Mickes skolblogg

Välkommen till Mickes skolblogg. En plats där jag kommer att publicera arbeten som tagits fram i programmet IT-användning och samhällsutveckling på HV.

Var är jag? Vad gör jag? Hur gör jag det?

    follow me on Twitter

    Profillänk på Facebook

    Leta i den här bloggen

    onsdag 23 januari 2008

    Betyg DDB310

    Från:
    Lennarth Bernhardsson
    Till:
    mikael.larsson.2@student.hv.se
    Kopia:
    Datum:
    01/21/08 08:39 em
    Ärende:
    Betygsargument
    Bifogade filer:

    Du har genomfört kursen Digitala distributionsformer på ett engagerat och målvetet sätt. Du har påvisat kunskaper inom nätverksperspektivet liksom olika tjänsters behov av olika artefakter och distributionsformer. Genom ditt arbete har du också påvisat ett fördjupat förhållningssätt och diskuterat med dina studiekamrater i den mån det varit möjligt.

    Vidare har du tagit upp ett användarperspkettiv inom den offentliga sektorn och genom ditt essä visat på värderingsförmåga avseende på källor ur vilken du hämtat kunskaper.Du har följt och diskuterat både på kurskamraters distributioner och på de tankar som förts fram i kursbloggen. Det har du gjort på ett regelbundet och bra sätt.Du har med hjälp av nätbaserade tjänster skapat personliga distributionsformer och enskilt administrerat de skapade distributionsformerna i vilka du redovisat teoretiska kunskaper kring minst tre andra former. Du har fullföljt ditt lärkontrakt på ett mycket bra sätt, samtidigt som du kritiskt granskat ditt eget lärande och värderat det.

    Dina val av uppgifterna och formerna för 3x3 samt genomförande håller mycket gott kavalitativt innehåll. Extra plus för ditt val av e-learning samt att du tagit till dig två ytterligare litteratur.

    Om jag skall peka på något som kan bli bättre så är det strukturer i bloggar. T.ex. så använder du tags skola och DDB som är ungefär samma, iaf svårt att se varför det behövs två sådana taggar. Jag undrar lite också varför du skapat fler bloggar beroende på olika uppgifter och sedan för att tala om att det hänt något nytt i en av dem då behöver annonsera i \"huvudbloggen\" om det. En något bättre struktur skulle behövts.

    Extra plus är som jag nämnt tidigare val av lite avvikande tema. E-learning. Liksom att du satt dig in i de former och tillägg som behövs för trackbask från Blogger samt hjälpt studiekamrater att få det att fungera.

    Jag rapporterar ett B

    MVH Lennarth--------------------------------------------------------------------------------------------------Skickat från DisCo: Digitala distributionsformer

    måndag 21 januari 2008

    Uppgift 1 MPA110 - Medieporträtt/mediedagbok












    Uppgift 1
    Medieporträtt

    Uppgift 1
    Program: MKA110
    Datum: 2008-01-21


    Författare
    Larsson Mikael 711113
    Hanson Malin 731223
    Björklund Camilla 751231


    Examinator

    Birgitte Christiansen


    Innehållsförteckning
    Mickes Medieporträtt 2
    Camillas Medieporträtt 3
    Malins Medieporträtt 3
    Reflektioner 4
    Ensam /Familjen. 4
    Kvinnligt /Manligt 4
    Vardag/Helg. 5
    Övrigt 5
    Bilagor 6
    Mediedagbok Mikael Larsson. 6
    Mediedagbok Camilla Björklund. 7
    Mediedagbok Malin Hanson. 8


    Mickes Medieporträtt
    Som person är jag väldigt strukturerad som gör en sak i taget. Detta återspeglas även i mitt dagliga medieanvändande. (Se bilaga)
    De enda gången jag använder mig av dubbla medier (sekundära) är i undantagsfall, telefonen som ringer när jag sitter vid datorn, sms kommer under en föreläsning etc. När jag själv väljer att använda ett media så tenderar jag oftast att endast gagna mig av detta. Till exempel, vid den dagliga kontrollen av e-post, så är radion eller tv tyst, och tidningar eller böcker ligger orörda.

    Positivt med detta förfarande, enligt mina erfarenheter, är att jag verkligen koncentrerar mig ordentligt på det jag gör. Inget brus som stör i bakgrunden och som kan få mig att koncentrera på något annat.

    Negativt är, kanske, att jag missar mycket av de spontana nyheterna som kommer kontinuerligt via olika media under dagen. Genom att avstå från till exempel ”slölyssnande” av radioprogram, så är risken stor att man inte uppdateras inom de ämnen som man kanske borde visa intresse för.

    Min medieanvändning ser dock annorlunda ut på helgerna då jag befinner mig med min familj och min son. Vid dessa tillfällen så är användandet av sekundära medier något som jag mer eller mindr påtvingas. Visst kan jag välja att isolera mig från detta även i umgänget med andra. Det är kanske något som sker också ibland, särskilt när medieintaget kräver stor koncentration (som till exempel vid läsning av kurslitteratur). Att min mediesituation ser annorlunda ut på helger, beror till stor del på att det helt plötsligt finns andra viljor som ska påverka vilka typer av media som ska användas. En typisk lördag förmiddag kan se ut som följer: Läser tidningen samtidigt som jag följer min sons tv-spelande. Radion står på där melodikrysset går för fullt. Telefonen ringer samtidigt som ett öra lyssnar på en fråga som mor vill ha hjälp att lösa.

    Skillnaden i mitt medieanvändande skiljer sig alltså markant beroende på om det är helg eller inte. Dock ska väl påpekas att det rutiniserade beteende som jag kan se, inte skiljer sig. Rutinen som sådan skiljer sig, men inte min adaption av den samma.


    Camillas Medieporträtt
    Jag känner mig strukturerad och har mina rutiner när det gäller min medieanvändning. Medieanvändningen är liknande varje dag. En vanlig dag (vardag) börjar oftast med att jag sätter på min dator och tittar lite snabbt om jag fått någon ny mail, läser lokaltidningen på Internet. Jag loggar oftast även in på msn. Varje morgon sätter jag även på bolibompa så att barnen kan titta på det medan jag gör mig iordning innan det är dags att bege sig till dagis.

    Jag använder mig gärna av sekundära /dubbla medier, dvs. att jag har mobilen med mig nästan överallt, musik eller radio på i bakgrunden när jag jobbar vid datorn. Dels för att detta känns tryggt (att vara tillgänglig ifall de behöver nå mig från dagis osv.) och dels för att det är avkopplande.
    Sitter jag och läser någon bok eller tittar på någon föreläsning så stänger jag av musiken eller radion för att kunna koncentrera mig enbart på boken.
    Dagen avslutas oftast med att jag på kvällen ”slötittar” på tv för att varva ner och umgås med min man.


