Engwall, Emma. Jacobsen, Björn. (2007). Agil systemutveckling – en jämförelse mellan den agila och traditionella projektledaren. [Elektronisk] Tillgänglig: http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0002600.pdf [2009-08-24]

      Guide.se (2009). Ledning, coachning och deltagande i agila projekt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.guide.se/pages/SubPage____945.aspx [2009-08-24]

      Guide.se (2008). Vad du vinner på agila projektmetodert. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.guide.se/upload/Kunskapsbrev/Kunskapsbrev%20maj%202008.pdf [2009-08-24]

      Gustavsson, Tomas (2007) Agile – konsten att slutföra projekt. Karlstad. TUK Förlag AB

      Koch, A., (2005). Agile Software Development : Evaluating the Methods for Your Organization. Norwood, MA, USA: Artech House Inc.

      Larsson, Andreas (2005). Vad är agila metoder? [Elektronisk] Tillgänlig: http://www.responsive.se/material/vad%20ar%20agila%20metoder.pdf [2009-08-24]

       

      Resultat: G
      Hej! Jag har läst din rapport. Formalia, språk och omfattning är bra. Innehållsmässigt så tar du upp "bra" saker och har använt många relevanta referenser. Någon var ny även för min del. Just ditt resonemang kring vad en del författare har skrivit, är styrkan i din rapport. Jag tror att just relationen till kunden är den svåraste rågan att lösa. Agilt kräver att kunden är engagerad och inte behöver gömma sig bakom en kravspec. Ett mkt bra arbete! Godkänd mvh Björn

       

      Uppgift 4 - Planering av fältstudie

      Uppgift 4 – Projektledning, 7,5 poäng.

      Planering av fältstudie av projektledning och projektarbete

      I kursen Projektledning 7,5p skall studenten få en förståelse för hur projektarbete och projektledning går till i praktiken – planering, genomförande och avrapportering. I denna uppgift ges studenten möjlighet att dels själv få planera, genomföra och avrapportera ett miniprojekt, dels ges en inblick i hur ett företag eller en organisation hanterar uppdrag i projektform..

      Uppgiften

      I uppgiften skall studenten planera en studie av en organisation/företag som kontinuerligt bedriver arbete i projektform. Valet av organisation/företag är helt upp till studenten att göra. Det kan exempelvis vara konsultföretag, elektronikföretag, bygg/verkstadsföretag, men även företag inom detaljhandeln eller någon annan organisation kan bedriva sin verksamhet mer eller mindre i projektform. Vid valet av företag/organisation är det viktigast att studieobjekts verksamhet kretsar kring projektarbete, inte vad verksamheten i sig går ut på. Oavsett vilken/vilket organisation/företag man väljer är det viktigt att säkerställa att det finns möjlighet att få svar på de frågor man har om projekthanteringen. Har inte organisationen/företaget tid får man leta efter något annat studieobjekt.

      När valet av företag/organisation är gjort skall studien planeras och sedan avrapporteras i ett Planerings-PM. I Planerings-PM:et skall miniprojektet som helhet beskrivas och presenteras, exempelvis bör områden som syfte, begränsningar, krav, beskrivning av det valda företaget/organisationen, tidsplanering, angreppssätt, samt vad slutprodukten skall bli, avhandlas. Använd gärna olika tekniker, exempelvis Gantt-schema, för att visualisera planeringen.

      Uppgiften löses enskilt. Handledning erhålls via WebCT-mail. Uppgiften kan med fördel diskuteras i diskussionsforumet. Uppgiften utformas som en PM/minirapport (max 5 sidor inkl bilagor) enligt den ”template” som finns på kursens startsida. När Planerings-PM:et är godkänt kan nästa steg i projektet påbörjas – själva genomförandet (se uppgift 4).

