Mickes skolblogg: MPA110

I början på förra seklet (1900) hade man en ganska primitiv (red anm.) syn på medieeffekter. Den så kallade Magic Bulletteorin[1] var den som framstod som den mest logiska för dåtidens forskare. Benämningen Magic Bullet kom dock långt senare, och var inget begrepp som var vedertaget vid denna tidpunkt. Magic Bulletteorin, eller Injektionsnålsteorin[2], gick ut på att media sågs som ett instrument som kunde användas för att påverka och styra den stora massan i olika frågor[3]. Darwins arbete hade en stor inverkan på detta synsätt, där människan sågs som en primitiv varelse, som liksom sina övriga släktingar bland djurriket, till mångt och mycket styrdes av sina instinkter och medfödda/nedärvda behov[4]. Därför såg man dåtidens människor som en ”massa”[5] som kunde kontrolleras och fås att handla i olika riktningar genom att generera mer eller mindre intelligenta meddelanden genom så kallad masskommunikation[6]. Tanken att de som kontrollerade media också kontrollerade människorna som använde dessa medier, alltså i form av påverkan åt olika håll i tycke, smak och åsikter mm, var mäkta vedertagen[7]. Och med denna övertygelse följde också en djup oro för att människor skulle påverkas av reklam och i den politiska processen i en riktning som inte alltid var av godo[8].

Detta synsätt att se på individer i grupp som en gemensam massa växte fram, främst ur sociala forskares teoretiska analyser, av hur samhället omformades under mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Industrialiseringen, urbaniseringen och moderniseringen av samhället var en starkt bidragande orsak till att detta synsätt kom att dominera. Industriernas uppförande i städerna ledde till att människor från olika delar av landet flyttade in för att jobba i dessa fabriker. För att detta inte skulle skapa fullständigt kaos i städerna, så blev man tvungen att inrätta sig efter vissa normer och regler. Och ju fler människor med olika bakgrund som anlände till städerna, desto mer tog urbaniseringen fart[9]. Och med detta kom också det som kallas för moderniseringen. Som ett led i denna modernisering följde det moderna klassamhället eller massamhället. Enligt DeFleur och Lowery så ska sex stycken förändringar äga rum för att ett så kallat massamhälle ska uppstå[10].

Sociala diffrentioner ökar
Effekter av informella sociala kontrollmekanismer avtar, då traditioner får allt mindre inverkan.
Formell social kontroll ökar, såsom lagar och rättssystem som tar form
Konflikter ökar då olika sociala värderingar ställs mot varandra
Svårigheter att kommunicera öppet och lätt ökar
På grund av dessa förändringar så blir människor beroende av massmedia för att skaffa sig information

Och det var just detta som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Och för att då undersöka om de farhågor man hade om hur media påverkade ungdomar bland annat, så använde man effektmodeller[11] av slaget Magic Bullet för att utröna detta. Enligt Gripsrud var detta en teori som höll sig ända fram till 1940, även om andra studier gjordes under denna tid, som till exempel The Payne Found Studies[12]. Men också dessa studier hade karaktären av att se på media som ett verktyg för att påverka massorna eller publiken. Vilka farliga effekter hade film och annat på ungdomar och barn? Och hur skulle man på bästa sätt utnyttja detta ”faktum” att publiken var så lätt att manipulera på ett positivt sätt, och hålla det negativa utanför? Istället för att se vad publiken kan göra och använda media till, vilket användarmodellen tog fasta på.

Användarmodellen

Användarmodellen eller på engelska ”Uses and gratifications” inriktar sig i huvudsak på att försöka utröna vad publiken gör med media, och inte som med Magic Bullet och de undersökningar som gjordes före 1940, vad media gör med publiken[13]. Utgångspunkten för denna användarforskning var enligt Gripsrud, den psykologiska inriktning som socialpsykologen Maslow kallade för behovsheriarkin[14]. Maslow såg människans behov som en trappa där det lägsta steget var de mest basala behoven, såsom sömn, mat mm. Och ju högre upp i trappan man kommer, ju mer övergår behoven till känslomässiga och psykologiska behov, till exempel självförverkligande mm[15]. Användarmodellen utgick således från att ”…människan hade ett överskådligt själsliv och full kontroll över vad de läste, lyssnade på och tittade på – och varför de gjorde det”[16]. De behov som medierna kunde tillfredsställa var behovet av att få information om vad som försiggick i samhället, behovet att känna social tillhörighet, att känna att man ingår i ett större sammanhang. Även behovet av självbekräftelse var/är något som media kan hjälpa till med[17].

En studie genomförd av Herta Herzog 1940, där hon samlade in material från tidigare genomförda medieundersökningar, skulle undersöka vilken typ av kvinnor som lyssnade på så kallade såpoperor på radion, och vilken nytta de ansåg sig ha av att lyssna på dem[18]. Studien genomfördes, men för att få en ännu klarare bild av varför vissa valde att lyssna och andra inte, och vad detta lyssnande gav publiken genomförde Herzog ytterligare en analys[19]. Hon kom bland annat fram till att vad de som lyssnade fick för positivt av det var känslomässig frigörelse, drömmande in i fantasins värld och värdefulla råd om hur man skulle bete sig och vara i vissa situationer[20]. Publiken var alltså den som själv valde och valde bort olika media för att tillfredsställa vissa behov. Och med dessa undersökningar så hade man tagit ett nytt steg inom medieforskningen bort från injektionsnålsteorin.

Magic Bullet versus Användarmodellen

Vad var det då som ansågs vara så fel med Magic Bulletteorin att man i princip övergav denna (dock inte helt, då alla teorier har påverkat varandra på mer eller mindre olika sätt) och istället övergick till att studera mediepåverkan utifrån användarmodellen? Ser man till den undersökning genomförd av Herzog (se ovan) så borde det enligt tesen om injektioner, vara så att de allra flesta kvinnor borde lyssna på dessa såpoperor, och efter att de lyssnat på den agera mer eller mindre unisont. Eller kanske rättare sagt påverkas av dessa såpor på mer eller mindre likartat sätt. Men Herzog kom fram till att så inte var fallet i sina studier[21]. Istället såg man tydliga tendenser till att människor valde medier utifrån den tillfredsställelse eller nytta man ansåg sig få av just det mediet, eller den specifika tidningen eller radioprogrammet mm (i Herzogs fall var det ju såpor, men senare undersökningar visade att så var fallet även med tidningsläsande[22])[23]. Personlig smak, känslor och annat hade en mycket större inverkan på medievalet än man tidigare trott. Gripsrud skriver att man fick en insikt om att mediernas funktioner måste studeras i ett vidare perspektiv, utifrån människornas vardagsliv och den kontext de befinner sig i[24]. Detta var en insikt som de tidigare forskningsansatserna hade utelämnat. Magic Bulletteorin tar inte alls hänsyn till detta faktum. Enligt denna teori så kunde ju människor påverkas av mediebudskap på ett likartat sätt oberoende av social situation och andra kontexter, man ansåg till och med att den så kallade massan var isolerad och inskränkt. Men som Hertzogs studier visade så var man inte så socialt isolerade som Magic Bulletteorin hävdade[25].

Kortfattat kan man säga att Magic Bulletteorin fokuserade på vilka effekter media hade på publiken, en publik som ansågs vara mer eller mindre socialt isolerade, beroende på den historiska utvecklingen med moderniseringen. Forskningen fokuserade mycket kring faror med medieexponeringen. Användarmodellen tog istället sikte på just användaren av medierna, eller publiken, och försökte förstå hur denna publik använde sig av media i stället, inom sin sociala kontext. Istället för att titta på vilka faror som media kunde medföra till sin publik, så försökte man förstå vilken nytta och vilka förtjänster media hade för individer istället för den stora massan. Fler och fler undersökningar gjordes där man tog i beräkning att media inte var så betydelsefull för människors åsikter som man tidigare trott, även om mindre effekter hade kunnat ses i resultaten. Och när de så hade effekt så insåg man att det var mycket mer komplext än man tidigare trott. Bland annat så upptäckte man att informella samtal mellan familjemedlemmar och andra grupper som man ingick i hade en mycket stor inverkan på hur man uppfattade olika mediebudskap[26].

Tvåstegshypotesen

Under en studie som skulle undersöka personers politiska beteende under presidentvalet, eller valkampanjen, i USA år 1940, upptäcktes att man förbisett en sak när man satte agendan för denna undersökning. Studien tog sikte på att förstå hur och varför människor kom fram till sin politiska ståndpunkt som de sedan använde för att avge sina röster i valet[27]. Vad man efter ett tag insåg var att den personliga kommunikationen mellan familjemedlemmar, vänner och andra grupperingar dessa personer ingick i, hade mycket större betydelse än man trott[28]. På grund av detta så fick man ändra inriktning på forskningen, eller rättare anpassa frågorna i undersökningen till att även fånga upp den interpersonella kommunikationen[29]. Den hypotes man då kom att framställa var den som kallades tvåstegshypotesen, och denna skulle bli tongivande i många år framåt inom medieforskningen[30]. Det man sen såg när resultaten av undersökningen granskades var att det fanns personer som hade, vad vi kan kalla för en opinions-ledarroll, dit personer i dennes närhet vände sig för att diskutera politiska frågor. Dessa så kallade opinionsbildare ansågs ha stort kunnande och intresse inom det politiska området, och fick därför rollen som rådande i sådana frågor[31]. Den formella förklaringen av hypotesen var att ”idéer ofta flödar från radio och skrift till opinions-ledarna och från dem till de mindre aktiva inom gruppen” (fritt översatt)[32].