    Malins Medieporträtt
    Vardagen hemma hos mig ser i stort sett lika dan ut varje dag. Med två små killar så har vardagen nästintill tvingats in i en rutinartad bana för att allt ska fungera.
    Man ser tydligt att mönstret på mediaanvändningen kommer tillbaka.. Användningen av sekundära/dubbla medier är vår vardag. Radion sätts på när man vaknar, liksom barnens videofilmer. Själv tycker jag att lite musik i bakgrunden kan verka avkopplande.
    Mobilen är alltid med både ”ut-ifall–att” och sedan tror jag att man helt enkelt blivit beroende av att alltid kunna förmedla sig samt att kunna meddela andra. Sedan man började plugga så är även datorn och Internet ett måste. Skulle uppkopplingen ligga nere en dag så blir man otroligt stressad.
    Helgerna ser dock annorlunda ut när familjen kopplar av från vardagens stress.


    Reflektioner

    Ensam /Familjen
    Ser vi till oss tre så kan man se att har man barn och familj så ser medieanvändningen olika ut. Användningen av dubbla medier syns tydligt när familjen är runt omkring. Radion står på, tv går, datorn är uppkopplad samtidigt som vi genomför våra dagliga sysslor. Detta utan att vi tänker på det - vår vardag!
    Är man själv bestämmer man själv vilket brus man vill ha, man har inte samma behov av att ex ha radion på för att filtrera bort störande ljud.
    Mobiltelefonen har blivit till en essentiell accessoar, den finns med oss vart vi än går, dygnet runt. Undantaget på helgerna då man kanske stänger av den en stund. Mobiltelefonen har liknande användningspotential vare man har familj eller inte.
    Nyheterna är även av en rutinartad natur. Alla tar vi del av nyheter på ett eller annat sätt. Via datorn, traditionell papperstidning, lyssnar på radio, tv etc.

    Kvinnligt /Manligt
    Här har vi funderat på den gamla ”skrönan” om den stämmer…
    Kan det vara så att män bara kan gör en sak samtidigt!???
    Micke har sett dels sina egna och andra ensamstående män hur deras medieanvändning skiljer sig från kvinnors medieanvändning. Som ett exempel så när en killes mobiltelefon ringer och radion står på så går denne och stänger av radion innan samtalet fortskrider. Enligt Camilla och Malin så gör vi inte detta.
    Mobiltelefonen är dock något som vi nyttjar på liknande premisser, vare sig vi är kvinna eller man.
    Enligt Mickes syn på kvinnors tv-tittande så menar han att kvinnor ofta ska diskutera kring programmet, medverkande skådespelare etc.
    Tjejerna i denna grupp kan till viss del hålla med mannen ifråga men inte i allt!
    Det vi dock har sett i våra nära bekantskapskretsar är att yngre tjejer använder sig av mobiltelefonen för att ringa en kompis mitt under pågående program för att diskutera programmet.

    Vardag/Helg
    Här har vi konstaterat att de största skillnaderna finns. Medieanvändningen har här inget av den vardagliga strukturen. Vi tror att vi bestämmer över våra barn men ack så fel vi har.
    Makten av fjärrkontrollen är nu borta!
    Användningen av sekundära medier är dock fortfarande lika som i veckorna för barnfamiljerna. Micke som befinner sig på landet på helgerna ser dock situationen helt annorlunda ut. Datorn är ett minne blott med ett 54kbp/s modem! Katastrof!!!!
    Men ser man till att familjen är närvarande så nyttjar man medier tillsammans med andra människor. Man har inte den vardagliga stressen utan man nyttjar dem som rekreation mera, för att ladda om batterierna.

    Övrigt
    Det vi kan misstänka är att då vi alla tre är studenter är vår dagliga användning av datorn och Internet redan en vana. Ett primärt medium för oss studenter Denna vana finns säkert ute i samhället men beror säkerligen på vilket yrke man har, vilken åldersgrupp man tillhör etc.


    Bilagor

    Mediedagbok Mikael Larsson

    Mediedagbok - datum:
    torsdag 17/2 2008

    Mikael Larsson



    Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
    08:15 08:30 Morgontoalett Inget Hemma Själv
    08:30 09:00 Epostkoll Internet Hemma Själv
    09:00 10:00 Läsning Böcker Hemma Själv
    10:00 10:30 Fika i fika Internet Hemma Själv/studiekamrat
    10:30 10:45 Dusch Inget Hemma Själv
    10:45 11:00 Cykling Inget På gatan Själv/Andra trafikanter
    11:00 11:45 Utskrifter Dator LHO Själv
    11:45 14:00 Föreläsning Telebild LHO Själv/andra studenter
    11:45 14:00 Sms Mobiltelefon LHO Medstudent
    12:45 13:00 Fika Tidning LHO Själv
    14:00 14:15 Cykling Inget På gatan Själv/andra medstudenter
    14:15 14:45 Lunch Serietidning Hemma Själv
    14:45 15:00 Dassbesök Tidning Hemma Själv
    15:00 15:15 Epostkoll Internet Hemma Själv
    15:15 18:00 Diverse DA Internet Hemma Själv
    18:00 19:00 Tv-koll TV Hemma Själv
    19:00 19:45 Läsning Bok Hemma Själv
    19:45 20:30 Telefon Telefon Hemma Kompis
    20:30 23:00 Datorarbete Internet Hemma Själv
    23:00 01:00 Tv-koll TV Hemma Själv
    01:00 01:30 Löser korsord Tidning Hemma Själv
    01:30 framåt Sova inget Hemma Själv


    Mediedagbok Camilla Björklund

    Mediedagbok - datum:
    söndag 20/1 2008
    Camilla Björklund


    Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
    30 min läsa nyheter & mail Internet Hemma Själv
    20 min Läsa morgontidning tidning Hemma, köket Själv
    10 min Läsa reklam reklamutskick Hemma Själv
    20 min Köra bil cd spelare bilen Jag och Vendela
    1,5 tim plugg dator,bok Hemma Själv
    10 min Köra bil radio bilen familjen
    15 min Grejade med inst. På tv:n tv hos pappa familjen
    10 min Köra bil radio bilen familjen
    60 min löpning/träning mp3 ute själv
    60 min tv/film tv & dvd hemma med barnen
    1,5 tim film tv & dvd hemma med Mats
    30 min läsa bok bok hemma själv



    Mediedagbok - datum:
    torsdag 17/2 2008

    Malin Hanson


    Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
    07.00 07.20 Uppvaknande Klockradion Hemma Barnen
    07.35 08.40 Morgonbestyr Radion Hemma Barnen
    07.50 08.40 Morgonbestyr Video-barnfilm Hemma Barnen
    07.55 08.10 Läser morgontidningen Morgontidningen Hemma Själv
    08.45 08.55 Lyssnar på radio-till dagis Bilradio Bilen Barnen
    09.05 09.15 Lyssnar på radio-från dagis Bilradio Bilen Själv
    10.00 10.30 Fika i fika Dator/Internet Hemma Medstudent
    10.05 10.10 Samtal Telefon Hemma Sambon
    11.00 11.25 Lyssnar på musik Bilradion Bilen Själv

