Manus till nedanstående PowerPoint

Manus till PowerPointen om artikelgranskning:

Manus PowerPoint Artikelgranskning GVB300

Bild 1. Inget

Bild 2. Läs vad som står på bilden

Bild 3. Läs vad som står på bilden

Bild 4. Läs vad som står på bilden

Bild 5. Läs vad som står på bilden

Bild 6. Läs vad som står på bilden

Bild 7. Läs vad som står på bilden

Bild 8. Läs vad som står på bilden

Bild 9. Läs vad som står på bilden

Bild 10. Läs vad som står på bilden

Bild 11. Läs vad som står på bilden

Bild 12. Historisk GIS är ett relativt nytt fält. Bara de senaste 10 åren som det varit aktuellt. Artikeln inleds med att förklara kortfattat vad GIS är för något. Man pekar på tre fördelar med GIS i historisk forskning

• Att man kan integrera olika slags data bara genom att ange var de är lokaliserade på jorden (eller varför inte i rymden för den delen?)
• Visualiseringen i kartor och tredimensionella landskap och simuleringar.
• Underlättar undersökningar där lokaliseringen av det som undersöks är av särskilt stort intresse.

På grund av detta så ses GIS som ett utmärkt instrument för geografisk forskning. Dock kom en del kritik mot GIS i början om hur det användes och vilka begränsningar som man ansåg att det hade då. Artikeln som jag granskat skulle nog också kunna ses som ett litet försvar mot denna kritik där man vill visa på vilka fördelar som GIS har inom området.

Bild 13. Går vi så över till det som sägs om databasuppbyggnad så anses det vara dyrt och tidskrävande att bygga upp de nödvändiga databaserna. Det är sällan som man kan använda sig av en källa inom historisk forskning då data måste samlas in från flera olika håll, något som alltid varit ett dilemma för denna typ av forskning. Och ett problem är att pappersarbete är mer ansett än att jobba med databaser, alltså den akademiska trovärdigheten är högre för sådant arbete ännu, men mycket krångligare. Databaser är mer användbara vilket de visar på med ett flertal exempel i artikeln. Det finns redan idag många databaser uppbyggda inom området men dessa är skapade för att täcka små områden, som till exempel en stad eller by, vilket är relativt billigt och går ganska snabbt, vilket gör att man kan ägna större tid åt att analysera än att bygga databaser. I artikeln skriver man också att den största anledningen till att dessa GIS projekt blir till beror på att man redan har en stor mängd data som man genom att lägga in i GIS ska kunna utnyttja på nya sätt. Alltså inte för att man vill undersöka någon speciell fråga, vilket är det andra sättet som författarna anser vara en anledning till att skapa ett historiskt GIS.

Bild 14. Felkällor är något som är väldigt vanligt när man studerar historiska data, och GIS är idag dålig på hantera dessa så kallade errors. Men i artikeln ges exempel på tre olika sätt att hantera felen på.

• Matematisk fel hantering: är ett sätt att hantera data som tillåter att man inte sätter exakta parametrar på de värden som ingår i databasen. Sådan fuzzy, eller oklar logik finns idag inte i de konventionella GIS applikationerna.
• Representativ fel hantering: Förstår inte riktigt detta men det handlar om att man räknar ut värden för varje pixel i en raster yta och får på så sätt fram ett finansiellt värde.
• Dokumentär fel hantering: Historiker har som jag sa alltid kämpat med missvisande data, data som inte finns och annat. Och traditionellt har man då fått dokumentera vilka felkällor som finns. Och detta kan man hantera på ett liknande sätt i databaser genom att använda sig av metadata. Det kan röra sig om metadata som beskriver all data inom en viss tabell eller metadata som beskriver specifika objekt inom denna tabell. Problemet med metadata är att det inte finns någon gemensam standard för det, vilket ju inte är specifikt för detta området. Arbete pågår med att ta fram standarder men mycket återstår. Ett problem med metadata är också att det ibland går åt mångdubbelt mer med utrymme för att lagra metadatan än den data den beskriver.

