Mickes skolblogg: juli 2008

I denna rapport ska vi resonera lite grann kring ämnet digitala media och offentliga institutioner, och då främst politikers användning av desamma samt hur så kallade opinionsbildare gagnar sig av mediet bloggar. Det medium som vi i huvudsak kommer att koncentrera oss på är bloggning och bloggar.

2 Bloggar - hur används de idag?

2.1 Används bloggar idag av det offentliga?

Både ja och nej skulle vi vilja svara på det. Visst används bloggar av politiker i alla olika situationer och för olika ändamål. Enligt en undersökning gjord av två studenter på ekonomihögskolan, Lunds universitet, så fann man 2005 att det var 36 riksdagsledamöter (Sveriges riksdag) som bloggade[1]. Det är väl inte en alltför vågad gissning att detta antal har stigit markant de tre sista åren. Tyvärr har undertecknade inte lyckats få fram statistik på detta dock. Likaså är det med bloggandet inom den kommunala verksamheten. Att hitta statistik som kan bekräfta det man tror är inte lätt, för att inte säga helt omöjligt. Dock så väljer vi att citera Jon Lindholm från hans blogg; "Idag är det ofta bara kommunalrådet eller kommunchefen som bloggar (om ens det)"[2]. Å detta påstående tror vi kan stämma. Av många inom den politiska sfären så anses nog IT-tekniken fortfarande vara en krånglig teknik. Kanske för att så många av de politiska posterna innehas av äldre personer som inte alls är vana att hantera de möjligheter som de nya digitala medierna ger utrymme för. Dessa personer kanske inte har, som man beskriver i en rapport från IT-kommissionen 2002, sett

"1. Att den personliga nyttan eller intresset av IT saknas

2. Att det finns ett latent behov men att personen i fråga inte upptäckt vad IT kan användas till, dvs. att vederbörande inte blivit introducerad till IT."[3]

Då rapporten är skriven 2002 så är det väl ganska naturligt att tro att medvetenheten bland äldre har ökat, men enligt våra egna erfarenheter inte alls i den utsträckning som skulle vara önskvärd. Om man då fortfarande tror att det är svårt att ha en blogg, om man ens vet vad en blogg är, så kommer man av naturliga skäl inte att lägga ner någon energi på att försöka starta upp en egen. Vad som måste till är att någon inser fördelarna med bloggande, och att man hjälper dessa människor som ännu inte insett detta med kurser och liknande där man visar på hur enkelt det kan vara. För enkelt är det, om man inte själv vill krångla till det alltså.

2.2 Blogginlägg

Om man nu känner till möjligheten vill säga. De som använder bloggen idag inom politiken, och då främst inom riksdagspolitiken, gör det på ett något blandat sätt. I den studie som gjorts av Nilsson och Nymark, så har politiker själva fått kommentera vad man använder bloggen till och vilken typ av blogginlägg som förekommer[4].

-Spontana tankar
-Funderingar
-Värderingar
-Mina åsikter
-Kommentarer till aktualiteter
-Politiska inlägg
-Politiska kommentarer
-Beskrivningar av vad jag gjort/gör/ska göra
-Djupare analys av politiska frågor

Man använder alltså bloggen inte bara till att diskutera politiska sakfrågor, utan till lite allt möjligt. I studien gjord av Nilsson och Nymark, så används just bloggen till mer personliga inlägg och åsikter, medan hemsidan (om sådan finnes) används till mer formella artiklar eller pressmeddelanden[5]. Detta faktum kanske kan få politiker att framstå som lite mer "mänskliga", vad vet vi. Ett skäl som många i den undersökta gruppen sa sig vilja använda bloggen för var att man kunde nå ut till andra målgrupper och potentiella väljare. Men gör man verkligen det? Är det inte så att dessa målgrupper måste vilja besöka bloggen för att läsa innehållet? Hur ska man få dessa att göra det? Eller räknar man kallt med att alla bloggare läser alla bloggar? En lite underlig hållning tycker vi.

Enligt oss så måste det till något som drar till sig läsare för att detta ska funka. Att bara ändra formen på det publicerade materialet eller budskapet räcker inte för att nå nya målgrupper. Även innehållet måste anpassas. De som läser politiska bloggar är säkert (vi har inga belägg för detta, utan tror bara), samma sorts människor som läser politiska insändare i tidningar mm. Alltså personer som har ett genuint intresse för politik. Och inte de som kanske egentligen borde intressera sig mer för de beslut, åsikter och diskussioner som förs på den politiska arenan. Det vill säga oss, den "stora massan" som bara glider med och låter andra personer fatta besluten, vilka vi sen, när det går upp för oss att besluten inte alls var bra för just oss, kan klanka ner på å att ifrågasätta varför de gjorde si eller så. Hur ska man få dessa människor att söka sig till bloggar, om de inte idag bryr sig om politik och politiska beslut? Eller är det så att vi så blint litar på att andra (icke politiker) håller reda på debatter och beslut och annat och delger oss dessa via tv-nyheter och lunchrum? Kanske.

En sak som bloggar kan göra, rätt (eller fel) använda, är att det språkbruk man använder sig av kanske inte alltid måste vara så väldigt formellt. På en blogg kan man ju välja att formulera sig i andra termer än de som man kanske normalt gör i andra media (Tv, tidningar mm)[6]. Kanske skulle detta vara ett sätt att få de idag icke intresserade mer insatta i politiska spörsmål? De personer som ändå läser och använder sig av bloggar för att kommentera och informera sig om läget finns dock. Dessa personer skulle man kunna klassa som opinionsbildare i så fall.

2.3 Opinionsbildare

I en undersökning gjord i USA som tar upp ämnet opinionsbildare och allmänheten så har man försökt att utröna hur bloggar används av dessa så kallade opinionsbildare eller "influentials"[7]. En intressant fråga som man ställer sig är huruvida dessa opinionsbildare verkligen är intresserade av att föra diskussioner via bloggar som ett komplement till interpersonell kommunikation[8]? Man menar i undersökningen att dessa personer oftast redan har ett stort socialt nätverk som man diskuterar med "ansikte - mot ansikte" så att säga. Och att detta då skulle innebära att man tycker att det räcker. Men är det verkligen så? Vår egen erfarenhet säger något annat. Är det en person som väldigt gärna vill vara med och påverka, oavsett om det handlar om politik, eller andra mer informella debatter, så brukar denna person ta till alla medel för att få ut sitt budskap. Och känner man då till bloggar eller andra digitala media så kommer man kasta sig över dessa också för att övertyga omvärlden i det riktiga i vissa åsikter och sakfrågor. Å det är väl i princip vad undersökningen från USA också visar på. Vad som dock överraskar oss något med denna undersökning är att de som man delar in i gruppen "politically active bloggers"[9] är något äldre, en medelålder på ca 47 år[10]. Att de är män, mer utåtriktade och något bättre utbildade är ingen överraskning, då detta tycks vara en trend som sträcker sig långt utöver de digitala medierna och opinionsbildare. Men att det var "äldre" som främst utnyttjade bloggen för politiska diskussioner överraskade som sagt. Detta motsäger ju vårt antagande då det gäller utnyttjandet av bloggar och digitala media i Sverige (se ovan).

Kan vi ha så fel? Eller är det så att kulturen skiljer sig såpass mellan de båda länderna att man inte kan överföra en undersökning gjorde i det ena landet till det andra? Eller kan det vara så att utvecklingen i USA ligger några år före Sverige? Vi tror nog mest på det sistnämnda. Vi tror att om man börjat kika runt lite på olika bloggar med politiskt material, och gör samma undersökning i Sverige idag, som man gjorde i USA för några år sedan, så kommer det nog visa sig att utvecklingen har varit den samma här. Vi har inte sammanställt några data om detta utan bara gjort några få stickprov på sighten www.politikerbloggen.se/ och vi tycker oss kunna skönja en tendens som överensstämmer med undersökningen i USA. Detta ska dock tas med en nypa salt och inte ses som något konstaterande. För det krävs det en mycket djupgående analys av olika bloggar mm, något som vi inte haft tid med.

Man konstaterar också i undersökningen att de som var mest benägna att använda bloggar för att inhämta information eller för att själva delta i samhällsdebatter eller politiska frågor, var de som redan hade ett genuint intresse för dylika frågor[11]. Detta stämmer också väl in på våra egna antaganden om att man med bloggar inte alls når ut till nya målgrupper i den utsträckning som man kanske tror (se ovan). Eller som Nyström och Ruderfors formulerar det i sin rapport ”Det hjälper kanske inte att bloggen är frekvent uppdaterad eller att den är välbesökt, utan det krävs också att bloggen är välkänd hos andra bloggare och dess bloggsidor, och även hos journalister och andra inflytelserika personer i mediebranschen”[12]. Personlig tror vi att det handlar om att man får ett forum där många åsikter samlas på en och samma plats, vilket då gör att man lockas att tro att detta är personer som skriver som inte annars skulle uttrycka sina åsikter. Vi tror visst att man gör detta, men kanske inte i det offentliga så att säga. Istället har dessa personer diskuterat politik mm med andra intresserade via e-post, diskussionsforum eller ansikte – mot - ansikte. De har kunnat påverka och influera andra, men med bloggens införande har de kunnat uttrycka sina åsikter direkt till ansvariga politiker eller organisationer. Det handlar alltså inte om nya intresserade, utan man har bara fått en ny form för att föra fram sina åsikter.