       

      clip_image001[8]

      Uppgift 4 - Projektledning

      Planeringsrapport fältstudie

      Datum: 2009-09-08

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Handledare

      Ulrica Löfstedt

      Examinator

      Ulrica Löfstedt

      Innehållsförteckning

      Projekttitel.. 2

      Projektanordnare. 2

      Projektledare. 2

      Kontaktperson om annan än projektledare. 2

      Projektgrupp.. 2

      Tidplan.. 2

      Målgrupp och antal deltagare. 2

      Bakgrund.. 2

      Kort om företaget.. 2

      Syfte. 3

      Mål.. 3

      Avgränsningar.. 3

      Aktiviteter.. 3

      Informationsplan.. 3

      Förväntade effekter och resultat.. 4

      Projektredovisning och uppföljning.. 4

      Bilagor.. 5

      Bilagor

      Bilaga 1. Gantschema

      Bilaga 2. Personresurser

      Bilaga 3. PERT

      Projekttitel
      Studie av projektarbete i VVS-företaget Söne Rör AB

      Projektanordnare
      Mikael Larsson inom ramen för kursen Projektledning på Mittuniversitetet.

      Projektledare
      Mikael Larsson

      Framnäsvägen 20C

      531 54 LIDKÖPING

      0510-12115/0708685343

      Kontaktperson om annan än projektledare
      VD Roland Larsson Söne Rör AB (Respondent)

      Barölet Söne

      531 97 LIDKÖPING

      0510-531053

      Projektgrupp
      Enbart projektledaren ingår i projektet/studien

      Tidplan
      Se Gantschema Bilaga 1.

      Målgrupp och antal deltagare
      Lärare och studenter på MIUN och andra intressenter. Projektet/studien kommer att utföras av projektledaren enbart och en intervju kommer att utföras, med VD för det tänka företaget.

      Bakgrund
      Projektet/studien ingår som ett delmoment i kursen Projektledning på Mittuniversitetet Härnösand. Att just ett byggföretag/VVS-företag valts som studieobjekt beror dels på projektledarens tidigare erfarenheter inom denna bransch, samt att ett intresse för agila metoder uppstått hos projektledaren vid studier av litteratur. En undersökning om huruvida detta sätt att hantera projekt inom byggbranschen existerat långt innan begreppet agil projektledning uppfanns anses vara av intresse att utföra.

      Kort om företaget

      Söne Rör AB är ett företag inom VVS-branschen. Företaget grundades 1959 och har sedan dess verkat i branschen. Det är ett familjeföretag med i dagsläget 6 anställda, fem montörer och en administratör. Man är verksam på en lokal marknad, och har en omsättning, normalt, på ca 7 miljoner kr. Man har ingen uttalad policy om att man jobbar projektorienterat, men vid informella samtal så har det framkommit att det med utgångs punkt i den litteratur som ingått i kursen Projektledning på MIUN, är just det man gör, och mycket talar för att man länge använt sig av agila arbetsmetoder.

      Syfte
      Syftet med studien/projektet kan anses vara två stycken. Dels ska projektledaren försöka få en ökad förståelse för projektarbete i valda företag, samt i det stora hela. Speciellt fokus kommer att läggas på Agila arbetsmetoder. Detta kan ses som syfte nummer två, att visa att agila arbetsmetoder inom projektarbete existerat länge inom byggbranschen, men speciellt då inom det valda företaget.

      Mål
      De mål som ska uppnås inom detta projekt är att avrapportera de slutsatser som kommits fram till i studien i en rapport på max 10 sidor. Ett annat mål är att försöka skapa en ökad förståelse och insikt för projektarbete för projektledaren och andra intressenter.

      Avgränsningar

      Enbart en intervju kommer att genomföras, med VD för företaget, då det är han som planerar alla aktiviteter i företaget. Studien kommer att koncentrerar sig till det agila arbetssättet, dock kommer jämförelser med ett traditionellt utförande av projekt att ske när så anses nödvändigt.

      Då det enbart handlar om en intervju kommer ingen bandupptagning att ske, och inte eller kommer det ske någon transkribering av nämnda intervju. Risken att missa nyanser är minimal då det bara handlar om en intervju.

      Aktiviteter

      · Projektplanering

      · Intervju

      · Sammanställning av resultat

      · Rapportskrivning

      · Rapportinlämning

      Informationsplan
      Projektplaneringen kommer att avstämmas med ansvarig lärare på MIUN för godkännande. Slutrapporten kommer att lämna in till den samma samt till det undersökta företaget.

      Förväntade effekter och resultat
      Förhoppningen med detta projekt är att kunna visa att agila arbetsmetoder har använts länge i det valda förtaget, och att det är ett arbetssätt som är det naturliga inom vald bransch.

