Först presenteras uppgiften, sen mitt inlämnade material och sist examinators bedömning. I denna kurs ingick det också 4 stycken diskussionsuppgifter som ej kommer att presenteras här, dock är alla fyra helt godkända.
Inlämnad uppgift: Deltentamen 1
Ni har under första föreläsningen tagit del av olika perspektiv inom psykologi. Men nu är det tid att vara kritisk och granska perspektiven.
Lyft fram användningsområden inom varje perspektiv, som kan stödja den tekniska utvecklingen.
Era svar skall inkludera källhänvisningar till den litteratur (böcker, artiklar mm.) och övriga källor (tidskrifter, Internet) som Ni har använt er av i er teoridel.
Era svar skall avslutas med att Ni presenterar ett avsnitt med ”egna åsikter”, där Du som kursdeltagare tydligt framför dina egna åsikter och kritiserar de källor Du har använt kring varje perspektiv och användningsområde.
Uppgift 5 – M-I-I
Kritisk granskning psykologiska perspektiv
Datum: 2009-09-18
Författare
Larsson Mikael 711113
Innehållsförteckning
1. Psykologiska perspektiv.. 2
1.2. Beteendepsykologiskt perspektiv. 3
1.4. Psykoanalytiskt perspektiv. 5
1.5. Fenomenologiskt perspektiv. 6
1. Psykologiska perspektiv
Det finns ett antal olika psykologiska perspektiv, som alla har sin specifika utgångspunkt och syn på vad som är av vikt att fokusera på, även om de ofta ”går in i varandra” och kan ofta komplettera varandra (Fäldt, 2001, s.11). Nedan följer ett försök att definiera hur dessa olika perspektiv skulle kunna vara till hjälp vid teknikutveckling.
1.1. Biologiskt perspektiv
Det biologiska perspektivet fokuserar på hjärnans roll när det gäller våra tankar, handlingar och känslor (Löfstedt, 2009). Man har vad som brukar kallas för en ”biologisk grundsyn” på människans psyke (Fäldt, 2001. s.130). Nervimpulser, det endokrina systemet med mera är sådant som studeras och tillskrivs störst betydelse för människans psykiska funktionalitet. Hur skulle detta synsätt kunna vara en tillgång när det gäller tekniska artefakter och teknisk utveckling?
Neurala nät bygger på detta perspektiv, enkelt förklarat. Ett neuralt nät liknar till mångt och mycket det som händer i hjärnan och nervcellerna hos en människa (Westerholm & Åström, 2006, s.55). Neurala nät används idag till exempel inom tillämpningar för mönsterigenkänning och signalbehandling (Westerholm & Åström, 2006, s.55). Det biologiska perspektivet kan också med lätthet, enligt undertecknad, överföras till hur de flesta tekniska artefakter är uppbyggda. För att en dator överhuvudtaget ska fungera så måste den matas med elektriska impulser, ettor och nollor, som den tolkar på ett i förväg bestämt sätt. Likadant anser jag att det är med mekaniska artefakter, till exempel en bilmotor, där en rörelse genererar ytterligare en rörelse osv. Vilket till slut får bilen att rulla. Även om vi inte förstår hjärnans funktion till fullo, så har vi ändå kommit en bra bit på väg när det gäller att ta till vara de enklaste strukturerna som sker i det mänskliga psyket. Men skulle det gå att gå längre? Kanske att vi i framtiden kan koppla ihop hjärnan med tekniska artefakter, och få helt nya upplevelser av den artificiella världen, eller en chans att utöka vår minneskapacitet eller informationsbehandlingsförmåga? I en artikel i reportagebörsen skriven av Johan Frisk (Årtal saknas) så beskrivs hur nanorobotar med mera ska kunna koppla in sig på nervsystemet med mera, så drömmen om detta finns redan.
1.1.1. Personliga åsikter
Det biologiska perspektivet anser jag har haft en mycket stor inverkan på den tekniska utvecklingen redan. Men att som Frisk (Årtal saknas) drömma om nanorobotar och annat tror jag är en utveckling som ligger långt fram i tiden. Och även om tekniken skulle finnas är jag inte helt säker på att mänskligheten skulle vilja ta till sig denna nya teknik. De neurala näten som redan idag är en verklighet, och som många hoppas ska leda till en rejäl skjuts när det gäller artificiell intelligens, tror jag också ligger mycket långt fram i tiden. Och frågan är om vi behöver och vill ha denna utveckling.
1.2. Beteendepsykologiskt perspektiv
Beteendepsykologisk perspektiv eller inlärningspsykologi inriktar sig på just inlärning. Inlärning är en inre process och kan definieras som en ”inre process som leder till någorlunda varaktiga förändringar i upplevelse och beteende” (Fäldt, 2001. s.63). Det finns olika typer av inlärning (Fäldt, 2001 s.63-85):
· Signalinlärning – vi lär oss reagera reflexmässigt på ett stimuli i vår omgivning
· Operant inlärning – en inlärning sker då ett visst agerande från individens sida får vissa följder.
· Social inlärning – den inlärning som sker då människor möts och lever tillsammans.
· Högre former av inlärning – hit hör bland annat tyst kunskap och insikt.
Dessa går sedan att bryta ner i än mindre former om man så önskar. De användningsområden som redan idag är tillämpade utifrån detta perspektiv är till exempel den uppsjö av dataprogram som finns att till för den som vill lära sig om allt mellan himmel och jord. Genom att besvara en fråga rätt eller fel, så kan man bli belönad med att ytterligare funktioner görs tillgängliga eller man får besvara frågor på en mer avancerad nivå. Detta är något som redan tidigt under dataåldern uppmärksammades, se (Granholm, 1997). Också nya produkter har kommit där man verkligen kan tala om att bli bestraffad om man ”gör fel”. Så kallade shock-leksaker och annat har blivit mycket populärt (Hobbex, 2009). Men det största användningsområdet för detta perspektiv kanske ändå är inom produkter som på något sätt ska tillföra en lärdom av något slag. Att det bara behöver vara dataprogram är kanske inte nödvändigt, men det är ändå där jag tror att den största nyttan med detta synsätt kan hittas.
1.2.1. Personliga åsikter
Att bli bestraffad för ett fel man begår anser jag vara helt ok. Om det åtföljs av en förklaring eller en chans att rätta till felet. Därför anser jag att skolan borde satsa mer på den typ av inlärning som man faktiskt kan få med hjälp av datorer och olika dataprogram. Detta har ökat, åtminstone i den skola där min son går, men jag tror ändå att förståelsen och inställningen till detta bland Sveriges skolor och skolledare/lärare är väldigt låg. Att som idag ”bestraffas” med ett lågt betyg i slutet av en termin, är kanske inte det allra bästa. En utveckling där ”bestraffningen” tillsammans med en förklaring och en chans att göra om kommer direkt tror jag skulle gagna alla. Där ser jag en stor utmaning för systemutvecklarna, att ta fram produkter som kan leda till detta.