I studien Personal Influence tog man fasta på de rön man upptäckt i The People’s Choice-studien och började titta på de så kallade primärgruppernas roll i masskommunikationen[33]. Detta synsätt, att det inte bara var nedärvda faktorer som styrde en människas val, införlivades också under denna tid i andra sociala forskares områden[34]. Så man kan väl säga att det var en teori som låg rätt i tiden. Det som studerades i Personal Influencestudien var vilken roll ledare spelade som inspirationskälla och informationskanal mellan media och medlemmar av små så kallade informella grupper, eller primärgrupper[35]. Ledare i den mening att de innehade någon sorts status i den grupp man ingick i som väl insatt, klok eller på annat sätt värd att lyssna till och ta råd från. Det handlar alltså inte om den sortens ledarskap som är formell, typ en företagsledare eller liknande, dock ska påpekas att denna person naturligtvis också kan vara en informell ledare inom sin primärgrupp/sina primärgrupper[36].

För att komma fram till resultaten valde man en metod, utifrån fyra som man såg som möjliga, den där man ställde frågor till respondenterna huruvida man hade influerat eller påverkat någon i sin omgivning. Vad man så småningom kom fram till var att opinionsledarna i dessa informella grupper ansågs besitta sådan speciell kunskap inom ett visst, eller flera, område/områden, så att denne därför fick en viss status i den primära grupp som han/hon ingick i. Det handlade alltså om ganska specifika frågor som man rådfrågade dessa personer om[37]. Naturligtvis förekom det allmänna diskussioner mellan till exempel familjemedlemmar om olika ämnen, så som man upptäckte i The Peoples Choice-studien. Men att opinionsledarna också har en viktig roll att spela i ”medlingen” mellan media och dess allmänna publik visades med klarhet i denna nya undersökning.

Vad var det mer än speciella kunskaper då som fick andra människor att se vissa som mer lämpade att rådfrågas i vissa situationer? Ekonomisk status, ålder, sociala kontakter och utbildningsnivå mm var allt sådant som påverkade valet av dessa människor, och deras möjligheter att påverka. Och deras påverkan kunde vara stor. Studien visade att dessa opinionsledare kunde influera andra inom områden som mode, hushåll, politik, film[38]. Och att dessa resultat säkert skulle uppträda om man undersökte andra områden i livet är säkert inte svårt att tänka sig. Inom varje område kom man fram till att opinionsledarna hade en mycket stor roll att spela. Dock så fanns det ett område där siffrorna inte var alls så tydliga. Inom det politiska området tycktes det inte alls lika självklart att förhållandet opinionsledare/primärgrupp var lika starkt. Detta beror förmodligen på att studien utfördes på kvinnor, och vid denna tid hade kvinnor inte alls den politiska makt och det intresse för politik som finns idag. Dock var det ändå så att tendensen var den samma även på detta område[39].

Dessa båda studier visade på ett relativt klart och tydligt sätt att det inte längre gick att förklara massmediernas påverkan på folk med enkla teorier om att masskommunicerade meddelanden kunde få en direkt och lätt påverkan på dess mottagare. Personligt inflytande hade en långt mer gående effekt än man tidigare varit medveten om[40]. Och man insåg nu att media och dess effekter måste studeras i allt mer komplexa situationer för att man skulle kunna ge en rättvis bild av mediepåverkan[41]. Personers sociala relationer och olika kontexter var sådant som måste vägas in i bilden. Det som denna studie kom att bli mest betydelsefullt för, enligt Lowery och DeFleur, var dock det faktum att det inte gick att påvisa några egentliga negativa effekter i stort av masskommunikation. Så de som tidigare ansett masskommunikation vara något dåligt, fick nu tänka om i nya banor[42].

Dagordningsfunktionen

Som diskuterats i tidigare frågor så kom man med tiden fram till att medias påverkan på folk inte alls var så enkel som man först trott (Magic Bullet mm se Medieeffekter). Man hade också insett att en stor del av påverkan i olika frågor sköttes, inte av massmedia, utan hade karaktären av personliga diskussioner mellan personer i så kallade primärgrupper (se Tvåstegshypotesen). Men hade inte media någon som helst effekt på människor? Man var övertygad om att så var fallet, men man hade insett att man inte kunde undersöka dessa effekter på ett korrekt sätt med hjälp av de tidigare teorierna[43]. Ett nytt sätt att se på medierna ansågs nödvändigt för att föra insikterna om media framåt.

Mediernas dagordningsfunktion studerades första gången under presidentvalskampanjen 1968[44]. För att undersöka om en sådan agenda-setting fanns hos medierna, så inleddes en studie som skulle jämföra innehållet i mediebudskapen med väljarnas åsikter om valkampanjen[45]. Det studien kom fram till, efter att man granskat resultaten, var att det fanns en mycket stark koppling mellan vad medierna rapporterade om och vilka frågor som väljarna ansåg viktiga. Dock fanns en del brister i studien, vilket gjorde att det inte på ett vetenskapligt korrekt och säkerställt sätt gick att hävda att dessa resultat verkligen var rättvisande[46].

Att den fanns där var man övertygad om, men en mer korrekt undersökning borde göras. Och ett ypperligt tillfälle för en sådan dök upp bara fyra år senare under nästa valkampanj. Shaw och McCombs satte då ihop ett forskarlag som designade en panelstudie, vars främsta syfte var att undersöka just medias dagordningsfunktion, fast nu i en större skala än tidigare och med mer sofistikerade metoder[47]. Att en panelstudie görs betyder att man under en given tidsperiod intervjuar respondenterna flertalet gånger, för att på så sätt kunna hitta förändringar i respondenternas synsätt över tid[48]. Vilka slutsatser kunde man då dra av denna studie?

Fem stycken huvudfrågor studerades:

Fanns det över huvud taget någon koppling mellan medier och vad publiken tyckte och tänkte? Tidigare studier tydde på detta, men man ville nu mer exakt ta fram data på detta[49].
Tvåstegshypotesen, var detta något som kunde hittas även när det gällde dagordningsfunktionen[50]?
Hur påverkade tidsaspekten förhållandet medierapportering – publikens tyckande[51]?
Vilken typ av människor är mest involverade i dagordningsfunktionen och varför vände sig vissa till media för informationssökning i större utsträckning än andra[52]?
När man sen har alla fakta, hur viktig är ”agenda-sättningen” i, som denna studie handlade om, den Amerikanska politiska processen, om även inom andra sakfrågor[53]?

Vad visade resultaten? Att det fanns en koppling mellan medier och publikens uppfattning om saker och ting stod helt klart[54]. Men denna var långt mer komplicerad än man först trott. Inte bara påverkades masspubliken av medierna, utan även de politiker som massmedia bevakade hade en tendens att tillskriva de händelser som fick stora rubriker mer värde än andra frågor. Man insåg också komplikationerna med de så kallade Gate-keepers, som ingick som en del i den kedja som avgjorde vad medierna rapporterade om[55].

Att människor diskuterade sakfrågor med varandra var ingen nyhet. Men hade dessa diskussioner en del i dagordningen? Studien visade att tvåstegshypotesen bara hade en minimal inblandning. Siffrorna pekade på att de nyheter och annat som media presenterade hade störst roll. Interpersonella kontakter spelade en liten roll. Och minst inflytande hade den ”reklam” som kandidaterna själva publicerade[56].

Studien visade också att tiden spelar in. Man kunde se en tendens att det som media rapporterade under en viss tid, hade fått genomslag i publiken under en senare tid. Man undrade också om det omvända förhållandet fanns. Men siffrorna pekar på att så inte var fallet. Det fanns också en klar skillnad mellan tidningars påverkan och televisionen. Den senare tycktes inta alls ha den stora inverkan som tidningar hade över tid[57].

Studien kom också fram till att det som är viktigt i dagordningsfunktionen är huruvida en fråga anses vara relevant för människor eller inte. Och om man känner sig osäker i frågan eller inte. Ju högre relevans och högre osäkerhet, desto mer troligt att man vänder sig till medierna för vägledning, vilka då får rollen som dagordningssättare. Lowery och DeFleur, sidan 285, visar en figur på hur detta fungerar[58].

