Mickes skolblogg: Hemtenta MPA110

I början på förra seklet (1900) hade man en ganska primitiv (red anm.) syn på medieeffekter. Den så kallade Magic Bulletteorin[1] var den som framstod som den mest logiska för dåtidens forskare. Benämningen Magic Bullet kom dock långt senare, och var inget begrepp som var vedertaget vid denna tidpunkt. Magic Bulletteorin, eller Injektionsnålsteorin[2], gick ut på att media sågs som ett instrument som kunde användas för att påverka och styra den stora massan i olika frågor[3]. Darwins arbete hade en stor inverkan på detta synsätt, där människan sågs som en primitiv varelse, som liksom sina övriga släktingar bland djurriket, till mångt och mycket styrdes av sina instinkter och medfödda/nedärvda behov[4]. Därför såg man dåtidens människor som en ”massa”[5] som kunde kontrolleras och fås att handla i olika riktningar genom att generera mer eller mindre intelligenta meddelanden genom så kallad masskommunikation[6]. Tanken att de som kontrollerade media också kontrollerade människorna som använde dessa medier, alltså i form av påverkan åt olika håll i tycke, smak och åsikter mm, var mäkta vedertagen[7]. Och med denna övertygelse följde också en djup oro för att människor skulle påverkas av reklam och i den politiska processen i en riktning som inte alltid var av godo[8].

Detta synsätt att se på individer i grupp som en gemensam massa växte fram, främst ur sociala forskares teoretiska analyser, av hur samhället omformades under mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Industrialiseringen, urbaniseringen och moderniseringen av samhället var en starkt bidragande orsak till att detta synsätt kom att dominera. Industriernas uppförande i städerna ledde till att människor från olika delar av landet flyttade in för att jobba i dessa fabriker. För att detta inte skulle skapa fullständigt kaos i städerna, så blev man tvungen att inrätta sig efter vissa normer och regler. Och ju fler människor med olika bakgrund som anlände till städerna, desto mer tog urbaniseringen fart[9]. Och med detta kom också det som kallas för moderniseringen. Som ett led i denna modernisering följde det moderna klassamhället eller massamhället. Enligt DeFleur och Lowery så ska sex stycken förändringar äga rum för att ett så kallat massamhälle ska uppstå[10].

Sociala diffrentioner ökar
Effekter av informella sociala kontrollmekanismer avtar, då traditioner får allt mindre inverkan.
Formell social kontroll ökar, såsom lagar och rättssystem som tar form
Konflikter ökar då olika sociala värderingar ställs mot varandra
Svårigheter att kommunicera öppet och lätt ökar
På grund av dessa förändringar så blir människor beroende av massmedia för att skaffa sig information

Och det var just detta som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Och för att då undersöka om de farhågor man hade om hur media påverkade ungdomar bland annat, så använde man effektmodeller[11] av slaget Magic Bullet för att utröna detta. Enligt Gripsrud var detta en teori som höll sig ända fram till 1940, även om andra studier gjordes under denna tid, som till exempel The Payne Found Studies[12]. Men också dessa studier hade karaktären av att se på media som ett verktyg för att påverka massorna eller publiken. Vilka farliga effekter hade film och annat på ungdomar och barn? Och hur skulle man på bästa sätt utnyttja detta ”faktum” att publiken var så lätt att manipulera på ett positivt sätt, och hålla det negativa utanför? Istället för att se vad publiken kan göra och använda media till, vilket användarmodellen tog fasta på.

Användarmodellen

Användarmodellen eller på engelska ”Uses and gratifications” inriktar sig i huvudsak på att försöka utröna vad publiken gör med media, och inte som med Magic Bullet och de undersökningar som gjordes före 1940, vad media gör med publiken[13]. Utgångspunkten för denna användarforskning var enligt Gripsrud, den psykologiska inriktning som socialpsykologen Maslow kallade för behovsheriarkin[14]. Maslow såg människans behov som en trappa där det lägsta steget var de mest basala behoven, såsom sömn, mat mm. Och ju högre upp i trappan man kommer, ju mer övergår behoven till känslomässiga och psykologiska behov, till exempel självförverkligande mm[15]. Användarmodellen utgick således från att ”…människan hade ett överskådligt själsliv och full kontroll över vad de läste, lyssnade på och tittade på – och varför de gjorde det”[16]. De behov som medierna kunde tillfredsställa var behovet av att få information om vad som försiggick i samhället, behovet att känna social tillhörighet, att känna att man ingår i ett större sammanhang. Även behovet av självbekräftelse var/är något som media kan hjälpa till med[17].