1.3. Kognitivt perspektiv
Kognition är ett begrepp som innefattar alla de delar som ingår i mänsklig informationshantering. Det handlar om perception, minne, begreppsbildning, resonerande och problemlösning (Fäldt, 2001. s.104). Man kan förenklat säga att det handlar om att ha ett medvetande. Kan en maskin eller en artefakt ha ett medvetande? Det beror på hur man ser på det. Om man bara anser att medvetande har med förmågan att lagra och bearbeta information, så visst, då har datorer och maskiner ett medvetande (Fäldt, 2001. s.104).. Men om vi lägger till begreppet ”att kunna tänka” som en parameter så faller det resonemanget. En dator kan bete sig intelligent, men den är ändå inte tänkande (Fäldt, 2001. s.104).. Men vad kan detta perspektiv då ha för inverkan på den tekniska utvecklingen? Perception handlar om hur vi upplever och bearbetar den information som vi tar till oss genom våra sinnen och vårt minne (Westerholm & Åström, 2006, s.51). Just detta kan vara av yttersta vikt vid design av nya artefakter. Tänk bara på när Microsoft lanserade Windows operativsystem. Deras föregångare DOS, som enbart byggde på textinmatning från användarens sida, ansågs mycket krångligt att lära sig och var inget som gemena man lärde sig. Och på den tiden så var det inte många som hade en dator i hemmet heller. Men så kom Windows, som kombinerade perceptiva inslag såsom vår förmåga att hantera synintryck, ljud och annat (Westerholm & Åström, 2006, s.51-60). Och med ens blev hanteringen av en dator mycket enklare. Idag, med det nya Windows 7, så pratar till och med Microsoft själva om att ”man ska förändra perceptionen” (Aun, 2009). Detta är förstås ett påstående som får tas med en nypa salt, men de är ändå inte helt fel ute. Ytterligare ett stort användningsområde idag är så kallade expertsystem, som ska hjälpa till att fatta ett korrekt beslut i en viss given situation, (Westerholm & Åström, 2006, s.43).
1.3.1. Personliga åsikter
Då jag tidigare läst informatik på HV, så har jag kommit i kontakt med vikten av att utforma system på ett användarvänligt vis. Interface och annat ska vara utformat så att det blir lättbegripligt och lättarbetat. Detta sätt att hantera produktutveckling anser jag har mycket att hämta från det kognitionsvetenskapliga perspektivet. Hur behandlar den mänskliga hjärnan de intryck vi får till oss. Genom att ha detta i åtanke så tror jag att bättre och mer enkla artefakter kan skapas, framförallt inom dataindustrin. Kanske att man behöver gå så långt att man erbjuder olika interface till olika människor, beroende på hur de uppfattar situationen?
1.4. Psykoanalytiskt perspektiv
Freud, Freud, Freud. Vad hade världen varit utan Freud? Förmodligen mycket friskare, men det är inte det detta ska handla om. Utan hur kan Detet, Jaget och Överjaget, det vill säga våra omedvetna känslor, vara till hjälp när det gäller teknisk utveckling. Freud delade alltså in psyket i tre strukturer, de ovan nämnda, i vad han kallade för den strukturella modellen. Detta var en komplettering till den modell, den topografiska, där han delade in personligheten i tre skikt, det medvetna, det vi upplever och är medvetna om. Det förmedvetna, ett skikt mellan det medvetna och det omedvetna som enligt Freud ganska enkelt kan göras medvetet. Och till sist det omedvetna, det som vi inte känner till men som ändå påverkar oss på något sätt (Fäldt, 2001 s197). Detet är det djuriska och mest omedvetna hos människan. Jaget är, enligt Freud, den del av psyket som står i kontakt med omgivningen för att nå största möjliga tillfredsställelse. Överjaget kan översättas med vad vi normalt kallar för samvete. Mellan dessa strukturer ansåg Freud också att det fanns nivåer av censur och annat, (Fäldt, 2001. s.197-200), men det tas inte upp här. Perspektivet handlar också om försvarsmekanismer, som till största delen verkar omedvetet, men som utvecklas av Jaget som ett försvar mot det jobbiga, eller som beskrivs av Fäldt (2001 s.201): ”Det har den dubbla uppgiften att minska ångest och försvara individens identitetskänsla”. Freud ger exempel på 11 stycken försvarsmekanismer.
Om det är som Freud menar, att vi styrs av känslor, sexualitet och aggression, så är frågan hur detta kan påverka teknikutvecklingen. Ska vi göra alla artefakter ”sexiga”? Nja det är säkert ingen bra ide, även om tanken kan vara kittlande, kanske. Men kanske att det ändå kan vara en hjälp när vi utvecklar produkter. Om vi som ett exempel tar de försvarsmekanismer som Freud ställer upp, så är det inte alls långsökt att tänka sig att man i ett datasystem bygger in mekanismer som gör det svårt, eller helt omöjligt, att ”skylla” på någon eller något annat, när man själv gjort fel. Jag tänker på loggar (för ett exempel ang e-postlogg, se http://www.jk.se/beslut/XmlToHtml.asp?XML=Files/7946-06-21.xml&XSL=../xsl/JK_Beslut.xsl ), som registrerar vad en människa förtagit sig på till exempel på Internet under arbetstid. Om en person varit ute på en pornografisk eller annan olämplig sida, är det säkert mer vanligt än ovanligt, att denna person försöker förvara sig på allahanda sätt. Ser vi istället till den strukturella och topografiska modellen, så kanske detta skulle kunna härledas till vår dubbla natur när det gäller just det obehagliga och hemska. Trots att många anser att pornografiska sidor på Internet med mera är av ondo, så blomstrar denna industri. Kanske är det så att Jaget försöker att erkänna att det finns ett intresse för denna sorts information, men att överjaget förhindrar oss att fullt ut erkänna det?
1.4.1. Personliga åsikter
Att egentligen hänföra detta perspektiv till någon reell teknisk utveckling anser jag har varit svårt. Men det kanske är så att all teknik som kommit fram för att tillfredställa våra sexuella känslor på ett eller annat sätt, har med en omedveten dragning till det mörka och fasansfulla. Och att det som ändå håller tillbaka utvecklingen är vårt moraliska överjag, tillsammans med jaget. Vilken av dessa sidor som till sist vinner kampen återstår att se.
1.5. Fenomenologiskt perspektiv
Det fenomenologiska eller humanistiska perspektivet tar sin utgångspunkt i behov och tillfredställelsen av dessa. En av förgrundsfigurerna till detta perspektiv är Abraham Maslow, som utvecklade en ”behovstrappa” som beskriver i vilken ordning vissa behov behöver tillfredsställas för att man ska kunna ta ett kliv upp på trappan (Fäldt, 2001. s.51). Längst ner på trappan befinner sig de mest basala behoven såsom sömn och mat. Högst upp på trappan hamnar behov av självförverkligande. De lägre trappstegen brukar också benämnas bristbehov och de övre för utvecklingsbehov. Förutom de basala behoven har vi alltså också behov av trygghet, social acceptans, att bli respekterad och ett självförverkligande. Åtminstone de tre mittesta stegen i trappan kan man med enkelhet föra över till en teknisk utveckling. Trygghetslarm i hemmen för äldre kommer sig säkert av ett behov att känna sig trygga, även om vissa också menar att dessa enbart tillkommit för att spara pengar från vårdens sida. Vissa dataspel och andra tjänster på Internet uppfyller både våra behov av socialt umgänge och respektbehov. Många historier vittnar om att man på Internet kan vara anonym, men ändå tillhöra en grupp med gemensamma intressen med mera. Msn, Yahoo messenger och Facebook, bara för att ta några exempel, är alla exempel på artefakter som är till för att uppfylla dessa behov. Mobiltelefonen platsar också in på steget sociala behov. Att kunna hålla kontakten med familj och vänner oavsett var man befinner sig har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Ska bli intressant att se vart utvecklingen slutar.