Man kom till sist fram till att media, och främst då nyhetsindustrin, spelar en stor roll i dagordningsfunktionen, i alla fall när det gäller politiska frågor, som den som undersöktes. Dagordningsfunktionen är, enligt Lowery och DeFleur, en del av den kommunikation som sker dagligen, och som skapar människor värderingar och åsikter. Media spelar en aktiv roll i att välja ut viktiga frågor och presentera dessa på ett intressant sätt. Pressens roll är mycket viktig när det gäller att inte bara påverka publikens åsikter, utan den har en möjlighet att även styra den politiska debatten på ett mycket kraftfullt sätt[59].

Den svenska mediepubliken

Jag har valt att studera Internet i denna uppgift.

Internets historia

Till att börja vill undertecknad påpeka att just Internet är ett medium som är i nära konvergens med andra medier, såsom tidningar, radio, tv och film mm. Detta beroende på just Internets möjligheter att presentera olika sorters material på ett enkelt och överskådligt sätt, om man har tillgång till tekniken vill säga. Även den nya teknik som kommer konvergera med Internet. Idag kan man titta på film i mobilerna, man kan ringa med datorns hjälp mm[60].

Internets utveckling är nära förbunden med datorns och utveckling av ny teknik[61]. Och utvecklingen har gått mycket snabbt. Internets föregångare, så som vi känner det idag, var det så kallade ARPANET, ett nät skapat i USA 1960[62]. Men Internets stora genombrott kom först kring 1995, efter det att Berner-Lee konstruerat ett hypertextsystem som han kallade WWW[63]. Till Sverige kom Internet i mitten på 1980-talet. 1987-1988 började SUNET använda ett landsomfattande nät mellan universiteten i landet. Detta nät var också förbundet med Internet i USA. Redan 1986 registrerades det första domännamnet under .se[64]. Men det var som sagt inte förrän WWW kom som det stora genombrottet för Internet inträffade. I mitten på 1991-talet började det utvecklas och lanseras kommersiella tjänster riktade till en större publik på Internet. Visserligen var den största användningen fortfarande förmedling av information inom forskning och utbildning mm, men en våg hade nu börjat som skulle visa sig växa sig allt starkare[65]. I takt med att tekniken har utvecklats ytterligare vad gäller datorkapacitet och kanske framför allt bredbandets intåg, så har nya och alltmer avancerade tjänster lanserats[66]. Idag kan man i princip använda datorn och Internet till vad som helst när det gäller olika medietyper. Man läser idag tidningen på Internet, tittar på filmer, lyssnar på musik, spelar spel mm. Möjligheterna tycks outsinliga och vad framtiden bär med sig i sitt sköte vet väl endast Bill Gates och hans medarbetare.

I takt med att allt mer tjänster erbjöds så ökade också användningen lavinartat. Till en början så räknade man med att Internetanvändningen fördubblades varje år i Sverige. Denna takt har väl avmattats något idag, men man kan se en markant ökning fortsättningsvis också[67]. Under nästa rubrik ska vi titta lite på den trend som har varit under de senaste åren.

Internetanvändning i Sverige – igår och idag

Följande statistik är hämtad ur Mediebarometern samt Internetbarometern. I fotnoterna kommer anges Mb för Mediebarrometern och Ib för Internetbarrometern. Då mediet är så pass nytt så sträcker sig statistiken tillbaks till 1995 ca, och det är de siffrorna som kommer att diskuteras nedan.

Andel 9-79 år som har tillgång till Internet i hemmet 1995-2006

1995 var det 3 % av Sveriges befolkning som hade tillgång till Internet. Denna låga siffra är väl kanske inte så konstig, då det anses vara först kring 1995 som Internet verkligen fick sitt genombrott för gemene man. Ökningen har sen dess varit ganska konstant, med undantag av år 2004 då ingen egentligen ökning kunnat konstateras. Siffrorna visar också på att män alltid har legat steget före, både när det gäller vuxna män men även barn/tonåringar. Ökningen generellt om man ser till denna uppdelning har dock följt den allmänna kurvan med en stadig ökning varje år. De som har mest till gång till Internet hemma är män i åldern 15-19 år, en trend som hållit i sig genom åren. Idag har ca 93 % av dessa tillgång till Internet hemma. En markant skillnad kan också ses om man tittar på vilken utbildningsnivå personer i fråga har. De som har tvåårigt gymnasium eller högre, ligger mycket högre procentuellt än de som har en lägre utbildning. Anmärkningsvärt att notera är också att studerande alltid har legat högre i tillgång till Internet hemma jämfört med till exempel förvärvsarbetande. En siffra som undertecknad blir något förvånad över, i alla fall i Internets linda. Skillnader kan också ses i relationen stad/landsbygd, där stadsbefolkningen ligger högre i siffrorna generellt sett[68].

Tillgång till bredband i hemmet i befolkningen 9-79 år 2002-2006

Då bredbandets utveckling har varit en mycket stor bidragande orsak till Internets expansion så anser jag det vara av vikt att presentera även dessa siffror här. 2002 hade 66 % av befolkningen tillgång till Internet. Men bara 19 % tillgång till bredbandsuppkoppling. Men de följande åren ökade detta markant. 2006 var siffran uppe i hela 63 %. Den totala siffran av Internetanvändare i hemmet var samma år 80 %. Så ökningen har skett mycket snabbare när det gäller bredband, än ökningen av Internetanvändningen generellt. Även här syns skillnaderna klart och tydligt när det gäller kvinnor och män, Hög/låg-utbildad, och ålder. [69]

Internetanvändare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Ca 62 % av befolkningen använder Internet en genomsnittlig dag. Television, Dagstidning och Radio är de medier som fortfarande ligger före i mätningarna, Hela 86 % använder TV. Jämför man här mellan kön ålder och utbildning kan man se tydliga skillnader i samtliga grupper. Män använder mediet mer än kvinnor. Personer mellan 15-24 år är de som verkligen avviker i Internetanvändande, med en procentuell siffra på hela 84 %. Tvåa kommer de i åldern 25-44 år, där ”bara” 73 % använder Internet. Mycket stora skillnader kan också ses mellan hög- mellan och lågutbildade personer. 77 % av de högutbildade säger sig använda Internet en vanlig dag. Medan endast 30 % av de lågutbildade gör det samma[70].

Användartid bland Internetanvändare 9-79 år totalt och i hemmet en genomsnittlig dag 1998-2006

Den tid som människor lägger ner på Internet har stadigt ökat med några få undantagsår. 1996 var tiden i minuter ca 10/dag. 2006 var det uppe i 53 minuter/dag. En mycket stor ökning kunde märkas mellan just 2006 och 2005. Denna stora ökning beror nog delvis på att det dessa år började byggas ut bredband i stor skala lite var stans i Sverige, och att de siffror som redovisas just är ett utslag av denna satsning. Jämför man Internet med andra medier så skulle man kunna tro att detta medie har tagit över en del av användandet från till exempel radio eller tv. Men siffrorna tyder inte på det. För övriga medier har användandet legat stabilt under tid. Detta visar också den totala medieanvändningen. Den har gått lite upp och ner med åren men en ökning har kunnat ses, om än inte alltför kraftig. Detta kan säkert förklaras med att användningen av vissa medier helt eller delvis i alla fall har avstannat. Till exempel är användandet av kassettbandspelare idag nästan obefintlig, om man ser tillbaka[71]. Samma trender angående ålder, kön mm kan ses när det gäller tiden som läggs ner på mediet. Män i åldern 15-24 år med en högskoleutbildning i ryggen och som bor i en storstad är de som ligger högst i mätningarna[72].

Högkonsumenter – lågkonsumenter

Som lågkonsument ses de som använder Internet mindre än en halvtimma per dag. Siffrorna säger att det är jämnt fördelat mellan könen i detta avseende. Åldrarna 25-64 år dominerar. Men det är fortfarande bland högutbildade man kan hitta dessa låganvändare i stor utsträckning. Vänder vi så på steken och tittar på de verkligt stora användarna så hamnar vi i gruppen män, ålder 15-24 år och högutbildade igen. Så samma trender går igen som för övriga siffror[73].

Medierelaterad och inte medierelaterad Internetanvändning bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2000 och 2006

Ytterligare något som kan vara intressant att titta på är vad man använder Internet till. År 2000 så var andelen medierelaterad användning högre än den var 2006. Och naturligtvis omvänt då när det gäller inte mediarelaterad användning. På dessa sju år har denna användning fördubblats procentuellt sett. Jämför vi olika grupper så är det egentligen inga större skillnader i vare sig ålder, kön eller utbildningsnivå. Skillnader finns naturligtvis, men inte alls så markant som för den tidigare redovisade statistiken. Det som kan vara värt att notera är att fakta/informationssökning är relativt mycket högre bland högutbildade än för de övriga. Detta kan säkert förklaras med att de har sådana arbetsuppgifter som kräver en högre grad av informationsletande[74].

Användningsområde bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Vad använder man Internet till mer specifikt? Tyvärr finns inga siffror över tid att redovisa. Det som de flesta använder Internet till idag är att skicka och ta emot e-post. På andra plats kommer informationssökning, och på tredje plats läsa dagstidningen[75].