En studie genomförd av Herta Herzog 1940, där hon samlade in material från tidigare genomförda medieundersökningar, skulle undersöka vilken typ av kvinnor som lyssnade på så kallade såpoperor på radion, och vilken nytta de ansåg sig ha av att lyssna på dem[18]. Studien genomfördes, men för att få en ännu klarare bild av varför vissa valde att lyssna och andra inte, och vad detta lyssnande gav publiken genomförde Herzog ytterligare en analys[19]. Hon kom bland annat fram till att vad de som lyssnade fick för positivt av det var känslomässig frigörelse, drömmande in i fantasins värld och värdefulla råd om hur man skulle bete sig och vara i vissa situationer[20]. Publiken var alltså den som själv valde och valde bort olika media för att tillfredsställa vissa behov. Och med dessa undersökningar så hade man tagit ett nytt steg inom medieforskningen bort från injektionsnålsteorin.

Magic Bullet versus Användarmodellen

Vad var det då som ansågs vara så fel med Magic Bulletteorin att man i princip övergav denna (dock inte helt, då alla teorier har påverkat varandra på mer eller mindre olika sätt) och istället övergick till att studera mediepåverkan utifrån användarmodellen? Ser man till den undersökning genomförd av Herzog (se ovan) så borde det enligt tesen om injektioner, vara så att de allra flesta kvinnor borde lyssna på dessa såpoperor, och efter att de lyssnat på den agera mer eller mindre unisont. Eller kanske rättare sagt påverkas av dessa såpor på mer eller mindre likartat sätt. Men Herzog kom fram till att så inte var fallet i sina studier[21]. Istället såg man tydliga tendenser till att människor valde medier utifrån den tillfredsställelse eller nytta man ansåg sig få av just det mediet, eller den specifika tidningen eller radioprogrammet mm (i Herzogs fall var det ju såpor, men senare undersökningar visade att så var fallet även med tidningsläsande[22])[23]. Personlig smak, känslor och annat hade en mycket större inverkan på medievalet än man tidigare trott. Gripsrud skriver att man fick en insikt om att mediernas funktioner måste studeras i ett vidare perspektiv, utifrån människornas vardagsliv och den kontext de befinner sig i[24]. Detta var en insikt som de tidigare forskningsansatserna hade utelämnat. Magic Bulletteorin tar inte alls hänsyn till detta faktum. Enligt denna teori så kunde ju människor påverkas av mediebudskap på ett likartat sätt oberoende av social situation och andra kontexter, man ansåg till och med att den så kallade massan var isolerad och inskränkt. Men som Hertzogs studier visade så var man inte så socialt isolerade som Magic Bulletteorin hävdade[25].

Kortfattat kan man säga att Magic Bulletteorin fokuserade på vilka effekter media hade på publiken, en publik som ansågs vara mer eller mindre socialt isolerade, beroende på den historiska utvecklingen med moderniseringen. Forskningen fokuserade mycket kring faror med medieexponeringen. Användarmodellen tog istället sikte på just användaren av medierna, eller publiken, och försökte förstå hur denna publik använde sig av media i stället, inom sin sociala kontext. Istället för att titta på vilka faror som media kunde medföra till sin publik, så försökte man förstå vilken nytta och vilka förtjänster media hade för individer istället för den stora massan. Fler och fler undersökningar gjordes där man tog i beräkning att media inte var så betydelsefull för människors åsikter som man tidigare trott, även om mindre effekter hade kunnat ses i resultaten. Och när de så hade effekt så insåg man att det var mycket mer komplext än man tidigare trott. Bland annat så upptäckte man att informella samtal mellan familjemedlemmar och andra grupper som man ingick i hade en mycket stor inverkan på hur man uppfattade olika mediebudskap[26].

Tvåstegshypotesen

Under en studie som skulle undersöka personers politiska beteende under presidentvalet, eller valkampanjen, i USA år 1940, upptäcktes att man förbisett en sak när man satte agendan för denna undersökning. Studien tog sikte på att förstå hur och varför människor kom fram till sin politiska ståndpunkt som de sedan använde för att avge sina röster i valet[27]. Vad man efter ett tag insåg var att den personliga kommunikationen mellan familjemedlemmar, vänner och andra grupperingar dessa personer ingick i, hade mycket större betydelse än man trott[28]. På grund av detta så fick man ändra inriktning på forskningen, eller rättare anpassa frågorna i undersökningen till att även fånga upp den interpersonella kommunikationen[29]. Den hypotes man då kom att framställa var den som kallades tvåstegshypotesen, och denna skulle bli tongivande i många år framåt inom medieforskningen[30]. Det man sen såg när resultaten av undersökningen granskades var att det fanns personer som hade, vad vi kan kalla för en opinions-ledarroll, dit personer i dennes närhet vände sig för att diskutera politiska frågor. Dessa så kallade opinionsbildare ansågs ha stort kunnande och intresse inom det politiska området, och fick därför rollen som rådande i sådana frågor[31]. Den formella förklaringen av hypotesen var att ”idéer ofta flödar från radio och skrift till opinions-ledarna och från dem till de mindre aktiva inom gruppen” (fritt översatt)[32].