    11.45 11.46 Meddelande-sms Mobiltelefon Högskolecentrum Medstudent
    11.50 12.00 Utskrifter Dator/skrivare/Internet Högskolecentrum Själv
    12.15 14.05 Föreläsning Telebild Högskolecentrum Lärare/Medstudenter
    12.15 14.05 Sms Mobiltelefon Högskolecentrum Medstudent
    14.15 14.20 Samtal Mobilen Ute Sambon
    14.35 16.30 Ärenden med bilen Bilradion På stan/i bilen Själv/andrakonsumenter
    16.45 17.10 Läser tidningen Kvällstidningen Hemma Familjen
    17.10 17.30 Kollar posten Direktreklam mm Hemma Själv/sambon
    17.30 22.00 Tv-koll Tv Hemma Familjen
    19.00 19.30 God natt saga Bok Hemma Barnen
    22.00 22.30 Läser läxor Studentlitteratur Hemma Själv



    //Micke Lidköping vid Vänern

    fredag 11 januari 2008

    Hemtentamen MKA101

    Hemtentamen
    Medier, Kultur och Samhällen




    Kurs: MKA101
    Författare: Mikael Larsson
    Personnummer: 711113-5955
    Examinator: Birgitte Christiansen


    1. Lull:s framställning är i stor utsträckning centrerad kring det han betecknar som symbolisk makt (symbolic power).
    Redogör utförligt för:
    a) Vad han menar med detta begrepp (hur skiljer sig den här typen av makt från andra?).

    Med symbolisk makt avser Lull framförallt användningen av symboler (skrift, bilder, ljud mm) i media för att påverka vårt sätt att tänka om vissa saker eller agera i vissa frågor/situationer[1] (media behöver dock inte vara vara inblandat, alltså det vi kallar för massmedia, se Lull sid 161). Till skillnad från de tre andra ”makterna”, politiks makt, tvångsmakt och ekonomisk makt[2] så är symbolisk makt något som kan användas av gemene man. Symboler kan ju, som vi vet, vara en enkel gest mm som man ger någon annan[3]. Visserligen, menar Lull, så är även symbolisk makt något som ofta blir inlemmat i de mer institutionella organisationerna[4] för att på något sätt få oss att se på just det tv-programmet, köpa just den tröjan eller läsa just den boken mm. Dock så måste det till att vi som mottagare verkligen vill och kan ta emot budskapet. Därför så brukar symboler just delas in i olika genrer eller typer av former[5] för att tilltala en viss grupp av människor, vilka själva hjälper till att skapa en meningsfull tolkning av dem. På så sätt är sändarna av symboliska budskap beroende av mottagarnas vilja och förståelse för budskapen och alltså verkar dessa i något slags symbios med varandra. Om inte publiken kan/vill ta till sig budskapet, så kan heller inte sändaren utöva någon symbolisk makt. Samtidigt kan det vara väldigt svårt att kontrollera den symboliska makten. Till skillnad från de tre övriga makterna (se ovan) så innefattar symbolisk makt något som Lull kallar för ”de mjuka domänerna”[6]. Dessa domäner som främst refererar till sådana saker som konst, kultur och ideologier[7] är svåra att kontrollera av etablissemanget, och kan vara till stor hjälp för allmänheten att klara av vardagen, antingen det är att förstå sin roll i ett samhälle som Sverige, eller det handlar om att ”orka” överleva i en svår tid av till exempel diktatur och förtryck. Otaliga exempel finns på hur musik, litteratur och andra konstformer har varit, och är, det sätt på vilket de förtryckta har hånat och bekämpat eliten och makten, många gånger förföljda och bekämpade från maktens herrar (tyvärr, de är oftast män), men då symbolisk makt inte går att kontrollera på samma sätt som de övriga makteliterna så har detta oftast misslyckats. I dagarna kunde vi på rapport se hur man i Burma spelade teater i hemmen och hånade de styrande, bara ett exempel på detta.[8] Den ”hårda makten” är ju till sin natur beroende av en viss kontroll för att kunna upprätthållas (ekonomisk kontroll, politisk kontroll eller kontroll över militär eller polis mm).


    b) Varför han anser det är väsentligt i samband med medier och kultur.

    Som jag påpekade i frågan ovan så anser Lull att symboliska former inte uppstår ur tomma intet, så att säga. Symbolen som sådan kanske finns där, men tolkningen av symbolen innebär att det måste finnas en viss kontext som kan tolkas och förstås av den publik som den vänder sig till. Symbolerna utformas ofta för att, enligt Lull, uppfylla de syften som dess utgivare eller sponsorer har. Och då symboliska former ofta avspeglar vissa sociala, kulturella och ideoligiska teman eller vägar så har de en potential att på ett kraftfullt sätt påverka mediepubliken[9]. Lull menar också på att en stor faktor som idag påverkar vårt kulturella synsätt just är media. Media föder kulturen och kulturen föder media. Vi, publiken, har idag tillgång till symbolisk makt, eller symboliska former i en allt stridare ström (tidningar, radio, tv, internet mm). Vi matas med information från i praktiken världens alla hörn, och kan, om vi vill, införliva detta i våra dagliga liv, väva in det i just vår kontext, och få ut det vi anser vara meningsfullt eller bra[10]. Vi kan också förändra och skapa helt nya sätt att se på symbolerna och på så sätt skapa nya former av kulturer, kulturer som idag, med medias möjligheter sträcker sig långt utöver den egna sociala sfären. Symbolisk makt och kultur samarbetar för att förstärka varandras betydelse och i och med mediernas karaktär så underlättas detta avsevärt. Eller som Lull uttrycker det: ”Symbolic power and popular culture constitute and reinforce each other in media conten and in the routine social exhanges that compose everyday life”[11].


    2. Populärkulturen svarar för en stor del av de kommunikationsprocesser som vi stöter på i vår vardag.
    a) Vad utmärker enligt Lull, det vi kallar populärkultur?

    Först och främst att populärkultur kommer från folket, det är inte givet till dem[12]. Det vill säga att det är ”vanliga” människor som först kommer upp med ideer hur dessa vill uttrycka sig i artefakter eller olika stilar[13], det kan handla om kläder, musik, konst eller talat språk mm mm. Visst har den ekonomiska marknaden intressen i att tillhandahålla artefakter som spelar på just dessa kulturella inslag. Som jag nämnde tidigare, media föder kulturen och kulturen föder media.[14] Media hakar på trender uti samhället/världen och försöker att producera varor som ska tilltala just de med den speciella smaken eller synsättet på livet. Ett annat utmärkande drag för populärkulturen är just användandet av symboliska former[15]. Då symboliska former kan tolkas olika, användas på olika sätt i olika situationer och blandas i en outsinlig röra[16] så är de en framträdande faktor som gör det möjligt att påverka. Och för att detta ska fungera fullt ut så måste mottagarna själva vara de som är aktiva i processen. Dessa mottagare agerar oftast bara i egna intressen, det vill säga de införlivar det de ser och hör mm, på ett sätt som passar just deras syften och deras liv[17]. Lull refererar till Fiske i sin bok[18], där Fiske menar på att, fritt översatt, populärkulturen är en slags kamp mot etablissemanget och de som styr. Om jag här får dryfta mig med att komma med en egen fundering, så håller jag inte med Fiske riktigt i det han säger. Visst finns det grupper av människor som genom sin klädstil, hårfärg mm, vill visa att man står ovanför det normala, det acceptabla. Men är detta populärkultur? Kanske. Men enligt mig så är det som vi kallar för populärkultur och det som Lull diskuterar i sin bok, till mångt och mycket INTE ett uttryck för detta. Istället skulle jag vilja hävda att det är motsatsen. Alltså att vi söker efter saker där vi kan känna en gemensakp med ”den stora” massan. Detta för att stärka vår identitet och självkänsla. Lull själv är något kritisk till Fiskes framställning, om än dock inte riktig på samma sätt som jag[19].


    b) Exemplifiera beskrivningen med sådant som finns i din egen vardag.
    (OBS: Här måste det framgå varför det du använder som exempel verkligen är ett bra exempel.)