Det finns hur mycket siffror som helst att redovisa, men de ovanstående var de som jag personligen tyckte var mest intressant att ta fram på bordet. Som vi kunnat se så föreligger det ganska stora skillnader i användningen av Internet mellan olika samhällsgrupper indelade i Kön, ålder, utbildning och geografisk plats. Nedan följer ett försök att förklara varför dessa skillnader har uppstått och hur.

Publiken – orsaker och samband

Som redovisats i punkterna ovan så har Internetanvändningen ökat stadigt i Sverige sen 1995 i takt med att ny teknik och snabbare hastigheter har utvecklats, samtidigt som nya publika tjänster har erbjuds marknaden[76]. Vi har också kunnat se att det föreligger vissa skillnader i användandet av Internet mellan kön, ålder, utbildning, geografiskt läge, och stad kontra landsbyggd. Ett problem med att förklara dessa skillnader utifrån de teorier som presenteras i Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle är att Internet erbjuder användarna så många olika användningsområden. Traditionell informationssökning, tidningsläsning, lyssnande på musik, filmer, telefoni mm. Det vill säga att det finns tjänster på Internet som gör att nästan alla kan se en relevant användning av mediet, mer eller mindre. Och då jag i denna sammanfattning inte koncentrerat mig på att visa de olika användningsområdena i detalj, utan Internets utveckling i stort blir det ännu svårare.

Men ett försök ska i alla fall göras. Könsskillnader har alltid varit och kommer förmodligen vara en källa till social differentiering. Hur detta ska tolkas när det gäller Internetanvändning är dock lite svårt att utröna. Personligen tror jag att det handlar om tid och pengar. Fortfarande är det så i samhället att kvinnorna till mångt och mycket är de som sköter om hem och barn, trots att de idag också heltidsarbetar för att få familjeekonomin att gå ihop. De har också ofta låglönearbeten, vilket gör att de kanske inte har råd att investera i den utrustning som behövs för att utnyttja Internet, även om det finns alternativ, som till exempel bibliotek eller liknande där man kan få tillgång till Internet relativt billigt. Och då är vi inne på det här med ekonomiska och sociala skillnader, eller klassamhället, eller som en del väljer att kalla det, social stratifiering[77]. Den sistnämnda klassificeringen tycker jag personligen är den som stämmer bäst in på Internetanvändningen. Det som kanske avgör om man är en Internetanvändare är vilket socialt stratum man tillhör, alltså vilka kriterier sammantaget som påverkar. Har man dålig ekonomi, usel utbildning, dåliga bostadsförhållanden med mera[78], så kanske en datorutrustning med tillhörande Internetabonnemang inte är det första steget man tar för att komma ur detta.

Det skulle också kunna vara så att de skillnader man ser, främst mellan lågutbildade och högutbildade i nästan alla ovan angivna statistiska fakta, kan handla om vilket habitus man har med sig[79]. Vilken inställning man har med sig från sitt sociala fält eller sociala kontext när det gäller Internets användbarhet och nödvändighet. Kanske inte så mycket om vad som är uppnåeligt eller inte för oss som individer, som Bourdieu säger[80]. Istället handlar det kanske om just nyttan med Internet. I lågutbildade och ”fattiga” hem anses kanske inte Internet ha den nytta och status som det kan ha i högutbildade och ”rika” hem. En värdering som mycket väl skulle kunna vara ett slags habitus där individen tänker, väljer och handlar utifrån dessa sociala värderingar. Från början var Internet en källa till informationssökning. Men idag har den icke-mediella användningen ökat (se ovan). Om det från början var så, vilket jag dock inte kan belägga med bevis, att de högutbildade såg Internet som något för dem, som något värdefullt för just deras sociala värderingar, är det idag då på väg att bryta sig ut grupper från dessa tidigare invanda mönster och hittar andra användningsområden. I så fall skulle man kunna kalla dessa grupper för heterodoxa grupper, alltså grupper som bryter mot den egna gruppens Doxa, som Bourdieus kalla det[81]? Personligen tror jag inte på det. När det gäller Internet är det nog snarare så att det är de som erbjuder tjänster på Internet som styr vilka användarna är.

Och ju mer tjänster desto fler människor som kan hitta något vettigt att använda Internet till. De siffror som påvisas ovan om att Internetanvändningen är som högs bland ungdomar 15-24 år skulle man kanske kunna förklara med detta. Och att denna grupp har funnit det betydelsefullt att använda Internet av olika anledningar. Man har som Gripsrud skriver, funnit en livsstil[82], i vilken Internet är en viktig del. Denna livsstil är också en del av det habitus som personen bär med sig. Att spela spel på Internet blir till exempel ett bevis på att man tillhör en viss grupp, en social stratas, vilket kan hjälpa till att forma den egna självuppfattningen och identiteten.

Som jag började med att skriva så är det svårt att förklara de skillnader som ändå finns utifrån de rön som presenteras i Gripsruds bok. För att kunna göra detta på ett adekvat sätt så bör man enligt undertecknad istället se på den egentliga användningen av Internet, vilka specifika användningsområden finns det och vilka är det som utnyttjar dessa och vilka skillnader kan man där se. Vilka är det egentligen som läser böcker via nätet? Är det samma personer som läser traditionella böcker? Och finns det liknande skillnader i bokval mellan olika grupper, och vad kommer detta sig i så fall. Då skulle man verkligen kunna få en mer nyanserad bild av Internetanvändningen, sociala faktorer och annat som kan påverka. Men då varken tid eller utrymme funnits till detta så får det räcka med det ovanstående.

Källförteckning

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Mediebarometern 2006 Nr 1. NORDICOM-Sverige

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Internetbarometer 2006 nr 2. NORDICOM-Sverige

DeFleur Melvin L. & Lowery, Shearon A (1995) Milestones in Mass Communication Research: Media effects, Tredje upplagan. New York. Longman Publishers.

Fäldt, Christer (2001) Gleerups lärobok i psykologi Christer Fäldt och Gleerups utbildning AB

Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Andra upplagan. Göteborg. Bokförlaget Daidalos AB

Internet Society (2003) Vem gör vad i Internetsverige [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isoc.se/sajt/bilder/pdf/vem%20g%F6r%20vad.pdf (2008-03-14)

Milld, Jan (2008) Internets historia [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bgf.nu/historia/6/internet.html#2 (2008-03-14)

[1] Lowery, DeFleur sid 12-14

[2] Gripsrud sid 65

[3] Lowery, DeFleur sid 13

[4] Lowery, DeFleur sid 13

[5] Gripsrud sid 70

[6] Lowery, DeFleur sid 13

[7] Gripsrud sid 71 Lowery, DeFleur sid 5-6

[8] Lowery, DeFleur sid 13

[9] Lowery, DeFleur sid 6-7

[10] Lowery, DeFleur sid 11-12

[11] Gripsrud sid 69

[12] Gripsrud sid 71

[13] Gripsrud sid 76

[14] Gripsrud sid 76

[15] Gripsrud sid 76, Fäldt sid 51-59

[16] Gripsrud sid 76

[17] Gripsrud sid76

[18] Lowery, DeFleur sid 96-97

[19] Lowery, DeFleur sid 107

[20] Lowery, DeFleur sid 107

[21] Lowery, DeFleur sid 93-113

[22] Lowery, DeFleur sid 111

[23] Lowery, DeFleur sid 111

[24] Gripsrud sid 76

[25] Lowery, DeFleur sid 384

[26] Lowery, DeFleur sid 190

[27] Lowery, DeFleur sid 72

[28] Lowery, DeFleur sid 89

[29] Lowery, DeFleur sid 89

[30] Lowery, DeFleur sid 89

[31] Lowery, DeFleur sid 89

[32] Lowery, DeFleur sid 89

[33] Lowery, DeFleur sid 191

[34] Lowery, DeFleur sid 192

[35] Lowery, DeFleur sid 195

[36] Lowery, DeFleur sid 195

[37] Lowery, DeFleur sid 199

[38] Lowery, DeFleur sid 200-209

[39] Lowery, DeFleur sid 206-208

[40] Lowery, DeFleur sid 209

[41] Lowery, DeFleur sid 210

[42] Lowery, DeFleur sid 210

[43] Lowery, DeFleur sid 265

[44] Lowery, DeFleur sid 268

[45] Lowery, DeFleur sid 268

[46] Lowery, DeFleur sid 270

[47] Lowery, DeFleur sid 270-271

[48] Lowery, DeFleur sid 273

[49] Lowery, DeFleur sid 271

[50] Lowery, DeFleur sid271

[51] Lowery, DeFleur sid 272

[52] Lowery, DeFleur sid 272

[53] Lowery, DeFleur sid 272

[54] Lowery, DeFleur sid 276

[55] Lowery, DeFleur sid 277

[56] Lowery, DeFleur sid 282

[57] Lowery, DeFleur sid 282-284

[58] Lowery, DeFleur sid 284-285

[59] Lowery, DeFleur sid 285-287

[60] Milld sid 7

[61] Milld sid 1

[62] Milld sid 2

[63] Milld sid 3

[64] InternetSociety sid 4

[65] InternetSociety sid 4

[66] Milld sid 6

[67] InternetSociety sid 4

[68] Ib sid 11-12, Mb sid 106

[69] Ib sid 14, Mb sid 107

[70] Mb sid 10-13, Ib sid 6

[71] Mb sid 21

[72] Mb sid 109

[73] Mb sid 111

[74] Mb sid 33

[75] Ib sid 75

[76] Milld sid 7

[77] Gripsrud sid 91-92

[78] Gripsrud sid 92

[79] Gripsrud sid 94-95

[80] Gripsrud sid 94

[81] Gripsrud sid 96

[82] Gripsrud sid 103

måndag 3 mars 2008

Malins opponering mot min sammanfattning i uppgift 2 MPA

Uppgift 3
Opponering mot uppgift 2,
Forskning av publiken, Sammanfattningen av
” Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter ”
av Mikael Larsson