2.4 Kritik

Elin-Anna Labba skriver i en artikel i DN att ”...förutspåddes en revolution för den politiska opinionsbildningen. Idag talar forskare om en flopp.... Läser bloggarna mest sig själva?”[13]. Längre ner i artikeln så kommenteras huruvida bloggarna själva (de som DN pratat med) anser sig ha någon egentligt inflytande över den politiska agendan på grund av bloggandet, något som de flesta tillfrågade säger sig inte ha. Några säger att den främsta anledningen till att blogga är att man vill ”tala till punkt” och att man anser de traditionella medierna vara ”inskränkta”[14]. Detta är något som vi personligen också anser och tror och som vi diskuterade här över. I samma artikel säger journalistik professor Kent Asp, Journalisthögskolan Göteborg, att ”de politiska bloggarna är en flopp” och att ”För den politiska opinionsbildningen har bloggen inte haft någon betydelse alls.....” och hans kollega Magnus Fredrikson jämför bloggande med ”..de politiska samtalen man tidigare förde på konsum.”[15] Och som vi redan konstaterat ovan så är bloggens problem just det. Gemene man känner inte till dem och kan därför inte läsa dem. Om man jämför med en tidning till exempel så annonseras det på löpsedlar och annat när nått av intresse har hänt. Detta blir då mycket mer lätthanterligt för konsumenten. Efter DN:s artikel som vi refererar till här ovan så lät inte kritiken vänta på sig. På http://www.aftonbladet.se/lasarbladet/aricle1121088.ab så framställs en del av kritiken som kom från de aktiva bloggarna själva. Att man inte fattat vad en blogg är och dess syfte är ett påstående som förekommer i flera av inläggen. Man menar på att en bloggs syfte inte är att påverka politiken direkt, utan mer verka som en modern form av debattinlägg i den lokala tidningen eller liknande. Och på det viset menar man, så är bloggen visst ett lyckat verktyg[16].

2.5 En liten sammanfattning

För att försöka sammanfatta ovanstående och samtidigt försöka besvara den fråga vi ställer om hur bloggar används idag, så kan man väl säga bloggar används idag av både politiker och andra opinionsbildare inom offentligheten. Det är ett medium som är kraftigt på frammarsch, men ännu har det inte nått sin fulla potential. Om man ska utgå från undersökningar gjorda i USA så är det då främst lite äldre (eller ska man dryfta sig till att säga medelålders) män med något högre utbildning som flitigast använder bloggar som kommunikationskanal till politiska diskussioner och debatter. Man kan också konstatera att det i första hand är de som redan tidigare haft ett intresse av att påverka eller följa med i diskussioner som utnyttjar den nya tekniken. Nya målgrupper är en utopi som politiker kanske tycker sig uppleva, men som sällan är fallet. Bloggar upplevs också som en friare form för att föra diskussioner än vad andra media kan erbjuda, vilket också visar sig när man undersöker blogginlägg närmare. Men skulle man kunna få nya målgrupper att anamma bloggar och dess potential att bli ett viktigt inslag i den deliberativa demokratin till exempel?[17]

Denna rapport blev något längre än de stipulerade 1700 orden. Men då vi ansåg att det vi tagit upp ovan var viktigt att ha med för att belysa våra diskussioner och slutsatser så fick det bli så. Vi hoppas att examinator har överseende med detta.

3 Källförteckning

Carroll, M. John et al (2006) When Opinion Leaders Blog: New forms of citizen interaction. [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?doid=1146598.1146628 (2008-07-21)

IT-kommissionens rapport2 (2002) IT och äldre. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020327/c475f0957e1c59aca3c5842a31f4338f/Rapport%20IT%20och%20äldre%2002.pdf (2008-07-22)

Labba, Elin-Anna. (2007) ”Politiska bloggar en flopp” DN.se [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=710284
(2008-07-21)

Lindholm, Jon (2007) Hur man kan göra Sveriges bästa kommunala webbplats [Elektronisk] Tillgänglig: http://webbservern.se/~jons/wordpress/2007/11/30/hur-man-kan-gora-sveriges-basta-kommunala-webbplats/ (2008-07-22)

Nilsson, Joacim. Nymark, Svante (2006) Bloggen i det politiska arbetet: riksdagsledamöters användning av IT-artefakten blogg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0001636.pdf (2008-07-22)

Nyström, Linda Ruderfors, Helena (2007) Den politiska bloggen – ett forum för ironi och sarkasm – en studie om den politiska bloggen som en framväxande genre. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.uppsatser.se/uppsats/afde620f80/ (2008-07-22)

Rosengren, Karl Erik (2000) Communication an introduction London. SAGE Publications Ltd

Sunje Arna (2007) ”Den svårbegripliga bloggosfären” Aftonbladet/läsarbladet [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/lasarbladet/aricle1121088.ab (2008-07-22)

[1] Nilsson, Nymark (2006) sida 25

[2] Lindholm, Jon (2007)

[3] IT-kommissionen (2002)

[4] Nilsson, Nymark (2006) sida 27 figur 4:1

[5] Nilsson, Nymark (2006) sida 26

[6] Nilsson, Nymark (2006) sida 26

[7] Carroll et al sid (2006) sida 80

[8] Rosengren, Karl Erik (2000) sid 70 ff

[9] Carroll et al sid (2006) sida 86

[10] Carroll et al sid (2006) sida 85

[11] Carroll et al sid (2006) sida 85

[12] Nyström och Ruderfors (2007) sida 18

[13] Labba. Anna-Elin (2007)

[14] Labba. Anna-Elin (2007)

[15] Labba. Anna-Elin (2007)

[16] Arna, Sunje (2007)

[17] Carroll et al (2006) sida 81

//Micke Lidköping vid Vänern

måndag 21 juli 2008

Uppgift 1 IT-rätt och darasäkerhet

Figur 1 MIUN:s Logga

PM - Tingsrätt

Figur 2 Domarklubba

Fig

Namn: Mikael Larsson

Persnr: 711113

Kurs: DV006G

Datum: 08-07-21

I Innehållsföreteckning

I Innehållsföreteckning.. 1

II Figurförteckning.. 1

III Bilagor.. 1

1 Domstolen.. 2

1.1 Domstolarnas uppgift.. 2

1.2 Olika domstolar. 2

1.3 Tingsrätten.. 2

1.4 Mål i tingsrätten.. 2

2 Aktörer i ett mål.. 3

3 Ett verkligt fall.. 6

3.1 Förundersökning. 6

3.2 Stämningsansökan.. 6

3.3 Huvudförhandling. 7

3.3.1 Ordföranden kontrollerade närvaron. 7

3.3.2 Åklagarens yrkande. 7

3.3.3 Den tilltalade fick svara. 7

3.3.4 Åklagaren gjorde sakframställning. 8

3.3.5 De tilltalade fick svara. 8

3.3.6 Förhör med vittnen. 8

3.3.7 Den tilltalades personliga förhållanden. 8

3.3.8 Slutanföranden. 8

3.3.9 Överläggning. 9

3.3.10 Tingsrättens dom.. 9

3.4 Domen.. 9

3.5 Egen bedömning. 9

3.6 Hur överklaga?. 10

4 Källförteckning.. 11

5 Bilaga 1 Stämningsansökan.. i

6 Bilaga 2 Domen.. v

II Figurförteckning

Figur 1 MIUN:s Logga.. 0

Figur 2 Domarklubba.. 0

Figur 3 Deltagare vid brottmål. 4

Figur 4 Deltagare vid familjemål. 4

Figur 5 Deltagare vid tvistemål. 5

III Bilagor

Bilaga 1. Stämningsansökan

Bilaga 2. Domen

1 Domstolen

1.1 Domstolarnas uppgift

Domstolarna i Sverige (men även i övriga världen i olika konstellationer) har till uppgift att i juridiska frågor vara en opartisk instans där frågor som rör tvister mellan människor eller organisationer (civilrätten), eller tvister mellan det allmänna och personer/organisationer, om brott begåtts (straffrätt) kan bedömas. Man kan även tala om offentlig rätt, finansrätt och folkrätt[1]. I Sverige är det en grundläggande rättighet att kunna få sin sak prövad av dessa instanser[2].

1.2 Olika domstolar

Tre typer av domstolar finns i Sverige[3]:

· De allmänna domstolarna – Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen

· Förvaltningsdomstolarna – Länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätt

· Specialdomstolar – Arbetsdomstol, miljödomstol mm

1.3 Tingsrätten

Förutom polisen så är tingsrätten den första instans som har till uppgift att bedöma juridiska frågor i brottmål, tvistemål och andra saker som till exempel adoptioner och bodelningar. Antal tingsrätter är idag 53st. fördelat över hela landet[4].

1.4 Mål i tingsrätten

· Tvistemål – ekonomiska tvister, avtalstolkning, skilsmässor mm.