Bild 15. Man vill också se en ökad spridning av dessa databaser via Internet. Det finns idag sådana data publicerade som man kan använda sig av, men många av dem är väldigt enkla i sin utformning. Ett projekt som ges som exempel på nytänkande inom detta, använder dock inga digitala koordinater alls, utan bygger helt på metadata. Detta gör att all information eller data om någonting kan ändras i princip hur som helst, utan att påverka resultatet. En del exempel ges i artikeln på GIS projekt som finns online för den som är intresserad. Traditionellt så har webbaserad teknik inom området inneburit att man sökt igenom databaser som finns på en och samma plats. Men man är nu på väg bort från detta och integrerar data från flera olika ställen i sina sökningar. Genom att använda metadatakataloger som pekar in i många databaser så kan sökningar generera många ”träffar” så att säga. Inget nytt i det, men det nya är att man kan söka på en koordinat eller ett ortsnamn genom att klicka på en punkt på en karta och få upp massvis med information om just den plasten. Och inte bara från renodlade GIS databaser utan info från alla typer av databaser, som sedan kan ”översättas” till GIS format för vidare hantering. En utveckling som kommer att revolutionera forskningen inom många områden, menar man.

Bild 16. Så kommer vi över till nästa del som handlar om analyser. Från början så användes GIS till att utföra kvantitativa undersökningar och detta är fortfarande en stor del av användningsområdet. Två stora fördelar som man ser är att man kan som jag nämnde tidigare lägga in rumslig data och undersöka denna explicit. En annan fördel är att man kan integrera olika sorters data genom den möjlighet som överlagring ger (teman till exempel). Man menar också att det finns tre olika sätt som GIS kan hjälpa historisk forskning att avancera.

• Utmana gamla sanningar, det vill säga testa resultat från tidigare gjorda analyser med GIS hjälp
• Undersöka områden som man inte kunnat göra tidigare på grund av olika orsaker
• Att tillåta forskare att ställa helt nya frågor som man inte funderat på tidigare

Bild 17. I artikeln ges exempel på hur man använt GIS för att undersöka enstaka händelser i tid, och genom att lägga in data i GIS har man fått fram en bild som motsäger de tidigare sanningar som funnits inom respektive område. Och just detta är en av styrkorna menar man, att gis kan användas för att ifrågasätta och motbevisa dessa sanningar. Ytterligare en styrka med GIS är att det underlättar att undersöka geografiska förändringar utmed en tidsaxel. Genom att kunna kombinera geografisk data med tidsangivelser så kan man ställa helt nya frågor eller lösa frågor som tidigare varit svårlösta. Och i och med att man nu också kan utföra kvalitativa analyser med hjälp av GIS så har ett ännu bredare användningsområde öppnat sig. Användning av video, foton med mera öppnar för en mängd infallsvinklar att undersöka området på.

Bild 18. Då ska vi gå över och prata om nästa del i artikeln och börja med några av de problem som presenteras. Två problem som man redan idag har när det gäller den relativt låga användningen av GIS är att många av de GIS applikationer som finns idag har utvecklats utan att ha någon teoretisk grund att stå på egentligen menar man. På grund av detta så saknas det fortfarande till stora delar ett bra sätt att hantera tid på i GIS och de som är verksamma inom området drar sig för att använda GIS på grund av detta. Ytterligare ett problem är att de som finansierar projekten saknar insikt i värdet av att framställa relevanta databaser med mera. De vill se snabba resultat istället och då får långsiktiga projekt stå tillbaka.

Problem i framtiden då: Ja data kommer att bli mer och mer komplicerad vilket kommer att ställa högre och högre krav på de system som ska hantera dem. De analyser som genomförs kan inte utföras som idag utan nya modeller måste tas fram för att kunna hantera all den mängd data som man kan plocka in i GIS. På grund av detta, om man lyckas, så kan just historisk GIS bli en föregångare till många andra liknande områden. Man kan också se en övergång till objektorienterad GIS och objektrealtionella databaser, som på ett helt annat sätt kan hantera objekt med mera som förändras med tiden. Men då detta är en teknikkrävande utveckling så dröjer framstegen inom området. Men om man lyckas så kan området historiks GIS ge feedback och information till andra discipliner inom mer teoretiska grenar av GIS och historisk forskning.

Bild 19. Läs på bilden

Bild 20. Läs på bilden

Bild 21. Artikeln belyser användningen inom ett specifikt forskningsfält och förklarar både vad GIS används till idag och hur framtida utveckling kan komma att se ut. Trots att jag inte är något historiefreak så tycker jag ändå att den har en mycket stor relevans för GIS området just för att den visar på vilka användningsområden som det har för just detta område, och kanske kan man överföra en del av dessa till andra områden så småningom.