1.5.1. Personliga åsikter
Detta perspektiv är nog det perspektiv som jag lättast kan se att man kan använda för en teknologisk utveckling. Allt handlar om behov, som jag ser det. Ett behov att alltid kunna nå varandra, ett behov att bespara tid med mera. Hade vi inte dessa behov så tror jag inte att den tekniska utvecklingen hade varit så långt fram som den idag är.
2. Referenser
Aun, Fred. (2009). Microsoft Video Site Tackles Windows Perception Problem. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.clickz.com/3633770 [2009-08-25]
Frisk, Johan (årtal saknas). Framtiden. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.reportageborsen.se/texts.php?type_id=1&id=28&text_id=3 [2009-08-25]
Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.
Granholm, Tove. (1997). Att lära kvantitativt med datorn. [Elektronisk] Tillgänglig: http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT-97/LABBAR/13-LABGRP/index.html [2009-08-25]
Hobbex, (2009). [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.hobbex.se/p/pid,3087/t/product.html [2009-08-25]
Löfstedt, Ulrika (2009). Kompendiematerial - Föreläsning 1 – Introduktion. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-25]
Hej,
Ett arbete som beskriver de olika perspektiven på ett bra sätt. Bra att det finns lite exempel på när de olika perspektiven har kunnat/har främjat någon teknisk utveckling. Lite fler praktiska exempel hade dock höjt arbetet ytterligare. Bra att det finns referenser i den löpande texten samt referenslista. Bra med avsnitt med egna reflektioner och kommentarer.
Deltentamen är godkänd!
Mvh Ulrica
Betyg: C
Inlämnad uppgift: Deltentamen 2
Instruktioner:
Under det senaste seklet har teknikutvecklingen varit enorm och människan har haft otaliga ”möten” med ny teknik. Välj ett speciellt ”möte” mellan människa och teknik och beskriv denna. Det kan vara en upplevelse du läst om eller kanske till och med varit med om själv. Beskriv och redogör för hur detta möte kan ha påverkat vår teknikhistoria och beskriv händelsen i relation till dagens samhällsutveckling. Diskutera även hur denna upplevelse kan ha påverkat den enskilda individen. Glöm inte att ange referenser till de källor som Du använder för att besvara frågorna och lösa uppgiften.
![clip_image001[4]](http://lh6.ggpht.com/_M3vaV8XmhAA/SrO6fkx04WI/AAAAAAAABpA/VNMkCBs35eg/s1600-h/clip_image001%5B4%5D%5B2%5D.gif "clip_image001[4]")
Uppgift 6 – M-I-I
Mötet mellan människa och teknik –
Internet och WWW
Datum: 2009-09-18
Författare
Larsson Mikael 711113
Innehållsförteckning
2. Ett historiskt perspektiv av Internets utveckling.. 2
3. Ett personligt möte med Internet och WWW... 3
4. Internets påverkan på dagens samhälle. 3
1. Inledning
Teknikutvecklingen accelererar allt fortare, och för människan blir det allt svårare att hänga med i allt som sker. Innan boktryckarkonsten uppfanns så var det få förunnat att ha koll på vad som skedde utanför den egna lilla byn eller staden. Men så kom Gutenberg och detta förändrades i ett slag. Utvecklingen fortskred inom de tryckta medierna, och så småningom kom också radio och tv, vilket återigen revolutionerade sättet som vi kunde skaffa oss information på. Vi blev ännu mer en del av världen. När Internet slog igen i mitten på 90-talet, så förutspåddes av vissa en explosion av användningsområden, vilket också har visat sig stämma ganska bra. Men frågan är om det är bättre idag än det var innan Gutenberg? Den informationsmängd som har gjorts tillgänglig för den som har bredband och en dator är enorm. Om man på medeltiden hade för lite information, så har vi idag kanske alldeles för mycket information? Oavsett vad man anser så har i alla fall Internet och inte minst WWW betytt mycket för teknikutvecklingen och samhällsutvecklingen för människor. Nedanstående är ett litet försök att redogöra för detta.
2. Ett historiskt perspektiv av Internets utveckling
Till att börja vill undertecknad påpeka att just Internet är ett medium som är i nära konvergens med andra medier, såsom tidningar, radio, tv och film mm. Detta beroende på just Internets möjligheter att presentera olika sorters material på ett enkelt och överskådligt sätt, om man har tillgång till tekniken vill säga. Även den nya teknik som kommer konvergera med Internet. Idag kan man titta på film i mobilerna, man kan ringa med datorns hjälp mm (Milld, 2008. s.7). Internets utveckling är nära förbunden med datorns och utveckling av ny teknik (Milld, 2008. s.1). Och utvecklingen har gått mycket snabbt.
Internets föregångare, så som vi känner det idag, var det så kallade ARPANET, ett nät skapat i USA 1960 (Milld, 2008. s.2). Men Internets stora genombrott kom först kring 1995, efter det att Berner-Lee konstruerat ett hypertextsystem som han kallade WWW (Milld, 2008. s.3). Till Sverige kom Internet i mitten på 1980-talet. 1987-1988 började SUNET använda ett landsomfattande nät mellan universiteten i landet. Detta nät var också förbundet med Internet i USA. Redan 1986 registrerades det första domännamnet under .se (InternetSociety, 2003. s.4). Men det var som sagt inte förrän WWW kom som det stora genombrottet för Internet inträffade. I mitten på 1991-talet började det utvecklas och lanseras kommersiella tjänster riktade till en större publik på Internet. Visserligen var den största användningen fortfarande förmedling av information inom forskning och utbildning mm, men en våg hade nu börjat som skulle visa sig växa sig allt starkare (InternetSociety, 2003. s.4).
I takt med att tekniken har utvecklats ytterligare vad gäller datorkapacitet och kanske framför allt bredbandets intåg, så har nya och alltmer avancerade tjänster lanserats (Milld, 2008. s.6). Idag kan man i princip använda datorn och Internet till vad som helst när det gäller olika medietyper. Man läser idag tidningen på Internet, tittar på filmer, lyssnar på musik, spelar spel mm. Möjligheterna tycks outsinliga och vad framtiden bär med sig i sitt sköte vet väl endast Bill Gates och hans medarbetare. I takt med att allt mer tjänster erbjöds så ökade också användningen lavinartat. Till en början så räknade man med att Internetanvändningen fördubblades varje år i Sverige. Denna takt har väl avmattats något idag, men man kan se en markant ökning fortsättningsvis också (InternetSociety, 2003. s.4). Frågan är om det ”möte” som Berner-Lee hade med denna nya teknik förändrat sättet som vi lever på, sättet som ny teknik utvecklas på och sättet som vi som individer upplever samhället.