· Brottsmål – mål där brotts begått och ett straff kan utdömas enligt brottsbalken eller annan straffstraffbestämmelse

· Ärenden – adoption, bodelning mm[5]

2 Aktörer i ett mål

Nedanstående aktörer är sådana man kan träffa på vid en domstolsförhandling av något slag:[6]

· Målsägande – den som utsatts för brott.

· Målsägandebiträde – är till för brottsoffret och ska hjälpa denne att tillgodo se sina intressen i ett mål. Är alltså inte en försvarsadvokat (se nedan).

· Åklagare – för statens talan i domstolen.

· Den tilltalade – den brottsmisstänkte

· Försvarsadvokat – hjälper den misstänkte att försvara sig i domstolen.

· Juristdomare/Ordförande – den som besitter den juridiska kunskapen i domstolen och är därför rättens ordförande.

· Nämndemän – ”vanliga” personer som väljs in för att tillsammans med ordföranden tillämpa de uppsatta reglerna på rätt sätt. Nämndemännen ska vara en säkerhet för att det ska dömas i linje med det allmännas rättsuppfattning.

· Protokollförare – för protokoll över det som sägs under rättegången

· Vittnen – någon/några som har något att berätta som är av vikt för utfallet av rättegången.

· Sakkunnig – experter på sakområden som kan behövas för att förklara olika saker.

· Tolk – för att säkerställa att de som har behov av det inte ska missförstå det som sägs under rättegången. Kan vara språktolkning men även till teckenspråk mm.

· Åhörare – publik, intressenter mm. Kan uteslutas om rätten beslutar om stängda dörrar.

Figur 3 Deltagare vid brottmål[7]

Figur 4 Deltagare vid familjemål[8]

Figur 5 Deltagare vid tvistemål[9]

3 Ett verkligt fall

Följande är hämtat från ett riktigt fall som behandlats av Lidköpings Tingsrätt 2008-07-11.

3.1 Förundersökning

Förundersökningen[10] innehåller allt material som polis och åklagare tagit fram under brottsplatsundersökning, utredningsarbete och vittnesförhör med mera. Inför den huvudförhandling som detta fall gäller så finns det protokoll med bilagor för tre stycken misstänkta för ringa narkotikabrott och narkotikabrott. Förundersökningen är på totalt 116 sidor och har Åklnr: AM-96700-08. Förundersökningen innehåller polisens protokoll från husrannsakan, förhör med misstänkta och vittnen, samt fotografier tagna på platserna där brotten begicks.

3.2 Stämningsansökan

Stämningsansökan[11] är på 4 sidor (bilaga 1 Stämningsansökan) och innehåller det som åklagare vill att tingsrätten ska bedöma. Vilka personer som åklagaren anser sig ha gjort sig skyldiga till brott, i detta fall 3 personer. Vilken gärning som begåtts, alltså ansvarsyrkanden från åklagaren samt bevisningen som är knuten till respektive gärning. I detta fall handlar det om 4 olika fall av narkotikabrott:

1 Narkotikabrott – innehav av narkotika. Lagrum 1 § narkotikalagstiftningen (1968:64) samt särskilt yrkande från åklagaren

2 Narkotikabrott och medhjälp till narkotikabrott – överlåtelse av narkotika. Lagrum 1 och 4 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt 23 kap 4 § brottsbalken.

3 Narkotikabrott, ringa brott – bruk av narkotika. Lagrum 2 § narkotikastrafflagen (1968:64). Särskilt yrkande från åklagaren.

4 Flera fall av narkotika brott, ringa brott – förvärvning, innehav samt bruk av narkotika. Lagrum narkotikastrafflagen (1968:64).

Dessutom yrkar åklagaren att det beslagtagna materialet, såsom narkotika, våg mm förverkas.

3.3 Huvudförhandling

Huvudförhandling hölls vid Lidköpings Tingsrätt 2008-07-11 kl. 09:00 i sal 1. Nedanstående rubriker hämtade från Sveriges Domstolar[12].

3.3.1 Ordföranden kontrollerade närvaron

Ordföranden kontrollerade närvaron så att alla kallade parter var närvarande. I detta fall rörde det sig om två tilltalade, två advokater samt en åklagare. Senare under rättegången anslöt sig ytterligare en tilltalad som tillika fungerade som vittne mot de andra två tilltalade. Denna person hade ingen försvarare med sig.

3.3.2 Åklagarens yrkande

Åklagaren läste i princip upp vad som stod i stämningsansökan om de olika brottsmisstankarna och yrkade på att tingsrätten skulle döma de tilltalade för dessa brott.

3.3.3 Den tilltalade fick svara

De tilltalades advokater svarade år sina klienter. De erkände vissa delar av åtalet, såsom innehav, förvärvande av narkotika med mera. Men de förnekade all kännedom om den narkotika som hittats vid en husrannsakan i ett allmänt utrymme (tvättstugan) i det hyreshus som de tilltalade bodde i.

3.3.4 Åklagaren gjorde sakframställning

Åklagaren redogjorde för den bevisning som förelåg, och hur denna tagits fram i vissa avseenden (analys av SKL bland annat). Hon framhöll vissa delar i förundersökningen som mer intressanta än andra (min uppfattning) för att försöka påvisa vad som egentligen hänt och hur.

3.3.5 De tilltalade fick svara

Advokaterna redogjorde mycket kortfattat hur deras respektive klienter ställde sig till den bevisning som åklagaren redogjort för. Till vissa delar erkände de, men några av punkterna ansåg de sig inte alls veta något om. Bland annat narkotikum som hittats i en tvättstuga, samt händelseförloppet när några gram amfetamin vandrat från en frys till en annan och tillbaka igen.

3.3.6 Förhör med vittnen

Åklagare och försvarsadvokater förhörde de båda tilltalade angående de påstådda bevisen och hur det egentligen förhöll sig. Sen anslöt den tredje tilltalade, utan advokat, som erkände innehav av narkotika utan omsvep, men som också fungerade som vittne i åtalen mot de båda andra. Efter ett kort förhör av både åklagare och de båda försvarsadvokaterna lämnade så den tredje tilltalade rättssalen.

3.3.7 Den tilltalades personliga förhållanden

Efter att förhören var avklarade så läste ordföranden upp vad som var av intresse när det gällde de tilltalades personliga förhållanden, ekonomi, tidigare domar sjukdomshistoria mm.

3.3.8 Slutanföranden

Åklagaren inledde med sin slutplädering där hon framhävde de bevis som fanns och det som framkommit i de förhör som hållits i rätten under dagen. Hon yrkade på fängelsestraff för båda de tilltalade. Försvarsadvokaterna i sin tur pläderade för att hålla ner fängelsestraffet till ett minimum då en av de åtalade aldrig tidigare varit straffad. En av advokaterna yrkade på att hans klient helt skulle frikännas på punkten av innehav av den narkotika som påträffats både i lägenheten (som ägdes av den andre) samt den narkotika som påträffats i tvättstugan på grund av att det inte var säkerställt bortom allt rimligt tvivel att hans klient hade med detta att göra.

3.3.9 Överläggning

Vid överläggningen fick alla gå ut och tingsrättens ledamöter (en ordförande, tre nämndemän samt en notarie) diskuterade målet. Efter ca 15 minuter så hade man fattat sitt beslut.

3.3.10 Tingsrättens dom

Se rubrik 3.4 nedan

3.4 Domen

Tingsrätten gick på åklagarens linje och utdömde stränga straff till de två tilltalade. Den som ägde lägenheten och som erkänt mest fick 12 månaders fängelse. Den andre, som hävdade att han var helt oskyldig (mer eller mindre) fick 8 månaders fängelse. Den tredje tilltalade fick 75 dagsböter å 150 kr (se bilaga 2 Dom).

3.5 Egen bedömning

Jag ska under denna rubrik försöka mig på att tolka om tingsrättens dom var i enlighet med gällande lagstiftning. Jag vill dock poängtera att jag är lekman på området.

När det gäller det som de åtalade erkänt så finns inga tvivel på att de skulle dömas till detta. Men för undertecknad är det lite underligt att man kunde döma dem för den narkotika som påträffats i tvättstugan. Enligt mig så var det inte alls säkerställt att denna narkotika verkligen tillhörde de tilltalade. Trots att SKL hade analyserat det, så framställde de tilltalade sådana motbevis att jag anser att det inte med säkerhet gick att klargöra vems det egentligen var. Så jag anser att domen var i hårdaste laget.

3.6 Hur överklaga?

Om någon part vill överklaga tingsrättens dom ska detta göras inom en tidsrymd av tre veckor från det att domen meddelades. Överklagan sker till tingsrätten som vidarebefordrar det till hovrätten[13]. Alla parter har rätt att överklaga.

Försättsblad, innehållsförteckningar, fotnötter, källförteckning samt bilagor är INTE medräknade i antal ord. Har gjort bedömningen, efter att ha läst svaret på min fråga under diskussionsforumet att det är den text som man ”säger” något med som ska räknas. Hoppas att detta är godkänt.