      Projektredovisning och uppföljning
      Projektet/studien kommer att redovisas med en skriftlig rapport som kommer att inlämnas till ansvarig lärare senast 28/8 2009.

      Bilagor

      Bilaga 1. Gantschema

      clip_image003[4]

      Bilaga 2. Personresurser

      clip_image005

      Bilaga 3. PERT

      clip_image007

       

      Resultat: G
      Hej, En planering som är bra och innehåller de delar som den bör göra. Lycka till med studien! Mvh Ulrica

       

      Uppgift 5- Fältstudie PM

      Uppgift 5 – Projektledning, 7,5 poäng.

      Uppgift – Fältstudie PM

      I själva genomförandefasen skall information kring den/det valda organisationen/företaget inhämtas. Detta kan göras på lite olika sätt, exempelvis så kan man undersöka om företagets årsredovisning finns utlagd på nätet eller går att beställa gratis från någon distributör. För ytterligare mer information om företaget, affärsområden, sök information via Internet, tidningar, tidskrifter, rapporter mm. Innan detta arbete påbörjas bör ni dock vara säkra på att ni kan få komma på besök på organisationen/företaget.

      När det gäller insamlingen av information kring projekthanteringen så är intervjuer att föredra. Intervjufrågorna bör beröra två huvudsakliga områden (minst) och det är dels bakgrundsfakta kring organisationen och dess arbete, dels aspekter på projektarbete och projektledning.

      Exempel på frågeställningar:

      · Inom vilken bransch arbetar man?

      · Vilken affärsidé/uppdragsverksamhet har företaget/organisationen?

      · Antal anställda, årsomsättning mm?

      · Hur är företaget organiserat?

      · Vilka kunder arbetar man med?

      · Vilken typ av uppdrag bedrivs som projekt?

      · Vilken projektlednings/styrningsmetodik används?

      · Har företaget/organisationen någon speciell form för projektarbete?

      · Kommuniceras upparbetad kunskap mellan olika projekt?

      · Har företaget någon egen utbildning för projektledare eller ses sådan utbildning som meriterande?

      · Vem är lämplig som projektledare?

      · Hur sätts en projektgrupp ihop?

      · Svårigheter och fallgropar med projekt

      Detta var ett förslag på olika frågor men det står er naturligtvis fritt att skapa ett frågebatteri som passar er och den organisation ni skall studera. Inför intervjun bör ni skapa ett frågeformulär så att besöket blir effektivt och tidsbesparande. Frågorna bör skickas innan besöket så att den som ska besvara dessa kan förbereda svaren.

      När själva studien är klar skall ett PM skrivas där först och främst resultatet av fältstudien skall dokumenteras och diskuteras. I PM:et presenteras organisationen/företaget samt dess projekthantering, kurslitteraturens perspektiv på projektarbete och projektledning, samt vilka likheter/skillnader det finns mellan kurslitteraturen och organisationens/företagets sätt att hantera projekt. Dessutom bör någon diskussion föras kring hur organisationen/företaget skall kunna förbättra sin projekthantering. Det är även intressant att diskutera hur miniprojektet avlöpte, problem som uppstod etcetera (självvärdering).

      Uppgiften löses enskilt. Handledning erhålls via WebCT-mail. Uppgiften kan med fördel diskuteras i diskussionsforumet. Uppgiften utformas som en PM/minirapport (max 10 sidor inkl bilagor) enligt den ”template” som finns på kursens startsida.

       

      clip_image001[10]