Kurs: MPA101
Datum: 2008-03-03

Författare
Hanson Malin 731223

Examinator
Birgitte Christianssen

Skriftlig opponering
”Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter.”
av Mikael Larsson

Struktur
Författaren tycker jag på ett bra och övergripande sätt, genom sin uppdelning av sammanfattningen, från förklarande inledning till egna reflektioner gör det enkelt för läsaren att följa den röda tråden i den granskade rapporten.
Tydliga och bra rubriker som följer rapporten gör det enkelt att följa.
Han går på ett enkelt och kortfattat sätt igenom upplägget, vilken metod som använts, en kort presentation av spelet och viktiga begrepp i dess terminologi och även de övergripande frågor som varit utgångspunkt för rapporten. Hans konkreta förklaringar av innehållet samt de egna reflektionerna presenteras i slutet av arbetet vilket jag tycker påvisar en förståelse och ett engagemang från författaren.

Innehåll
I detta stycke kommer jag att gå igenom stycke för stycke för att följa strukturen i arbetet.

Inledningen
Mikael ger oss bra bild av hur han lagt upp sitt arbete och även vilken metod som använts i rapporten. Vad författaren till sammanfattningen och originalrapportens författare konstaterar är att studien är för liten för att reella slutsatser ska kunna dras. De utvalda respondenterna som plockats ut som högkonsumenter har inte i rapporten eller i sammanfattningen presenterat ungdomarnas kontext. Respondenterna har visserligen intervjuats med öppna frågor men kontexten runt ungdomarna spelar viktig roll för hur olika ungdomar påverkas?
Det som författaren inte heller tar upp är att utav de 10 respondenterna är endast 1 av kvinnligt kön. Nu är det ju så att övervägande delen är män som spelar WoW - World of Warcraft.
Den presenterade genomgången av spelet och hänvisningar till andra ställen där spelet - förklaras är bra och tämligen lättförstålig.

Resultat av undersökningen
Författaren förklarar hur ansatsen i rapporten har ändrats i forskningen från försök till att hitta negativa effekter påvisade av dataspelandet till en ny terminologi ”problematiskt användande”. Tesen om beroende tillbalkavisas och detta uppmärksammas på ett tydligt sätt av författaren. Författaren påvisar sedermera hur termen problematiskt användande ger andra påvisade negativa effekter än vad tidigare forskning påvisat. Detta anser jag var en betydande del för förståelsen av rapporten. Spelets negativa effekter presenteras i tre nivåer som förklaras och hur dessa nivåer vävts in i studien.
Tidsåtgången som en betydande faktor av spelandet presenteras utförligt och dessa konsekvenser som respondenterna uppgivit. Tidsåtgången är till stor del den röda tråden i det problematiska användandet vilket författaren beskrivit bra.
Spelarnas egna uppfattningar om spelandet som i rapporten beskrivs i olika citat av respondenterna, detta presenterar Mikael på ett bra och sammanfattande sätt.

Reflektioner
Mikael påvisar att han är väl insatt i ämnet och även har fört en rik diskussion med egna reflektioner och frågeställningar, eget tyckande och egna jämförelser. De problem som sammanställts från originalrapportens tidvis röriga intervju citat ger en mycket tydligare bild av problemen än original rapporten. Författaren, som påvisat påtaglig insikt skulle kanske kunnat ge förslag på hur man skulle kunnat utforma spelet för att undvika några av det presenterade effekterna.

Form och språk
Sammanfattningen är skriven på sådant sätt att gemene man kan förstå vad rapporten går ut på och är lättläst. Tydliga och lättfattliga rubrik gör att man enkelt navigerar genom sammanfattningen.

Rapporten som består av utdrag av intervjuer är betydligt mer krävande att läsa samt att bilda sig en egen uppfattning och förståelse av.

Tydlig och bra presentation av använda källor samt även bra hänvisning med fotnoter in i texten.

Sammanfattningen är väl genomarbetad och tämligen välskriven så opponenten ger ett gott betyg åt Mikael.

Opponeringen är publicerad med tillstånd av författaren

onsdag 6 februari 2008

Uppgift 2 Forskning om publiken - MPA110

Figur 1 Logga Högskolan Väst

Figur Väst Logo

Uppgift 2
Forskning om publiken

Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter

En sammanfattning

Uppgift 2
Kurs: MPA110
Datum: 2008-02-06

Författare
Larsson Mikael 711113

Examinator
Birgitte Christiansen

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning. 2
Inledning. 3
Sammanfattningens upplägg. 3
Undersökningsmetod i orginalrapporten. 3
Spelet World of Warcraft 3
Resultat av undersökningen. 4
Rapportens utgångspunkt 4
Viktiga begrepp. 4
Tre nivåer 4
Vad är det som gör detta spel speciellt avseende tidsåtgång?. 4
Hur upplever spelarna själva sitt spelande?. 5
Vilka problem/konflikter finns kring spelandet och då i synnerhet tidsåtgången. 6
Reflektioner 7
Källförteckning. 8

Inledning
Detta är en sammanfattning av det viktigaste som framgått i en rapport framtagen av Medierådet, och som är författad av Jonas Linderoht och Ulrika Bennerstedt. Rapportens syfte, vars namn syns på försättsbladet till denna skrift, var att försöka utröna vilka problem som kan uppstå vid för mycket spelande av dataspel, och då framför allt spelande av on-linedataspelet World of Warcraft[1]. De problem som tas upp i rapporten är sådana som respondenterna själva nämner som problem[2]. Berättelserna har ställts upp tematiskt så att eventuella mönster framträder som eventuellt kan tyda på att det finns problem kring spelande av dataspel av typen WoW[3]. Det poängteras dock att studien är allt för liten för att kunna dra några reella slutsatser av den och mer forskning behövs för att kunna med säkerhet säga att problem existerar i någon större skala[4].

Sammanfattningens upplägg
Denna rapport inleds med att förklara vilken metod som användes vid undersökningen. Sedan följer en snabb genomgång av spelet World of Warcraft. Nästa del i rapporten visar vilka resultat undersökningen kom fram till. Sedan följer ett avsnitt där undertecknads egna reflektioner tas upp. Det hela avslutas en källförteckning.

Undersökningsmetod i orginalrapporten
Studien har genomförts på 10 respondenter, som efter att de fått svara på en enkät, där det framkommit att de är att betrakta som högkonsumenter av dataspelet World of Warcraft, det vill säga att de i perioder har spelat eller spelar mer än tre timmar dagligen, blivit utvalda att delta i en intervju[5]. Intervjun var i form av ett samtal och pågick i ca en timme med varje respondent. En intervjumall användes men det var respondenterna fritt att framföra egna åsikter[6].

Spelet World of Warcraft
World of Warcraft är ett onlinespel, ett så kallat MMORPG (Massivly Multiplayer Online Role-Playing Game), där många spelare kan spela samtidigt i en och samma spelvärld, och där spelarna kan samarbeta på olika sätt[7]. För att kunna spela spelet så måste man abonnera på det, något som vid undersökningens framställning kostade ca 110 SEK per månad[8]. (För exakt kostnad idag, besök hemsidan för spelet)[9]. Någon närmare genomgång av spelet som sådant kommer inte att göras i denna skrift, såvida det inte behövs för att förklara en viss situation eller ett visst begrepp. För den som är intresserad, så rekommenderas att läsa den rapport som detta arbete grundar sig på[10], eller att besöka hemsidan för spelet[11]. Wikipedia[12] har också sidor som förklarar vad spelet egentligen är för något.

Resultat av undersökningen
Nedanstående är en sammanfattning av vad rapporten beskriver som det resultat som intervjuerna gav (eller kanske framför allt det som undertecknad ser som resultatet). Först kommer en uppställning av de huvudfrågor som undersökningen sökte svar på.

