Övningsuppgift 1 GVB300

Övning 1

GVB300

Av Mimaca

Kurs: GVB300

Datum: 2008-08-28

Författare

Björklund Camilla 751231

Hanson Malin 731223

Larsson Mikael 711113

Handledare

Anders Palmqvist

Examinator

Christer Ljungberg

Innehållsförteckning

1. Förklara kortfattat följande begrepp: ”rumsliga egenskaper” och ”icke rumsliga egenskaper”. 2

2. Vad innebär topologiska samband?. 3

3. Redogör för skillnaden mellan linjetopologi och yttopologi?. 3

4. Ge exempel på minst fem GIS som du själv kommit i kontakt med?. 4

5. Beskriv ”rutnätsstruktur” och ”vektorstruktur”. 4

Källförteckning. 6

Figurförteckning

Figur 1 Nilsson, Silja (2007) bild från Andersson, Björn (2005) sida 13. 2

1. Förklara kortfattat följande begrepp: ”rumsliga egenskaper” och ”icke rumsliga egenskaper”.

Rumsliga egenskaper[1]:

Geografiska objekt kan ha rumsliga egenskaper. Dessa egenskaper kan vara uppdelade i två kategorier dels geometriska och topologiska.

Geometriska egenskaper kan vara längd, bredd, yta, form, volym etc. Dessa egenskaper är mätbara och kan kopplas till en geografisk plats.

Topologiska egenskaper; innehåll, anslutning, angränsning. De anger hur olika geografiska objekt förhåller sig till varandra exempelvis två tomter som angränsar till varandra.

Icke rumsliga egenskaper[2]:

Icke rumsliga egenskaper är attribut som kan kopplas till ett geografiskt objekt men som inte är rumsliga. Attributen kan vara geografiskt beskrivande men lagras inte som det utan i en databas med attribut med olika värden som kan knytas till det specifika geografiska objektet. Detta kan t.ex. vara; trafikflöden, vägars beläggningar, hastighetsbegränsningar, folkmängder, ålder osv.

GIS kopplar geografiska element till tabelldata och attribut.

Figur 1 Nilsson, Silja (2007) bild från Andersson, Björn (2005) sida 13[3]

2. Vad innebär topologiska samband?

Topologiska samband handlar om hur olika geometriska beskrivna objekt förhåller sig till varandra, något som man inte kan förklara med gängse geometriska egenskaper. Det kan vara samband som ”binder ihop”, ”gränsar till” eller ”ligger inom” ett objekt[4]. Eklund beskriver i sin bok; att topologi även kallas för ”Gummiduksgeometri[5]”. Han menar att även om man tänjer på en kartas storlek så ändras inte de topologiska förhållandena på kartan. Två ytor som ligger bredvid varandra kommer alltid att ha samma inbördes förhållande oavsett hur mycket man tänjer ut ”kartan”.

”Gränsar till” handlar om att tala om hur olika ytor/linjer gränsar till varandra för att på så sätt kunna få en överblick över hur angränsande ytor påverkar varandra.

”Binder ihop” talar om huruvida objekt, som till exempel ett linjeobjekt sitter ihop eller inte.

”Ligger inom” visar på om ett objekt ligger innanför eller utanför ett annat objekt/område[6].

De vanligaste topologiska sambanden är linjetopologi och yttopologi.

3. Redogör för skillnaden mellan linjetopologi och yttopologi?

Topologi handlar som sagt om att beskriva, (i GIS-sammanhang) hur geografiska objekt ligger i förhållande till varandra, och är det som skiljer avancerad GIS-tillämpning från mer ”vardaglig” så som kartframställning till exempel[7]. För att detta ska vara möjligt så behöver man beskriva objekten i linjer, punkter eller ytor, alltså med hjälp av en vektorstruktur (se fråga 5 nedan).

Linjetopologier består av länkar och noder som återges i en databas. En länk är den sträcka som går mellan två noder. Noderna anges i en tabell med dess position (beroende på vilket referenssystem som används blir denna positionering ett värde på X-axeln och ett på Y-axeln, och om man även behöver veta höjd/djup ett värde på Z-axeln[8]. Ofta hör man talas om longitud, latitud och altitud i dessa sammanhang[9]).

En yttopologi kallas även för polygon. Dessa bildar tillsammans en sammanbunden yta som sammanbinds av flera länkar, och dessa länkar är framtagna med hjälp av noder, se ovan.. I en yttopologi där polygoner angränsar till varandra behöver angränsningslänken bara lagras en gång i databasen och är topologiskt knuten till de övriga angränsande ytorna[10].