    Ja vad finns det i min vardag som skulle kunna gå under epitetet populärkultur? Nästan allting skulle jag vilja påstå. Det beror på vilken utgångspunkt man har. Men för att försöka ge några exempel så kan vi ju börja med musik. Nu är inte jag någon musikslukare i och för sig. Men för att ge ett exempel på hur något kan utvecklas till populärkultur så ska jag ändå göra ett försök inom denna genre. Musik är något som innehåller flera olika genrer och stilar. Olika sorters musik tilltalar olika sorters människor och av olika sorters anledningar. Det är sällan (för att inte säga aldrig) som musik, och då en ny musikstil, tas fram av av ett skivbolag för att passa en viss sorts publik (Vissa försök har väl kanske gjorts i en viss mening, tänker på Spice Girls och vissa så kallade pojkband). Istället brukar det komma underifrån, det vill säga något band i en källarlokal börjar spela på ett visst vis. Detta sprider sig till den närmaste omgivningen om/när bandet får tillfälle att spela på den lokala klubben. Kanske är det en DJ från någon lokal radiokanal där som hör det, ber om en demo och börjar spela den på sin station. Å sen rullar det på. När populariteten nått en viss gräns så börjar även kommersiella krafter att intressera sig för det och sprider musiken ut i världen, för en vidare publik. I takt med att musikstilen växer kanske även andra symboler växer som man då asossierar med just denna typ av musik. Kläder, frisyrer, dans mm mm. På så sätt så skapas en populärkultur. Den kommer underifrån, anammas av flera likatänkande individer, ges nytt bränsle när medier av olika slag kommer in i bilden, vilka förkastas eller tas till vara av publiken. Det vill säga, gillar inte publiken det medierna producerar, så kommer detta att dö ut. Detta sätt som en artefakt, eller en produkt av en artefakt, kan utvecklas från något väldigt lokalt och enskilt till något större och kanske globalt till att bli vad vi kallar populärkultur skulle man kunna applicera på väldigt många saker. Kläder, filmer, frisyrer, dans, mat, dryck, you name it.[20]


    3. Thompson pratar om mottagandets vardagliga karaktär.
    Vilka teoretiska implikationer ingår i detta resonemang?

    Med mottagandets vardagliga karaktär menar Thompson att ”mottagandet av medieprodukter är en rutinartad, praktisk verksamhet som individer utför som en väsentlig del av sina vardagsliv”[21]. Han menar att om man vill undersöka en rutinartad och praktisk sak så måste man på något sätt skapa ett angreppssätt för detta. Tidigare studier har inte haft detta i åtanke menar Thompson[22], något som på senare tid har ändrats inom medieforskningen. Thompson menar först och främst att mottagandet ska ses som en verksamhet. Han menar att mottagaren tar emot budskapet och sätter in det i sin speciella kontext, något som inte alls behöver överensstämma med sändarens mening med budskapet[23]. Han menar vidare att denna inriktning är en situerad verksamhet[24]. Han menar att mottagandet av budskapen beror på i vilken situation som mottagaren befinner sig i. Vilka resurser som man har tillgängliga och vilken makt man besitter. Thompson tar tv-tittande som ett exempel och att det i vardagsrummet finns en slags herarki, vilket jag personligen kan referera till. I mitt fall så har min son makten över fjärrkontrollen vilket gör att tillgången till tv:s olika budskap är något begränsad. När jag dock någon gång får titta på det jag vill (och hinner) så kan man, precis som Thompson skriver, tillåta sig att drömma sig bort till en annan plats, kanske på jakt i Afrika tillsamman med Per Moberg [25]. Thompson menar också att mottagandet av medieprodukter ska ses som en rutinartad verksamhet. Att vi införlivar medikonsumtion i våra vardagliga liv och kanske tittar på tv på speciella klockslag eller läser tidningar vid speciella tider. Han menar vidare att det kan till och med vara så att medierat material till viss del styr vårt vardagliga liv[26]. Och detta är också något som jag själv kan känna igen mig i. Hur många gånger har man inte själv sagt att ”nä jag hinner inte det då, för då ska jag se på XX”? Ett lysande exempel på detta är Bingolotto. Har själv upplevt personer som tackat nej till stora högtider, eller bara närvarat fram till ett visst klockslag för att man måste hem å se på detta tv-program (ska väl tilläggas att detta var när bingolotto var verkligt stort dock). Enligt mig så har det då gått överstyr. Om en mediahändelse så totalt styr över en människas liv, hur skulle det då inte gå om vi fick en ny Hitler eller Stalin, som försöker påverka oss? Nu fanns ju i och för tävlingsmomentet i Bingolotto, som säkerligen förstärker/förstärkte tvånget att se på det. Men ändå. Mottagndet av medieprodukter är även vad Thompson kallar för en kvalificerad form av handling[27]. För att förstå medierade budskap så krävs det inte bara teknisk utrustning (tv, radio, video mm) och kunskap hur man handhar dessa, utan man måste även kunna läsa, förstå språket och tyda vissa signaler. Dessa färdigheter är något som vi lär, redan från det vi är bebisar, ända till vi dör. Förmågan att kunna hantera detta kan dock variera, och likaså hur dessa förmågor ser ut. Som ett exempel kan ju tas en invandrare i Sverige som tittar på svensk tv. Kan denne verkligen ta till sig allt som sägs/visas så som en ”inföding” kan? Jag tror inte det, istället använder de sina kunskaper och sociala kontexter för att skapa begriplighet i det man får serverat. När de sen lärt sig detta så ses det inte längre som ett stort problem, fast de i själva verket är, som Thompson utrycker det ”…komplexa och ofta mycket sofistikerade sociala förvärv”[28]. Till sist så nämner Thompson hermenutisk process. Med detta menar han att man som mottagare av medieprodukter måste ägna den uppmärksamhet för att tolka det som sägs/skrivs/visas. Genom denna tolkning, som kan skilja sig från person till person[29] så kan ett budskap betyda olika saker för olika personer, om än i en viss begränsning[30]. Han menar också att tillägnelsen av symboliska budskap kan hjälpa till att skapa en självbild och en förståelse för det egna jaget och den plats man har i världen[31].


    4. Diskutera en svensk ’mediehändelse’ utifrån Thomsons resonemang om synlighetens förvandling och den speciella slag av bräcklighet som den för med sig. I ditt svar skall det vara tydligt hur du förhåller dig till problematiken.