3. Ett personligt möte med Internet och WWW
När jag började studera på komvux 2001, så hade jag aldrig varit i kontakt med Internet eller www tidigare. Dator hade jag använt tidigare, bland annat i mitt jobb som CNC-programmerare, så den var inget jag var oinvigd med. Men i en av de kurser jag läste på komvux, så ingick det att lära sig om hur man hanterar Internet mm. Och för mig så öppnade sig en helt ny värld. Att man kunde göra så otroligt mycket på Internet, hade jag ingen aning om. Den bild jag hade var att det handlade om ungdomar som satt och spelade dataspel och hackade sig in i CIA:s stordator. Men ack så fel jag hade. I och med detta möte med Internet och www så förändrades mitt sätt att se på datorer och nyttan med de samma. Från att ha sett WWW som en leksak, så började jag så smått att använda den till alltmer ”avancerade” uppgifter. Idag lever jag med datorn och Internet. Jag betalar mina räkningar, handlar, kollar på film, läser böcker, ja säg nått jag inte gör med datorns hjälp? Från att ha gått omkring i ett mörker så öppnades en helt ny värld för mig den där dagen 2001. Och det är jag väldigt tacksam för.
4. Internets påverkan på dagens samhälle
Att Internet och WWW har haft en stor inverkan på dagens samhällsutveckling tror jag att de flesta är eniga om. Idag så utvecklas hushållsapparater, allt från frysar till ugnar, med egna IP-nummer, allt för att man via Internet eller ett LAN (Local Area Network), ska kunna kommunicera med sin frys eller värmeanläggning (Mellgren, 1999). En utveckling som de flesta hade skrattat åt för bara 20 år sedan. Datachipen finns snart sagt överallt och i allt runt omkring oss. Å nu börjar man prata om nanorobotar som ännu en gång kommer att revolutionera kommunikationen mellan människa och teknik (Frisk, årtal saknas).
Men om vi ska se till WWW och Internets påverkan på samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen, så tror jag att det är många som liksom jag haft en aha-upplevelse av detta fenomen (se ovan). Fördelarna med denna teknik har blivit alltmer uppenbara, och idag så efterfrågas alltmer tjänster och produkter som antingen har med Internet och WWW att göra eller som levereras med hjälp av denna teknik. Banktjänster går idag att utföra uteslutande via Internet. Kontakter med myndigheter likaså, och denna utveckling kommer att ta än mer fart då e-tjänsterna (Fernvall, 2004) byggs ut alltmer inom kommuner och landsting. Men är den utveckling bara av godo? Vissa menar att övergången till e-tjänster och annat har gjort att människor har blivit uppsagda från sina tjänster, och att arbetsstyrkan i banker med mera har minskat. Andra säger dock motsatsen, att jobben har ökat tack vare Internet, men att de har förändrats (Persson et,al, 2001). Säkerhetsriskernas har också ökat vid till exempelvis handel över Internet, men detta är något som man ständigt arbetar med att förbättra från handlarnas håll (Geiser, 2009).
Tillgången till information har också ökat, både på gott och ont. Idag svämmas vi över av allehanda information på Internet, varav allt inte kanske är det bästa. Källkritik är ett ord som har fått en ny innebörd, inte bara för de som läser på universitet eller skriver allehanda avhandlingar. Idag måste alla lära sig att vara källkritiska, då det som trillar in i databurken, kanske inte alls har någon relevans, eller är sant (Leht & Thuren, 2000). Brottsligheten har också förändrats, och tagit sig in i den digitala tidsåldern. Bedrägerier och annat utförda med datorn och Internets hjälp ökar för var dag som går, och nya hjälpmedel för att spåra upp dessa måste utvecklas. Detta har i sin tur lett till en ny sorts poliser, webbpoliser, som ska spåra olagligheter på webben (Thunkvist, 1999). Att ta upp all den påverkan som Internet och WWW haft på samhället och teknikutvecklingen går inte i en uppgift av denna storlek. Men påverkan är och har varit stor, och kommer så att fortsätta vara under en överskådlig framtid.
5. Påverkan på individen
Hur har Internet och WWW påverkat den enskilda individen? Ja många har säkert insett vilka fördelar det finns med Internet, liksom jag själv gjorde en gång. Det har blivit enklare att utföra vissa saker såsom bankärenden med mera, och man kan på ett helt annan sätt hålla kontakten med vem man vill, via e-post eller andra sätt. Att se den praktiska nyttan med Internet är inte så svårt. Men har WWW och Internet haft en djupare inverkan på oss som individer? Vissa hävdar att vi kommer att få se ökade klyftor i samhället mellan de som har tillgång till Internet och de som inte har det. Digital divide eller digitala skiljelinjen på svenska är något som diskutera flitigt, och vad man kan göra för att inte vissa människor ska hamna utanför det ”nya” samhället (Larsson, 2009). En ökad isolering talas det också om. Man menar att med ett ökat Internetanvändande så kommer de sociala kontakterna att minska. Andra hävdar dock tvärtom, att dessa kommer att öka, beroende på att det är enklare att ta kontakt på Internet, inte minst om man vill vara anonym av någon anledning. Detta skulle betyda att de som tidigare inte varit sociala kan få en chans att också ha ett socialt liv, om än bara på nätet (Lundblad, 2003). Som ett personligt exempel kan nämnas Facebook, en sight på Internet som är byggd som en social applikation. Där är de flesta av mina vänner tillgängliga dygnet runt, på ett eller annat sätt. Kontentan av detta är att när man besökt en vän, så behöver man inte vänta till nästa gång man ses för att följa vad denne gör. Man vet direkt vad som händer och sker i dennes liv då allt spelas upp på Facebook och liknande sidor. Kanske en oroande utveckling i och för sig, att allt fler delger sitt liv ocensurerat, men kanske att det också är en del av det nya samhället. Förr fick man bekräftelse när man rörde sig i sina sociala kretsar, vilka var relativt små. Idag har de flesta ett stort nätverk av ”vänner” så då kanske det gäller att synas ”att sticka ut” i mängden?
6. Slutord
Internet och WWW har revolutionerat informationshanteringen på både gott och ont. Att se tillbaka på den teknikutveckling som varit på området de senaste 15 åren är osannolikt. Visserligen så har inte Internet och WWW utvecklats så mycket i sig, utan vad det handlar om är de tjänster och annat som bygger på denna teknik. Och jag tror att vi bara sett början ännu. Och frågan är när nästa revolution kommer? WWW börjar bli till åren nu, är det inte dags att komma med nått ännu bättre?
7. Referenser
Fernvall, Eva. (2004). SOU2004:56. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/23/19/95d852b3.pdf [2009-08-26]
Frisk, Johan. (årtal saknas). Framtiden. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.reportageborsen.se/texts.php?type_id=1&id=28&text_id=3 [2009-08-26]
Geiser, Kristoffer. (2009). Bedrägerier och säkerhet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ehandel.com/ehandel/visa-nyhet/visa-nyhet.php?item=cms_1-s1/143&group=cms_1_grp-s1/95 [2009-08-26]
Internet Society (2003) Vem gör vad i Internetsverige [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isoc.se/sajt/bilder/pdf/vem%20g%F6r%20vad.pdf [2009-08-25]
Larsson, Mikael. (2009). IT och samhällskonsekvenser. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mickes-skola.blogspot.com/2009/02/diskussionsuppgift-moment-8-kic501.html [2009-08-26]
Leth, Göran, Thuren Torsten (2000). Källkritik för Internet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.psycdef.se/Global/PDF/Publikationer/kallkritid%20for%20internet.pdf [2009-08-26]
Lundblad, Nicklas. (2003). Internet ökar det sociala kapitalet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_77541.svd [2009-08-26]
Mellgren, Erik. (1999). Smart frys håller ordning i hemmet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3065.ece [2009-08-26]
Milld, Jan (2008) Internets historia [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bgf.nu/historia/6/internet.html#2 [2009-08-25]
Persson, Thomas, et.al (2001). Bank på Internet – bakomliggande strategier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://i97thope.island.liu.se/Bank%20p%E5%20Internet%20-%20bakomliggande%20strategier.doc [2009-08-26]
Thunkvist, Jon. (1999). Internetpolis bevakar nätet dygnet runt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article5123.ece [2009-08-26]
Hej,
Ett intressant arbete som presenterar en viktig teknikutveckling som haft stor påverkan på individen och samhället i stort. Bra beskrivning av själva tekniken samt ditt eget möte med den. även bra diskussion kring hur teknikutvecklingen kan ha påverkat såväl individ som samhället. Bra att det finns referenser i såväl löpande text som i referenslista.