      Uppgift 5 - Projektledning

      Fältstudie av projektarbete i

      Söne Rör AB

      Datum: 2009-09-08

      Författare

      Larsson Mikael 711113

      Handledare

      Ulrica Löfstedt

      Examinator

      Ulrica Löfstedt

      Innehållsförteckning

      1. Inledning.. 2

      1.1. Syfte. 2

      1.2. Metod.. 2

      1.3. Problemformulering. 2

      2. Teoretiskt ramverk.. 2

      2.1. Agil projektmetodik.. 3

      2.2. Agila metoder. 3

      2.3. Agiles 12 Principer. 4

      2.4. Agil projektledning. 5

      3. Empiri 5

      3.1. Företaget.. 5

      3.2. Kunduppdrag i korthet.. 5

      3.3. Arbetar man efter någon projektmodell i företaget?. 6

      3.4. Organisationen och det agila synsättet.. 6

      4. Analys/resultat.. 7

      5. Diskussion.. 8

      6. Slutord.. 8

      7. Referenser.. 9

      Figurer

      Figur 1 Agilt kontra traditionellt (Guide.se, 2009) 3

      Bilagor

      Bilaga 1. Intervjuplan

      1. Inledning

      Sättet att arbeta Agilt när det gäller systemutveckling och annan produktutveckling har växt sig allt starkare under det senaste decenniet. Men frågan är om detta är ett nytt sätt att arbeta på eller om det har existerat länge, men då inom andra branscher. Denna rapport har med hjälp av djupintervju av en respondent på ett Vvs-företag, kommit fram till att det sätt man där arbetar har mycket gemensamt med det agila tankesättet, men att det också finns vissa skillnader.

      Rapporten inleds med att redovisa syfte, metod och frågeställning. Därefter redovisas den teoretiska referensramen. En kortare sammanfattning av det som framkom under intervjun redovisas under emperiavsnittet. Under analysdelen kopplas empirin samman med teorin, och det hela avslutas med en diskussion och några slutord.

      1.1. Syfte

      Att försöka visa på att det agila synsättet har haft en naturlig del inom valt företag under en längre tid, långt innan detta blev en beteckning för visst systemutvecklande.

      1.2. Metod

      Det angreppssätt som använts är av en kvalitativ art, med djupintervju som metod. Då uppgiftens art inte kräver flera intervjuer, så har det ansetts vara tillräckligt att genomföra denna intervju med VD för företaget. Anteckningar har förts under tiden som intervjun utförts, för att senare kunna sammanfatta det viktigaste som framkommit under rubriken 3. Empiri.

      1.3. Problemformulering

      Är sättet man jobbar på inom valt företag att jämställa med ett agilt angreppssätt?

      2. Teoretiskt ramverk

      Då undertecknad i en annan uppgift som ingår i den kurs på Mittuniversitetet som också denna uppgift ingår i redan beskrivit Agil projektmetodik och Agilt projektlederi, så har detta material kopierats rakt av från den uppgiften (Larsson, 2009).

      2.1. Agil projektmetodik

      Några av grundpelarna i det agila arbetssättet är att arbeta i korta iterationer, där varje iteration fokuserar på den för kunden viktigaste och mest användbara funktionaliteten. Ett tätt samarbete med beställaren är den viktigaste framgångsfaktorn. Detta leder till ett arbetssätt där anpassning till förändrade krav blir ett naturligt inslag i utvecklingen – de agila metoderna ger möjlighet till snabb respons på nya önskemål från marknaden. De agila metoderna bygger på praktiska erfarenheter som har visat sig fungera bra, öka produktivitet och förbättra kvalitet. Då de traditionella utveck­lingsmetoderna utgår från fastställd funktionalitet, vänder de agila metoderna på detta och fokuserar på att leverera mesta möjliga kundnytta – på fastställd tid och utifrån givna resurser se figur 1 nedan, (Guide.se, 2009).

      clip_image003[6]

      Figur 1 Agilt kontra traditionellt (Guide.se, 2009)

      Tomas Gustavsson presenterar tre argument för agil projektmetodik (2007):

      · Nytta per krona – att göra det viktigaste först ger mest nytta för pengarna

      · Flexibilitet – förändringar kan snabbt beslutas om och i god tid från kunden sida.

      · Tydlighet – dagliga uppföljningar vilket underlättar styrningen.