    Jag har inte hittt någon händelse där jag kunnat se alla fyra punkter som Thompson tar upp, nämligen fadäsen och utbrottet, uppträdandet som går snett, läckan, och skandalen[32]. Jag kommer att i denna fråga ta upp två händelser där en och samma person var inblandad, nämligen Björn Rosengren, dåvarande TCO-ordförande (strippklubben) och näringsminister (Norge som den sista Sovjetstaten). Men först lite om vad Thompson menar med synlighetens förvandling. Han avser med detta uttryck den förvandling som medierna inneburit i hur politiker och andra syns och kan synas för den stora massan. Tidigare, innan tv och annat fanns, och i viss mån även det tryckta materialet, så syntes offentliga personer just i det ögonblick som man gjorde ett framträdande. Idag så sprids det fort över världen och alla som har tillgång till medierna och kan förstå dem kan ta del av allt som sägs av dessa personer. Detta har inneburit ett nytt sätt för politiker till exempel att framträda i media. Man måste hela tiden vara på sin vakt så att man inte säger ”fel” saker eller visar fel känslor. Rätt använt kan det vara ett starkt vapen i kampen om att skaffa röster mm, men fel användt så kan det spoliera en karriär[33]. Tillbaks till Björn så. Den första händelsen inträffade när Björn var ordförande för TCO. Han gick på stripklubb och betalade detta med förbundets kreditkort[34]. Detta uppdagades i samband med att kvittona kontrollerades och ”läcktes” alltså ut till media. Hur Rosengren tänkte i samband med detta är ju svårt att sia om. Om han trodde att detta skulle kunna stanna i det som benämns det ”bakre rummet”[35] och alltså lösas internt utan medias inblandning. Eller om han bara var nonchalant och inte insåg vilka konsekvenser hans handlade kunde få. För rabalder blev det. När media väl fått tag i materialet så utvecklades det hela till en skandal, som slutade med att Rosengren fick avgå från sin post, och precis som Thompson skriver så är ju själva avslöjandet av detta hemliga i media, det som ger upphov till det ramaskri som det ofta blir[36]. Han hade ju brutit mot ett flertal normer och regler, något som Thompson tar upp som en av skandalens förutsättningar[37] Och resultatet av dessa handlingar ledde ju till att Rosengren fick avgå som ordförande i TCO. Något som är mycket naturligt enligt Thompson, att man så fort som möjligt försöker ta bort roten till det onda för att begränsa skadan[38]. Men detta är inte den enda gången som Rosengren varit i blåsväder. När han satt som näringsminister så utalade han sig negativt om Norge[39] och kallade dem för den sista Sovjetstaten. Detta gjorde han när han trodde att kameran var avstängd, vilket den alltså inte var. Han trodde sig alltså befinna sig i det ”bakre rummet”[40] där han kunde tillåta sig till att säga mer frispråkiga saker. Här skulle man kunna få in fadäsen enligt mig. Enligt Rosengren själv var han så trött att han inte visste riktigt vad han sa[41]. Fast man kan ju ifrågasätta detta i och för sig. Kanske kan man också få in den andra punkten här. Framträdandet som gick snett. Kanske något långsökt, men ändå. Kort efter avslöjandet så gick Rosengren ut och förnekade att han sagt som han gjort[42]. Säkert i ett försök att skyla över och skydda sig själv, men detta fick ju då motsatt effekt, när det visat sig att han verkligen sagt det, och då framstod han ju som en lögnare också. Läckan har här ingen betydelse, så vi hoppar på skandalen istället. För det blev en skandal av detta också. Och detta på precis samma skäl som av de jag nämner ovan. Det abrupta avslöjandet av media, att något som var avsett för det bakre rummet plötligt befanns sig i det främre, i 21-nyheterna och på tidningar. Och partiledningens och hans egna ansträngningar att begränsa skadan[43], med bland annat offentliga ursäkter till det Norska folket[44].


    5. Thompsons genomgående tes är att massmedierna inneburit nya villkor för människors sociala relationer. Vilka förändringar har de sociala relationerna genomgått som en konsekvens av den massmedierade kommunikationen, enligt Thompson? Sammanfatta de viktigaste tendenserna. Beskrivningen skall vara utförlig.

    Kommunikation karaktäriseras av Thompson ”…som ett särskilt slags social verksamhet som omfattar produktion, överföring och motttagande av symboliska former och som innebär att att resurser av olika slag kommer till användning”[45]. Innan framväxten av medierna, och då först och främst det tryckta materialet, så skedde denna kommunika mun till mun så att säga, något som naturligtvis ännu sker, men man är inte så fullständigt beroende av denna kommunikationsform för att kunna delta i den sociala sfären[46]. Man var beroende av att befinna sig på samma plats vid samma tidpunkt för att kunna ta del av kommunikationen. Men med mediernas framväxt så kom tiden och rummet att spela allt mindre roll för kommunikationen[47]. Thompson menar till och med att denna form av kommunikation, har fått stå tillbaka avsevärt i takt med att, vad han kallar för medierad interaktion och medierad kvasiinteraktion har växt fram. Det han kallar för ”interaktionsmixen” har förändrats[48]. Thompson menar också att, visserligen har tid-rum upplevelsen färändrats, till exempel genom att man nu, med en enkel knapptryckning kan förflytta sig via tv:s eller internets uppkomst, till platser och upplevelser som ligger långt utanför den egna kontext som man just befinner sig i. Men tolkningen av dessa medierade budskap och symboler har ändå sin förankring i den vardagliga kontexten[49]. Och denna kontext ser naturligtvis olika ut för olika människor. En skillnad som då dyker upp är att när det gäller medier och kommunikation på avstånd kontra ansikte mot ansikte är att de medierade budskapen kan tolkas olika beroende på vem som tolkar dem. Men det kan också uppstå det motsatta, nämligen att det sker någon form av gemensam reaktion[50] . Thompson skiljer på tre olika typer av detta, men den jag främst vill framhäva är den typ där kommunikationsmedierna som Thompson beskriver på sidan 147, hjälper till att förse människor med information från jordens alla hörn, vilket kan ses/höras av människor i en helt annan tids-rumslig dimension, men ändå skapa någon form av gemensam handlande[51]. Detta var något som innan mediernas framväxt var, om inte omöjligt, men ändå ganska svårt att få till. Mediernas publicering av symboler i alla dess former kan alltså få långtgående sociala konsekvenser och inbegripa handlingar från personer som ligger långt ifrån själva händelsernas centrum[52]. Detta är en social utveckling som jag tycker är värd att nämnas i sammanhanget. Thompson beskriver något som han kallar för ”medierad historicitet”[53]. Med detta avser han vårt sätt att idag införskaffa oss information om historiska händelser genom medier och medierade symboler. Vi tolkar anturligtvis denna information, som jag nämt tidigare utifrån speciella kontexter, men informationens källa bygger idag på medier och inte, som det var ”förr”, på en muntlig tradition att föra historiska händelser och sägner vidare inom byn eller samhället. Likaså är det när det gäller att förstå den värld som inte finns i vår omedelbara närhet, eller som Thompson uttrycker det, ”medierad världsbild”[54]. Vi tolkar vår världsbild och hur denna ser ut till stor del på det som medierna matar oss med. Att medierna har stor inverkan på vårt sociala liv och våra relationer tycker jag personligen står helt klart. Vi har fått nya referenspunkter, och ett nytt sätt att se på världen omkring. Vi är mer beroende idag av medierna för att få oss till livs de värderingar, tendenser och annat som påverkar oss i vårt dagliga liv. Relationer till andra ändras sakta men säkert, och är på väg att bli en slags social sfär i det digitala rummet. Gränserna som förr tydliggjordes av byns mur eller stadsgränsen, håller på att suddas ut, enligt mig, och kanske kan man även tolka Thompson på detta sätt[55]. Traditioner som tidigare uppstod i interaktion ansikte till ansikte, kanske idag, inte nödvändigtvis, uppstår genom den medierade interaktionen istället. Med medias intrång så har det som sagt underlättat att ta del av andra traditioner runt om i världen, och när dessa tolkas utifrån mottagarens konkreta kontext, så kan det uppstå nya former av traditioner och sociala interaktioner[56]. Ju mer medierad kommunikation det blir, dessto mer blir vi beroende av denna för att upprätthålla den traditionella sociala sfären. Hur många gånger har man inte börjat en konversation med ”vad tyckte du om att Magnus åkte ut ur …..?” Ytterligare en social aspekt som jag skulle vilja ta upp som viktig är det som Thompson resonerar kring på sidan 258-259 i boken. Att det idag är genom medierna vi får uppleva mycket av det som våra förfäder fick uppleva i ”verkligheten” så att säga. Dödsfall, sjukdomar, elände av alla de slag, har tagits bort från vår omedelbara närhet och stoppats in i instutitioner av olika slag. Detta gör, tror jag att, att vi männsikor på ett helt annat sätt ser på död å sjukdom, som något ovanligt, något som inte händer oss, förrän det verkligen inträffar i vår närhet, och då kanske det blir en chock för oss, ett uppvaknande till en verklighet som man förr levde med kanske dagligen. Som sagt, jag kunde ha skrivit mycket mycket mer, men dessa beskrivna här ovan var de som jag ansåg viktiga, kanske inte viktigast, men ändå.