Deltentamen är godkänd!
Mvh Ulrica
Betyg: B
Inlämnad uppgift: Deltentamen 3
Instruktioner:
Enligt forskning så består vår livsroll av en privatroll, en yrkesroll och en medborgarroll. Vad innebär dessa roller? Hur är rollerna formade idag och hur de var formade för ca 10 år sedan. (Hur stor ”plats” tar respektive roll i den totala livsrollen?) Kommer vi att tillbringa mer tid i hemmet i framtiden (pga ex ändrade arbetssituationer, den tekniska utvecklingen som erbjuder nya möjligheter)? Vilka effekter kan det i så fall ha på människan? T ex mer kontinuerlig kontakt med vänner? Social isolering? Förändrad självuppfattning? Starkare familjeband? Andra effekter, positiva och negativa?
- Attityder och värderingar
- Psykiska reaktioner
- Fysiska reaktioner
- Positivt för individen
- Negativt för individen
![clip_image001[6]](http://lh6.ggpht.com/_M3vaV8XmhAA/SrO6hb5FFdI/AAAAAAAABpI/2v-vXHR1pIk/s1600-h/clip_image001%5B6%5D%5B2%5D.gif "clip_image001[6]")
Uppgift 7 – M-I-I
Livsroller
Datum: 2009-09-18
Författare
Larsson Mikael 711113
Innehållsförteckning
1. Inledning
Vår så kallade livsroll går att dela in i tre underroller, men som alla går in i varandra, mer eller mindre i olika situationer. Dessa roller är privatrollen, yrkesrollen och medborgarrollen. Hemmet anses vara det centrala navet i vår livsroll, där alla rollerna existerar och har sin självklara plats. Under nedanstående rubriker kommer de olika rollerna att presenteras med fokus på attityder och värderingar inom varje roll, vilka psykiska och fysiska reaktioner som kan vara kopplat till rollerna och vad som kan anses vara positivt eller negativt för individen i respektive roll (Löfstedt, 2009a).
2. Livsroller
Närhelst vi lever i ett socialt sammanhang så tilldelas vi en roll. Denna roll har mycket med vilka förväntningar som riktas mot oss i just den specifika positionen, snarare än vem vi egentligen är som person (Fäldt, 2001. s.162). I en kandidatuppsats så refereras Granér och dennes definition på en roll: ”det beteendemässiga uttrycket för det mönster av förväntningar och egna behov som är förbundet med en viss ställning i ett socialt system” (Andersson & Petersson, 2009). Livsrollerna anses vara tre till antalet, privatroll, yrkesroll och medborgarroll. Dessa roller kan man sen dela in i flera underliggande, såsom könsroll, elevroll med mera, men vi koncentrerar oss på de tre huvudrollerna i detta arbete.
Privatrollen är den roll man innehar i det egna hemmet, tillsammans med vänner, bekanta, inom idrotten med mera. Denna roll har på senare tid allt mer smällt samman med yrkesrollen, den roll som man kan koppla till det yrke man har, om man ska tro forskning gjord på området (Danielsson, 2002). Denna konvergens har fått till följd att allt fler människor har svårt att skilja på fritid och arbetstid. Många av arbetskamraterna är också de vänner man umgås med på fritiden, vilket gör att diskussioner om arbete på fritiden, och vice versa är mycket vanligt. Att alltid vara tillgänglig för arbetskamrater och chefer är också en konsekvens av de mer sammansmälta rollerna (Danielsson, 2002). Detta tros vara en konsekvens av den alltmer tekniska utveckling som gör att vi blir anträffbara oavsett var vi befinner oss på jordens yta.
Privatrollen och medborgarrollen är också allt mer på väg att smälta samman. Också detta kan till mångt och mycket tillskrivas den tekniska utvecklingen, med Internet som det medium som står i spetsen för detta. Vi förväntas ta allt mer del i samhällsbesluten och den offentliga debatten, och att införskaffa oss information om vad som händer och sker, på egen hand. Samhällsfrågor och annat har kommit allt närmare oss, in i våra databurkar. Men framför allt så förväntas vi ta ansvar för samhällsarbetet, som aktörer. E-förvaltningen (Finansdepartementet, 2009), eller 24-timmarsmyndigheten, byggs kontinuerligt ut med nya tjänster, nya möjligheter för den enskilde medborgaren att själv utföra sådant som tidigare enbart var förbehållet en statlig eller kommunal tjänsteman. Idag finns det en uppsjö av e-tjänster att tillgå, både från statligt och kommunalt håll, och det kommer ständigt till nya, även om det just nu tycks som att utvecklingen avstannat något, i avvaktan på att e-legitimeringsfrågan blir slutligt avgjord (Svensson, 2008). Allt detta har medfört att man börjat tala om en stärkt medborgarroll, alltså att medborgaren ska vara och bli mer delaktig i sitt förändringsarbete av den egna situationen (Löfstedt, 2009a).
Om man ser tillbaka några år, så kan man se att då var dessa roller mer urskiljningsbara, man hade sin privatroll i familjen hemma och tillsammans med vänner, sin yrkesroll gick man in i mellan sju och fyra eller åtta och fem, medan medborgarrollen mer handlade om att försöka påverka politiska beslut och delta i samhällsdebatten. Idag är det inte alls på detta sätt. Visst är rollerna som sådana fortsatt urskiljbara, men det har blivit svårare att göra det (Jörgensen, 2007). Privatrollen glider allt mer in i både medborgarrollen och yrkesrollen. Och likadant med de övriga rollerna, de tycks smälta samman allt mer (Danielsson, 2002). Att därför säga att denna roll tar så här stor plats i den totala livsrollen blir väldigt svårt. Det skiljer sig mycket från person till person hur mycket man till exempel är beredd att påverka sin livssituation och ta ansvar för sådant som tidigare sköttes av andra.