Rapportens utgångspunkt

Tre övergripande frågor har varit rapportens utgånspunkt[13]:
-Vad är det som gör detta spel speciellt avseende tidsåtgång?
-Hur upplever spelarna själva sitt spelande?
-Vilka problem/konflikter finns kring spelandet och då i synnerhet tidsåtgången?

I denna sammanfattning kommer dessa frågor att fungera som en uppdelning av det presenterade resultatet, tillsammans med de nedan nämnda nivåerna (se Tre nivåer).

Viktiga begrepp
Två begrepp som man utgår från i undersökningen/intervjun är högkonsumtion och problematiskt användande. Med högkonsumtion[14] avses att spelandet pågår minst tre timmar varje dag i genomsnitt, eller mer. Problematiskt användande[15] är en term som tagits fram för att visa att högkonsumtion inte behöver innebära några problem kring spelandet. Det kan göra det och om det gör det så avses att spelandet får någon form av negativ effekt på spelarens liv. Rapporten pekar också på det felaktiga i att hantera problem som uppstår vid dataspelande på ett tradiotionellt vis, så som att se det som ett missbruk eller beroende av något slag. Istället menar författarna att det måste till ett nytt sätt att se på dataspel som inte passar in i gamla synsätt[16].

Tre nivåer
I rapporten har man valt att presentera utdrag ur respondenternas berättelser utifrån tre nivåer[17]. Dessa är:
-Vilken typ av problem
-Orsaker och bakomliggande faktorer
-Vad som fått dem att ändra på sina dataspelsvanor

Detta är inget som i denna sammanfattning kommer att följas, utan den är, som tidigare nämnts, uppdelad enligt den frågeställning rapporten har som utgångspunkt, och i denna frågeställning kommer dessa nivåer att vävas in

Så över till själva sammanfattningen.

Vad är det som gör detta spel speciellt avseende tidsåtgång?
Utan att gå in i detalj på spelets utformning, så följer här en kort redovisning av olika sätt att spela spelet WoW. Först ska nämnas att den tidsåtgång som avses här är den som det tar att spela en viss spelsession, alltså inte det faktum att spelet i sig uppgraderas med jämna mellanrum av spelföretaget, och på så sätt skapar ny förutsättningar och nya världar att spela i[18]. Som en kort kommentar till detta kan nämnas att anledningen till detta, enligt några av respondenterna, är att spelföretaget ska kunna ”…mjölka ur en pengar”[19]. Man kan spela spelet på tre olika sätt, vilka spelas på olika servrar. PvP, Player versus Player, är den spelrond som tar kortast tid. Här ska man kämpa mot en annan spelare. PvE och RP, Player versus Environment och Rollspelsserver, är det som anses vara det riktiga WoW[20]. Och det är dessa två varianter som kan ta väldigt lång tid att spela.

Spelets natur är sådan att man ingår i olika grupperingar vilkas medlemmar tillsammans utkämpar olika uppdrag och strider (PvE och RP). Om en spelare avbryter sitt spelande mitt i en session, så får detta konsekvenser för de övriga i gruppen[21]. Och detta gäller även kortare avbrott, till exempel en matpaus eller liknande. Olika så kallade ”instanser”[22] mm tar mellan 2,5 – 3 timmar att spela och är inte citat ”pausbar”[23], det vill säga man kan inte sluta spela och sen fortsätta från där man var. Spelet fortsätter att ”leva sitt egna liv” 24 timmar om dygnet. Spelet är också uppbyggt på det viset att ju mer man spelar, ju bättre blir man, alltså, dessto fler prylar får man tillgång till. Det är alltså inte beroende, enbart i alla fall, på den spelskicklighet man besitter. Detta har i senare upplagor av spelet begränsats något så att man bara kan dra fördel av detta upp till en viss gräns per vecka[24]. Ytterligare en orsak till att spelandet tar tid eller måste utföras på tider som normalt kanske ska ägnas till sovande mm, är det som i rapporten kallas för ”social diskrepans”[25]. Då deltagarna i spelsessionerna ofta består av både ungdomar och ”vuxna”, så måste oftast ungdomarna anpassa sig till när de vuxna kan spela[26]. Ett annat problem som omnämns i detta sammanhang är det faktum att spelet har deltagare från olika länder som kan befinna sig i olika tidszoner, vilket kan leda till att några spelar under ”normal tid” medan andra kanske måste spela på tidiga eftermiddagar eller sena kvällar/nätter[27].

Hur upplever spelarna själva sitt spelande?
Hur såg respondenterna själva på sitt spelande? Majoriteten sa sig ha flest problem med att spelet var så tidskrävande, och att detta i första hand gav problem med den sociala situationen inom familjen eller kompisgänget. Skolk från skolan förekom i viss utsträckning, men de flesta tillfrågade sade sig inte ha några problem med skolan. Däremot så nämnde man kompisar eller bekanta som haft problem[28]. Många ungdomar upplever också att man på ett sätt blir kränkt av föräldrar och andra vuxna som inte förstår vad spelandet handlar om. Ungdomarna själva ser spelet som vilken social arena som helst, där man ingår i en gemenskap och kan utveckla vänskapsband mm[29]. Det nämns också att det sociala trycket är en anledning till att spelandet tar så pass mycket tid som det gör. Grupptryck, känslan av att tillhöra en gemenskap och statusjakt är alla aspekter som påverkar[30]. Till slut så kan detta grupptryck till och med övergå i en slags tvångskänsla, att man måste ställa upp för den grupp man spelar tillsammans med, för de andra inte ska råka illa ut i spelet. Detta har till och med fått spelare att sluta spela.[31] Ungdomarna menar också att vuxna (och då i detta sammanhang mest föräldrar), har svårt att se ”begränsningen och problemen med sin egen mediekonsumtion”[32]. Anledningen till att kanske sluta spela hängde också mycket ihop med den sociala relationen som fanns runt omkring spelandet, både i den verkliga världen och i den virtuella. Slutade kompisar att spela så slutade man själv att spela. Började kompisar spela så började man själv[33]. Vissa slutade av tekniska själ, som att spelmekaniken förändrades eller uppgraderades[34]. Detta var dock inte bara en orsak till att sluta spela, utan kunde likaväl leda till att man började spela igen[35].

De problem som de tillfrågade ungdomarna ändå såg med sitt spelande var alla relaterade till tidsåtgången (det var också något av studiens huvudsyfte att utröna just detta)[36] och är det som redovisas under nästa rubrik.

Vilka problem/konflikter finns kring spelandet och då i synnerhet tidsåtgången
Vissa problem med sitt spelande kunde ungdomarna i undersökning se utifrån sitt egna spelande. Och just det faktum att det tar tid ses som en grund till flera problem av respondenterna.[37] Och då i relation till spelarens övriga liv.
Man nämner bland annat följande:

-Matvanor förskjuts
-Bråk med föräldrar som ”inte fattar”
-Problem med skolan och skolarbetet
-Personlig hygien eftersätts
-Tid finns inte till så många övriga aktiviteter

De problem som här tas upp har alla på något sätt sin utgångspunkt i det som tas upp ovan under rubrikerna Vad är det som gör detta spel speciellt avseende tidsåtgång och Hur upplever spelarna själva sitt spelande. Matvanor förskjuts därför att spelet inte går att sätta på ”paus” och spelets karaktär är sådant att man, i alla fall om man spelar PvE eller RP, förväntas av medspelarna att vara till hands och delta under hela sessionen. Detta är också något som kan appliceras på de övriga punkterna här ovan. Att det inte finns så mycket tid tid övriga aktiviteter kan hänvisas till spelets spelidé, som till mångt och mycket bygger på att det ska ta tid att spela. Bråk med färäldrar ses oftast av de tillfrågade ungdomarna som en brist på kunskap och förståelse för spelet och spelandet, men också att det skiljer sig i värderingar om vad som är viktigt i livet. Som exempel kan tas Michelle som nämner hur hennes mamma anser att hon ska vara social och umgås med familjen. Men enligt Michelle så hamnar de framför tv-apparaten, tysta å säger inget, och enligt Michelle är inte detta att vara social. Då får hon ut mer av att spela, där hon chattar med andra spelare osv[38]. De intervjuade ser inga direkta problem med eftersatt skolarbete, men i vissa fall erkänner man att man kanske skulle ha kunna haft bättre betyg om man koncentrerat sig mer på skolan än på spelet[39].