I studien Personal Influence tog man fasta på de rön man upptäckt i The People’s Choice-studien och började titta på de så kallade primärgruppernas roll i masskommunikationen[33]. Detta synsätt, att det inte bara var nedärvda faktorer som styrde en människas val, införlivades också under denna tid i andra sociala forskares områden[34]. Så man kan väl säga att det var en teori som låg rätt i tiden. Det som studerades i Personal Influencestudien var vilken roll ledare spelade som inspirationskälla och informationskanal mellan media och medlemmar av små så kallade informella grupper, eller primärgrupper[35]. Ledare i den mening att de innehade någon sorts status i den grupp man ingick i som väl insatt, klok eller på annat sätt värd att lyssna till och ta råd från. Det handlar alltså inte om den sortens ledarskap som är formell, typ en företagsledare eller liknande, dock ska påpekas att denna person naturligtvis också kan vara en informell ledare inom sin primärgrupp/sina primärgrupper[36].

För att komma fram till resultaten valde man en metod, utifrån fyra som man såg som möjliga, den där man ställde frågor till respondenterna huruvida man hade influerat eller påverkat någon i sin omgivning. Vad man så småningom kom fram till var att opinionsledarna i dessa informella grupper ansågs besitta sådan speciell kunskap inom ett visst, eller flera, område/områden, så att denne därför fick en viss status i den primära grupp som han/hon ingick i. Det handlade alltså om ganska specifika frågor som man rådfrågade dessa personer om[37]. Naturligtvis förekom det allmänna diskussioner mellan till exempel familjemedlemmar om olika ämnen, så som man upptäckte i The Peoples Choice-studien. Men att opinionsledarna också har en viktig roll att spela i ”medlingen” mellan media och dess allmänna publik visades med klarhet i denna nya undersökning.

Vad var det mer än speciella kunskaper då som fick andra människor att se vissa som mer lämpade att rådfrågas i vissa situationer? Ekonomisk status, ålder, sociala kontakter och utbildningsnivå mm var allt sådant som påverkade valet av dessa människor, och deras möjligheter att påverka. Och deras påverkan kunde vara stor. Studien visade att dessa opinionsledare kunde influera andra inom områden som mode, hushåll, politik, film[38]. Och att dessa resultat säkert skulle uppträda om man undersökte andra områden i livet är säkert inte svårt att tänka sig. Inom varje område kom man fram till att opinionsledarna hade en mycket stor roll att spela. Dock så fanns det ett område där siffrorna inte var alls så tydliga. Inom det politiska området tycktes det inte alls lika självklart att förhållandet opinionsledare/primärgrupp var lika starkt. Detta beror förmodligen på att studien utfördes på kvinnor, och vid denna tid hade kvinnor inte alls den politiska makt och det intresse för politik som finns idag. Dock var det ändå så att tendensen var den samma även på detta område[39].

Dessa båda studier visade på ett relativt klart och tydligt sätt att det inte längre gick att förklara massmediernas påverkan på folk med enkla teorier om att masskommunicerade meddelanden kunde få en direkt och lätt påverkan på dess mottagare. Personligt inflytande hade en långt mer gående effekt än man tidigare varit medveten om[40]. Och man insåg nu att media och dess effekter måste studeras i allt mer komplexa situationer för att man skulle kunna ge en rättvis bild av mediepåverkan[41]. Personers sociala relationer och olika kontexter var sådant som måste vägas in i bilden. Det som denna studie kom att bli mest betydelsefullt för, enligt Lowery och DeFleur, var dock det faktum att det inte gick att påvisa några egentliga negativa effekter i stort av masskommunikation. Så de som tidigare ansett masskommunikation vara något dåligt, fick nu tänka om i nya banor[42].

Dagordningsfunktionen

Som diskuterats i tidigare frågor så kom man med tiden fram till att medias påverkan på folk inte alls var så enkel som man först trott (Magic Bullet mm se Medieeffekter). Man hade också insett att en stor del av påverkan i olika frågor sköttes, inte av massmedia, utan hade karaktären av personliga diskussioner mellan personer i så kallade primärgrupper (se Tvåstegshypotesen). Men hade inte media någon som helst effekt på människor? Man var övertygad om att så var fallet, men man hade insett att man inte kunde undersöka dessa effekter på ett korrekt sätt med hjälp av de tidigare teorierna[43]. Ett nytt sätt att se på medierna ansågs nödvändigt för att föra insikterna om media framåt.