4 Källförteckning

Bengtsson, Bengt-Arne. (2000). Zigma Almqvist & Wiksell Fjärde upplagan Stockholm Liber AB

Sveriges domstolar (2008) Tingsrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____721.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Domstolarna [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____718.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Hovrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____719.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Högsta domstolen [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____723.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Länsrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____722.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Kammarrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____720.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Regeringsrätt [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____724.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Specialdomstolar [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____725.aspx och http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____907.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Internationella domstolar [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____728.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Vem är vem? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____2836.aspx (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Brottmål [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/Bildbank/Hovratt/brottmal.jpg (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Familjemål [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/Bildbank/Hovratt/familjemal.jpg (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Tvistemål [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/Bildbank/Hovratt/tvistemal.jpg (2008-07-09)

Sveriges domstolar (2008) Rättegång i tingsrätten [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____796.aspx (2008-07-13)

Sveriges domstolar (2008) Överklaga brottsmålsdomen [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____798.aspx (2008-07-13)

Åklagarmyndigheten (2008) Förundersökningsprotokoll Åklnr: AM-96700-08. Åklagarkammaren Skövde

Åklagarmyndigheten (2008) Stämningsansökan Akt B917/00:1 Åklagarkammaren Skövde

5 Bilaga 1 Stämningsansökan

6 Bilaga 2 Domen

[1] Zigma (2000) sid 450

[2] Sveriges domstolar (2008) Domstolarna

[3] Sveriges domstolar (2008) Domstolarna

[4] Sveriges domstolar (2008) Tingsrätt

[5] Sveriges domstolar (2008) Tingsrätt

[6] Sveriges domstolar (2008) Vem är vem

[7] Sveriges domstolar (2008) brottmål

[8] Sveriges domstolar (2008) familjemål

[9] Sveriges domstolar (2008) Tvistemål

[10] Förundersökningsprotokoll (2008)

[11] Stämningsansökan (2008)

[12] Sveriges domstolar (2008) Rättegång i tingsrätten

[13] Sveriges domstolar (2008) Överklaga brottsmålsdomen

//Micke Lidköpingt vid Vänern

onsdag 16 juli 2008

Uppgift 4 PM - datasäkerhet

Figur 1 MIUN:s Logga

PM - Datasäkerhet

Figur 2 Kedjad dator

Figur

Fig

Namn: Mikael Larsson

Persnr: 711113

Kurs: DV006G

Datum: 08-07-16

I Innehållsföreteckning

I Innehållsföreteckning.. 1

II Figurförteckning.. 1

1 Inledning.. 2

2 Serverrummet.. 3

3 Klienterna/arbetsplatserna.. 5

6 IT-säkerhetsstrategi 9

7 Källförteckning.. 10

II Figurförteckning

Figur 1 MIUN:s Logga.. 0

Figur 2 Kedjad dator. 0

1 Inledning

Då jag i denna uppgift beskriver IT-säkerheten för det fiktiva företaget, så har jag inte på något vis tagit några ekonomiska hänsyn. Det är ju så att ju säkrare system man vill ha desto mer kostar det i investeringar (i stort sett). Och alla företag har sitt tak vad gäller dessa kostnader, alltså man anser det inte vara ekonomiskt försvarbart att spendera mera för att höja säkerheten, utan man får leva med riskerna istället.

Jag kommer att börja med hårdvaran/fysisk säkerhet, det vill säga serverrum mm för att jobba mig in i mjukvaran/logisk säkerhet med brandväggar mm.

Inspiration till detta arbete har hämtats från boken ”Handbok i IT-säkerhet” och boken ”Datakommunikation – En inledande översikt”.

Antal ord i detta PM är utan försättsblad, innehållsförteckning, sidfot/huvud samt källförteckning.

2 Serverrummet

Detta bör ligga på den säkraste platsen och vara låst med kodlås eller annan godkänd låsanordning. Tillträde till serverrummet skall bara den/de ha som ansvarar för driften av den samma. Ett fullgott brandskydd bör installeras, likaså behöver vattenledningar och annat placeras på ett sätt som minimerar skador vid en eventuell läcka på rör eller annat. Servrarna skall placeras på ställningar eller så kallade racks, som inte har kontakt med golvet för att ytterligare höja säkerheten vid läckage. Larm som varnar vid brand och ökad fuktighet i rummet kan också vara en lönsam investering. Ett kylsystem som klarar av att hålla nere temperaturen i serverrummet behöver installeras då servrarna genererar mycket värme och är känsliga för överhettning.

För att klara av om en serverkrasch inträffar så bör det finnas flera servrar sammankopplade i ett så kalla raid - system. Detta gör att om en server går sönder, så tar nästa vid automatiskt. Likaså behöver en rutin för att ta backup på alla befintliga filer införas. Hur ofta denna backup ska tas beror lite på hur mycket information som företaget behandlar, men ett minimum torde i alla fall vara en gång per dygn, och då när aktiviteten är som lägst, förslagsvis på natten. Om strömmen går kan det vara bra att ha en så kallad UPS, en strömkälla som går in och försörjer de viktigaste delarna i systemet.

En uppdelning i servrar behöver göras så att man inte kör känslig data på samma server som används för kommunikation utan för husets väggar. Förslagsvis så får en Unix-Server ta hand om Internettrafiken så som webbsurfning och e-post. Alla andra applikationer körs på andra servrar.

Om man använder kablar, och i detta fall förmodligen fiberoptisk kabel, ska dessa placeras på så sätt att risken för skada minimeras. Förslagsvis via rännor i taket eller liknande. Ett smidigare sätt att kommunicera vore att köra trådlöst, ett så kallat WLAN, Wireless Local Area Network, men detta ställer mycket större krav på logiska säkerhetsaspekter så som kryptering med mera, se nedan avsnitten hot inifrån/utifrån.

3 Klienterna/arbetsplatserna

Om det är väldigt känsligt material som behandlas av företaget, så skulle man kunna tänka sig ett speciellt datarum i nära anslutning till serverrummet som avskärmas så att ingen kan avlyssna de elektromagnetiska vågorna som dessa datorer skapar, och på så sätt komma över material. Men i detta fall är kanske inte det nödvändigt. I vilket fall som helst så bör alla applikationer som används ligga på en gemensam server. Arbetsplatserna ska vara utformade så att ingen obehörig kan se vad som finns på skärmen när arbete pågår, vare sig inne i byggnaden eller utifrån, från ett fönster till exempel. När någon lämnar sin arbetsplats så ska denna klient efter en kort tid logga ur systemet. Detta för att ingen obehörig ska få tillträde till känslig data. Man ska således vara tvungen att logga in igen för att kunna använda klienten.

De säkerhetsinställningar som ska göras på klienten ska bara den ansvarige för detta kunna göra. Det ska alltså inte gå att ändra inställningar hur som helst. Alla klienter ska alltså vara utrustade med ett administratörskonto som bara ett fåtal personer kan komma åt. Varje klient ska också vara utrustad med logiska brandväggar och antivirusprogramvara. Detta som en extra säkerhetsåtgärd om någon skulle ta med sig extern media och köra på klienten som kan vara infekterat av virus, trojaner eller maskar. Det ska i anslutning till varje klient (förslagsvis på intranätet) finnas klara nedskrivna regler för vad man får göra och inte får göra när man jobbar vid klienterna.

Som beskrevs tidigare så förutsätts att det behövs ett användarnamn och ett lösenord för att få tillgång till nätverket, eller för att ens kunna starta upp klienterna. Dessa lösenord behöver vara mycket starka, och utformas på ett sätt som gör det näst intill omöjligt att knäcka dem. Förslagsvis lösenord som innehåller minst 8 tecken varierat mellan versaler, gemener, specialtecken och annat. Dessa lösenord ska med jämna mellanrum bytas ut. Det vill säga att man sätter en tidsgräns för hur länge ett lösenord kan vara giltigt. Byter man inte inom den tidsramen så spärras kontot. I samband med att administratören lägger upp kontot, så bör det införas begränsningar i åtkomsten för användaren. Denne ska bara kunna se sådant som denne verkligen behöver se för att kunna utföra sitt jobb.

För att ha koll på vem som gjort vad och när, så behöver någon form av loggar installeras. Dessa loggar registrerar alla händelser i systemet, så att man vid behov kan gå in och kontrollera hur saker och ting har skett.

4 Hot inifrån

4.1 Fysiska

Genom att utforma serverrum och arbetsplatser som angivets ovan så har man minskat risken rejält för fysiska hot. Men man kan inte gardera sig mot allt. Brand, stöld och sabotage kan alltid inträffa hur väl man än planerar. Men om man har uppdaterade backuper på det material som är känsligt så har man i alla fall räddat en del. Det är dock viktigt att tänka på att dessa backuper INTE får finnas tillgängliga på samma plats som servrarna, eller helst inte ens i samma byggnad. Risken är ju då stor att det vid en brand till exempel förstör även dessa backuper. Det viktiga är att man har nedskrivet i ett dokument hur man ska hantera uppkomna situationer. Det vill säga att man försöker tänka igenom allt som kan inträffa, och sen gör upp planer för hur man ska agera om det skulle ske. Detta gäller alla typer av hot, inte bara de i detta stycke angivna. Klara spelregler för alla inblandade är också av yttersta vikt. Att alla vet vad man själv får göra, vem som är ansvarig för vad, och vart man ska vända sig om något går snett.