    6. Hur handskas individer enligt Thompson detta ständigt växande flöde av medierat symbolisk material?

    Först och främst skulle jag vilja återigen påpeka att mottagandet av medierade budskap och symboler är en rutinartad praktisk verksamhet, och alltså inget som sker passivt[57]. Man använder, eller utnyttjar, som Thompson skriver, ”….det symboliska materialet för sina egna syften på ett sätt som kan vara ytterst varierat…”[58]. Men när detta material ständigt växer och individer får allt lättare tillgång till det, genom radio, tv och internet mm, hur hanterar man detta då? Enligt Thompson så använder människan alla dessa symboliska former för att försöka utröna sin egen identitet, sin egna plats i tillvaron, en resa som pågår hela livet, och som kan ta sig uttryck på olika sätt[59]. En individs förståelsehorisont vidgas[60] och kan hjälpa till att ha en distanserande hållning till det dagliga livets platser. Det blir vad Lerner kallar för en ”rörlighetsmultiplikator”[61]. I och med det allt mer utökade utbudet av medierade symboler så ökar också individens möjligheter att välja andra vägar att gå i livet eller skapa förståelse för olika saker[62]. Men det kan också få motsatt verkan. Mediebudskap kan hjälpa oss som individer att förstärka jagbildningen och spela en stor ideoliogisk roll. Som Thompson ger exempel på, manligt – kvinnligt, etnisk identitet mm[63]. Medierna hjälper alltså till att förstärka bilden av vad som till exempel är manligt, vilket jag som mottagare av detta budskap då kan införliva i synen på mitt jag och försöka att efterlikna denna medierade bild av verkligheten. Något som enligt mig kan få ödesdigra konsekvenser och som Thompson betecknar som jagets övergående till medierad kvasiinteraktion (jag nämner mer om detta nedan)[64] . Och ju mer beroende av medier man blir dessto svårare kan det bli för individen att verkligen styra sitt egna liv. Thompson tar upp detta fenomen lite grann i vad han kallar för den ”medierade beroendets dubbelbindning”[65]. Samtidigt som individen kan använda medierna till att bygga sin jagbild, så blir man allt mer beroende av medierna och de som som styr över de samma för att få tillgång till de sociala system som till mångt och mycket bestämmer vad som är möjligt för en individ att genomföra. Beck kallar detta för ”individualiseringens- och institutionaliseringens paradox[66]. Men för att individer inte helt ska överbelastas med information och intryck från omvärlden så handskas man selektivt med detta. Det vill säga man väljer ut det som man anser vara betydelsfull för ens egen jagbildning. Antingen på egen hand eller genom att använda sig av så kallade expersystem[67]. Man använder sig helt enkelt av andra individers tyckande och tänkanden, antingen dessa är ”professionella”, typ en filmkritiker, eller ingår i den ”privata” sfären, vänner, bekanta, arbetskamrater, för att bilda sig en uppfattning om vad som är värt att ta i beaktande och hur detta material ska tolkas[68]. Men när man tar det medierade buskapet på alltför stor allvar så är risken att, som Thompson uttrycker det, ”jaget försjunker i en form av medierad kvasiinteraktion”[69]. Det vill säga att medierna, eller kanske det som visas i medierna, får en sån dragningkraft på individen, att denne inte längre kan skilja på fantasi och verklighet. Visserligen så har alla individer någon form av relation till en annan individ som man enbart har sett eller hört via media (kanske). Man tillåts att sätta karaktärsdrag på dessa individer helt utifrån egna premisser, då ingen interaktion ansikte mot ansikte sker[70]. Men ibland kan detta ta sig yttryck som kanske inte alls är önskvärda. Personer kan bli så beroende av dessa individer, som de aldrig har träffat, att de införlivar dem i sina liv på ett högst onaurligt sätt, enligt mig. Vem har inte hört talas om de så kallade ”stalkers” som förföljer stjärnor genom att skicka brev, kärleksförklaringar och annat. På så sätt kan medierna ha en destruktiv sida för vissa människor enligt mig, även om det inte behöver ha det. Thompson beskriver en kvinna i sin bok, som inte alls egenligen tycks lida av detta, utan ser det som en naturlig del av sitt liv[71]. För att avsluta denna fråga så vill jag bara citera Thompson från hans bok ”Att leva i en medierad värld innebär att ständigt väva samman olika slags erfarenheter…..Den ökade tillgången till medierade erfarenheter skapar alltså nya möjligheter, nya alternativ, nya arenor för expriment med jaget”[72]. Men som vi också sett kan det vara källa till oro och innebära”….en ny börda av ansvar som tynger kraftigt på vissa människors axlar[73].”


    7. Både Lull och Thompson lägger. stor vikt vid att diskutera mediernas relevans i samband med globaliseringen i samhället. Jämför de båda författarnas synsätt genom att peka på likheter och skillnader mellan dem båda. Svarat skall formuleras så att det klart framgår dels på vilka punkter likheterna och skillnaderna finns, dels vari dessa likheter och skillnader består.