Mediernas dagordningsfunktion studerades första gången under presidentvalskampanjen 1968[44]. För att undersöka om en sådan agenda-setting fanns hos medierna, så inleddes en studie som skulle jämföra innehållet i mediebudskapen med väljarnas åsikter om valkampanjen[45]. Det studien kom fram till, efter att man granskat resultaten, var att det fanns en mycket stark koppling mellan vad medierna rapporterade om och vilka frågor som väljarna ansåg viktiga. Dock fanns en del brister i studien, vilket gjorde att det inte på ett vetenskapligt korrekt och säkerställt sätt gick att hävda att dessa resultat verkligen var rättvisande[46].

Att den fanns där var man övertygad om, men en mer korrekt undersökning borde göras. Och ett ypperligt tillfälle för en sådan dök upp bara fyra år senare under nästa valkampanj. Shaw och McCombs satte då ihop ett forskarlag som designade en panelstudie, vars främsta syfte var att undersöka just medias dagordningsfunktion, fast nu i en större skala än tidigare och med mer sofistikerade metoder[47]. Att en panelstudie görs betyder att man under en given tidsperiod intervjuar respondenterna flertalet gånger, för att på så sätt kunna hitta förändringar i respondenternas synsätt över tid[48]. Vilka slutsatser kunde man då dra av denna studie?

Fem stycken huvudfrågor studerades:

Fanns det över huvud taget någon koppling mellan medier och vad publiken tyckte och tänkte? Tidigare studier tydde på detta, men man ville nu mer exakt ta fram data på detta[49].
Tvåstegshypotesen, var detta något som kunde hittas även när det gällde dagordningsfunktionen[50]?
Hur påverkade tidsaspekten förhållandet medierapportering – publikens tyckande[51]?
Vilken typ av människor är mest involverade i dagordningsfunktionen och varför vände sig vissa till media för informationssökning i större utsträckning än andra[52]?
När man sen har alla fakta, hur viktig är ”agenda-sättningen” i, som denna studie handlade om, den Amerikanska politiska processen, om även inom andra sakfrågor[53]?

Vad visade resultaten? Att det fanns en koppling mellan medier och publikens uppfattning om saker och ting stod helt klart[54]. Men denna var långt mer komplicerad än man först trott. Inte bara påverkades masspubliken av medierna, utan även de politiker som massmedia bevakade hade en tendens att tillskriva de händelser som fick stora rubriker mer värde än andra frågor. Man insåg också komplikationerna med de så kallade Gate-keepers, som ingick som en del i den kedja som avgjorde vad medierna rapporterade om[55].

Att människor diskuterade sakfrågor med varandra var ingen nyhet. Men hade dessa diskussioner en del i dagordningen? Studien visade att tvåstegshypotesen bara hade en minimal inblandning. Siffrorna pekade på att de nyheter och annat som media presenterade hade störst roll. Interpersonella kontakter spelade en liten roll. Och minst inflytande hade den ”reklam” som kandidaterna själva publicerade[56].

Studien visade också att tiden spelar in. Man kunde se en tendens att det som media rapporterade under en viss tid, hade fått genomslag i publiken under en senare tid. Man undrade också om det omvända förhållandet fanns. Men siffrorna pekar på att så inte var fallet. Det fanns också en klar skillnad mellan tidningars påverkan och televisionen. Den senare tycktes inta alls ha den stora inverkan som tidningar hade över tid[57].

Studien kom också fram till att det som är viktigt i dagordningsfunktionen är huruvida en fråga anses vara relevant för människor eller inte. Och om man känner sig osäker i frågan eller inte. Ju högre relevans och högre osäkerhet, desto mer troligt att man vänder sig till medierna för vägledning, vilka då får rollen som dagordningssättare. Lowery och DeFleur, sidan 285, visar en figur på hur detta fungerar[58].

Man kom till sist fram till att media, och främst då nyhetsindustrin, spelar en stor roll i dagordningsfunktionen, i alla fall när det gäller politiska frågor, som den som undersöktes. Dagordningsfunktionen är, enligt Lowery och DeFleur, en del av den kommunikation som sker dagligen, och som skapar människor värderingar och åsikter. Media spelar en aktiv roll i att välja ut viktiga frågor och presentera dessa på ett intressant sätt. Pressens roll är mycket viktig när det gäller att inte bara påverka publikens åsikter, utan den har en möjlighet att även styra den politiska debatten på ett mycket kraftfullt sätt[59].