4.2 Logiska hot

För att förhindra att obehöriga får tillgång till systemet inifrån så behövs loggningsfunktioner som beskrivits ovan. Likaså är utformningen av arbetsplatser och serverrum av vital betydelse, se ovan. Men om någon ändå skulle bryta mot reglerna, antingen i oförstånd, eller i avsikt att komma över material eller bara skada systemet, så behöver det finnas installerat brandväggar och virusskydd inte bara i servrarna eller routrarna, utan också i varje klient. Detta för att förhindra att virus med mera kan ta sig in i systemet till exempel via en cd-rom eller liknande som körs på en klient. Om man använde trådlös kommunikation mellan server och klienter så måste det finnas krypteringsprogramvara installerat så att om någon skulle avlyssna trafiken (både inifrån och utifrån) så försvårar detta tolkningen av data väsentligt.

5 Hot utifrån

5.1 Fysiska hot

Som tidigare beskrivits så behövs någon form av backup när det gäller strömförsörjningen om denna skulle slås ut. En UPS kan försörja de vitalaste delarna i ett system under en viss tid, men ska man vara helt garderad så ska man inskaffa en lokal generator. För att förhindra stöld så är rejäla svårforcerade lås både på själva serverrummet, men också in till varje arbetsrum och ytterdörrar ett måste. Övervakningskameror och larm för att ytterligare höja säkerheten.

5.2 Logiska hot

För att förhindra att obehöriga tar sig in i systemet utifrån, för att skada eller komma över information, så behövs rejäla brandväggar och antivirus skydd. Antivirusprogram finns i en uppsjö av varianter och där får man undersöka vad som passar företaget bäst.

En brandvägg är en hårdvara eller mjukvara som dirigerar trafiken som går mellan de olika nätverken (intranät, Internet mm) eller servern och klienterna. Då det är mycket känslig information som behandlas så förslår jag en DMZ, en DeMilitariseradZon. Det vill säga en server som står mellan Intranätet och routern. All trafik som ska in från Internet eller ut till internet kommer således att ledas vi denna server. Routern, som är punkten ut mot Internet ska innehålla en brandvägg. Men även mellan server och den interna routern ska det finnas en brandvägg. På så sätt får man dubbel säkerhet och kan på ett helt annat sätt styra vilken trafik som är tillåten. Potentiella angripare tror också att man är inne på företagets server om man gör vissa inställningar, vilket kan förhindra att man försöker ta sig längre in i systemet.

Kryptering av något slag behövs också om man skickar känsligt material över Internet. VPN – tunnlar kan användas för att skapa säkra virtuella kommunikationsvägar i det allmänna nätverket.

6 IT-säkerhetsstrategi

Avslutningsvis vill jag bara poängtera att det kan vara mycket bra att ta fram en IT-säkerhetsstrategi och dokumentera denna skriftligen. Denna bör innehålla lite av det som tagits upp i detta PM, det vill säga man ska försöka identifiera möjliga (och omöjliga) hot och brister i systemet och hur man vid uppkomsten av dem ska hantera det. Då behöver man inte sitta helt lamslagen om det värsta skulle inträffa. Dock är detta dokument ett levande dokument som hela tiden måste utvecklas då ny hotbilder kommer fram. Men man kan dock inte gardera sig mot allt. Människan är av naturen klantig!!

7 Källförteckning

Kihl, Maria. (2005) Datakommunikation – En inledande översikt Lund. Studentlitteratur

Mitrovic, Predrag. (2007). Handbok i IT-säkerhet 4:e upplagan. Pagina Förlags AB

//Micke Lidköping vid Vänern

tisdag 15 juli 2008

uppgift 6 datorkunskap inlämnad

Då det är en powerpointpresentation så kommer jag inte att kunna lägga ut den här, utan det blir bilderna plus manus till de samma.

Manus PowerPoint Bittorrent

Bild 1: Larsson

Starta berättarröst. Välkomna att lyssna på denna lilla presentation om Bittorrent framställd av Malin Hanson, Ankarsrum och Mikael Larsson, Lidköping. Klicka

Bild 2: Larsson

Klicka. Bittorrent används alltså oftast vid fildelning av olika slag. Traditionellt så har man, när man ska ha tag i en fil, detta kan vara ett dataprogram, en film eller musik mm, kopplat upp sig mot en server som innehållit hela filen man är intresserad av. Klicka. Detta har oftast varit ett långsamt sätt att ladda ner datafiler på, även om vissa hjälpmedel funnits, så som nedladdningshanterare som LeeechGet, som skapar en form av multipel nedladdning fast från en och samma server. Klicka. Problemet med detta sätt att ladda ner filer på är att när flera vill ha tag på samma fil, eller jobba mot samma server, så kan det ske överbelastningar i nätverket, eller servern slås ut av all trafik som den måste hantera. Den klarar alltså inte hur mycket trafik som helst. Det man kunnat göra är att begränsa antalet klienter, men detta är något som man helst drar sig för. Vi vet ju alla att när man väl vill ha tag på något, så vill man helst inte vänta några längre stunder. Klicka

Bild 3: Larsson

Det nya sättet att överföra filer på är något som kallas för Bittorrent. Klicka. Det är ett engelskt uttryck och betyder ungefär Klicka strid ström av bitar, alltså en ström av ettor och nollor. Klicka. Detta sätt att hantera fildelningar/nedladdningar går oftast mycket snabbare än det traditionella sättet klicka då det tack vare detta sätt går att utnyttja bandbredden på ett helt annat sätt än tidigare. Klicka. Det minskar också risken för överbelastningar i nätverken och i servrarna. Hur kan detta vara möjligt då? Ja det ska min kollega Malin nu berätta lite om. Tryck Esc här. Spara.

Bild 4: Hanson

Starta berättarröst. Klicka. Bittorrent skapare var en programmerare vid namn Bram Cohen. Klicka. Vad han skapade var både ett filöverföringsprotkoll och ett Klicka datorprogram för att föra över filer mellan Peer – 2 - Peer nätverk. Detta är som nämnts tidigare ett mycket snabbt sätt att ladda ner eller upp stora filer. Klicka.

Bild 5: Hanson

Varför blir det då effektivare och snabbare nedladdningar när man använder bittorrenttekniken? Klicka. Jo det hela går ut på att den ursprungliga filen delas upp i små bitar. Men hur får man då dessa bitar att passa ihop igen och hur vet man var dessa bitar är? Klicka. För att detta ska fungera så kan man säga att processen indelas i två olika delar. Klicka. Trackningen talar om var de olika bitarna är och Klicka när dessa bitar är lokaliserade så kan nedladdningen, det vill säga steg två börja. Men för att få en bättre överblick över hur det fungerar så ska vi titta på två grafiska bilder. Klicka.

Bild 6: Hanson

Klicka. När det handlar om fildelning utan bittorrentteknik så fungerar det som på bilden. Alla intresserade får koppla upp sig mot en och samma server och ladda ner hela filen från densamma. Klicka. Om man istället använder Bittorrent så hämtar man adressen till några små filfragment på trackern/servern och resten hämtar man från de andra som också laddar ner det material man är intresserad av. Klicka

Bild 7: Hanson

Klicka. Klicka. En tracker är helt enkelt en server som innehåller Torrentfiler. Den håller alltså reda på och initierar nedladdningen av de filer man är intresserad av. Klicka. Trackern innehåller alltså inte den fil man vill ladda ner, utan sköter bara om torrentfilerna. En (eller flera egentligen) trackers/servers som kanske man har hört talas om är de som Pirate Bay använder sig av i sin verksamhet och som precis varit under utredning i domstol. Om nu Trackern håller reda på torrentfiler, vad är då en torrentfil? Klicka

Bild 8: Hanson

Klicka. Klicka. Jo en torrentfil är en fil som har en adress till ett filfragment som är en del i den fil som du egentligen vill ha. Genom att ge ditt torrentprogram denna adress så vet detta var det ska börja hämta information. Klicka. När så din nedladdning av, låt oss säga en film börjar, så känner ditt torrentprogram av var andra filfragment finns genom att kommunicera med alla andras torrentprogram som laddar ner samma fil. Dessa Peers eller klienter fungerar alltså som servrar under korta stunder, genom att man tillåter andra att hämta material på datorn. Klicka. När så alla fildelar till din film har hämtats ner så pusslar bittorrentprogrammet ihop delarna i rätt ordning så att det går att se på filmen. Klicka

Bild 9: Hansson

Klicka. Det protokoll som används för filöverföringen är väldigt smart gjort. Klicka. Det ser till så att de nätverksanslutningar som görs till de så kallade peersen eller klienterna blir den bästa möjliga för ännu snabbare överföring. Klicka. Om flera klienter delar på en nedladdning så kallas detta för seed. Och det är just det som är själva kärnan i det hela. Ju fler som laddar ner en fil, desto snabbare går det. Klicka. Det hör därför till god sed, eller seed att efter man laddat ner sin fil låter torrentprogrammet vara öppet en stund så att andra kan få tillgång till det som finns på din dator. Å nu ska Larsson ta över igen och prata lite om utökade funktioner. Tryck Esc här. Spara.