      2.2. Agila metoder

      Det finns ett antal olika modeller och metoder som alla grundar sig i ett agilt förhållningssätt. Nedan listas några av de metoder som idag finns att tillgå (Larsson, 1995):

      • XP (Beck)
      • DSDM (DSDM Consortium)
      • Scrum (Schwaeber)
      • Lean Software Development (Poppendieck)
      • Crystal Methods (Cockburn)
      • Adaptive Software Development (Highsmith)
      • Feature Driven Development (De Luca)
      • ICONIX (Rosenberg)
      • AUP (Ambler)
      • EssUP (Jacobson)
      • MSF4ASD (Microsoft)

      Vad som är kännetecknande för alla är dock att de är (Larsson, 1995):

      • Iterativa och inkrementella
      • Tydliga kvalitetskriterier

      · Tillåter kreativitet

      2.3. Agiles 12 Principer

      År 2001 så samlades 17 stycken IT-gurus för att gemensamt komma fram till hur effektiv mjukvaruutveckling skulle bedrivas. Detta resulterade i det agila manifestet (Gustavsson 2007, s.22. Engwall & Jacobsen 2007 s.24):

      • Individuals and interactions over processes and tools
      • Working software over comprehensive documentation
      • Customer collaboration over contract negotiation
      • Responding to change over following a plan.

      men senare så tillkom också några principer om vad det agila synsättet innebär (Larsson, 1995):

      1. Vår högsta prioritet är att tillfredsställa kunden genom att tidigt och kontinuerligt leverera mjukvara som ger kundnytta.

      2. Vi välkomnar kravförändringar, även sent i utvecklingen. Agila processer utnyttjar förändring för att ge kunden konkurrensmässiga fördelar.

      3. Leverera fungerande mjukvara regelbundet, med några veckors eller månaders intervall, med företräde för det förstnämnda.

      4. Affärsfolk och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen genom hela projektet.

      5. Bygg projekt runt motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver och lita på att de får jobbet gjort.

      6. Det effektivaste och mest verksamma sättet att förmedla information till och inom en utvecklingsgrupp är via samtal ansikte mot ansikte.

      7. Fungerande mjukvara är det primära måttet på framsteg.

      8. Agila processer förordar hållbar utvecklingsverksamhet. Beställare, utvecklare och användare skall kunna hålla samma utvecklingstakt i all framtid.

      9. Ständig uppmärksamhet på teknisk expertis och bra design gör oss mer agila.

      10. Enkelhet - konsten att maximera mängden ej utfört arbete - är väsentlig.

      11. Den bästa arkitekturen, behovsbilden och designen kommer från självorganiserande grupper.

      12. Med jämna mellanrum reflekterar gruppen över hur de ska bli effektivare, och justerar sitt beteende därefter.

      2.4. Agil projektledning

      Väldigt förenklat kan man säga att agil projektledning handlar om att minska ner på möten och administration och istället ägna tiden åt pudelns kärna, nämligen att utveckla systemet eller produkten (Guide.se, 2008). Arbetet utförs i iterationer, där varje iteration, eller delleverans utvärderas innan nästa iteration påbörjas. På det viset så kan kunden komma med nya krav och förslag, vilka kan implementeras i nästa delleverans. Detta leder också fram till ytterligare en viktigt faktor inom agil utvecklingsmetodik, nämligen att det system eller produkt som kunden efterfrågar ska kunna användas så fort som möjligt. Det vill säga att det som levereras ska kunna testas av kunden för en utvärdering, vilket kan leda till nya krav osv.

      Ytterligare ett synsätt inom agil projektmetodik är att det är komplext att driva projekt (Gustavsson, 2007 s.51), vilket gör att man försöker förenkla så mycket det bara går. Vissa menar att de som anammat agila metoder är emot processer, men detta är enligt Engwall och Jacobsen (2007, refererar till Koch 2005), fel. Varje agil metod har sin specifika process att följa, vilket är ytterst viktigt att följa om några fördelar ska kunna dras av metoden.

      3. Empiri

      Under denna rubrik så presenteras i korthet det som framkom under intervjun med respondenten i vald organisation.

      3.1. Företaget

      Söne Rör AB är ett familjeägt företag inom VVS-branschen (VVS – Värme, Ventilation och Sanitet). Företaget grundades på 50-talet, och har sedan dess genomgått 2 ägarbyten, vilket gör att det idag är tredje generationen som äger och driver företaget. I dagsläget är man sex stycken anställda på företaget, VD inräknat. En av de anställda har en helt administrativ funktion, medan de övriga fem är montörer. Deras kunder är främst privata hushåll och mindre industrier. De uppdrag man åtar sig är allt från service på befintliga installationer till nyproduktion/nyinstallation.