Den svenska mediepubliken

Jag har valt att studera Internet i denna uppgift.

Internets historia

Till att börja vill undertecknad påpeka att just Internet är ett medium som är i nära konvergens med andra medier, såsom tidningar, radio, tv och film mm. Detta beroende på just Internets möjligheter att presentera olika sorters material på ett enkelt och överskådligt sätt, om man har tillgång till tekniken vill säga. Även den nya teknik som kommer konvergera med Internet. Idag kan man titta på film i mobilerna, man kan ringa med datorns hjälp mm[60].

Internets utveckling är nära förbunden med datorns och utveckling av ny teknik[61]. Och utvecklingen har gått mycket snabbt. Internets föregångare, så som vi känner det idag, var det så kallade ARPANET, ett nät skapat i USA 1960[62]. Men Internets stora genombrott kom först kring 1995, efter det att Berner-Lee konstruerat ett hypertextsystem som han kallade WWW[63]. Till Sverige kom Internet i mitten på 1980-talet. 1987-1988 började SUNET använda ett landsomfattande nät mellan universiteten i landet. Detta nät var också förbundet med Internet i USA. Redan 1986 registrerades det första domännamnet under .se[64]. Men det var som sagt inte förrän WWW kom som det stora genombrottet för Internet inträffade. I mitten på 1991-talet började det utvecklas och lanseras kommersiella tjänster riktade till en större publik på Internet. Visserligen var den största användningen fortfarande förmedling av information inom forskning och utbildning mm, men en våg hade nu börjat som skulle visa sig växa sig allt starkare[65]. I takt med att tekniken har utvecklats ytterligare vad gäller datorkapacitet och kanske framför allt bredbandets intåg, så har nya och alltmer avancerade tjänster lanserats[66]. Idag kan man i princip använda datorn och Internet till vad som helst när det gäller olika medietyper. Man läser idag tidningen på Internet, tittar på filmer, lyssnar på musik, spelar spel mm. Möjligheterna tycks outsinliga och vad framtiden bär med sig i sitt sköte vet väl endast Bill Gates och hans medarbetare.

I takt med att allt mer tjänster erbjöds så ökade också användningen lavinartat. Till en början så räknade man med att Internetanvändningen fördubblades varje år i Sverige. Denna takt har väl avmattats något idag, men man kan se en markant ökning fortsättningsvis också[67]. Under nästa rubrik ska vi titta lite på den trend som har varit under de senaste åren.

Internetanvändning i Sverige – igår och idag

Följande statistik är hämtad ur Mediebarometern samt Internetbarometern. I fotnoterna kommer anges Mb för Mediebarrometern och Ib för Internetbarrometern. Då mediet är så pass nytt så sträcker sig statistiken tillbaks till 1995 ca, och det är de siffrorna som kommer att diskuteras nedan.

Andel 9-79 år som har tillgång till Internet i hemmet 1995-2006

1995 var det 3 % av Sveriges befolkning som hade tillgång till Internet. Denna låga siffra är väl kanske inte så konstig, då det anses vara först kring 1995 som Internet verkligen fick sitt genombrott för gemene man. Ökningen har sen dess varit ganska konstant, med undantag av år 2004 då ingen egentligen ökning kunnat konstateras. Siffrorna visar också på att män alltid har legat steget före, både när det gäller vuxna män men även barn/tonåringar. Ökningen generellt om man ser till denna uppdelning har dock följt den allmänna kurvan med en stadig ökning varje år. De som har mest till gång till Internet hemma är män i åldern 15-19 år, en trend som hållit i sig genom åren. Idag har ca 93 % av dessa tillgång till Internet hemma. En markant skillnad kan också ses om man tittar på vilken utbildningsnivå personer i fråga har. De som har tvåårigt gymnasium eller högre, ligger mycket högre procentuellt än de som har en lägre utbildning. Anmärkningsvärt att notera är också att studerande alltid har legat högre i tillgång till Internet hemma jämfört med till exempel förvärvsarbetande. En siffra som undertecknad blir något förvånad över, i alla fall i Internets linda. Skillnader kan också ses i relationen stad/landsbygd, där stadsbefolkningen ligger högre i siffrorna generellt sett[68].