Många gånger handlar det inte bara om viljan att vara med att påverka samhället. Då den stärkta medborgarrollen mer eller minde förutsätter tillgång till och kunskap om datoranvändande, så är risken att många grupper lämnas utanför denna möjlighet. Digital divide, eller på svenska, den digitala skiljelinjen (Pettersen, 2007; Löfstedt, 2009a), har blivit ett begrepp som diskuterats livligt de senaste åren. Vad händer med dem som inte kan vara med på lika villkor i samhället. Kommer dessa att hamna på efterkälken? Kommer vi att kunna tala om en ny sort klasskillnad, nämligen de som har tillgång till information med mera, och de som inte har det? Vissa menar att risken är stor att det blir så (Fernvall, 2005). Och att vi därför måste se till att det hela tiden finns alternativa vägar att gå för dem som behöver det. Frontend - backend kontor, eller med andra ord medborgarkontor, är en lösning på detta (Wikipedia, 2009). Att kunna erbjuda från statligt och kommunalt håll en plats dit dessa människor kan gå för att få hjälp med en mängd olika saker. Idag är det ju så att vill man ha hjälp med en skattefråga får man vända sig till skattemyndigheten, är det sjukfråga så är det försäkringskassan som gäller. Tanken med dessa nya kontor är att kompetensen som finns frontend, alltså ut mot medborgaren, ska vara mycket bred, och att dessa sedan ska kunna skicka ärenden vidare till rätt instans, alltså till backend, som då kan vara försäkringskassan eller skattekontoret (Ale kommun, 2008). Men detta löser bara några av problemen. Att de som har tillgång till dator och den nya tekniken kommer att ha ett försprång när det gäller information är svårare att lösa.
Om medborgarrollen har förändrats så drastiskt på några år, så borde väl de övriga rollerna också ha gjort det? Ja som tidigare nämnts så växer dessa roller alltmer in i varandra. Yrkesrollen och privatrollen konvergerar allt mer, och det ställs större och större krav på att alltid finnas tillgänglig, både i sin yrkesroll och i sin privatroll. Detta skulle kunna leda till, menar vissa, att vi kommer att uppleva alltmer stress, både i och utanför vår yrkesroll (Blomkvist, 2006a). Kraven på att alltid finnas tillgänglig, att aldrig få vara ”bortkopplad” kan säkert för vissa upplevas som väldigt jobbigt. ”Jag är så stressad” är en fras som man hör väldigt ofta nu för tiden. Och kanske är det så att det nya samhället, inte bara med högre krav på att vara inne, tjäna pengar och göra karriär med mera, utan också en känsla av att inte hänga med eller klara av den nya tekniken, kan upplevas stressande för många. Stress kan få både psykiska och fysiska effekter på en människa, och vara mer eller mindre allvarliga (Löfstedt, 2009b). Man kan förebygga stress menar många, bland annat genom att förbereda sig och planera uppgifter på ett bra sätt (Blomkvist, 2006a). Men hur ska man kunna göra detta, om man känner att man inte har kunskapen eller inte har tillgång till den teknik som behövs för att hänga med i samhället? Just denna stress kanske är den svåraste att komma till rätta med, då det inte finns någon enkel lösning, enlig undertecknad. Visst, staten skulle väl kunna erbjuda alla gratis datorer och utbildning i hur vi använder dem, men det är väl en utopi så stor som någon. Någon bra lösning på detta finns inte idag, utan det handlar om att underlätta för dessa människor så gott det går. Det kan vara offentliga datorer som man kan låna på bibliotek med mera, eller de tidigare nämnda backend - frontend kontoren. Men också de ökade kraven på arbetsplatserna har lett till en ökad stress. Här måste kravet ställas mot arbetsgivaren, att se till att stressmoment i allra största mån kan byggas bort från arbetsplatserna (Blomkvist, 2006b).
Ytterligare en negativ aspekt av den utveckling som skett med IT och förändrade roller, är att vi blir allt mer och mer beroende av tekniska artefakter för att upprätthålla vårt sociala nätverk. Det handlar alltså inte bara om att man inte kan erhålla information, från dem som saknar dator med mera, utan tendensen är också att alltmer sociala interaktioner utförs via till exempel Internet, där Facebook är ett exempel på en social sight som vuxit lavinartat de senaste åren. Den som står utanför denna ”gemenskap” kan säkert känna att han eller hon inte alls deltar på lika villkor i det sociala samspelet, och i förlängningen finns en risk att man isolerar sig också från den ”verkliga” världen. Man känner kanske att man inte är uppdaterad på vad som händer i bekantskapskretsen, och drar sig undan på grund av detta. Ytterligare en sak som kan leda till utanförskap, stress och andra allvarliga situationer. Den vanligaste åsikten dock är att just Internet är en möjlighet för dem med social fobi eller liknande att ändå kunna tillgöra sig en del av den sociala samvaron (Emanuelsson, 2009). Men detta förutsätter som sagt att de har tillgång till och kan hantera en dator på rätt sätt.
Men finns det inget positivt med den nya tekniken och de förändrade livsrollerna då? Om det är så som Danielsson skriver i sin rapport (2002) att de tillfrågade i den undersökning hon utfört, hade svårt att sätta gränserna mellan rollerna på grund av, eller tack vare att, de själva valt yrket och att de trivdes så bra med det, så är det säkert ingen större fara med detta. Det kan kanske istället ses som en tillgång att ha en så nära relation till jobbet och arbetskamraterna, att detta kan underlätta i tider av kris och när man är i behov av hjälp. Förståelsen mellan arbetskamraterna kanske ökar, om man också har en insikt i den andres privatroll? Om vi ser till privat- och medborgarrollen så kan en positiv sak vara att man idag kan välja vilken tid på dygnet man vill göra vissa saker. Valmöjligheterna har ökat enormt med den nya tekniken. Inte bara när det gäller underhållning och annat, utan också i kontakter med myndigheter. Idag kan man kommunicera med dessa 24 timmar om dygnet, vilket är en klar förbättring mot tidigare, då de i bästa fall kanske hade kvällsöppet en gång i veckan, för att de som hade ett normalt dagjobb skulle kunna komma i personlig kontakt med dem (Brundin, 2005). Kontakten mellan familjemedlemmar, släkt och vänner har också underlättats med hjälp av mobiltelefoner, bärbara datorer med mera. Idag kan föräldrar nå sina barn var de än är, och vill man gå riktigt långt så kan man till och med följa dem via GPS - sändare. Tryggheten har på ett sätt ökat, då vi hela tiden kan vara i kontakt med varandra.
3. Avslutning
Detta var några av de positiva och negativa konsekvenser som en ändrad livsroll kan bära med sig. Naturligtvis så finns det mycket mer som påverkas, och mycket forskning pågår inom området. En spännande framtid ligger för fötterna, och det ska bli intressant att se vilket håll det går.