Bild 10: Larsson

Starta berättarröst. Klicka. Det har på senare tid gjorts möjligt att utnyttja Bittorrent tekniken utan att det finns en aktiv tracker med i bilden. Klicka. Det går till så att klienterna söker upp varandra och med hjälp av så kallade Hashvärden, eller matematiska fingeravtryck, frågar efter den fil som man vill ha. Att detta blivit möjligt beror på att protokollet utökats på ett smart sätt. Klicka.

Bild 11: Larsson

Är detta sätt att hantera filer och nedladdningar på lagligt då? Klicka. Ja det är det. Det finns inget som säger att man inte får använda sig av denna teknik för att ladda hem material till sin dator. Men säger nog någon då, jag har hört att det är olagligt. Klicka. Och visst kan det vara olagligt. Vem har inte hört om Pirate Bay till exempel och deras verksamhet som bygger på just detta med Bittorrent. Men det är inte sättet att hantera fildelningen som är olaglig, utan just det att man där laddar ner upphovsrättsskyddat material. Det är det som man inte får göra. Klicka. Dock är det så att denna teknik främst används vid olaglig verksamhet som spridning av filmer och musik mm. Om man vill utnyttja detta beror mest på den egna etiken och moralen. Att hämta hem ett program som hanterar Bittorrent är jätteenkelt och något som gemen man kan göra. Så är man beredd att hantera olagligt material så är det bara att köra. Klicka.

Bild 12: Larsson

Vad kommer att ske i framtiden då? Klicka. Ja man tror och hoppas att man ska ta fram teknik som utnyttjar detta även när det gäller webbservrar och webbläsare. Detta skulle minska risken som sagt för överbelastning i nätverken, då Internetanvändandet ökar i rasande takt och trycket på servrar och annat blir större för var dag. Kunde man använda Bittorrent så skulle både snabbheten och lagrings kapacitet på Internet öka markant, då varje dator i princip skulle kunna fungera som en liten server. Och hur många datorer finns det inte i världen. Klicka. Nästa steg i att snabba upp förbindelserna på Internet bland annat, är att utnyttja lagringskapacitet där den som är intresserad av materialet finns. Man pratar om att lagra data överallt där det finns en processor och ett minne. Det skulle kunna betyda att när du nästa gång laddar ner ett program så hämtas detta från grannens frys, hyresvärdens bil, researrangörens flygplan och mormors satellitmottagare. Vi är inte där ännu, men vissa menar att det är ditåt utvecklingen måste gå. Den som lever får se. Klicka

Bild 13: Larsson

Här ser ni de källor vi använt oss av i denna presentation. Läs upp källorna. Klicka

Bild 14: Larsson

Nu tackar vi för oss och önskar er en trevlig sommar!! Hej. Klicka

//Micke Lidköping vid Vänern

torsdag 10 juli 2008

Opponering uppgift 2C datakursen

Figur 1 MIUN:s Logga

Obligatorisk uppgift 2 C – Opponering på lathund Malin Hanson

Figur 2 Den vilande hunden

Namn: Mikael Larsson

Persnr: 711113

Kurs: DV001G

Datum: 08-07-10

I Innehållsföreteckning

I Innehållsföreteckning.. 2

1 Innehåll

Innehållet i lathunden stämmer väl överens med det som uppgiften stipulerar. Den håller en nivå rakt igenom som gör att även en nybörjare kan förstå vad som avses.

2 Fakta

Det som tas upp i lathunden stämmer bra med verkligheten. Ett litet frågetecken dock för avsnittet som behandlar webbadressen. Att något slutar på ”.edu” eller ”.com” är ingen garanti för att just den sidan handlar om utbildning eller är kommersiell.

3 Formalia

Uppställningen följer väl de normer som finns för rapporter av detta slag. Den följer också den rapportmall som tidigare tagits fram till uppgift 2A i denna kurs. Dock så saknar jag fotnötter eller annat som hänvisar till den källförteckning som finns med.

4 Bra

Att det finns bilder som visar olika saker är jättebra. En bild kan förklara mycket mer än text, och tillsammans kan det inte misslyckas. Indelning i olika stycken med underrubriker gör också att det är lätt att hitta det man söker efter.

5 Dåligt

Att det tycks som att ingen stavningskontroll har gjorts eller en korrekturläsning. Ett dokument med mycket stavfel är inte alls roligt att läsa.

6 Sammanfattning

Sammantaget så är det en bra lathund som de flesta kan använda för att få en överblick över det som den tar upp. Vissa småfel finns, men inget överhängande som gör den till en total katastrof. Ett bra arbete helt enkelt.

//Micke Lidköping vid Vänern

tisdag 8 juli 2008

Uppgift 4 Kalkyl och statistik Datakurs

//Micke Lidköping från Vänern

Uppgift 3 - kalkyl datakunskap

//Micke Lidköping vid Vänern

lördag 5 juli 2008

Fråga med svar - IT rätt

Obligatorisk uppgift – IT rätt – Fråga med svar

Mikael Larsson

I vilket rättsområde kan man hitta uttrycket ”närstående rättigheter”?
Det rättsområde som reglerar:

Köpavtal.
Personuppgiftshantering.
Upphovsrätt och annan immaterialrätt.
Yttrandefriheten.
Tryckfriheten.

Alternativ 3 är rätt svar!!

//Micke Lidköping vid Vänern

Fråga med svar - Datasäkerhet

Obligatorisk uppgift – Datasäkerhet – Fråga med svar

Mikael Larsson

Vad står förkortningen DMZ för och i vilket sammanhang (vid datorbruk) brukar man höra talas om detta?

De Molerad Zon, när man pratar om en skadad datorkomponent.
De Militariserad Zon, när ett subnät används för att skydda det inre nätet (Intranätet).
Den Mångfaldiga Zonen, ett annat uttryck för Internet alltså.
Den Mångfaldiga Zonen, en benämning på server som tillhandahåller multimedia – filer.
Deutsche Media Zerox, en standard för tyska webbsidor.

Alternativ 2 är rätt svar!!

//Micke Lidköping vid Vänern

fredag 4 juli 2008

Uppgift 5 Databas - datorer från grunden

Här kommer svaren till uppgift 5 databas.

Uppgift 5 Databas – Mikael Larsson

200 st
78 st
55 st
22 st
7 st
19 st
30 st
19 st
27 st
61 st
Nej
Dyraste: 480 000 kr billigaste: 9922 kr
BMV 3161 92:a
Datsun 180BSSS 77:a
Opel Cadett caravan
47 st
153 st
1 st
193 st
16 352 622 kr

//Micke Lidköping vid Vänern

Uppgift 2 - data från grunden

Här kommer uppgift två (dock ej opponerad på ännu).

Figur 1 MIUN:s Logga

Obligatorisk uppgift 2 - Lathund

Figur 2 Den vilande hunden

Namn: Mikael Larsson

Persnr: 711113

Kurs: DV001G

Datum: 2008-07-04

1 Innehållsföreteckning

1 Innehållsföreteckning.. 2

2 Figurförteckning.. 2

2.1 Bilder. 2

2.2 Tabeller. 3

3 Kapitel 1. Webbläsare Mozilla.. 4

3.1 Om Mozilla.. 4

3.1.1 Mozilla. 4

3.2 Hantera bokmärken.. 5

3.2.1 Om bokmärken. 5

3.2.2 Lägga till bokmärke. 6

3.2.3 Redigera bokmärke. 8

3.3 Byta startsida.. 8

3.4 Ange webbadress. 9

3.5 Andra inställningar man kan göra.. 10

3.5.1 Visning av bilder med mera. 10

4 Kapitel 2. Att söka information på Internet.. 12

4.1 Om Google. 12

4.1.1 Google, Inc. 12

4.2 Sökbegrepp. 12

4.2.1 Grunderna i Google-sökning. 12

4.2.2 Välja sökord. 13

4.2.3 Stora bokstäver. 13

4.2.4 Automatiska "och"-frågor. 13

4.2.5 Automatisk uteslutning av vanliga ord. 13

4.2.6 Frassökningar. 14

4.2.7 Negativa sökord. 14

4.2.8 Och till sist... "Jag har tur". 14

4.3 Exempel. 15

4.3.1 Sökning efter sidor. 15

4.3.2 Sökning efter bilder. 17

4.4 Sökexempel med olika sökmotorer. 18

5 Källförteckning.. 19

5.1 Internet.. 19

2 Figurförteckning

2.1 Bilder

Figur 1 MIUN:s Logga.. 1

Figur 2 Den vilande hunden.. 1

Figur 3 Mozilla webbläsare. 4

Figur 4 Adressfönster. 6

Figur 5 Dialogruta.. 7

Figur 6 Nytt bokmärke. 7

Figur 7 Properties. 8

Figur 8 Tools. 8

Figur 9 Ändra startsida.. 9

Figur 10 Adressfält.. 9

Figur 11 Inställningar. 10

Figur 12 Privacy.. 11

Figur 13 Sökning fiska+vänern+lidköping. 15

Figur 14 Sökning "fiska i vänern i lidköping". 16

Figur 15 Sökning "fiska i lidköping"+vänern.. 16

Figur 16 Val av sökning. 17

Figur 17 Bildsökning fiskeställe+vänern.. 17

2.2 Tabeller

Tabell 1 Internetsökning. 18

3 Kapitel 1. Webbläsare Mozilla

3.1 Om Mozilla

3.1.1 Mozilla

Nedanstående text är kopierat från Wikipedia[1].