Bild 22. Avslut

//Micke Lidköping vid Vänern

Powerpoint till artikelpresentation

//Micke Lidköping vid Vänern

Övning 2 GVB300

Övning 2

GVB300

Av Mimaca

Kurs: GVB300

Datum: 2008-09-08

Författare

Björklund Camilla 751231

Hanson Malin 731223

Larsson Mikael 711113

Handledare

Anders Palmqvist

Examinator

Christer Ljungberg

Innehållsförteckning

1. Förklara och beskriv kortfattat följande begrepp: 3

1.1. Ekvivalent: 3

1.2. Geodesi: 3

1.3. Geodetiskt referenssystem: 3

1.4. Geoiden/Geoidhöjden: 3

1.5. Geologi: 4

1.6. Geometri: 4

1.7. Geomorfologi: 5

1.8. Konforma: 5

1.9. Kongruent: 5

1.10. Latitud: 5

1.11. Longitud: 6

1.12. Loxodrom: 6

1.13. Meridian: 6

1.14. Ortodrom: 6

1.15. RH70: 6

1.16. RIX95: 7

1.17. RT90: 7

1.18. WGS84: 7

1.19. Triangulering: 8

1.20. UTM: 8

2. Vad är en kartprojektion?. 8

3. Vilken är fördelen med en konform projektion?. 10

4. Kan en karta vara längdriktig över hela ytan, om inte varför?. 10

5. Vilken egenskap, längd-, yt- eller vinkelriktighet är vanligast i ett GIS?. 10

6. Vilken projektion används för de svenska allmänna kartorna? Varför, fördelar och nackdelar?. 10

7. När i huvudsak används Winkels Tripel - projektion?. 11

8. Källhänvisning. 12

Figurförteckning

Figur 1 Geoidhöjd. 4

Figur 2 Kongruent 5

Figur 3 Triangelnät i RT90. 8

Figur 4 Cylinder projektion. 9

Figur 5 Konformprojektion. 9

Figur 6 Azimutal projektion. 9

1. Förklara och beskriv kortfattat följande begrepp:

1.1. Ekvivalent:

Innebär att något är likvärdigt eller fullt motsvarande enligt Nationalencyklopedin.[1] Men frågan är om en karta kan vara detta. Normalt så avbildas en karta i en viss skala, t ex. 1:50 000, och då blir inte avbildningen helt ekvivalent, eller ”fullt motsvarande”.

1.2. Geodesi:

Geodesi är vetenskapen om jordens uppmätning. Geodesin är tillsammans med astronomin en av dem äldsta vetenskaperna.[2] Geodesi bestämmer punkternas koordinatläge på jordytan, höjden över havsytan och deras tyngdkraftvärden.[3] Denna vetenskap är en grundförutsättning för att kunna bestämma de koordinater som ingår vid till exempel kartframställning och GIS-applikationer idag.

1.3. Geodetiskt referenssystem:

Ett referenssystem används för att ange en viss punkt på jordytan. Referenssystemet består av utmärkta koordinater och punkter i ett rutsystem för att lägesbestämma olika geografiska platser. Lantmäteriet ansvarar för dessa i våra rikstäckande nät.[4] Då utbytet av data ökar både nationellt och internationellt mellan olika företag och organisationer, så ökar kraven på gemensamma referenssystem. Dessa referenssystem bildar eller realiserar ett geodetiskt referensnät. Dessa har tidigare varit passiva, det vill säga att den som velat använda dem måste söka upp dem för att ansluta sina egna mätningar, men idag så blir användningen av så kallade aktiva nät allt vanligare, där mätdata överförs till användaren istället[5].

1.4. Geoiden/Geoidhöjden:

Geoiden kan man översätta med begreppet ”jordens form”[6] och kan förenklat beskrivas som den ”yta som sammanfaller med den ostörda medelhavsytan och dess tänkta förlängning in under kontinenterna”. Dock så är det inte riktigt så enkelt. Även jordens tyngdkraftsfält påverkar geoiden. Geoiden är också den referens yta man utgår från när man anger ”höjd över havet”, till exempel hur högt ett berg är beläget. Med Geoidhöjd avses avståndet längs lodlinjen mellan geoiden och ellipsoiden. Ellipsoiden är en matematisk modell av jorden av vilká det finns flertalet olika[7]. Detta gör att det är viktigt att veta vilken ellipsoidmodell som används. I vissa sammanhang förekommer även begreppet höjd över

ellipsoiden. Skillnaden mellan dessa båda höjder är lika med geoidens

avvikelse från rotationsellipsoiden och är beroende av vald

referens ellipsoid. Inom Sverige varierar denna avvikelse med något 10-

tal meter.

Figur 1 Geoidhöjd[8]

Grunden för det moderna rikssystemet i höjd är den andra precisionsavvägningen, som genomfördes under åren 1951–1967. Denna avvägning resulterade i införandet av Rikets höjdsystem 1970 (RH70).[9]

1.5. Geologi:

Geologi handlar om vetenskap om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg och jordarter.[10] Den fokuserar på jordskorpans yttre hölje den så kallade litosfären.[11]

1.6. Geometri:

Läran om rummet Geo står för jord, meterin står för mäta[12].

Geometrin är ett område inom matematiken som används för att beräkna en position, längd, plats, yta, volym, form etc.[13]

1.7. Geomorfologi:

Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin. Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de ytprocesser på jorden och andra planeter som bildar dessa landformer.[14]

1.8. Konforma:

Vinkelriktig, formbevarande, används vid koordinattransformation och kartprojektion[15]. Denna projektion innebär att avbildningen av en sfär till en plan karta bevarar vinklarna dvs. vinklarna i skärningspunkterna där linjer korsar varandra är vinkelriktiga. Man kan också beskriva det som att formförändringar som sker, oavsett om det rör sig om förstoring eller förminskning är lika stor i alla riktningar[16]. Detta är viktigaste egenskapen för storskaliga kartor.[17]

1.9. Kongruent:

Om man har två referenssystem så överensstämmer de med varandra, dvs. deras x och y skalor är kongruenta. Vid en kongruent transformation bibehålls storlek, form, parallellism, projektiva egenskaper samt topologiska egenskaper.[18] Att välja rätt transformation är viktigt. Vilken som passar bäst beror på vad man ska göra (se Eklund[19]).

Figur 2 Kongruent[20]

1.10. Latitud:

Finns två olika latituder, den astronomiska och den geodetiska. Den astronomiska anger vinkeln mellan den astronomiska normalen i en viss punkt och ekvatorns plan och gäller för rymden och himlen[21]. Den godetiska latituden anger vinkeln mot ekvatorialplanet och beskriver läget i nord-sydlig riktning.[22]

”Lat ligger”

1.11. Longitud:

Se latitud ovan för den astronomiska longituden. Den geodetiska longituden är vinkeln mot det plan som går genom nollmeridianen (Greenwich i normalfallet) och beskriver läget i öst-västlig riktning.[23]

”Long står”

1.12. Loxodrom:

En kurva som skär alla meridianer under samma vinkel. [24] Varje meridian eller parallellcirkel är en loxodrom. Fartyg eller flygplan som tar ut en kompasskurs (konstant) rör sig längs en loxodrom.[25]

1.13. Meridian:

Meridianen är en linje som förbinder nord och sydpolen, och där kanske Greenwich (0 grader) och datumgränsen (180 grader) är de mest kända.[26]

1.14. Ortodrom:

En ortodrom är en linje längs en storcirkel på jordytan (eller egentligen är det storcirkeln), och därmed det kortaste avståndet mellan två orter.[27] (Fågelvägen)

1.15. RH70:

RH70 var länge det officiella nationella höjdsystemet i Sverige.[28] Det är baserat på den andra precisionsavvägningen gjord mellan åren 1951-1967. Idag så är det istället RH2000 som är det. Detta system grundas på den tredje precisionsavvägningen som genomfördes under åren 1979-2003. Detta system togs officiellt i bruk 2005[29].

1.16. RIX95:

Ett projekt Lantmäteriet startade för att harmonisera olika koordinatsystem i Sverige, detta kallades för rix95.[30]

1.17. RT90:

Rikets triangelnät 1990 är det plana referenssystem som används i Sverige och togs fram på 1970-talet för den allmänna kartläggningen. Kallas även för rikets nät.[31] RT90 bygger på Bessels rotationsellipsoid och jorddimensioner beräknade av F.W Bessel. Kan återges i en topografisk karta (gröna kartan)[32].

1.18. WGS84:

Är ett globalt koordinatsystem för geografiska koordinater. WGS står för world geodetic systems.[33]

1.19. Triangulering:

Mätning i trianglar. Utnyttjar de kända egenskaperna i en triangel som har summan av vinklarna =180 grader, för att ge en positions läge i ett koordinatsystem. Man kan dock använda andra konfigurationer än trianglar idag, men beteckningen triangelnät har behållits för att tala om vad det handlar om. Tidigare mättes bara vinklarna, men nu används en kombination av vinkel och längdmätning vid triangulering[34].

Figur 3 Triangelnät i RT90[35]

1.20. UTM:

Universal Tranverse Mercator System. Detta projektionssystem introducerades av det amerikanska förvaret 1947 i syfte att introducera ett enhetligt projektionssystem för kartor över hela jordklotet.[36] Det är ett system av 60 projektionszoner i Gauss-Krügers (Transversal Mercator) projektion som täcker hela jorden. I Europa har UTM vanligen använts tillsammans med ED 50 (European Datum 1950). Numera är UTM oftast använt i samband med WGS 84/EUREF 89 (t.ex. i Norge).[37]

2. Vad är en kartprojektion?

En överföring från en tredimensionell yta(jorden/sfären) till en tvådimensionell yta(pappers/digital karta).

Denna överföring/projektion kan inte bli 100 % riktig (deformation) då det inte går att inte presentera en rund yta på ett plant papper. Man avbildar referensellipsoiden eller delar av den på en plan yta. Det finns tre huvudtyper av kartprojektion, se nedan.

1. Nämn och beskriv kort tre huvudtyper av kartprojektioner som används?

Cylinderprojektion:

Figur 4 Cylinder projektion[38]

En cylinder tangerar ekvatorn (normal typ, bild till vänster), eller längs en medelmeridian (transversal typ, bild till höger):

Dessutom förekommer en snedaxlig typ med annan orientering av cylindern.

Konisk projektion:

En kon tangerar jordklotet, oftast längs en parallellcirkel (normal typ):

Figur 5 Konformprojektion[39]

Plan projektion:

Kallas även för azimutal projektion. Ett plan som tangerar jordklotet i en punkt. Normal typ, när tangeringspunkten är en av polerna, kallas oftast polär aspekt. Transversal typ om tangeringspunkten ligger på ekvatorn, kallas oftast ekvatoriell aspekt. Även snedaxlig typ används:

Figur 6 Azimutal projektion[40]

3. Vilken är fördelen med en konform projektion?

En konform projektion bevarar vinklarna i skärningspunkter mellan linjer som korsar varandra. Detta är en viktig egenskap för storskaliga kartor, och alla allmänna kartor i Sverige är idag vinkelriktiga[41]. Att de är vinkelriktiga betyder också att man kan ta ut rätt kompassriktning. Konformitet kan inte kombineras med yt - riktighet, utan man får välja vilken projektion som bäst passar ändamålet[42].

4. Kan en karta vara längdriktig över hela ytan, om inte varför?

Nej det kan den inte på grund av att man inte kan avbilda en rund yta på en plan yta utan att få deformationer i avbildningen. Den transversella cylindern som används i RT90 tangerar jorden i den valda medelmeridianen i rikets system. Utefter meridianen är skalan riktig. Felet växer dock med avståndet från denna meridian genom att kartbilden förstoras i förhållande till markmätningen.

5. Vilken egenskap, längd-, yt- eller vinkelriktighet är vanligast i ett GIS?

Yt - riktighet, ytors förhållande och angränsning till varandra.

6. Vilken projektion används för de svenska allmänna kartorna? Varför, fördelar och nackdelar?

I Sverige används den transversella cylindern (konform) för att den passar vårt avlånga smala land och ländriktigheten blir större då tangeringspunkten följer utmed en vald medelmeridian. Denna projektion ger små deformationer för områden utspridda i en nordsydlig riktning. Den konforma projektionen bibehåller också vinkelriktigheten i projektionen. Exempel på en sådan projektion är Gauss-Krügers projektion, vilken är den vanligaste för landkartor i Sverige[43].

7. När i huvudsak används Winkels Tripel - projektion?

Winkels Tripel projektion används främst på världskartor, och ses som en universell projektion.[44]

8. Källhänvisning

Eklundh, Lars (2003). Geografiska informationsbehandlingar, metoder och tillämpningar. 3:e reviderade upplagan Byggforskningsrådet, Stockholm, ULI

Försvarsmakten (1995) Fältreglementet för Artilleriet. Tillgänglig:

http://soldf.e.kth.se/docs/fmpub/fmr_art.pdf

2008-09-03

Lantmäteriet (2008) Geodesi Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/geodesi_gps_och_detaljmatning/geodesi/presentation/Vad_ar_geodesi.pdf

2008-09-03

Lantmäteriet (2008) Kartprojektioner UTM. Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3015

2008-09-03

Lantmäteriet (2008) Kartprojektioner Översikt. Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/geodesi_gps_och_detaljmatning/Kartprojektioner/Oversikt/Winkel-tripel_projektion.pdf

2008-09-03

Lantmäteriet (2008) Ordlista Geodesi Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3244#O

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Cylinder ytriktig projektion.Tillgänglig: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=1490738&i_history=1

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Ekvivalent. Tillgänglig:

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160489&i_word=ekvivalent

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Geodesi. Tillgänglig:

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181359

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Geologi. Tillgänglig:

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181411

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008)Höjdsystem RH 70i.Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=10600

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Loxodrom. Tillgänglig:

http://www.ne.se/jsp/appetizer/appetizer_no_access.jsp?i_error=1&t_word=&i_redir=/jsp/search/article%2ejsp%3fi_art_id%3d244876

2008-09-03

Nationalencyklopedin (2008) Rikets Nät. Tillgänglig:

http://www.ne.se/jsp/appetizer/appetizer_no_access.jsp?i_error=1&t_word=&i_redir=/jsp/search/article%2ejsp%3fi_art_id%3d293625

2008-09-03

Susning.nu (2008) Ortodrom. Tillgänglig:

http://susning.nu/Ortodrom

2008-09-03

Wellving, Anders (2001). Geografiska Informations System. Natur och Kultur, Ljung i Örebro

Wiki math (2008) Trigonometri. Tillgänglig:

http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/4._Trigonometri

2008-09-03

Wikipedia (2008) Astronomisk latitud/longitud. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Astronomiska_koordinater 2008-09-03

Wikipedia (2008) Geologi.Tillgänglig;

http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologi

2008-09-03

Wikipedia (2008) Geomorfologi.Tillgänglig;

http://sv.wikipedia.org/wiki/Geomorfologi

2008-09-03

Wikipedia (2008) Geodetiskt system. Tillgänglig;

http://sv.wikipedia.org/wiki/World_Geodetic_System_1984

2008-09-03

---

[1] Nationalencyklopedin (2008) Ekvivalent

[2] Nationalencyklopedin(2008) Geodesi

[3] Lantmäteriet (2008) Geodesi

[4] Lantmäteriet (2008) Geodesi

[5] Lantmäteriet (2008) Vad är geodesi

[6] Lantmäteriet (2008) Geoiden - Presentation

[7] Lantmäteriet (2008) Jordellipsoiden

[8] Försvarsmakten (1995) Fältreglementet för Artilleriet

[9] Försvarsmakten (1995) Fältreglementet för Artilleriet

[10] Wikipedia (2008) Geologi

[11] Nationalencyklopedin (2008) Geologi

[12] Wiki math (2008) Trigonometri.

[13] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[14] Wikipedia (2008) Geomorfologi

[15] Lantmäteriet (2008) Ordlista

[16] Lantmäteriet (2008) Kartprojektioner - grunderna

[17] Eklundh, Lars (2001) sida 74

[18] Eklundh, Lars (2001) sida 80

[19] Eklundh, Lars (2003) sida 85-86

[20] http://home.swipnet.se/ollevejde/matteord/kongruens-filer/image002.jpg

[21] Wikipedia (2008) Astronomisk latitud/longitud

[22] Wellving, Anders (2001) sida 27

[23] Wellving, Anders (2001) sida 27

[24] Lantmäteriet (2008) Ordlista Geodesi

[25] Nationalencyklopedin (2008) Loxodrom

[26] Wellving, Anders (2001) sida 23

[27] Susning.nu (2008) Ortodrom

[28] Nationalencyklopedin (2008) Höjdsystem RH 70i

[29] Lantmäteriet (2008) Höjdsystem - presentation

[30] Eklundh, Lars (2001) sida 49

[31] Eklundh, Lars (2001) sida 76

[32] Nationalencyklopedin (2008) Rikets Nät.

[33] Wikipedia (2008) Geodetiskt system

[34] Lantmäteriet (2008) Ordlista

[35] http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4766

[36] Eklund, Lars (2001) sida 75.

[37] Lantmäteriet (2008) Kartprojektioner UTM.

[38] http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3003

[39] http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3003

[40] http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=3003

[41] Eklund, Lars (2001) sida 74

[42] Lantmäteriet (2008) Kartprojektioner – kartprojektionens grunder

[43] Eklund, Lars (2001) sida 75

[44] Lantmäteriet(2008) Kartprojektioner Översikt

//Micke Lidköping vid Vänern

Övningsuppgift 1 GVB300

Övning 1

GVB300

Av Mimaca

Kurs: GVB300

Datum: 2008-08-28

Författare

Björklund Camilla 751231

Hanson Malin 731223

Larsson Mikael 711113

Handledare

Anders Palmqvist

Examinator

Christer Ljungberg

Innehållsförteckning

1. Förklara kortfattat följande begrepp: ”rumsliga egenskaper” och ”icke rumsliga egenskaper”. 2

2. Vad innebär topologiska samband?. 3

3. Redogör för skillnaden mellan linjetopologi och yttopologi?. 3

4. Ge exempel på minst fem GIS som du själv kommit i kontakt med?. 4

5. Beskriv ”rutnätsstruktur” och ”vektorstruktur”. 4

Källförteckning. 6

Figurförteckning

Figur 1 Nilsson, Silja (2007) bild från Andersson, Björn (2005) sida 13. 2

1. Förklara kortfattat följande begrepp: ”rumsliga egenskaper” och ”icke rumsliga egenskaper”.

Rumsliga egenskaper[1]:

Geografiska objekt kan ha rumsliga egenskaper. Dessa egenskaper kan vara uppdelade i två kategorier dels geometriska och topologiska.

Geometriska egenskaper kan vara längd, bredd, yta, form, volym etc. Dessa egenskaper är mätbara och kan kopplas till en geografisk plats.

Topologiska egenskaper; innehåll, anslutning, angränsning. De anger hur olika geografiska objekt förhåller sig till varandra exempelvis två tomter som angränsar till varandra.

Icke rumsliga egenskaper[2]:

Icke rumsliga egenskaper är attribut som kan kopplas till ett geografiskt objekt men som inte är rumsliga. Attributen kan vara geografiskt beskrivande men lagras inte som det utan i en databas med attribut med olika värden som kan knytas till det specifika geografiska objektet. Detta kan t.ex. vara; trafikflöden, vägars beläggningar, hastighetsbegränsningar, folkmängder, ålder osv.

GIS kopplar geografiska element till tabelldata och attribut.

Figur 1 Nilsson, Silja (2007) bild från Andersson, Björn (2005) sida 13[3]

2. Vad innebär topologiska samband?

Topologiska samband handlar om hur olika geometriska beskrivna objekt förhåller sig till varandra, något som man inte kan förklara med gängse geometriska egenskaper. Det kan vara samband som ”binder ihop”, ”gränsar till” eller ”ligger inom” ett objekt[4]. Eklund beskriver i sin bok; att topologi även kallas för ”Gummiduksgeometri[5]”. Han menar att även om man tänjer på en kartas storlek så ändras inte de topologiska förhållandena på kartan. Två ytor som ligger bredvid varandra kommer alltid att ha samma inbördes förhållande oavsett hur mycket man tänjer ut ”kartan”.

”Gränsar till” handlar om att tala om hur olika ytor/linjer gränsar till varandra för att på så sätt kunna få en överblick över hur angränsande ytor påverkar varandra.

”Binder ihop” talar om huruvida objekt, som till exempel ett linjeobjekt sitter ihop eller inte.

”Ligger inom” visar på om ett objekt ligger innanför eller utanför ett annat objekt/område[6].

De vanligaste topologiska sambanden är linjetopologi och yttopologi.

3. Redogör för skillnaden mellan linjetopologi och yttopologi?

Topologi handlar som sagt om att beskriva, (i GIS-sammanhang) hur geografiska objekt ligger i förhållande till varandra, och är det som skiljer avancerad GIS-tillämpning från mer ”vardaglig” så som kartframställning till exempel[7]. För att detta ska vara möjligt så behöver man beskriva objekten i linjer, punkter eller ytor, alltså med hjälp av en vektorstruktur (se fråga 5 nedan).

Linjetopologier består av länkar och noder som återges i en databas. En länk är den sträcka som går mellan två noder. Noderna anges i en tabell med dess position (beroende på vilket referenssystem som används blir denna positionering ett värde på X-axeln och ett på Y-axeln, och om man även behöver veta höjd/djup ett värde på Z-axeln[8]. Ofta hör man talas om longitud, latitud och altitud i dessa sammanhang[9]).

En yttopologi kallas även för polygon. Dessa bildar tillsammans en sammanbunden yta som sammanbinds av flera länkar, och dessa länkar är framtagna med hjälp av noder, se ovan.. I en yttopologi där polygoner angränsar till varandra behöver angränsningslänken bara lagras en gång i databasen och är topologiskt knuten till de övriga angränsande ytorna[10].

4. Ge exempel på minst fem GIS som du själv kommit i kontakt med?

Hitta.se

Google. Earth

Eniro/Gulasidorna.se

Hemnet.se

Lokaldelen.se

Trollhättan.se/byggaochbo/kartor/cykelväg

Min privata GPS

5. Beskriv ”rutnätsstruktur” och ”vektorstruktur”.

Rutnätsstruktur

Kallas även rasterstruktur. Den beskriver landskapets egenskaper i en rutnätsstruktur[11].

Ett rutnät med celler läggs över en karta för att skapa matriser i en databas. Dessa matriser skapas för att återge landskapets egenskaper, dessa matriser kan förfinas genom att de skapas i olika skikt. Kartan visas i olika skikt; vägar i ett skikt, skogen i nästa, bebyggelse etc.

Beroende på vad syftet med databasen/kartan är så återges cellerna i olika storlekar. Från 10X10 m till 1000X1000 m. Denna struktur var vanligare förr. Inom vissa användningsområden är den fortfarande väldigt användbar, speciellt då folkmängden, markhöjd och klimat skall synliggöras. Denna struktur återger inte helt precist men brukar användas för att beskriva egenskaper hos landskapet som inte kan knytas till specifika objekt eller som kan variera utan tydliga gränser, passar bra för presentation av statistik. En fördel är att den inte kräver så stor lagringskapacitet. Strukturen brukar inte användas för kartframställning[12].

Vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med en rasterstruktur är att man måste ange ett värde för varje cell i den matris man arbetar med. Även om denna ligger utanför det område som man vill representera i modellen måste den alltså ändå ha ett värde för att dataprogrammet ska kunna räkna fram rätt och visa rätt förhållanden. Det är också viktigt att man lagrar information om rastrets geokodning, det vill säga minst en punkts position i referenssystemet, för att man ska kunna placera in rastret i rätt position. Normalt anger man positionen för X och Y koordinaten i den vänstra övre cellen för positionen, samt cellstorleken i x och y led. Detta värde behövs för att man ska veta hur stor yta varje cell, eller värde, täcker i matrisen[13].

Vektorstruktur

I denna struktur återges kartans geografiska objekt, ex hus, lyktstolpar, vägar, skolor med geometrisk data som beskriver dess position och form. Dessa objekt kan förses med attributdata/tematiskdata för att beskriva t.ex. huset egenskaper(färg antal rum etc.). I en vektorstruktur återges objekten med punkter, linjer och ytor (polygoner). Denna struktur har en större noggrannhet än rasterstrukturen. Liknade är dock presentationen i strukturen som sker i olika skikt, även om detta inte är nödvändigt[14]. En fördel är vid uppgradering så jobbar man bara med det skiktet som ska uppgraderas[15]. När man jobbar med vektorer arbetar man med punkter, linjer eller polygoner, se fråga 3 ovan.

Fördelarna med rasterstruktur kontra vektorstruktur är att en rasterstruktur är perfekt för att beskriva också kontinuerliga ytor och bilddata, något som blir mycket mer komplicerat med en vektorstruktur. Dock så minskar detaljnivån jämfört med en vektorstruktur. Visserligen kan man göra väldigt detaljerade rasterkartor också, men då ökar mängden data som behöver lagras drastiskt vilket medför stora datafiler och förmodligen ett långsamt (i datasammanhang) arbetssätt. En vektorstruktur blir mer detaljerad och kräver oftast mindre datamängd att lagra. Detta ger i sin tur möjligheter till noggrannare mätresultat samt snyggare utskrifter av kartor. Den har också den fördelen att man kan ganska snabbt söka fram topologiska egenskaper och förhållande hos ett objekt/mellan objekt[16].

Källförteckning

Andersson, Björn (2005). GIS för transportlogistik – förutsättningar och möjligheter. Stockholms Universitet. PDF-format.

www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2005/rapporter05/andersson_bjorn_05152.pdf (16 maj 2007)

Eklundh, Lars(2003). Geografiska informationsbehandlingar, metoder och tillämpningar. 3:e reviderade upplagan Byggforskningsrådet, Stockholm, ULI

Gumbricht, Thomas (2007) Introduktion till GIS.[Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.infra.kth.se/courses/AG1311/lectures/ag1311_2008_l1.pdf

2008-08-27

Nilsson, Silja(2007). GIS för ruttplanering, en studie av nyttjandet av GIS-program inom tekniska förvaltningar bland kommuner i Västra Sverige.[Elektronisk] Tillgänglig:

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2007/ex2007-073.Pdf

2008-08-27

Wellving, Anders(2001). Geografiska Informations System. Natur och Kultur, Ljung i Örebro

---

[1] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[2] Eklundh, Lars (2001) sida 20-21

[3] Nilsson, Silja (2007) sida 11

[4] Wellving, Anders (2001) sida 37

[5] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[6] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[7] Wellving, Anders (2001) sida 37

[8] Wellving, Anders (2001) sida 25-28

[9] Gumbricht, Thomas (2007) sida 5

[10] Wellving, Anders (2001) sida 38-39

[11] [11] Wellving, Anders (2001) sida 32

[12] [12] Wellving, Anders (2001) sida 32-33

[13] Eklundh, Lars (2001) sida 96-98

[14] Eklundh, Lars (2001) sida 103

[15] Wellving, Anders (2001) sida 35-36

[16] Eklundh, Lars (2001) sida 112-113

 

//Micke Lidköping vid Vänern