Reflektioner
Något som har slagit mig under arbetet med denna sammanfattning och läsningen av rapporten är hur forskningen börjar få en förändrad syn på tv/dataspelande. Under min uppväxt så har mycket av det som ungdomarna beskriver att deras föräldrar klagar på eller påpekar varit sådant jag själv fått höra. Men jag har alltid hävdat att det inte går att jämföra dataspelande med till exempel tv-tittande. I viss mån ja, men rakt av nej. Och detta är något som enligt mig själv har blivit en ännu större sanning i och med de här så kallade onlinespelen (inte bara MMORPG-spel se ovan under Spelet World of Warcraft). Jag har själv aldrig spelat dessa spel, men har full förståelse för vad de kan ge dem som spelar dem (spelar själv mycket poker på nätet), vad gäller social gemenskap, status, känslomässighet mm mm. Att man tidigare har jämfört det med alkoholism eller spelberoende (poker, tips, trav), har för undertecknad varit oförståeligt[40]. Så försöket att hitta nya termer ser jag som en mycket lovvärd utveckling. Att det finns problem med för mycket dataspelsspelande, är väl helt klart. Men vari dessa problem ligger är alldeles för outforskat för att kunna dra några slusatser om. Är det dataspelen i sig som är beroendeframkallande, eller handlar det om ett sätt att fly undan en verklighet som kan uppfattas som tråkig, orättvis eller jobbig? Personligen tror jag mer att det lutar åt det sistnämnda, men kan som sagt inte föra det i bevis.

Om jag nu ska ta mig friheten att försöka jämföra de problem som tas upp i denna rapport, med hur dessa problem kan uppstå, och faktiskt uppstår i andra sammanhang, till exempel om man är med i en fotbollsförening, så ska jag börja med matproblemen. Jag utgår från hur det ser ut i min sons fotbollsklubb. Han är 8 år och tränar regelbundet. Inte tänker man på att dessa träningstider egentligen ligger helt fel. Att barnen egenligen borde äta kvällsmat eller middag då. Likaså när det gäller problemen med skolan. Många gånger har jag hört föräldrar säga att ”ja egentligen så borde han ju gjort läxorna först, men han tycker ju det är så roligt”. Ännu så länge så är inte tidsaspekten, alltså att det tar mycket tid, något som är ett större problem när det gäller min sons utövande av denna ädla sport. Men om jag går några år framåt i tiden, så ser jag att fotbollen kommer att (om han fortfarande har intresset kvar) ta allt mer tid. Något som jag som förälder inte kommer att ifrågasätta. ”Det är ju så det är att spela fotboll!”. Och därför uppstår heller inga större konflikter kring detta intresse.

Jag som förälder ser att han får motion, han träffar andra dvs är social, han är ute å får luft, och kanske framför allt, jag som förälder kan förstå hans glädje å motivation till att vilja spela fotboll. Å det är nog detta som både jag, och mycket av det som ungdomarna i rapporten säger[41], anser är det största problemet. Vuxna vet inte vad det handlar om helt enkelt. Och när sen vissa forskare kommer och pratar om missbruk och beroende, så tro fasen att oron blir ändå starkare. Vissa förslag lämnas i rapporten på vad man skulle kunna göra åt detta. Till exempel någon slags kontaktperson för oroliga föräldrar, dit dessa kan vända sig å få hjälp och förklaring till vad det hela handlar om[42]. Personligen tror jag att det skulle räcka med att vi föräldrar började engagera oss i våra barns dataanvändande, precis som sker vid annat idrottsutövande eller andra typer av organiserade verksamheter. Och då utan några förutfattade meningar. Lår ungdomarna själva förklara vad de håller på med och varför, och ta dessa ungdomar och deras intresse på allvar. Det kommer alla parter att tjäna på i det långa loppet.

Detta var det som jag ansåg som det viktigaste att ta med i denna sammanfattning. Jag skulle kunna skriva mycket mer, både från rapporten som sådan, men också hur mina egna värderingar och åsikter kring dataspelande är. Jag hoppas att vi kommer att få tillfälle att diskutera våra arbeten under ett seminarie, för detta är ett ämne jag verkligen brinner för och har åsikter om.

Källförteckning
Bennerstedt, Ulrika och Linderroth, Jonas (2007) Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter [Elektronisk] Medierådet Tillgänglig: http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Att%20leva%20i%20World%20of%20Warcraft.pdf (2008-02-01)

[1] Bennerstedt, Linderroth sid 7
[2] Bennerstedt, Linderroth sid 7
[3] Bennerstedt, Linderroth sid 8
[4] Bennerstedt, Linderroth sid 8, 69
[5] Bennerstedt, Linderroth sid 22
[6] Bennerstedt, Linderroth sid 24
[7] Bennerstedt, Linderroth sid 18
[8] Bennerstedt; Linderroth sid 20
[9] http://www.worldofwarcraft.com/index.xml
[10] http://www.medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/Att%20leva%20i%20World%20of%20Warcraft.pdf
[11] http://www.worldofwarcraft.com/index.xml
[12] http://sv.wikipedia.org/wiki/World_of_Warcraft
[13] Bennerstedt, Linderroth sid 15
[14] Bennerstedt, Linderroth sid 16
[15] Bennerstedt, Linderroth sid 16-17
[16] Bennerstedt, Linderroth sid 5-6
[17] Bennersted, Linderroth sid 25
[18] Bennerstedt, Linderroth sid 20
[19] Bennerstedt, Linderroth sid 53
[20] Bennerstedt, Linderroth sid 18
[21] Bennerstedt, Linderroth sid 26
[22] Bennerstedt, Linderroth sid 78
[23] Bennerstedt, Lindeerroth sid 26
[24] Bennerstedt, Linderroth sid 71
[25] Bennerstedt, Linderroth sid 50
[26] Bennerstedt, Linderroth sid 50
[27] Bennerstedt, Linderroth sid 50-51
[28] Bennerstedt, Linderroth sid 40
[29] Bennerstedt, Linderroth sid 42-43
[30] Bennerstedt, Linderroth sid 41
[31] Bennerstedt, Linderroth sid 44-45
[32] Bennerstedt, Linderroth sid 41-49
[33] Bennerstedt, Linderroth sid 59-65
[34] Bennerstedt, Linderroth sid 65
[35] Bennerstedt, Linderroth sid 66
[36] Bennerstedt, Linderroth sid 15
[37] Bennersterdt, Linderroth sid 25
[38] Bennerstedt, Linderroth sid 31
[39] Bennerstedt, Linderroth sid 36
[40] Bennerstedt, Linderroth sid 10, 12-14
[41] Bennerstedt; Linderroth sid 72
[42] Bennerstedt, Linderoth sid 74

måndag 21 januari 2008

Uppgift 1 MPA110 - Medieporträtt/mediedagbok

Uppgift 1
Medieporträtt

Uppgift 1
Program: MKA110
Datum: 2008-01-21

Författare
Larsson Mikael 711113
Hanson Malin 731223
Björklund Camilla 751231

Examinator

Birgitte Christiansen

Innehållsförteckning
Mickes Medieporträtt 2
Camillas Medieporträtt 3
Malins Medieporträtt 3
Reflektioner 4
Ensam /Familjen. 4
Kvinnligt /Manligt 4
Vardag/Helg. 5
Övrigt 5
Bilagor 6
Mediedagbok Mikael Larsson. 6
Mediedagbok Camilla Björklund. 7
Mediedagbok Malin Hanson. 8

Mickes Medieporträtt
Som person är jag väldigt strukturerad som gör en sak i taget. Detta återspeglas även i mitt dagliga medieanvändande. (Se bilaga)
De enda gången jag använder mig av dubbla medier (sekundära) är i undantagsfall, telefonen som ringer när jag sitter vid datorn, sms kommer under en föreläsning etc. När jag själv väljer att använda ett media så tenderar jag oftast att endast gagna mig av detta. Till exempel, vid den dagliga kontrollen av e-post, så är radion eller tv tyst, och tidningar eller böcker ligger orörda.

Positivt med detta förfarande, enligt mina erfarenheter, är att jag verkligen koncentrerar mig ordentligt på det jag gör. Inget brus som stör i bakgrunden och som kan få mig att koncentrera på något annat.

Negativt är, kanske, att jag missar mycket av de spontana nyheterna som kommer kontinuerligt via olika media under dagen. Genom att avstå från till exempel ”slölyssnande” av radioprogram, så är risken stor att man inte uppdateras inom de ämnen som man kanske borde visa intresse för.

Min medieanvändning ser dock annorlunda ut på helgerna då jag befinner mig med min familj och min son. Vid dessa tillfällen så är användandet av sekundära medier något som jag mer eller mindr påtvingas. Visst kan jag välja att isolera mig från detta även i umgänget med andra. Det är kanske något som sker också ibland, särskilt när medieintaget kräver stor koncentration (som till exempel vid läsning av kurslitteratur). Att min mediesituation ser annorlunda ut på helger, beror till stor del på att det helt plötsligt finns andra viljor som ska påverka vilka typer av media som ska användas. En typisk lördag förmiddag kan se ut som följer: Läser tidningen samtidigt som jag följer min sons tv-spelande. Radion står på där melodikrysset går för fullt. Telefonen ringer samtidigt som ett öra lyssnar på en fråga som mor vill ha hjälp att lösa.

Skillnaden i mitt medieanvändande skiljer sig alltså markant beroende på om det är helg eller inte. Dock ska väl påpekas att det rutiniserade beteende som jag kan se, inte skiljer sig. Rutinen som sådan skiljer sig, men inte min adaption av den samma.