Figur 3 Mozilla webbläsare

Mozilla är en modern webbläsare och e-postklient byggd med öppen källkod. Det finns dessutom en enkel wysiwyg-editor för att redigera webbsidor, en kalender och en enkel IRC-klient med i programpaketet "Mozilla Suite", som programmet numera kallas av utvecklarna. Detta för att undvika sammanblandning med projektet Mozilla som även utvecklar andra webbläsare. Bland Mozillas utmärkande funktioner kan nämnas:

Popup-blockerare - Mozilla kan blockera popupreklam utan att vanliga webbsidor med popups slutar fungera. Enskilda webbplatser kan tillåtas öppna fönster vid behov.

Spamfilter - Mozillas e-postklient kan lära sig från exempel vad som är skräppost och vad som är riktig post. Tekniken bygger på så kallade Bayesianska nätverk.

Flikar - användaren kan ha flera webbsidor öppna i varje fönster genom att öppna dem i så kallade flikar. Flikar går att använda på många sätt för att underlätta surfandet; för att ha ordning på öppna sidor, eller för att låta länkar ladda i egna flikar i bakgrunden medan användaren läser en sida.

Utökningsbarhet - Mozilla är gjord för att enkelt kunna utökas med funktionalitet med hjälp av små insticksprogram. En stor mängd sådana program finns gratis tillgängliga och rymmer det mesta som användare kan tänkas sakna från andra webbläsare.

Mozilla distribueras under tre licenser: GPL/LGPL och MPL. Det är ett av de absolut största öppen källkod-projekten tillsammans med OpenOffice.org och Linux-kärnan.

Historik

Mozilla utvecklades av företaget Netscape som en ersättare för den gamla trotjänaren Netscape Navigator 4 (NN). NN hade länge den absolut största delen av marknaden, men efter att Microsoft började skicka med sin webbläsare Internet Explorer (IE) i Windows krympte Netscapes andel snabbt. Den stora delen användare bytte förmodligen till IE av ingen annan anledning att det var den som startade när de klickade på "Internet" i Windows. Spiken i kistan var ändå när IE 5 lanserades år 1999, ty då var det uppenbart att tekniken hade sprungit ifrån NN.

Året innan hade Netscape redan insett vad som höll på att hända och konstaterat att det skulle krävas drastiska åtgärder för att inte förlora fästet på marknaden. Den 22 januari 1998 gav Netscape sålunda ut ett pressmeddelande [1] där de tillkännagav att de tänkte släppa källkoden till NN4 fri. Det var en åtgärd som då saknade motstycke. Åsikterna gick kraftigt isär om huruvida det var ett genidrag, ren galenskap eller ett tecken på desperation. Netscape hoppades på att programmerare från hela världen skulle strömma till och hjälpa Netscape att utveckla nästa version. Möjligen var Netscape inspirerade av operativsystemet GNU/Linux som nått stora framgångar med en liknande modell.

Efter en tids arbete visade det sig dock att det var svårt att komma vidare med den gamla Netscape-källkoden. Den hade byggts på och förbättrats steg för steg under många år, tills den var ett komplicerat lapptäcke. Man tvingades därför fatta det drastiska beslutet att kasta allt man hade och börja om. Från nästan ingenting började man sålunda bygga nästa generations webbläsare från grunden. Projektet fick namnet Mozilla och efter flera års arbete släpptes Mozilla v1.0 den 5 juni 2002. Det finns numera även en bantad variant av Mozilla som heter Mozilla Firefox (tidigare: mozilla/browser, Phoenix och Firebird) och är en oerhört snabb och nätt webbläsare. Denna version innehåller dock ingen e-postklient; istället finns ett eget program Mozilla Thunderbird för detta. Även möjlighet till redigering av webbsidor saknas i Mozilla Firefox, men ett projekt utvecklar Nvu, som är en enskild ersättare till Composer.

Projektet Mozilla

Det projekt som utvecklar webbläsaren Mozilla har samma namn som webbläsaren. Utöver Mozilla utvecklas även webbläsarna Mozilla Firefox, Camino och SeaMonkey, e-postklienten Mozilla Thunderbird och bugghanteringssystemet Bugzilla.

Alla webbläsare i projektet bygger på HTML-motorn Gecko.

3.2 Hantera bokmärken

3.2.1 Om bokmärken

Bokmärken eller favoriter som det också kallas i till exempel Internet Explorer, är ett smidigt sätt att hålla ordning å reda på alla Internet – länkar man vill återvända till flera gånger. Det är säkert inte allt för svårt att tänka sig den svårighet det skulle kunna bli om man har flera hundra olika sighter man besöker och ska ha dessa uppskrivna på en lapp eller komma ihåg dem i minnet. Det skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika webbläsarna, så det som gås igenom nedan kan man även använda för dessa, men skillnader finns så det går inte fullt ut.

3.2.2 Lägga till bokmärke

Hur gör man då för att lägga till ett bokmärke i Mozilla? Ja först och främst behöver man öppna webbläsaren förstås. När man gjort detta så kan man antingen skriva in adressen direkt i den mapp man vill använda, eller besöka sidan och den vägen lägga till adressen. Men för att underlätta lite så ska vi ta det steg för steg. Först hur man kan lägga till genom att besöka en sida.

1 Öppna webbläsaren

2 Skriv in i adresslisten den sida du vill besöka (se figur 2 adressfönster)

Figur 4 Adressfönster

3 När sidan har öppnat sig klickar du på knappen bookmarks i verktygsfältet (se Figur två Adressfönster ovan).

4 I menyn som då öppnar sig klickar du på ”Bookmark this page”

Figur 5 Dialogruta

5 En dialogruta kommer då fram där du kan skriva in vad du vill kalla bokmärket och i vilken mapp du vill att denna ska hamna (se figur 3 dialogruta nedan).

6 När du valt destination så klickar du bara ok så sparas bokmärket.

7 Man kan också skriva in bokmärken utan att först besöka sidan (om man vet adressen vill säga).

8 Klicka på Bookmarks (se figur 2 adressfönster ovan).

9 Istället för att klicka på add bookmarks så klickar man på ”Organize bookmarks”.

Figur 6 Nytt bokmärke

10 I den dialogruta som kommer upp klickar man på ”New Bookmark” (se figur 4 nytt bokmärke nedan.)

11 En ny dialogruta dyker då upp där man kan skriva in adressen och döpa sidan (se figur 5 Properties).

Figur 7 Properties

3.2.3 Redigera bokmärke

För att redigera ett bokmärke använder man sig av samma val som ovan (se figur 4 Nytt bokmärke ovan). Man kan då ändra namn på bokmärket, flytta till olika mappar, skapa nya mappar mm. Generellt kan man säga att det funkar ungefär som utforskaren i Windows.

3.3 Byta startsida

När man laddar ner Mozilla så kan man om man vill läsa in inställningar från en redan installerad webbläsare, till exempel IE. Då läggs den webbläsarens startsida in som statsida även i Mozilla. Men man kanske vill ha en annan startsida, eller inte haft IE installerat innan utan får upp Mozillas hemsida som startsida och vill ändra. Gör då så här:

1 Starta webbläsaren

Figur 8 Tools

2 Klicka på Tools i verktygsfältet (se figur 6 nedan)

3 I den rullgardinsmeny som faller ner, klicka på options.

4 Då kommer en ruta fram där man kan göra olika val när det gäller startsida. Bland annat kan man använda sig av default - sidan, det vill säga den förprogrammerade sidan som Mozilla erbjuder. Man kan välja en sida från sina favoriter eller använda den sida som man för tillfället befinner sig på. Naturligtvis kan man också skriva in en adress till den sida man vill ha som startsida. (se figur 7 Ändra startsida nedan)

Figur 9 Ändra startsida

3.4 Ange webbadress

Om man vet adressen till sidan som man ska besöka så kan man i adressfältet direkt skriva in adressen och sen antingen klicka på Enter eller på den lilla gröna pilen till höger om fältet. (se figur 8 Adressfält nedan)

Figur 10 Adressfält

3.5 Andra inställningar man kan göra

3.5.1 Visning av bilder med mera

Figur 11 Inställningar

Om man klickar på knappen tools, väljer options och content (en jordglob se figur 9 Inställningar ovan) så kan man där styra lite granna utseendet på det som visas på skärmen. Bland annat kan man tillåta om man ska kunna köra java-script på sidan, om bilder ska laddas ner automatiskt, eller om man måste godkänna detta. Man kan också sätta standardvärden för hur text ska presenteras på skärmen. Idag styrs detta oftast av en CSS-mall, en stilmall som ligger med i sidan och som anropas för att styra utseende och annat. Men man kan alltså styra lite själv.

Andra inställningar man kan göra är huruvida man vill att webbläsaren ska spara sidorna man besökt, eller rättare sagt adresserna till dem under en viss tid. Detta och mycket annat kan man göra under privacy (se figur 10 privacy nedan).

Figur 12 Privacy

Detta var bara en mycket liten del av alla inställningar man kan göra och vad man kan göra med Mozilla. Var inte rädd för att experimentera lite själv, det är då man lär sig som bäst.

4 Kapitel 2. Att söka information på Internet

4.1 Om Google

4.1.1 Google, Inc

Nedanstående är hämtat från Wikipedia[2]

(NASDAQ: GOOG) är ett amerikanskt internetföretag grundat den 27 september 1998 av Larry Page och Sergey Brin. Företaget är mest känt för söktjänsten med samma namn.

Googles söktjänst är världens i särklass mest använda. Företaget tillhandahåller flera andra tjänster, till exempel Google Bilder, Google Nyheter, Google Grupper, Google Bloggar, Gmail och Google Earth. Söktjänsten fick spridning sedan tidigare marknadsledaren Altavista börjat med reklam och annonser i form av banderoller på webbplatsen; detta fick många att tröttna på Altavista och gå över till Google Search. Googles storhetstid inleddes mot slutet av 1990-talet. Sedan dess växer antalet användare av söktjänsten och de största konkurrenterna är idag Yahoo, MSN Search och kommande Wikia. Trots hotet om en ny MSN-söktjänst på senare tid, har Google fortsatt att satsa starkt just på utvecklingen av sin söktjänst. Google köpte upp videosajten Youtube för cirka 12 miljarder kronor i oktober 2006.

4.2 Sökbegrepp

För att underlätta sökningarna finns det vissa begrepp som kan vara bra att känna till.

Nedanstående är hämtat från Google[3]

4.2.1 Grunderna i Google-sökning

Det är enkelt att söka på Google. Du skriver helt enkelt in ett eller flera sökord (de ord eller fraser som bäst motsvarar den information du vill hitta) i sökrutan och trycker på tangenten "Enter" eller klickar på knappen Google-sökning.

Som svar skapar Google en resultatsida: en lista över webbsidor relaterade till dina sökord, med den mest relevanta sidan högst upp, sedan nästa och så vidare.

4.2.2 Välja sökord

Att välja rätt sökord är nyckeln till att hitta den information du behöver.

Börja med det uppenbara – om du letar efter allmän information om Hawaii försöker du med Hawaii.

Det är dock ofta att rekommendera att använda flera sökord. Om du planerar att åka till Hawaii på semester är det bättre att söka på resa till Hawaii än att söka på något av de enskilda orden semester eller Hawaii. Och resa till Hawaii golf kan ge ännu bättre resultat (eller sämre, beroende på ditt perspektiv).

Fråga dig även ifall dina sökord är tillräckligt specifika. Det är bättre att söka efter lyxhotell Maui än efter hotell tropisk ö. Välj sökorden noga. Google söker efter de sökord du väljer, så lyxhotell Maui ger antagligen bättre resultat än riktigt trevliga ställen att övernatta i Maui.

4.2.3 Stora bokstäver

Google-sökningar är INTE skiftlägeskänsliga. Alla tecken räknas som små bokstäver, oavsett hur du skriver dem. Sökorden george washington, George Washington och gEoRgE wAsHiNgToN ger till exempel alla samma sökresultat.

4.2.4 Automatiska "och"-frågor

Som standard visar Google bara sidor där alla dina sökord ingår. Du behöver inte skriva "och" mellan orden. Kom ihåg att den ordning du anger termerna i påverkar sökresultaten. Ange fler sökord om du vill begränsa sökningen ytterligare. Om du vill planera en semesterresa till Hawaii kan du till exempel skriva in resa till hawaii.

4.2.5 Automatisk uteslutning av vanliga ord

Google ignorerar allmänna ord och tecken som "var" och "hur" samt vissa enstaka siffror och bokstäver, eftersom de har en tendens att göra sökningen långsammare utan att ge bättre resultat.

Om ett vanligt ord är viktigt för att få rätt resultat kan du inkludera det genom att lägga till ett plustecken ("+") framför det. (Var noga med att infoga ett blanksteg före plustecknet.)

Ett annat sätt att göra detta är att genomföra en frassökning, vilket helt enkelt innebär att du sätter citattecken runt två eller fler ord. Vanliga ord i en frassökning (till exempel "var är du") inkluderas i sökningen.

Om du t.ex. vill söka efter Star Wars, Episode I skriver du:

~ OR ~

4.2.6 Frassökningar

Ibland vill du bara ha resultat som innehåller en exakt fras. I så fall sätter du helt enkelt citattecken runt sökorden.

Frassökningar är särskilt effektiva om du söker efter egennamn ("George Washington"), låttexter ("the long and winding road") eller berömda citat ("Jag kan motstå allt utom frestelse").

4.2.7 Negativa sökord

Om sökorden har mer än en betydelse (pass kan till exempel hänvisa till kortspel eller ID-handlingar) kan du fokusera sökningen genom att sätta ett minustecken ("-") framför ord med innebörd du vill undvika.

Så här hittar du till exempel sidor om pass-ID-handlingar men inte pass-kortspel:

Obs! När du har med ett negativt sökord i sökningen måste du vara noga med att ha ett blanksteg före minustecknet

4.2.8 Och till sist... "Jag har tur"

När du skrivit in sökorden kan du klicka på knappen "Jag har tur". Då kommer du direkt till den mest relevanta webbsida som Google hittat för sökfrågan. Du kommer inte till sökresultatsidan alls, men hade du gjort det hade webbplatsen "Jag har tur" visats överst.

Om du till exempel letar efter Stanford-universitetets webbplats skriver du bara in Stanford och klickar på "Jag har tur" istället för på knappen Google-sökning. Du kommer direkt till "www.stanford.edu."

4.3 Exempel

För att visa på vilka skillnader det kan bli när man använder de olika sökbegreppen så ska jag söka efter att ”fiska i Vänern i Lidköping” på några olika sätt samt söka en bild på ett fiskeställe i samma sjö (eller Ocean som EU klassar den som, hihi)..

4.3.1 Sökning efter sidor

Först söker vi genom att skriva fiska+vänern+lidköping och ser på resultatet:

Figur 13 Sökning fiska+vänern+lidköping

Det blev ett blandat resultat med alla sidor som innehåller något av orden, det vill säga ca 46 100 st. Kan bli jobbigt att kolla igenom alla dem. Så vi försöker att minska ner på sidorna genom att skriva in en fras i stället ”fiska i vänern i lidköping”:

Figur 14 Sökning "fiska i vänern i lidköping"

Nej, det blev inte bra. Nu fick vi inga träffar alls. Vi får göra ett nytt försök. Vi väljer nu att skriva frasen ”fiska i lidköping”+vänern. Det vill säga att vi söker den exakta frasen där fiska i lidköping ingår plus att sidan måste innehålla ordet vänern. Då får vi se hur det gick:

Figur 15 Sökning "fiska i lidköping"+vänern

Det gick bättre. Google hittade en sida som matchade sökkriterierna. Å utan att öppna sidan verkar det som att den kan ha den information vi är ute efter.

4.3.2 Sökning efter bilder

Hur gör man för att söka efter bilder då? Google (och många andra sökmotorer) har speciella funktioner för att söka bilder. Längts upp till höger kan man välja vilken typ av sökning man vill göra (se figur 16 nedan).

Här kan man välja vad man vill söka efter!!

Figur 16 Val av sökning

Klicka på länken bilder och skriv in sökorden precis som vanligt. Vi testar att söka efter en bild med ett fiskeställe i vänern. Vi skriver fiskeställe+vänern.

Figur 17 Bildsökning fiskeställe+vänern

Det gick ju bra. Vi fick fram 35 resultat att titta på. Om det skulle bli allt för många träffar, så kan man precis som beskrivet ovan förfina sin sökning tills man hittar det man är ute efter.

4.4 Sökexempel med olika sökmotorer

För att avsluta denna uppgift så visas nedan en tabell med sökresultaten för fem olika sökmotorer, men med samma söksträng.

Sökverktyg

Sökning, steg 1

Träffar

Sökning steg 2 (förfinad sökning, med mer exakthet)

Träffar

1 Google

Meta+ål+vänern

365

”meta ål i vänern”

2 Yahoo

Meta+ål+vänern

174

”meta ål i vänern”

3 Altavista

Meta+ål+vänern

174

”meta ål i vänern”

4 HotBot (lygo)

Meta+ål+vänern

”meta ål i vänern”

5 Live

Meta+ål+vänern

”meta ål i vänern”

Tabell 1 Internetsökning

5 Källförteckning

5.1 Internet

Wikipedia. (2008) Mozilla. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mozilla (2008-07-01)

Wikipedia. (2008) Google. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Google (2008-07-01)

Google. (2008) Grunderna i googlesökning. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.google.com/support/bin/static.py?page=searchguides.html&ctx=basics (2008-07-02)

[1] Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Mozilla

[2] Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Google

[3] Google http://www.google.com/support/bin/static.py?page=searchguides.html&ctx=basics

//Micke Lidköping vid Vänern

Prenumerera på: Comment Feed (RSS)