Tillgång till bredband i hemmet i befolkningen 9-79 år 2002-2006

Då bredbandets utveckling har varit en mycket stor bidragande orsak till Internets expansion så anser jag det vara av vikt att presentera även dessa siffror här. 2002 hade 66 % av befolkningen tillgång till Internet. Men bara 19 % tillgång till bredbandsuppkoppling. Men de följande åren ökade detta markant. 2006 var siffran uppe i hela 63 %. Den totala siffran av Internetanvändare i hemmet var samma år 80 %. Så ökningen har skett mycket snabbare när det gäller bredband, än ökningen av Internetanvändningen generellt. Även här syns skillnaderna klart och tydligt när det gäller kvinnor och män, Hög/låg-utbildad, och ålder. [69]

Internetanvändare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Ca 62 % av befolkningen använder Internet en genomsnittlig dag. Television, Dagstidning och Radio är de medier som fortfarande ligger före i mätningarna, Hela 86 % använder TV. Jämför man här mellan kön ålder och utbildning kan man se tydliga skillnader i samtliga grupper. Män använder mediet mer än kvinnor. Personer mellan 15-24 år är de som verkligen avviker i Internetanvändande, med en procentuell siffra på hela 84 %. Tvåa kommer de i åldern 25-44 år, där ”bara” 73 % använder Internet. Mycket stora skillnader kan också ses mellan hög- mellan och lågutbildade personer. 77 % av de högutbildade säger sig använda Internet en vanlig dag. Medan endast 30 % av de lågutbildade gör det samma[70].

Användartid bland Internetanvändare 9-79 år totalt och i hemmet en genomsnittlig dag 1998-2006

Den tid som människor lägger ner på Internet har stadigt ökat med några få undantagsår. 1996 var tiden i minuter ca 10/dag. 2006 var det uppe i 53 minuter/dag. En mycket stor ökning kunde märkas mellan just 2006 och 2005. Denna stora ökning beror nog delvis på att det dessa år började byggas ut bredband i stor skala lite var stans i Sverige, och att de siffror som redovisas just är ett utslag av denna satsning. Jämför man Internet med andra medier så skulle man kunna tro att detta medie har tagit över en del av användandet från till exempel radio eller tv. Men siffrorna tyder inte på det. För övriga medier har användandet legat stabilt under tid. Detta visar också den totala medieanvändningen. Den har gått lite upp och ner med åren men en ökning har kunnat ses, om än inte alltför kraftig. Detta kan säkert förklaras med att användningen av vissa medier helt eller delvis i alla fall har avstannat. Till exempel är användandet av kassettbandspelare idag nästan obefintlig, om man ser tillbaka[71]. Samma trender angående ålder, kön mm kan ses när det gäller tiden som läggs ner på mediet. Män i åldern 15-24 år med en högskoleutbildning i ryggen och som bor i en storstad är de som ligger högst i mätningarna[72].

Högkonsumenter – lågkonsumenter

Som lågkonsument ses de som använder Internet mindre än en halvtimma per dag. Siffrorna säger att det är jämnt fördelat mellan könen i detta avseende. Åldrarna 25-64 år dominerar. Men det är fortfarande bland högutbildade man kan hitta dessa låganvändare i stor utsträckning. Vänder vi så på steken och tittar på de verkligt stora användarna så hamnar vi i gruppen män, ålder 15-24 år och högutbildade igen. Så samma trender går igen som för övriga siffror[73].

Medierelaterad och inte medierelaterad Internetanvändning bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2000 och 2006

Ytterligare något som kan vara intressant att titta på är vad man använder Internet till. År 2000 så var andelen medierelaterad användning högre än den var 2006. Och naturligtvis omvänt då när det gäller inte mediarelaterad användning. På dessa sju år har denna användning fördubblats procentuellt sett. Jämför vi olika grupper så är det egentligen inga större skillnader i vare sig ålder, kön eller utbildningsnivå. Skillnader finns naturligtvis, men inte alls så markant som för den tidigare redovisade statistiken. Det som kan vara värt att notera är att fakta/informationssökning är relativt mycket högre bland högutbildade än för de övriga. Detta kan säkert förklaras med att de har sådana arbetsuppgifter som kräver en högre grad av informationsletande[74].

Användningsområde bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Vad använder man Internet till mer specifikt? Tyvärr finns inga siffror över tid att redovisa. Det som de flesta använder Internet till idag är att skicka och ta emot e-post. På andra plats kommer informationssökning, och på tredje plats läsa dagstidningen[75].

Det finns hur mycket siffror som helst att redovisa, men de ovanstående var de som jag personligen tyckte var mest intressant att ta fram på bordet. Som vi kunnat se så föreligger det ganska stora skillnader i användningen av Internet mellan olika samhällsgrupper indelade i Kön, ålder, utbildning och geografisk plats. Nedan följer ett försök att förklara varför dessa skillnader har uppstått och hur.