4. Referenser
Ale kommun, (2008). Medborgarkontoret. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ale.se/webb/Polopav.nsf/V-bild/7ADB4ECAE2CF2371C12574CE004CD0EA/$FILE/Rapport%20fr%C3%A5n%20medborgarpanel%20I%20-%20Medborgarkontor.pdf [2009-08-28]
Andersson, Malin, Petersson, Niklas. (2009). EN ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGS PÅVERKAN PÅ ROLLER OCH SJÄLVBILD HOS CHEFER PÅ VÄGVERKET. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://bada.hb.se/bitstream/2320/5011/1/PSY-Andersson,%20Pettersson.pdf [2009-08-28]
Blomkvist, Ola. (2006a). Det gränslösa arbetet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage.aspx?id=9050 [2009-08-28]
Blomkvist, Ola. (2006b). IT-relaterad stress. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/FocusTextPage.aspx?id=9056 [2009-08-28]
Brundin, Sverker. (2005). 24-timmarsmyndigheten - vad är det? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.7839 [2009-08-28]
Danielsson, Ulrika. (2002). Unga it-människor i storstad – En studie inom projektet ”Home of the future”. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.miun.se/upload/Institutioner/FSCN/FSCN%20reports/R_02_34%20UDanielsson.pdf [2009-08-28]
Emanuelsson, Anton. (2009). Internet – isolering eller gemenskap? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.drugsmart.com/documents/Drugsmart/klubben/uppsats/09/Internet%20-%20isolering%20eller%20gemenskap.pdf [2009-08-28]
Fernvall, Eva ordförande 24-timmars delegationen (2005). Offentliga e-tjänster
i medborgarens tjänst. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.24sju.se/pub/data/doc/a01/b78.pdf [2009-08-28]
Finansdepartementet (2009). E-förvaltning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/sb/d/8595 [2009-08-28]
Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.
Jörgensen, maria. (2007). Stress. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.mimersbrunn.se/Stress_12202.htm [2009-08-28]
Granér, R. (1991). Arbetsgruppen. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, Ulrika (2009a). Kompendiematerial - Föreläsning 3 – Data – Informastion, Kommunikation och språk, Medborgarrollen. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-28]
Löfstedt, Ulrika (2009b). Kompendiematerial - Föreläsning 4 – Stress, livsroll och livsmiljö.. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-28]
Pettersen, Sigrid. (2007). Tillgänglig sjukvårdsupplysning på Internet
– För vem?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.iht.se/docs/projekt_rapport/Tillganglig_sjukvardsupplysning_pa_Internet_For_vem.pdf [2009-08-28]
Svensson, Anders. (2008). Sverige behöver en ny modell för e-legitimation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.skl.se/artikel.asp?A=56233&C=361 [2009-08-28]
Wikipedia. (2009). Medborgarkontor. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarkontor [2009-08-28]
Hej,
Ett intressant arbete som presenterar många intressanta reflektioner kring de olika roller som kan ingå i vår livsroll. bra diskussion kring rollerna och deras förändring samt även olika aspekter kring de olika rollerna. Bra med ett litet framtidsperspektiv. En fylligare beskrivning av själva rollerna samt en diskussion kring livsrollen i stort hade höjt arbetet ytterligare. bra med referenser i såväl löpande text som referenslista.
Deltentamen är godkänd!
Mvh Ulrica
Betyg: C
Inlämnad uppgift: Deltentamen 4
Instruktioner:
Mötet mellan människa och teknik kan ske på många olika sätt. Vissa måste eller väljer att tillföra kroppen olika tekniska artefakter. Ett begrepp som används för en människa med olika tekniska artefakter är en så kallad cyborg. Vad är en cyborg och när borde en människa uppfattas som en sådan? Var går gränsen för att bli en cyborg? Var går gränsen för att en människa uppfattas som en människa och inte en maskin? Hur många tekniska artefakter kan man tillföra kroppen och fortfarande vara en människa?
Forskning idag strävar mot att göra maskiner och robotar mer mänskliga och maskinerna berikas med olika mänskliga egenskaper. Kan en maskin uppfattas som en människa och var går gränsen? Vilka egenskaper är önskvärda att en maskin har och vilka är inte önskvärda?
Redogör för vad en cyborg är och besvara frågeställningarna ovan. Glöm inte att ange referenser till de källor som används för att lösa uppgiften och besvara frågeställningarna.
![clip_image001[8]](http://lh5.ggpht.com/_M3vaV8XmhAA/SrO6jNf1rNI/AAAAAAAABpQ/zl4BofvIKDc/s1600-h/clip_image001%5B8%5D%5B2%5D.gif "clip_image001[8]")
Uppgift 8 – M-I-I
Cyborgen
Datum: 2009-09-18
Författare
Larsson Mikael 711113
Innehållsförteckning
3. Kan en maskin vara mänsklig.. 3
Figurer
Figur 1Cyborg (photobucket,) 2
Figur 2 Strong-robot-suite (geecologie.com) 3
1. Inledning
För de som är uppväxta med stjärnornas krig så var de båda robotarna i dessa storfilmer science fiction när det begav sig, liksom filmerna i övrigt. Men idag så är det inte alls omöjligt att skapa robotar som i alla fall till utseendet liknar människor, och som till viss del både pratar och rör sig som människor. Men hur långt vill vi att denna utveckling ska gå? Vill kunna skapa kopior på oss själva, via tekniken, eller är det att gå för långt? När blir en människa en så kallad cyborg, och när blir en maskin en människa? Kan en maskin bli en människa? Dessa är några av de frågor som ska försöka besvaras i denna lilla rapport.
2. 
Cyborg – vad är det?
| Figur 1Cyborg (photobucket,) |
Vad är en cyborg? Om vi läser i ett uppslagsverk (PCmag.com, 2009) så betecknas en cyborg som en ”A being that is part human and part machine”, alltså en varelse som är till viss del mänsklig och till viss del maskin. Men är då en person som till exempel brutit benet, och fått inopererat en metallstång att betrakta som en cyborg? Enligt min egen bedömning så är svaret på den frågan nej. Att ha metall, eller annat konstgjort material i kroppen är inte att betrakta som att vara delvis maskin. Enligt National Encyklopedin så betecknas en maskin ”mekanisk anordning för att omvandla energi eller utföra arbete”. Vilket en metallstång i ett ben inte gör. Men en pacemaker däremot ses som en maskin, vilket alltså betyder att en bärare av detta är att betrakta som en cyborg ( Löfstedt, 2009), även om undertecknad inte själv gör den kopplingen. Men det finns flera exempel på att cyborger existerar idag. I en artikel på sourze.se så beskriver David Reehag (2009) flera personer som idag har maskindelar inopererade i sin kropp som ett hjälpmedel. Mekaniska armar, talsyntes (den kände professor Hawkins ges som exempel) och hörselimplantat. Listan kan säkert göras lång på olika sätt som en människa kan ta hjälp av maskiner för att reparera, eller ersätta, skadade kroppsdelar och organ, och utveckling går också framåt. I ett kompendiematerial från Mittuniversitetet (Löfstedt, 2009), så omnämns Kevin Warwick, en professor i cybernetik. Han har tagit saker ett steg längre i sin forskning, och opererat in chip i både sig själv och sin hustru. Dock bara i armen ännu så länge, men han planerar att sätta in ett chip i hjärnan. Den dröm han har är att detta ska leda till nya egenskaper för människan, även om detta ännu är långt borta. Ett intressant inslag i Reehag: s artikel (2009) är om Michael Chorost, som har gått från helt hörselskadad till idag fullt hörande med sitt implantat. Han beskriver symbiosen teknik-kött som någonting som har gjort honom mer mänsklig. Det är ett intressant uttalande. Att bli mer mänsklig av att ha maskiner inopererat i kroppen. Kan då en maskin vara mänsklig?
| Figur 2 Strong-robot-suite (geecologie.com) |
3. 