Camillas Medieporträtt
Jag känner mig strukturerad och har mina rutiner när det gäller min medieanvändning. Medieanvändningen är liknande varje dag. En vanlig dag (vardag) börjar oftast med att jag sätter på min dator och tittar lite snabbt om jag fått någon ny mail, läser lokaltidningen på Internet. Jag loggar oftast även in på msn. Varje morgon sätter jag även på bolibompa så att barnen kan titta på det medan jag gör mig iordning innan det är dags att bege sig till dagis.

Jag använder mig gärna av sekundära /dubbla medier, dvs. att jag har mobilen med mig nästan överallt, musik eller radio på i bakgrunden när jag jobbar vid datorn. Dels för att detta känns tryggt (att vara tillgänglig ifall de behöver nå mig från dagis osv.) och dels för att det är avkopplande.
Sitter jag och läser någon bok eller tittar på någon föreläsning så stänger jag av musiken eller radion för att kunna koncentrera mig enbart på boken.
Dagen avslutas oftast med att jag på kvällen ”slötittar” på tv för att varva ner och umgås med min man.

Malins Medieporträtt
Vardagen hemma hos mig ser i stort sett lika dan ut varje dag. Med två små killar så har vardagen nästintill tvingats in i en rutinartad bana för att allt ska fungera.
Man ser tydligt att mönstret på mediaanvändningen kommer tillbaka.. Användningen av sekundära/dubbla medier är vår vardag. Radion sätts på när man vaknar, liksom barnens videofilmer. Själv tycker jag att lite musik i bakgrunden kan verka avkopplande.
Mobilen är alltid med både ”ut-ifall–att” och sedan tror jag att man helt enkelt blivit beroende av att alltid kunna förmedla sig samt att kunna meddela andra. Sedan man började plugga så är även datorn och Internet ett måste. Skulle uppkopplingen ligga nere en dag så blir man otroligt stressad.
Helgerna ser dock annorlunda ut när familjen kopplar av från vardagens stress.

Reflektioner

Ensam /Familjen
Ser vi till oss tre så kan man se att har man barn och familj så ser medieanvändningen olika ut. Användningen av dubbla medier syns tydligt när familjen är runt omkring. Radion står på, tv går, datorn är uppkopplad samtidigt som vi genomför våra dagliga sysslor. Detta utan att vi tänker på det - vår vardag!
Är man själv bestämmer man själv vilket brus man vill ha, man har inte samma behov av att ex ha radion på för att filtrera bort störande ljud.
Mobiltelefonen har blivit till en essentiell accessoar, den finns med oss vart vi än går, dygnet runt. Undantaget på helgerna då man kanske stänger av den en stund. Mobiltelefonen har liknande användningspotential vare man har familj eller inte.
Nyheterna är även av en rutinartad natur. Alla tar vi del av nyheter på ett eller annat sätt. Via datorn, traditionell papperstidning, lyssnar på radio, tv etc.

Kvinnligt /Manligt
Här har vi funderat på den gamla ”skrönan” om den stämmer…
Kan det vara så att män bara kan gör en sak samtidigt!???
Micke har sett dels sina egna och andra ensamstående män hur deras medieanvändning skiljer sig från kvinnors medieanvändning. Som ett exempel så när en killes mobiltelefon ringer och radion står på så går denne och stänger av radion innan samtalet fortskrider. Enligt Camilla och Malin så gör vi inte detta.
Mobiltelefonen är dock något som vi nyttjar på liknande premisser, vare sig vi är kvinna eller man.
Enligt Mickes syn på kvinnors tv-tittande så menar han att kvinnor ofta ska diskutera kring programmet, medverkande skådespelare etc.
Tjejerna i denna grupp kan till viss del hålla med mannen ifråga men inte i allt!
Det vi dock har sett i våra nära bekantskapskretsar är att yngre tjejer använder sig av mobiltelefonen för att ringa en kompis mitt under pågående program för att diskutera programmet.

Vardag/Helg
Här har vi konstaterat att de största skillnaderna finns. Medieanvändningen har här inget av den vardagliga strukturen. Vi tror att vi bestämmer över våra barn men ack så fel vi har.
Makten av fjärrkontrollen är nu borta!
Användningen av sekundära medier är dock fortfarande lika som i veckorna för barnfamiljerna. Micke som befinner sig på landet på helgerna ser dock situationen helt annorlunda ut. Datorn är ett minne blott med ett 54kbp/s modem! Katastrof!!!!
Men ser man till att familjen är närvarande så nyttjar man medier tillsammans med andra människor. Man har inte den vardagliga stressen utan man nyttjar dem som rekreation mera, för att ladda om batterierna.

Övrigt
Det vi kan misstänka är att då vi alla tre är studenter är vår dagliga användning av datorn och Internet redan en vana. Ett primärt medium för oss studenter Denna vana finns säkert ute i samhället men beror säkerligen på vilket yrke man har, vilken åldersgrupp man tillhör etc.

Bilagor

Mediedagbok Mikael Larsson

Mediedagbok - datum:
torsdag 17/2 2008

Mikael Larsson

Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
08:15 08:30 Morgontoalett Inget Hemma Själv
08:30 09:00 Epostkoll Internet Hemma Själv
09:00 10:00 Läsning Böcker Hemma Själv
10:00 10:30 Fika i fika Internet Hemma Själv/studiekamrat
10:30 10:45 Dusch Inget Hemma Själv
10:45 11:00 Cykling Inget På gatan Själv/Andra trafikanter
11:00 11:45 Utskrifter Dator LHO Själv
11:45 14:00 Föreläsning Telebild LHO Själv/andra studenter
11:45 14:00 Sms Mobiltelefon LHO Medstudent
12:45 13:00 Fika Tidning LHO Själv
14:00 14:15 Cykling Inget På gatan Själv/andra medstudenter
14:15 14:45 Lunch Serietidning Hemma Själv
14:45 15:00 Dassbesök Tidning Hemma Själv
15:00 15:15 Epostkoll Internet Hemma Själv
15:15 18:00 Diverse DA Internet Hemma Själv
18:00 19:00 Tv-koll TV Hemma Själv
19:00 19:45 Läsning Bok Hemma Själv
19:45 20:30 Telefon Telefon Hemma Kompis
20:30 23:00 Datorarbete Internet Hemma Själv
23:00 01:00 Tv-koll TV Hemma Själv
01:00 01:30 Löser korsord Tidning Hemma Själv
01:30 framåt Sova inget Hemma Själv

Mediedagbok Camilla Björklund

Mediedagbok - datum:
söndag 20/1 2008
Camilla Björklund

Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
30 min läsa nyheter & mail Internet Hemma Själv
20 min Läsa morgontidning tidning Hemma, köket Själv
10 min Läsa reklam reklamutskick Hemma Själv
20 min Köra bil cd spelare bilen Jag och Vendela
1,5 tim plugg dator,bok Hemma Själv
10 min Köra bil radio bilen familjen
15 min Grejade med inst. På tv:n tv hos pappa familjen
10 min Köra bil radio bilen familjen
60 min löpning/träning mp3 ute själv
60 min tv/film tv & dvd hemma med barnen
1,5 tim film tv & dvd hemma med Mats
30 min läsa bok bok hemma själv

Mediedagbok - datum:
torsdag 17/2 2008

Malin Hanson

Fr.o.m T.o.m Aktivitet Använt medium Var? Med vem?
07.00 07.20 Uppvaknande Klockradion Hemma Barnen
07.35 08.40 Morgonbestyr Radion Hemma Barnen
07.50 08.40 Morgonbestyr Video-barnfilm Hemma Barnen
07.55 08.10 Läser morgontidningen Morgontidningen Hemma Själv
08.45 08.55 Lyssnar på radio-till dagis Bilradio Bilen Barnen
09.05 09.15 Lyssnar på radio-från dagis Bilradio Bilen Själv
10.00 10.30 Fika i fika Dator/Internet Hemma Medstudent
10.05 10.10 Samtal Telefon Hemma Sambon
11.00 11.25 Lyssnar på musik Bilradion Bilen Själv

11.45 11.46 Meddelande-sms Mobiltelefon Högskolecentrum Medstudent
11.50 12.00 Utskrifter Dator/skrivare/Internet Högskolecentrum Själv
12.15 14.05 Föreläsning Telebild Högskolecentrum Lärare/Medstudenter
12.15 14.05 Sms Mobiltelefon Högskolecentrum Medstudent
14.15 14.20 Samtal Mobilen Ute Sambon
14.35 16.30 Ärenden med bilen Bilradion På stan/i bilen Själv/andrakonsumenter
16.45 17.10 Läser tidningen Kvällstidningen Hemma Familjen
17.10 17.30 Kollar posten Direktreklam mm Hemma Själv/sambon
17.30 22.00 Tv-koll Tv Hemma Familjen
19.00 19.30 God natt saga Bok Hemma Barnen
22.00 22.30 Läser läxor Studentlitteratur Hemma Själv

//Micke Lidköping vid Vänern

Prenumerera på: Comment Feed (RSS)