Publiken – orsaker och samband

Som redovisats i punkterna ovan så har Internetanvändningen ökat stadigt i Sverige sen 1995 i takt med att ny teknik och snabbare hastigheter har utvecklats, samtidigt som nya publika tjänster har erbjuds marknaden[76]. Vi har också kunnat se att det föreligger vissa skillnader i användandet av Internet mellan kön, ålder, utbildning, geografiskt läge, och stad kontra landsbyggd. Ett problem med att förklara dessa skillnader utifrån de teorier som presenteras i Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle är att Internet erbjuder användarna så många olika användningsområden. Traditionell informationssökning, tidningsläsning, lyssnande på musik, filmer, telefoni mm. Det vill säga att det finns tjänster på Internet som gör att nästan alla kan se en relevant användning av mediet, mer eller mindre. Och då jag i denna sammanfattning inte koncentrerat mig på att visa de olika användningsområdena i detalj, utan Internets utveckling i stort blir det ännu svårare.

Men ett försök ska i alla fall göras. Könsskillnader har alltid varit och kommer förmodligen vara en källa till social differentiering. Hur detta ska tolkas när det gäller Internetanvändning är dock lite svårt att utröna. Personligen tror jag att det handlar om tid och pengar. Fortfarande är det så i samhället att kvinnorna till mångt och mycket är de som sköter om hem och barn, trots att de idag också heltidsarbetar för att få familjeekonomin att gå ihop. De har också ofta låglönearbeten, vilket gör att de kanske inte har råd att investera i den utrustning som behövs för att utnyttja Internet, även om det finns alternativ, som till exempel bibliotek eller liknande där man kan få tillgång till Internet relativt billigt. Och då är vi inne på det här med ekonomiska och sociala skillnader, eller klassamhället, eller som en del väljer att kalla det, social stratifiering[77]. Den sistnämnda klassificeringen tycker jag personligen är den som stämmer bäst in på Internetanvändningen. Det som kanske avgör om man är en Internetanvändare är vilket socialt stratum man tillhör, alltså vilka kriterier sammantaget som påverkar. Har man dålig ekonomi, usel utbildning, dåliga bostadsförhållanden med mera[78], så kanske en datorutrustning med tillhörande Internetabonnemang inte är det första steget man tar för att komma ur detta.

Det skulle också kunna vara så att de skillnader man ser, främst mellan lågutbildade och högutbildade i nästan alla ovan angivna statistiska fakta, kan handla om vilket habitus man har med sig[79]. Vilken inställning man har med sig från sitt sociala fält eller sociala kontext när det gäller Internets användbarhet och nödvändighet. Kanske inte så mycket om vad som är uppnåeligt eller inte för oss som individer, som Bourdieu säger[80]. Istället handlar det kanske om just nyttan med Internet. I lågutbildade och ”fattiga” hem anses kanske inte Internet ha den nytta och status som det kan ha i högutbildade och ”rika” hem. En värdering som mycket väl skulle kunna vara ett slags habitus där individen tänker, väljer och handlar utifrån dessa sociala värderingar. Från början var Internet en källa till informationssökning. Men idag har den icke-mediella användningen ökat (se ovan). Om det från början var så, vilket jag dock inte kan belägga med bevis, att de högutbildade såg Internet som något för dem, som något värdefullt för just deras sociala värderingar, är det idag då på väg att bryta sig ut grupper från dessa tidigare invanda mönster och hittar andra användningsområden. I så fall skulle man kunna kalla dessa grupper för heterodoxa grupper, alltså grupper som bryter mot den egna gruppens Doxa, som Bourdieus kalla det[81]? Personligen tror jag inte på det. När det gäller Internet är det nog snarare så att det är de som erbjuder tjänster på Internet som styr vilka användarna är.

Och ju mer tjänster desto fler människor som kan hitta något vettigt att använda Internet till. De siffror som påvisas ovan om att Internetanvändningen är som högs bland ungdomar 15-24 år skulle man kanske kunna förklara med detta. Och att denna grupp har funnit det betydelsefullt att använda Internet av olika anledningar. Man har som Gripsrud skriver, funnit en livsstil[82], i vilken Internet är en viktig del. Denna livsstil är också en del av det habitus som personen bär med sig. Att spela spel på Internet blir till exempel ett bevis på att man tillhör en viss grupp, en social stratas, vilket kan hjälpa till att forma den egna självuppfattningen och identiteten.

Som jag började med att skriva så är det svårt att förklara de skillnader som ändå finns utifrån de rön som presenteras i Gripsruds bok. För att kunna göra detta på ett adekvat sätt så bör man enligt undertecknad istället se på den egentliga användningen av Internet, vilka specifika användningsområden finns det och vilka är det som utnyttjar dessa och vilka skillnader kan man där se. Vilka är det egentligen som läser böcker via nätet? Är det samma personer som läser traditionella böcker? Och finns det liknande skillnader i bokval mellan olika grupper, och vad kommer detta sig i så fall. Då skulle man verkligen kunna få en mer nyanserad bild av Internetanvändningen, sociala faktorer och annat som kan påverka. Men då varken tid eller utrymme funnits till detta så får det räcka med det ovanstående.