      3.2. Kunduppdrag i korthet

      Ett typiskt förfarande vid ett nytt kunduppdrag är som följer: kunden kontaktar VD på företaget för en förfrågan. VD försöker få en överblick över problemet genom att ställa adekvata frågor till kunden. Om VD anser det nödvändigt så företar han sig ett besök hos kunden för att inspektera på plats. I annat fall så skrivs en arbetsorder, en planering i kalander görs om när arbetet ska utföras och en ungefärlig tidsuppskattning görs av VD för hur lång tid uppdraget kommer att ta. Därefter övergår ansvaret till den montör som först har tid att åta sig uppdraget. Montören utför uppdraget på egen hand, såvida inte några större problem infinner sig, då kopplas VD in för att reda ut saken. Efter att uppdraget är slutfört så faktureras kunden med mera.

      3.3. Arbetar man efter någon projektmodell i företaget?

      När frågor om projektmetodik och projektledning tas upp så framgår det tydligt att detta inte är något som man har någon större kännedom eller kunskap om på företaget. Det finns ingen på företaget som har någon direkt utbildning när det gäller dessa områden, dock har VD, genom branschorganisationen, varit på några kurser som ändå berört detta ämne lite grand. Men som VD uttryckte saken: ”Vi jobbar som vi alltid gjort”. Att det skulle vara någon merit att ha kunskap inom dessa områden om man vill börja jobba i företaget ser inte VD. Ansvaret när det gäller kunduppdragen (Vd är noga med att poängtera att de inte kallar det för projekt) delas mellan VD och den montör som utför uppdraget. VD har alltid huvudansvaret, men efter att uppdraget har tagits över av montören så är det denne som sköter kontakten med kunden och beslutar om vad som ska göras eller inte. Några projektgrupper existerar inte enligt VD, bara de få gånger man varit delaktiga i något större byggjobb, där VD då fått ingå i den primära projektgruppen ledd av byggherren. Som nämndes tidigare så jobbar man på företaget som man alltid gjort så någon speciell strategi har man inte, men intervjuaren misstänker att en strategi finns men att denna tillhör de så kallade tysta kunskaperna.

      3.4. Organisationen och det agila synsättet

      När intervjuaren beskriver det agila synsättet mycket enkelt och kortfattat för respondenten så håller han med om att mycket av det tankesätt som finns i detta synsätt skulle gå att överföra till sättet som man jobbar på. Man är alltid flexibel och sätter kundens önskemål i första rummet, vilket betyder att kunden alltid kan göra ändringar, i princip när som helst under ett uppdrag. Man försöker alltid att delleverera saker så att kunden så fort som möjligt, till exempel, ska få tillgång till rinnande vatten i ett hus. Den dokumentation som görs är endast sådan som ställs lagliga krav på från skattemyndigheter och andra organisationer. Visserligen förekommer det skriftliga avtal och annat, men det mesta avtalas på muntlig väg, vilket underlättar ändringar med mera. Denna kommunikation underlättar både för kunden och montören/företaget beställa/leverera rätt saker så att alla blir nöjda. Som VD sa: ”Hellre fråga kunden tre gånger extra, än att leverera något denne inte vill ha, och sedan göra om det hela”.

      Detta var det som framkom vid den intervju som genomfördes. Det är nedkortat och sammanfattat till ett begripligt innehåll, och mycket annat framkom också men som inte anses ha med denna uppgift att göra.

      4. Analys/resultat

      Respondenten anser själv att mycket av det som han fick beskrivet om agila metoder överensstämde ganska bra med sättet som man jobbade på inom hans företag. Dock går det inte att med automatik säga att det handlar om ett agilt arbetssätt. Detta främst för att det saknas kunskaper om projektledning och projektmetodik i företaget, och att det för att kunna säkerställa detta behövs en mer djupgående studie av företaget. Dock kan några saker urskiljas där det ändå går att peka på en viss samstämmighet med ett agilt tänk.

      Ett agilt arbetssätt fokuserar på korta iterationer och att leverera det som är viktigast och mest användbart för kunden. Detta skulle man kunna överföra till företagets sätt att hantera sina uppdrag, där man ofta ser till att kunden till exempel får tillgång till vatten i en byggnad, och att man efter det sen fokuserar på allt annat som ska göras. Också att man hela tiden har en diskussion/dialog med kunden överensstämmer mycket med det agila, där samarbete och kommunikation med kunden är en viktig framgångsfaktor.