    Att globaliseringen på nått sätt fick sin ”verkliga” början i och med Gutenberg och tryckpressen är något som jag tycker att båda författarna är ense om. Lull skriver bland annat om att den trend som vi kan se i dag vad gäller medieinsdustrin tog sin fart för ca 500 år sedan[74]. Enligt Thompson så går det att spåra globaliseringen bakåt i tiden till då handeln expanderade i slutet av 1400-talet och framåt, men den tog verklig fart under 1600-talet och framåt[75] och han nämner också Gutenbergs framsteg som en stor anledning[76]. Båda författarna tycks alltså vara överens om att den tekniska utvecklingen varit av avgörande betydelse för globaliseeringen och medias expansion och betydelse för den samma. Thompson nämner också tre kriterier som han anser ska vara uppfyllda för att en globalisering ska ske. Dessa är:[77]
    Verskamheter äger rum på en arena som är global eller näst intill
    Verksamheter organiseras, planeras eller samordnas i en global skala
    Verksamheter inbegriper en viss grad av ömsesidighet och beroende så att verksamheter som förekommer i olika delar av världen formas av varandra
    Jag har försökt att hitta något i Lulls resonemang som skulle kunna härledas till detta sätt att se det, men har inte hittat något. Om detta ska ses som en skillnad i synsätt är svårt att säga dock. Så som jag ser det så har Lull en mer ekonomisk syn på mediernas utveckling och betydelse på globaliseringen. Han refererar bland annat till Jonathan friedman, och menar att globaliseringen inte bara är ett ”flöde”, alltså, om jag tolkar det rätt, något som sker med tidens gång, utan beror till stor del på de starka västmakternas sätt att exploatera tredje världen i sin jakt på naturtillgångar och ökat finansiellt inflytande[78]. Thompson är väl också inne på att ekonomin har varit en stark orsak till mediernas spridning och globaliseringen, men hans fokus ligger mer riktat mot just mediebolagen och hur dessa har utökat sin makt genom att bli allt större och allt mer transnationella[79]. Lull nämner också att nya kulturer sällan eller aldrig uppstår ur tomma intet, eller som han beskriver det, ”cultural groups never simply imitate other cultural groups”[80]. Han menar att ett visst flöde av kulturella influenser över världen skapar vissa likheter inom vissa kulturer eller områden, men att stora skillnader ändå uppstår, på grund av att budskapen alltid tolkas i sin specialla kontext som mottagaren befinner sig i[81]. Thompson menar på nästan samma sak då han pratar om vad han kallar för hybridkulturer[82]. Han menar att influenser mellan olika kulturer alltid har funnits där, ända sen människan började röra på sig. Men att medier kan ge upphov till nya former av kulturell dominans och kulturellt beroende. Inte ens han säger alltså att medierna kan ge upphov till helt nya kulturer om jag tolkar honom rätt, men att medierna kan vara en faktor som har ökat snabbheten och tillgängligeheten till kulturer som förr låg utanför vår räckvidd, och att detta skulle kunna vara en påskyndande faktor till globaliseringen[83]. En skillnad till som jag tycker mig kunna utskönja är den som handlar om mediernas roll när det gäller nationella gränser och sociala strukturer. Lull menar, om jag tolkar honom rätt, att medier kan hjälpa till att stärka nationella känslor och patriotism. Att media kan förmedla budskap långt över de traditionella statsgränserna till människor i andra länder och andra kulturer, och kan på så sätt få dessa att känna sig delaktiga i hemlandets kultur mm. Han menar också på att media i mångt och mycket kan underblåsa konflikter och nationella känslor genom sitt sätt att agera i vissa frågor[84]. Detta är väl inget som Thompson motsätter sig så vitt jag kan se, men han inriktar sig istället på medias roll att vara en faktor som istället kan förändra ett samhälles syn på saker och ting. Han menar att i och med att syboliskt material sprids allt fortare och till en allt mer vidare publik, vilka tolkar dessa budskap på sitt specialla sätt, så bakas mediprodukterna in i en rad praktiker som formar och förändrar deras betydelse[85]. Detta spridande av mediaprodukter världen över ger männsikor möjlighet till en inblick i världar som de annars aldrig skulle ha fått uppleva. Och som Thompson skriver ”Bilder av andra sätt att leva ger människor resurser till att tänka kritiks om sina egna liv och livsvillkor[86]”. Alltså raka motsatsen till det Lull menar. Visserligen nämner Thompson att medieprodukter också kan vara en källa till spänning och potentiell konflikt. Man han tar inte resonemanget lika långt som Lull[87]. Om jag avslutningvis får tillåta mig att komma med en egen reflektion av de båda författarnas syn på media och globaliseringen, så känns Thompson mer possitiv och inte alls så dyster i sitt sätt att se på saker å ting. Lull har, så som jag ser det, med sin fokus på det materiella, ekonomiska, en alltför pessimistisk hållning. Att globaliseringen skulle vara ett utslag av de stora företagens och de rika västerländernas jakt på mer vinning vägrar jag att tro (vill inte tro). Jag hoppas istället att det har att göra med att medierna har haft en lyckad inverka på så sätt att människor runt om i världen har sett vilket liv man kan ha, och att man på så sätt istället har varit villig att införliva nya tekniker och nya sätt att se på tillvaron. Om det inte är så, utan allt handlar om pengar och makt, då vet inte jag om jag vill vara med längre.

    Här avslutar jag min hemtenta. Vissa bitar kanske blev något längre än vad de egentligen fick vara. Men jag tror ändå att det går bra. Jag har ju ett sidhuvud och en sidfot samt en indragen högermarginal, så jag tror ändå att jag håller mig inom gränserna.


    Källförteckning

    Holmquist, Anette (24/9 99) Aftonbladet.se [Elektronisk] Tillgänlig:
    http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/24/rosen.html (2008-01-08)

    Lull, James (2000). Media, communication, culture A Global Approach. Polity press in association whit Blackwell Publisher Ltd.

    Ritzén, Jessica (6/10 98) Aftonbladet.se [Elektronisk] Tillgänglig:
    http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9810/06/rosen.html (2008-01-08)