Källförteckning

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Mediebarometern 2006 Nr 1. NORDICOM-Sverige

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Internetbarometer 2006 nr 2. NORDICOM-Sverige

DeFleur Melvin L. & Lowery, Shearon A (1995) Milestones in Mass Communication Research: Media effects, Tredje upplagan. New York. Longman Publishers.

Fäldt, Christer (2001) Gleerups lärobok i psykologi Christer Fäldt och Gleerups utbildning AB

Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Andra upplagan. Göteborg. Bokförlaget Daidalos AB

Internet Society (2003) Vem gör vad i Internetsverige [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isoc.se/sajt/bilder/pdf/vem%20g%F6r%20vad.pdf (2008-03-14)

Milld, Jan (2008) Internets historia [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bgf.nu/historia/6/internet.html#2 (2008-03-14)

[1] Lowery, DeFleur sid 12-14

[2] Gripsrud sid 65

[3] Lowery, DeFleur sid 13

[4] Lowery, DeFleur sid 13

[5] Gripsrud sid 70

[6] Lowery, DeFleur sid 13

[7] Gripsrud sid 71 Lowery, DeFleur sid 5-6

[8] Lowery, DeFleur sid 13

[9] Lowery, DeFleur sid 6-7

[10] Lowery, DeFleur sid 11-12

[11] Gripsrud sid 69

[12] Gripsrud sid 71

[13] Gripsrud sid 76

[14] Gripsrud sid 76

[15] Gripsrud sid 76, Fäldt sid 51-59

[16] Gripsrud sid 76

[17] Gripsrud sid76

[18] Lowery, DeFleur sid 96-97

[19] Lowery, DeFleur sid 107

[20] Lowery, DeFleur sid 107

[21] Lowery, DeFleur sid 93-113

[22] Lowery, DeFleur sid 111

[23] Lowery, DeFleur sid 111

[24] Gripsrud sid 76

[25] Lowery, DeFleur sid 384

[26] Lowery, DeFleur sid 190

[27] Lowery, DeFleur sid 72

[28] Lowery, DeFleur sid 89

[29] Lowery, DeFleur sid 89

[30] Lowery, DeFleur sid 89

[31] Lowery, DeFleur sid 89

[32] Lowery, DeFleur sid 89

[33] Lowery, DeFleur sid 191

[34] Lowery, DeFleur sid 192

[35] Lowery, DeFleur sid 195

[36] Lowery, DeFleur sid 195

[37] Lowery, DeFleur sid 199

[38] Lowery, DeFleur sid 200-209

[39] Lowery, DeFleur sid 206-208

[40] Lowery, DeFleur sid 209

[41] Lowery, DeFleur sid 210

[42] Lowery, DeFleur sid 210

[43] Lowery, DeFleur sid 265

[44] Lowery, DeFleur sid 268

[45] Lowery, DeFleur sid 268

[46] Lowery, DeFleur sid 270

[47] Lowery, DeFleur sid 270-271

[48] Lowery, DeFleur sid 273

[49] Lowery, DeFleur sid 271

[50] Lowery, DeFleur sid271

[51] Lowery, DeFleur sid 272

[52] Lowery, DeFleur sid 272

[53] Lowery, DeFleur sid 272

[54] Lowery, DeFleur sid 276

[55] Lowery, DeFleur sid 277

[56] Lowery, DeFleur sid 282

[57] Lowery, DeFleur sid 282-284

[58] Lowery, DeFleur sid 284-285

[59] Lowery, DeFleur sid 285-287

[60] Milld sid 7

[61] Milld sid 1

[62] Milld sid 2

[63] Milld sid 3

[64] InternetSociety sid 4

[65] InternetSociety sid 4

[66] Milld sid 6

[67] InternetSociety sid 4

[68] Ib sid 11-12, Mb sid 106

[69] Ib sid 14, Mb sid 107

[70] Mb sid 10-13, Ib sid 6

[71] Mb sid 21

[72] Mb sid 109

[73] Mb sid 111

[74] Mb sid 33

[75] Ib sid 75

[76] Milld sid 7

[77] Gripsrud sid 91-92

[78] Gripsrud sid 92

[79] Gripsrud sid 94-95

[80] Gripsrud sid 94

[81] Gripsrud sid 96

[82] Gripsrud sid 103