      Det agila manifestet och de tolv principer som redogörs för ovan i den teoretiska referensramen, är svår att överföra till en organisation i byggbranschen, då dessa principer fokuserar i stort på mjukvaruutveckling. Men ser man till manifestet så skulle det gå att göra en koppling. Individualitet och interaktion förespråkas på så sätt att man ofta kommer överens med kunden vilket som är det bästa sättet att lösa en uppgift på, samt att montörerna själva har fria händer att lösa dessa på bästa sätt. Det betyder att två olika kunder kan få två helt olika lösningar på i princip samma problem. Visserligen hat man ett regelverk att följa (bygglagen med mera), som styr en del av vad man kan och inte kan göra, men det som faller utanför detta är det fritt att laborera med. Att se till att jobbet blir gjort istället för att diskutera och förhandla om olika lösningar faller också in i det agila tankesättet där man förespråkar att man programmerar istället för dokumenterar. Att vara öppen för förändringar istället för att följa det som man initialt kommit överens om, är också en nödvändighet för att få nöjda kunder.

      När det gäller projektledningen i företaget så är det svårt att kommentera detta, vare sig det gäller ett agilt synsätt, eller ett mer traditionellt. Detta mest beroende på att det inte existerar projekt i den bemärkelsen som man kanske menar när man tänker på projekt. Vd i företaget har alltid det övergripande ansvaret för alla uppdrag som utförs, men montörerna delegeras detta ansvar för varje uppdrag. Då företagets uppdrag också är relativt små så behövs det inga projektgrupper, utan en montör har ofta hand om hela projektet/uppdraget.

      Sättet man jobbar på i företaget är ett sätt som har fungerat bra i generationer och man har inga planer på att ändra detta.

      5. Diskussion

      Syftet med denna undersökning var ju att se om agila metoder har använts i det utvalda företaget långt innan ordet agil uppfanns, och långt innan det blev populärt bland systemutvecklare. Svaret på detta är enligt undertecknad: till viss del. Allt som har med det agila att göra går inte att överföra till byggbranschen, eller det studerade företaget. Men mycket av det. Men för att kunna göra en mer djup analys av detta så skulle man behöva göra en annan typ av undersökning. Kanske en deltagande fallstudie, där man som undersökningsledare deltar i det dagliga arbetet. Detta hade säkert underlättat att dra slutsatser med mera, då insikten och kunskapen om projektmetodik och projektledning var obefintlig inom företaget. Anser jag då att man borde skaffa sig dessa kunskaper? Mitt svar på den frågan är nej. Jag tror inte att detta skulle medföra någon nytta till företaget. Att istället fortsätta på den traditionella vägen anser jag vara det bästa. Om företaget skulle expandera, och kanske ta på sig större uppdrag, skulle säkert detta vara till nytta, men då tror jag också att detta är något som med automatik kommer att införas för att överhuvudtaget klara av att hantera den ökade volymen.

      6. Slutord

      Denna uppgift har föranlett undertecknad att börja fundera på inom vilka andra områden som ett agilt arbetssätt kan vara att föredra framför ett mer traditionellt arbetssätt. Många vinster skulle säkert kunna göras inom flera olika branscher om man gick över till detta synsätt. Det skulle vara intressant att utföra en större och mer djuplodande undersökning inom området, något som kanske någon annan student klan tänka sig göra vid något annat tillfälle.

      7. Referenser

      Engwall, Emma. Jacobsen, Björn. (2007). Agil systemutveckling – en jämförelse mellan den agila och traditionella projektledaren. [Elektronisk] Tillgänglig: http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0002600.pdf [2009-08-24]

      Guide.se (2009). Ledning, coachning och deltagande i agila projekt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.guide.se/pages/SubPage____945.aspx [2009-08-24]

      Guide.se (2008). Vad du vinner på agila projektmetodert. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.guide.se/upload/Kunskapsbrev/Kunskapsbrev%20maj%202008.pdf [2009-08-24]

      Gustavsson, Tomas (2007) Agile – konsten att slutföra projekt. Karlstad. TUK Förlag AB

      Koch, A., (2005). Agile Software Development : Evaluating the Methods for Your Organization. Norwood, MA, USA: Artech House Inc.