    Thompson, B John (2001) Medierna och moderniteten. Göteborg. Daidalos AB

    Fotnötter
    [1] Lull sid 160-161
    [2]Lull sid 160 refererar till Thompson sid 23-29
    [3] Lull sid 160
    [4] Lull sid 161
    [5] Lull sid 173
    [6] Lull sid 161
    [7] Lull sid 161
    [8] Lull har en artikel i sin bok som handlar om littauens befrielse och popmusik sid 176-179
    [9] Lull sid 161
    [10] Lull sid 170-173
    [11] Lull sid 188
    [12] Lull sid 165
    [13] Lull sid 165, 166
    [14] Lull sid 166
    [15] Lull sid 162
    [16] Lull sid 162
    [17] Lull sid 167
    [18] Lull sid 167-168
    [19] Lull sid 168-169
    [20] Lull sid 161-188
    [21] Thompson sid 54
    [22] Thompson sid 53-54
    [23] Thompson sid 55
    [24] Thompson sid 55
    [25] Thompson sid 55
    [26] Thompson sid 56
    [27] Thompson sid 57
    [28] Thompson sid 57
    [29] Thompson sid 58
    [30] Thompson sid 58
    [31] Thompson sid 60
    [32] Thompson sid 176-186
    [33] Thompson sid 169-176
    [34] Aftonbladet 1998
    [35] Thompson sid 180
    [36] Thompson sid 182
    [37] Thompson sid 182
    [38] Thompson sid 183
    [39] Aftonbladet 1999
    [40] Thompson sid 180
    [41] Aftonbladet 1999
    [42] Aftonbladet 1999
    [43] Thompson sid 183
    [44] Aftonbaldet 1999
    [45] Thompson sid 29
    [46] Thompson sid 18-19, 107
    [47] Thompson sid 34, 45-47, 108
    [48] Thompson sid 112-113
    [49] Thompson sid 122-123,
    [50] Thompson sid 142
    [51] Thompson sid 147
    [52] Thompson sid 140-148
    [53] Thompson sid 48
    [54] Thompson sid 49
    [55] Thompson sid 190-191
    [56] Thompson sid 226-229
    [57] Thompson sid 54-55
    [58] Thompson sid 55
    [59] Thompson sid 260-261
    [60] Thompson sid 262
    [61] Thompson sid 262 refererar Lerner
    [62] Thompson sid 263
    [63] Thompson sid 265
    [64] Thompson sid 270
    [65] Thompson sid 266
    [66] Thompson sid 267 refererar Beck
    [67] Thompson sid 267
    [68] Thompson sid 268
    [69] Thompson sid 270
    [70] Thompson sid 272
    [71] Thompson sid 272-273
    [72] Thompson sid 287
    [73] Thompson sid 288
    [74] Lull sid 191-192
    [75] Thompson sid 188
    [76] Thompson sid 196
    [77] Thompson sid 188
    [78] Lull sid 225
    [79] Thompson sid 200-201
    [80] Lull sid 230
    [81] Lull sid 230
    [82] Thompson sid 213
    [83] Thompson sid 214-215,
    [84] Lull sid 234-236
    [85] Thompson sid 219
    [86] Thompson sid 220
    [87] Thompson sid 221

    onsdag 2 januari 2008

    Ett sista inlägg om E-learning

    Här kommer mitt sista inlägg om e-learning. I detta inlägg har jag valt att presentera videofilmer gjorda av andra. Inte för att jag är lat (ja, kanske lite då), men för att visa att man kan kanske få fram sitt budskap genom att länka in saker som andra redan gjort eller sagt. Kommentera gärna detta, om det är rätt eller fel att göra så.










    Nedanstående är på tyska men jag tror ändå att ni kan förstå vad som sägs



    Vad ville jag då visa med det här? Jo att man kan använda E-learning till mycket. Det är inte bara inom skolans traditionella värld som e-leraning kommer att bli ett begrepp, utan användningen kommer att explodera till videospel och andra media.

    Jag skriver ingen källförteckning i detta inlägg då källorna ger sig själv då ni ser på filmerna.

    //Micke Lidköping vid Vänern

    Delade dokument - det avslutande inlägget!!

    Jag ska i detta korta inlägg om delade dokument kommentera vissa svårigheter som kan uppstå om man inte har tillgång till bredband, utan sitter med en uppringd uppkoppling. Detta bygger lite grann vidare på en uadiocast om bloggar och detta problem, som jag publicerat på min podcastsida. Gå gärna in och lyssna på den här, eller ladda ner den här.



    Det stora problemet som kan uppstå vid delade dokument och om man sitter med ett 56k modem, är att man kanske inte alls kommer att hänga med uppdateringar som sker av dokumentet (och jag talar utifrån egen erfarenhet). Det som kanske tar 10-20 sekunder (beroende på dokumentets storlek naturligtvis) för den med bredbandsuppkoppling att utföra, kan med ett 56k modem ta kanske en 20-30 minuter, eller mer, lite beroende på standarden av de kablar som telesignalerna går i (Rejås, marcus sid 39). Detta betyder att när man väl fått ner dokumentet kanske det redan har uppdaterats en eller två eller ännu flera gånger, vilket gör att det dokument man har tillgång till i praktiken inte gäller längre.



    Jovisst, säger en del, men det är väl inga problem, för när du får tag i dokumentet så kan ju ingen annan skriva i det. Detta stämmer om det dokument man arbetar i är av den typ som användes i kursen DDB301 för att skriva en så kallad dugga. Där användes Writeboard och för den som vill se hur detta funkar så kan ni se på en liten instruktionsvideo, framtagen av Lennarth Bernardsson, lärare på HV. Men om man istället delar dokument på det vis man kan göra i till exempel MSN, och dess funktion att dela mappar, alltså att spara gemensamma filer i en gemesam mapp, så kan det bli problem, även om man har en bredbandsuppkoppling. Man får olika versioner på en och samma fil. Som exempel kan tas, att om jag öppnar ett dokument som jag delar med min studiekamrat Malin, och hon öppnar samma dokument 3 minuter senare, ändrar något, och sparar ner dessa ändringar, så kommer hennes ändringar att sparas i den gemensamma mappen. Sen så sparar jag ner mina ändringar och det är då som problemet uppstår. Programmet kommer att varna för att jag har olika versioner av filen i min mapp. Om jag då väljer att ta bort Malins fil, så finns ju inte hennes ändringar kvar i min fil. Detta kan leda till stora problem, och är man då många som delar på mappar och filer så blir det naturligtvis än mer problematiskt. Och vem är det som drabbas värst av dessa problem? Jo den stackarn som befinner sig på landet hos sina föräldrar som inte inser det viktiga i att ha en snabb internetuppkoppling när sonen kommer på besök, utan nöjer sig med en uppkoppling lika långsam som en förlamad snigel.


    Man skulle ju kunna lösa detta genom att göra precis som i Writeboard, att man inte har tillgång till dokumentet, eller rättare sagt inte kan skriva in i dokumentet när någon annan gör det. Dock kan jag väl säga att om det handlar om stpra dokument så fungerar inte detta heller. De som har bredband och sitter och väntar på att få tillgång till filen, skulle förmodligen bli så trötta på den sega dumskallen som aldrig lämnar ifrån sig dokumentet , att de förmodlingen kommer att vilja avbryta samarbetet. Så min rekommendation är: Ska man samarbeta över Internet på något vis, se då till för guds skull att du har en snabb uppkoppling!!



    Ja detta var mitt sista inlägg om delade dokument. jag hoppas att det gett mina läsare något av värde i alla fall. Ha det gott och lev välk, så ses vi på onsdag och diskuterar essäer.


    //Micke Lidköping vid Vänern



    Källförteckning:


    Berndardsson, Lennarth (2007) Demo om Writeboard [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ei.stream.hv.se/imlb/asx/writeboard_demo.asx (2008-01-02)


    MSN (2008) Delade mappar/Windows live messenger [Elektronisk] Tillgänglig: http://get.live.com/messenger/features (2008-01-02)


    Rejås, Marcus (2003-2005) Datorkommunikation [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rejas.se/fritis/datorkommunikation/book1.html  (2007-12-27)


    Powered by Qumana