Kan en maskin vara mänsklig
Kan en maskin vara mänsklig? Det beror lite på vad vi lägger in i begreppet mänsklig. Att skapa en robot som till utseendet liknar en människa är idag inte särskilt svårt, även om det är långt kvar till en fullständig överensstämmelse. Men det är kanske inte det som vi främst menar med mänsklighet. Det som främst skiljer oss från övriga djurarter, och förmodligen då också från tekniska artefakter, är vår förmåga att tänka (Fäldt, 2001). Kan en maskin tänka? Också detta beror lite på vilken definition man gör på tänkande. Om man med tänkande menar någon form av informationshantering på ett medvetet, effektivt eller nyskapande sätt, så är en amskin förmodligen inte en tänkande artefakt (Fäldt, 2001). Men om man menar att en förmåga att lära sig saker, så kanske maskinerna ändå är en bit på väg att bli mer mänskliga (läs intelligenta). I en artikel som Eva Wisten (2009) skrivit så talas om helikoptrar som genom att studera manuellt styrda helikoptrar kan lära sig hur de ska flyga bara genom att ”se på” när en övning utförs. Men frågan är om detta ska ses som intelligens eller någon form av mänsklighet. Är inte det matematik i den högre skolan och alltså inte intelligens från maskinens sida, utan från dem som skapat programkoden bakom? På 50-talet så togs ett test fram för att avgöra om en maskin var mänsklig, eller rättare sagt intelligent. Det så kallade Turingtestet gick ut på att om en maskin kunde lura en människa att maskinen var en människa, så var maskinen intelligent (Wisten, 2009), och då alltså till viss del mänsklig. Men det var först några år senare som begreppet ”artificiell intelligens” myntades. Men en artificiell intelligens kan man, enligt mig, inte jämställa med den mänskliga intelligensen. Också Fäldt (2001) är inne på samma linje. Han menar att när frågan om djur eller maskiner tänker, så avses ofta huruvida de har ett medvetande. Och då är det mycket svårt att hävda att datorer eller andra maskiner skulle kunna tänka, även om definitionen ”medvetande” är svårförklarat och ännu så länge outgrundligt.
Men maskiner kan ha mänskliga drag på andra sätt än hur de ser ut eller att de kan tänka. Något som har blivit allt viktigare vid design och produktframtagning av allehanda artefakter, inte bara sånt som har med datorer att göra, är att konstruera dem på ett sätt som tilltalar och förenklar för människan att använda dem. Form, färg och funktion utformas för att passa människors perceptionsförmåga med mera. I utvecklingsprocesser av olika slag används olika metoder vid olika faser i skeendet. Till exempel kan nämnas hur man studerar beteenden och motivationsfaktorer vid exempelvis framtagning av nya system, för att få till ett system som svarar mot de behov och användningsområden som användaren anser vara nödvändigt (Gulliksen & Göransson, 2002). Det är kanske just dessa drag av ”mänsklighet” som vi ska eftersträva i första hand, och inte att försöka göra maskiner som är kopior av människor, eller människor som består till 90 procent av maskindelar.
4. Pudelns kärna
| Figur 3 Hundvakt (SvD.se) |
Att eftersträva maskiner med mänskliga drag kan vara bra om det handlar om sådant som redovisas i slutet på förra stycket, det vill säga att man bygger maskiner med människan perceptionsförmågor i åtanke. Detta kan underlätta hanteringen av maskinerna och hjälpa till att undvika olyckor. Men att skapa maskiner som liknar människan både till utseende och sättet att agera, tänka och röra sig, har jag svårt att se nyttan med, så vida det inte handlar om att hjälpa skadade människor eller sjuka, som skulle kunna få ett rikare liv om sådana hjälpmedel togs fram, vilket nu är på väg (Borgström, 2004). Vissa har hävdat att en ”mänsklig” robot skulle kunna ersätta till exempel hemtjänstpersonal. Och visst, vissa saker kan naturligtvis en robot utföra i ett hem. I dag har vi ju så kallade robotdammsugare och gräsklippare som sköter sig själva, så varför inte. Och visst, en maskin som kan gå ut med hunden är väl inte heller fel (se figur 3). Men dessa är programmerade av människan att utföra just det som vi vill att de ska göra, inget mer. Om en maskin kan börja tänka själv, var hamnar vi då? Jag har inget bra svar på denna fråga, och när jag sökt i litteraturen så hittar jag inga andra som har något klokt att säga heller. Ingen vet vad som kommer att ske i ett sådant läge, inte ännu i alla fall. Om vi då vänder på resonemanget och när en människa kan anses vara en maskin, eller cyborg, så har ju de tidigare diskussionerna ovan visat att en cyborg är man om man har någon form av mekanik i sin kropp som utför något. Och visst den benämningen kan jag väl hålla med om. Men ytterligare en frågeställning var hur mycket mekanik man kan tillföra kroppen och ändå anses vara en människa. Mitt svar på den frågan är, allting utom människans förmåga att fatta självständiga beslut och att kunna tänka. Detta förutsätter alltså, enligt mig, att de viktiga delarna i hjärnan förblir intakta, och inte manipuleras med.
5. Slutord
Som några tankeväckande slutord vill jag bara påminna om filmerna Terminator, där maskiner har tagit över världen, och mänskligheten slåss för sin överlevnad. Om vi som människor skapar maskiner som blir intelligentare än oss, vad ska då dessa maskiner med oss till? Än så länge är detta bara science fiction, en fantasi hos en manusförfattare, men om vi inte aktar oss och är uppmärksamma på vad forskare pysslar med, så kanske detta en dag kommer att bli verklighet.
6. Referenser
Borgström, Håkan. (2004). Gränsen mellan människa och robot på väg att suddas ut. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_173634.svd [2009-08-26]
Fäldt, Christer (2001). Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Gleerups utbildning AB.
geecologie.com. Strong-robot-suite. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.geekologie.com/2007/10/08/strong-robot-suit.jpg [2009-08-26]
Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002), Användarcentrerad systemdesign en process med fokus på användare och användbarhet. Lund: Studentlitteratur
Löfstedt, Ulrika (2009). Kompendiematerial - Föreläsning 5 –
Aktuell forskning och aktuella framsteg. Opublicerat manuskript. Mittuniversitetet Östersund. Inst. För informationsteknologi och medier. [Elektronisk] Tillgänglig (lösen krävs): http://webct6.miun.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [2009-08-26]
PCmag.com (2009). Definition of: cyborg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.pcmag.com/encyclopedia_term/0,2542,t=cyborg&i=40652,00.asp [2009-08-26]
Photobucket. Cyborg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://i3.photobucket.com/albums/y55/silverbeam/A%20CSM%20Blog/cyborg.jpg [2009-08-26]
Reehag, David (2009). Framtiden är här - människan blir maskin. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sourze.se/Framtiden_%C3%A4r_h%C3%A4r_m%C3%A4nniskan_blir_maskin_10673981.asp [2009-08-26]
SvD.se. Hundvakt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_173634.svd [2009-08-26]
Wisten, Eva (2009). I väntan på mänskliga maskiner. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fokus.se/2009/03/i-vantan-pa-manskliga-maskiner/ [2009-08-26]
Hej,
Arbetet presenterar intressanta reflektioner kring cyborgs och var gränsen mellan människa och maskin går. Bra att begreppet cyborg förklaras och att det presenteras en definition av begreppet! Bra att arbetet presenterar fler praktiska exempel på cyborgs från forskning och utveckling inom området! En väl utförd uppgift!
Deltentamen är godkänd!
Mvh Ulrica
Betyg: B
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|