      Larsson, Andreas (2005). Vad är agila metoder? [Elektronisk] Tillgänlig: http://www.responsive.se/material/vad%20ar%20agila%20metoder.pdf [2009-08-24]

      Larsson, Mikael (2009). Inlämnad uppgift – uppgift 3 projektledning – agila metoder. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [2009-08-25]

      Bilaga 1. Intervjuplan

      Denna intervjuplan ska fungera som ett hjälpmedel vid intervju av respondent från den utvalda organisationen.

      Syfte: Att få svar på de frågeställningar som anges i problemformuleringen

      Mål med intervjun: Att få en förståelse för den utvalda organisationens syn på projektarbete och projektledning.

      Beräknad tid: ca 30 minuter

      Plats: Intervjun kommer att ske på plats på företaget.


      Nedanstående frågor är en stödmall att följa, dock kan det tänka sig att flera följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. Då intervjuaren haft grundläggande kunskaper inom vald bransch så har vissa frågor inte tagits upp, då dessa ansetts vara ointressanta, både för respondenten och frågeställningen i den rapport som intervjun ska ligga till grund för.

      Frågor:

      1. Basfakta om företaget, när grundandes det, antal anställda, organisationen på företaget

      2. Vilken typ av kunder arbetar man med inom företaget?

      3. Be respondenten beskriva hur ett typiskt kunduppdrag går till.

      4. Har man i företaget någon kunskap/kännedom om olika projektmetodiker?

      5. Är det någon i företaget som har en utbildning i projektmetodik eller projektledning?

      6. Är det en önskvärd kompetens att inneha från den som söker sig till företaget vid ev, nyanställningar?

      7. Hur ser styrningen av projekten ut? Vem är det som leder och hur är ansvaret uppdelat?

      8. Kan man tala om projektgrupp när det gäller de uppdrag som företaget har?

      9. Finns det någon strategi som man följer vid de uppdrag man åtar sig?

      10. Beskriv det agila synsättet för respondenten och be om reflektioner på hur han/hon ser på detta kontra sin egna verksamhet.

      11. Är man en flexibel organisation, det vill säga har ”kunden alltid rätt”?

      12. Löper kommunikationen med kunden under hela uppdraget och kan kunden komma med nya krav eller ändringar i uppdragets utformande?

      13. Om problem uppstår under utförandet av ett uppdrag, vilket är viktigast, att få kunden att omedelbart inse att detta inte går, eller att leverera det som är möjligt, och sedan ta en diskussion med kunden om hur man går vidare?

      14. Hur går ”leveransen” av projektet till? Levereras allt i slutet eller sker det delleveranser? Förtydligande: väntar man med att släppa på vatten tills alla kranar med mera är på plats, eller sker detta successivt, det vill säga man kan leverera fungerande funktion i en del av huset så fort det går, medan andra delar levereras senare?

      Gör en sammanfattning av det som sagts för att kontrollera att jag har uppfattat informanten korrekt på i alla fall de absolut viktigaste punkterna.

       

      Resultat: C
      Hej, Ett välstrukturerat och lättöverskådligt arbete. Inledningen till arbetet är mer av ett abstrakt än en inledning. Syftet är lite oklart beskrivet och hade gärna kunnat vara lite mer preciserat. Bra beskrivning av metod för den empiriska studien om än något kortfattad. Bra att arbetet innehåller ett avsnitt med teorier inom området som en grund för analysen.Rubriken hade dock gärna kunnat vara lite mer "talande". Bra beskrivning av resultatet av den empiriska studien. bra att teori och empiri jämförs i analysen, Dock hade jämförelse kunnat vara lite mer fyllig och resultatet av den empiriska studien hade med fördel kunnat jämföras lite mer konkret mot det teoretiska materialet. Diskussionen är intressant, men hade gärna kunnat vara lite mer omfattande. Lite mer av egna reflektioner hade höjt. Bra att arbetet innehåller referenser i såväl löpande text som referenslista. Bra att intervjumallen är bilagd. Uppgiften är godkänd! Mvh Ulrica

       

      Det var alla delar som ingick i denna kurs.

      //Micke Lidköping vid Vänern