4. Ge exempel på minst fem GIS som du själv kommit i kontakt med?

Hitta.se

Google. Earth

Eniro/Gulasidorna.se

Hemnet.se

Lokaldelen.se

Trollhättan.se/byggaochbo/kartor/cykelväg

Min privata GPS

5. Beskriv ”rutnätsstruktur” och ”vektorstruktur”.

Rutnätsstruktur

Kallas även rasterstruktur. Den beskriver landskapets egenskaper i en rutnätsstruktur[11].

Ett rutnät med celler läggs över en karta för att skapa matriser i en databas. Dessa matriser skapas för att återge landskapets egenskaper, dessa matriser kan förfinas genom att de skapas i olika skikt. Kartan visas i olika skikt; vägar i ett skikt, skogen i nästa, bebyggelse etc.

Beroende på vad syftet med databasen/kartan är så återges cellerna i olika storlekar. Från 10X10 m till 1000X1000 m. Denna struktur var vanligare förr. Inom vissa användningsområden är den fortfarande väldigt användbar, speciellt då folkmängden, markhöjd och klimat skall synliggöras. Denna struktur återger inte helt precist men brukar användas för att beskriva egenskaper hos landskapet som inte kan knytas till specifika objekt eller som kan variera utan tydliga gränser, passar bra för presentation av statistik. En fördel är att den inte kräver så stor lagringskapacitet. Strukturen brukar inte användas för kartframställning[12].

Vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med en rasterstruktur är att man måste ange ett värde för varje cell i den matris man arbetar med. Även om denna ligger utanför det område som man vill representera i modellen måste den alltså ändå ha ett värde för att dataprogrammet ska kunna räkna fram rätt och visa rätt förhållanden. Det är också viktigt att man lagrar information om rastrets geokodning, det vill säga minst en punkts position i referenssystemet, för att man ska kunna placera in rastret i rätt position. Normalt anger man positionen för X och Y koordinaten i den vänstra övre cellen för positionen, samt cellstorleken i x och y led. Detta värde behövs för att man ska veta hur stor yta varje cell, eller värde, täcker i matrisen[13].

Vektorstruktur

I denna struktur återges kartans geografiska objekt, ex hus, lyktstolpar, vägar, skolor med geometrisk data som beskriver dess position och form. Dessa objekt kan förses med attributdata/tematiskdata för att beskriva t.ex. huset egenskaper(färg antal rum etc.). I en vektorstruktur återges objekten med punkter, linjer och ytor (polygoner). Denna struktur har en större noggrannhet än rasterstrukturen. Liknade är dock presentationen i strukturen som sker i olika skikt, även om detta inte är nödvändigt[14]. En fördel är vid uppgradering så jobbar man bara med det skiktet som ska uppgraderas[15]. När man jobbar med vektorer arbetar man med punkter, linjer eller polygoner, se fråga 3 ovan.

Fördelarna med rasterstruktur kontra vektorstruktur är att en rasterstruktur är perfekt för att beskriva också kontinuerliga ytor och bilddata, något som blir mycket mer komplicerat med en vektorstruktur. Dock så minskar detaljnivån jämfört med en vektorstruktur. Visserligen kan man göra väldigt detaljerade rasterkartor också, men då ökar mängden data som behöver lagras drastiskt vilket medför stora datafiler och förmodligen ett långsamt (i datasammanhang) arbetssätt. En vektorstruktur blir mer detaljerad och kräver oftast mindre datamängd att lagra. Detta ger i sin tur möjligheter till noggrannare mätresultat samt snyggare utskrifter av kartor. Den har också den fördelen att man kan ganska snabbt söka fram topologiska egenskaper och förhållande hos ett objekt/mellan objekt[16].

Källförteckning

Andersson, Björn (2005). GIS för transportlogistik – förutsättningar och möjligheter. Stockholms Universitet. PDF-format.

www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2005/rapporter05/andersson_bjorn_05152.pdf (16 maj 2007)

Eklundh, Lars(2003). Geografiska informationsbehandlingar, metoder och tillämpningar. 3:e reviderade upplagan Byggforskningsrådet, Stockholm, ULI

Gumbricht, Thomas (2007) Introduktion till GIS.[Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.infra.kth.se/courses/AG1311/lectures/ag1311_2008_l1.pdf

2008-08-27

Nilsson, Silja(2007). GIS för ruttplanering, en studie av nyttjandet av GIS-program inom tekniska förvaltningar bland kommuner i Västra Sverige.[Elektronisk] Tillgänglig:

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2007/ex2007-073.Pdf

2008-08-27

Wellving, Anders(2001). Geografiska Informations System. Natur och Kultur, Ljung i Örebro

---

[1] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[2] Eklundh, Lars (2001) sida 20-21

[3] Nilsson, Silja (2007) sida 11

[4] Wellving, Anders (2001) sida 37

[5] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[6] Eklundh, Lars (2001) sida 20

[7] Wellving, Anders (2001) sida 37

[8] Wellving, Anders (2001) sida 25-28

[9] Gumbricht, Thomas (2007) sida 5

[10] Wellving, Anders (2001) sida 38-39

[11] [11] Wellving, Anders (2001) sida 32

[12] [12] Wellving, Anders (2001) sida 32-33

[13] Eklundh, Lars (2001) sida 96-98

[14] Eklundh, Lars (2001) sida 103

[15] Wellving, Anders (2001) sida 35-36

[16] Eklundh, Lars (2001) sida 112-113

 

//Micke Lidköping vid Vänern

Hemtenta IT-rätt

Hemtentamen Introduktion till T-rätt och datasäkerhet DV006G

Fråga 1

För det första så begår Olle ett generalfel (dock inte olagligt) när han erlägger förskottsbetalningen. Detta ska man aldrig göra, om man inte går via en tjänst som i så fall tar risken för detta beteende, eller att man känner säljaren i fråga. Men som sagt det Olle gör är dock inte olagligt, utan bara oerhört naivt och slarvigt.

De båda grabbarna ägnar sig dock åt bedrägeri (brottsbalken 9 kap 1§, eller 2§, beroende på värdet). Om man vilseleder någon att utföra något för egen vinnings skull (eller åt andra) så ska det ses som bedrägeri. Straffet för detta är böter (ringa) upp till två års fängelse (grovt).

Nu är det dock så att den ena av killarna är under 15 år och kan således inte dömas för brott (en lagändring diskuteras just nu). Men Kalle däremot, som är 17 år kan ställas till svars för bedrägeriet då han anses vara straffmyndig. Dock så behövs det ”synnerliga skäl” för att han ska dömas till fängelse.

Fråga 2

Huruvida åtal kommer väckas eller inte beror ju på vilken bevisning som finns att tillgå, men om vi tar för givet att åklagaren har rejält på fötterna så kommer han troligtvis att åtala Vilhelm för förtal (brottsbalken 5 kap Om ärekränkning 1§) och för brott mot personuppgiftslagen.

Den beskrivning som han ger av Lisa ska anses som förtal (grovt, egen bedömning), och frågan är om publiceringen i sig kan ses som förtal, alltså bara att han lagt ut namn och adress på en sight med en sådan inriktning. Jag är inte säker på detta.

PUL 10 § ställer upp ett antal kriterier när behandling av personuppgifter är tillåten. Kravet på samtycke är långtgående (undantag finns, PUL 9§ och 10 §). Då Vilhelm publicerar Lisas personuppgifter utan hennes samtycke, så är detta ett brott mot PUL. Man får enligt Pul inte publicera uppgifter som direkt kan hänföras till en person utan dennes samtycke. När det gäller hennes sexualliv och publicering av detta så räknas det som känsliga personuppgifter och är enligt lag förbjudet (PUL 13§), men även här finns undantag (som dock inte kan komma ifråga i detta fall) 15-19 §§, om det är tillåtet enligt 10 §.

Fråga 3

Att materialet skyddas av upphovsrättslagen står helt klart då även datorprogram skyddas av denna se Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1 kap 1 § sista stycket (lag 1994:190). Man anser också att upphovsrätten tillhör den som i huvudsak skapat verket (se 1 §, upphovsrätt), vilket i detta fall då skulle betyda att Pia har upphovsrätten till verket. Både den ideella rätten och den ekonomiska. Men då Pia är/ har varit anställd av ett företag så gäller andra tolkningar. Om inget annat avtalats så övergår upphovsrätten automatiskt till arbetsgivaren, 40 a § upphovsrättslagen. Detta gäller samtliga rättigheter. Om nu inte hemsidan kan ses som ett datorprogram, så kan det vara så att man blir tvungen att tolka till exempel anställningsavtal eller liknande för att avgöra vem som besitter upphovsrätten. Avgörande är hur verket ska/kommer att användas inom ramen för företagets normala verksamhet.

Fråga 4

Ja, det är tveklöst tillåtet om arbetstagaren ger sitt godkännande till det, alltså kravet på frivillighet (se 10 § PUL) samt att de grundläggande kraven i 9 § PUL är uppfyllda. Dock så kan arbetsgivaren få logga sina anställdas förehavande med hjälp av PUL 10 § f. Om det kan anses vara av ett vitalt intresse för den personuppgiftsansvarige och detta intresse väger tyngre än den registrerades skydd mot kränkning av personuppgifter, så kan man få logga sina anställdas förehavanden. En bedömning måste således göras från fall till fall. Utgångspunkten borde vara att en sådan loggning ska utföras med så litet intrång som möjligt i den personliga integriteten, med hänsyn taget till verksamhetens art och känslighet. Enligt vissa så kan man anse att ju känsligare verksamhet, desto mer ingrepp i den personliga integriteten får den anställde acceptera. Ett krav som man också anser är en förutsättning för att få använda loggar, är att det finns klara och tydliga regler på hur IT-utrustningen får användas, och vem och hur kontrollen av dessa regler ska kontrolleras. Detta är dock inte reglerat i någon lagtext, utan blir en bedömningsfråga från fall till fall, och där branschnormer många gånger kan vara vägledande. Om inget avtal ingåtts så kan det också komma att röra sig om brott mot brottsbalken 4 kap 8 § brytande av post eller telehemlighet.

Fråga 5

Överlåtelseavtal – när man överlåter något så innebär det att alla rättigheter (och skyldigheter) för objektet/verket mm övergör till köparen/mottagaren. Det vill säga att säljaren inte i efterhand kan komma och göra anspråk på ekonomiska vinningar mm. Undantaget är väl den ideella rätten när det gäller upphovsrätt. Denna går väl inte så vitt jag förstår att avtala bort, men då kanske det är mer rätt att tala om upplåtelseavtal. Ett upplåtelseavtal innebär att man får tillåtelse att utnyttja vissa delar av rättigheterna. Man får alltså inte göra vad som helst med verket/lägenheten/bilen mm. Som ett exempel kan tas en bostadsrättslägenhet. När en byggfirma/bostadbolag bygger en bostadsrätt (eller gör om hyresrätter till bostadsrätter) så överlåts dessa till borstadsrättsföreningen, det vill säga alla rättigheter överförs till föreningen. Man har då rätt att sälja, renovera, ändra, bygga om mm hur man vill. Men när jag som köpare av en bostadsrätt skriver avtal med föreningen så handlar det om ett upplåtelseavtal. Jag får alltså rätten att bo i lägenheten, göra vissa förändringar mm, men jag får till exempel inte göra om den till en affärslokal utan att först fråga föreningen. Föreningen har alltså kvar vissa rättigheter för att skydda sina intressen.

Fråga 6

Ja han har gjort fel. Först å främst så är inte han som privatperson skyddad av tryckfrihetsförordningen. Detta gäller om man har ett så kallat utgivningsbevis se TF 1 kap 5 §. Han är heller inte skyddad enligt YGL, då webbsidor i dagsläget i alla fall inte jämställs med ”sändningar”, då ett stort mått av aktivitet måste till från den mottagande parten.

Artikeln om invandrarna skulle ju vara lätt att benämna som hets mot folkgrupp (16 kap 8 § brottsbalken), men då det inte framkommer hur artikeln är skriven så kan man inte med automatik säga detta. Det skulle ju också kunna vara tal om förtal, om den är utformad på ett visst vis, (5 kap 1§ brottsbalken).

Filmen som visar hur man knackar ner pensionärer skulle kunna vara brott mot 16 kap 5 § brottbalken, och räknas som uppvigling, det vill säga att han med denna film uppmanar andra att begå brott, men detta är också svårt att bedöma när man inte sett filmen. Om filmen uppmanar till brott, och någon utför detta på det sätt som visas i filmen, så skulle han även kunna åtalas för medhjälp eller anstiftan till brott.

Ja det var mina svar det. Hoppas de är till belåtenhet.

Mikael Larsson

 

//Micke Lidköping vid Vänern

Extrauppgifter för högre betyg datakurs

Uppgift 1 Word

Fiskeenkät

Denna enkät är framtagen för att få åsikter på hur deltagarna upplevt fisketräffen. Svaren kommer enbart att användas i syfte att utveckla och förbättra detta arrangemang inför kommande träffar. