Mickes skolblogg: Övning 2 GVB300

Innebär att något är likvärdigt eller fullt motsvarande enligt Nationalencyklopedin.[1] Men frågan är om en karta kan vara detta. Normalt så avbildas en karta i en viss skala, t ex. 1:50 000, och då blir inte avbildningen helt ekvivalent, eller ”fullt motsvarande”.

1.2. Geodesi:

Geodesi är vetenskapen om jordens uppmätning. Geodesin är tillsammans med astronomin en av dem äldsta vetenskaperna.[2] Geodesi bestämmer punkternas koordinatläge på jordytan, höjden över havsytan och deras tyngdkraftvärden.[3] Denna vetenskap är en grundförutsättning för att kunna bestämma de koordinater som ingår vid till exempel kartframställning och GIS-applikationer idag.

1.3. Geodetiskt referenssystem:

Ett referenssystem används för att ange en viss punkt på jordytan. Referenssystemet består av utmärkta koordinater och punkter i ett rutsystem för att lägesbestämma olika geografiska platser. Lantmäteriet ansvarar för dessa i våra rikstäckande nät.[4] Då utbytet av data ökar både nationellt och internationellt mellan olika företag och organisationer, så ökar kraven på gemensamma referenssystem. Dessa referenssystem bildar eller realiserar ett geodetiskt referensnät. Dessa har tidigare varit passiva, det vill säga att den som velat använda dem måste söka upp dem för att ansluta sina egna mätningar, men idag så blir användningen av så kallade aktiva nät allt vanligare, där mätdata överförs till användaren istället[5].

1.4. Geoiden/Geoidhöjden:

Geoiden kan man översätta med begreppet ”jordens form”[6] och kan förenklat beskrivas som den ”yta som sammanfaller med den ostörda medelhavsytan och dess tänkta förlängning in under kontinenterna”. Dock så är det inte riktigt så enkelt. Även jordens tyngdkraftsfält påverkar geoiden. Geoiden är också den referens yta man utgår från när man anger ”höjd över havet”, till exempel hur högt ett berg är beläget. Med Geoidhöjd avses avståndet längs lodlinjen mellan geoiden och ellipsoiden. Ellipsoiden är en matematisk modell av jorden av vilká det finns flertalet olika[7]. Detta gör att det är viktigt att veta vilken ellipsoidmodell som används. I vissa sammanhang förekommer även begreppet höjd över

ellipsoiden. Skillnaden mellan dessa båda höjder är lika med geoidens

avvikelse från rotationsellipsoiden och är beroende av vald

referens ellipsoid. Inom Sverige varierar denna avvikelse med något 10-

tal meter.

Figur 1 Geoidhöjd[8]

Grunden för det moderna rikssystemet i höjd är den andra precisionsavvägningen, som genomfördes under åren 1951–1967. Denna avvägning resulterade i införandet av Rikets höjdsystem 1970 (RH70).[9]

1.5. Geologi:

Geologi handlar om vetenskap om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg och jordarter.[10] Den fokuserar på jordskorpans yttre hölje den så kallade litosfären.[11]

1.6. Geometri:

Läran om rummet Geo står för jord, meterin står för mäta[12].

Geometrin är ett område inom matematiken som används för att beräkna en position, längd, plats, yta, volym, form etc.[13]

1.7. Geomorfologi:

Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin. Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de ytprocesser på jorden och andra planeter som bildar dessa landformer.[14]

1.8. Konforma:

Vinkelriktig, formbevarande, används vid koordinattransformation och kartprojektion[15]. Denna projektion innebär att avbildningen av en sfär till en plan karta bevarar vinklarna dvs. vinklarna i skärningspunkterna där linjer korsar varandra är vinkelriktiga. Man kan också beskriva det som att formförändringar som sker, oavsett om det rör sig om förstoring eller förminskning är lika stor i alla riktningar[16]. Detta är viktigaste egenskapen för storskaliga kartor.[17]

1.9. Kongruent:

Om man har två referenssystem så överensstämmer de med varandra, dvs. deras x och y skalor är kongruenta. Vid en kongruent transformation bibehålls storlek, form, parallellism, projektiva egenskaper samt topologiska egenskaper.[18] Att välja rätt transformation är viktigt. Vilken som passar bäst beror på vad man ska göra (se Eklund[19]).

Figur 2 Kongruent[20]

1.10. Latitud:

Finns två olika latituder, den astronomiska och den geodetiska. Den astronomiska anger vinkeln mellan den astronomiska normalen i en viss punkt och ekvatorns plan och gäller för rymden och himlen[21]. Den godetiska latituden anger vinkeln mot ekvatorialplanet och beskriver läget i nord-sydlig riktning.[22]

”Lat ligger”

1.11. Longitud:

Se latitud ovan för den astronomiska longituden. Den geodetiska longituden är vinkeln mot det plan som går genom nollmeridianen (Greenwich i normalfallet) och beskriver läget i öst-västlig riktning.[23]

”Long står”

1.12. Loxodrom:

En kurva som skär alla meridianer under samma vinkel. [24] Varje meridian eller parallellcirkel är en loxodrom. Fartyg eller flygplan som tar ut en kompasskurs (konstant) rör sig längs en loxodrom.[25]

1.13. Meridian:

Meridianen är en linje som förbinder nord och sydpolen, och där kanske Greenwich (0 grader) och datumgränsen (180 grader) är de mest kända.[26]

1.14. Ortodrom:

En ortodrom är en linje längs en storcirkel på jordytan (eller egentligen är det storcirkeln), och därmed det kortaste avståndet mellan två orter.[27] (Fågelvägen)

1.15. RH70:

RH70 var länge det officiella nationella höjdsystemet i Sverige.[28] Det är baserat på den andra precisionsavvägningen gjord mellan åren 1951-1967. Idag så är det istället RH2000 som är det. Detta system grundas på den tredje precisionsavvägningen som genomfördes under åren 1979-2003. Detta system togs officiellt i bruk 2005[29].

1.16. RIX95:

Ett projekt Lantmäteriet startade för att harmonisera olika koordinatsystem i Sverige, detta kallades för rix95.[30]

1.17. RT90:

Rikets triangelnät 1990 är det plana referenssystem som används i Sverige och togs fram på 1970-talet för den allmänna kartläggningen. Kallas även för rikets nät.[31] RT90 bygger på Bessels rotationsellipsoid och jorddimensioner beräknade av F.W Bessel. Kan återges i en topografisk karta (gröna kartan)[32].

1.18. WGS84:

Är ett globalt koordinatsystem för geografiska koordinater. WGS står för world geodetic systems.[33]

1.19. Triangulering:

Mätning i trianglar. Utnyttjar de kända egenskaperna i en triangel som har summan av vinklarna =180 grader, för att ge en positions läge i ett koordinatsystem. Man kan dock använda andra konfigurationer än trianglar idag, men beteckningen triangelnät har behållits för att tala om vad det handlar om. Tidigare mättes bara vinklarna, men nu används en kombination av vinkel och längdmätning vid triangulering[34].

Figur 3 Triangelnät i RT90[35]

1.20. UTM:

Universal Tranverse Mercator System. Detta projektionssystem introducerades av det amerikanska förvaret 1947 i syfte att introducera ett enhetligt projektionssystem för kartor över hela jordklotet.[36] Det är ett system av 60 projektionszoner i Gauss-Krügers (Transversal Mercator) projektion som täcker hela jorden. I Europa har UTM vanligen använts tillsammans med ED 50 (European Datum 1950). Numera är UTM oftast använt i samband med WGS 84/EUREF 89 (t.ex. i Norge).[37]

2. Vad är en kartprojektion?

En överföring från en tredimensionell yta(jorden/sfären) till en tvådimensionell yta(pappers/digital karta).

Denna överföring/projektion kan inte bli 100 % riktig (deformation) då det inte går att inte presentera en rund yta på ett plant papper. Man avbildar referensellipsoiden eller delar av den på en plan yta. Det finns tre huvudtyper av kartprojektion, se nedan.

Nämn och beskriv kort tre huvudtyper av kartprojektioner som används?

Cylinderprojektion:

Figur 4 Cylinder projektion[38]

En cylinder tangerar ekvatorn (normal typ, bild till vänster), eller längs en medelmeridian (transversal typ, bild till höger):

Dessutom förekommer en snedaxlig typ med annan orientering av cylindern.

Konisk projektion:

En kon tangerar jordklotet, oftast längs en parallellcirkel (normal typ):

Figur 5 Konformprojektion[39]

Plan projektion:

Kallas även för azimutal projektion. Ett plan som tangerar jordklotet i en punkt. Normal typ, när tangeringspunkten är en av polerna, kallas oftast polär aspekt. Transversal typ om tangeringspunkten ligger på ekvatorn, kallas oftast ekvatoriell aspekt. Även snedaxlig typ används:

Figur 6 Azimutal projektion[40]

3. Vilken är fördelen med en konform projektion?

En konform projektion bevarar vinklarna i skärningspunkter mellan linjer som korsar varandra. Detta är en viktig egenskap för storskaliga kartor, och alla allmänna kartor i Sverige är idag vinkelriktiga[41]. Att de är vinkelriktiga betyder också att man kan ta ut rätt kompassriktning. Konformitet kan inte kombineras med yt - riktighet, utan man får välja vilken projektion som bäst passar ändamålet[42].

4. Kan en karta vara längdriktig över hela ytan, om inte varför?

Nej det kan den inte på grund av att man inte kan avbilda en rund yta på en plan yta utan att få deformationer i avbildningen. Den transversella cylindern som används i RT90 tangerar jorden i den valda medelmeridianen i rikets system. Utefter meridianen är skalan riktig. Felet växer dock med avståndet från denna meridian genom att kartbilden förstoras i förhållande till markmätningen.

5. Vilken egenskap, längd-, yt- eller vinkelriktighet är vanligast i ett GIS?

Yt - riktighet, ytors förhållande och angränsning till varandra.

6. Vilken projektion används för de svenska allmänna kartorna? Varför, fördelar och nackdelar?

I Sverige används den transversella cylindern (konform) för att den passar vårt avlånga smala land och ländriktigheten blir större då tangeringspunkten följer utmed en vald medelmeridian. Denna projektion ger små deformationer för områden utspridda i en nordsydlig riktning. Den konforma projektionen bibehåller också vinkelriktigheten i projektionen. Exempel på en sådan projektion är Gauss-Krügers projektion, vilken är den vanligaste för landkartor i Sverige[43].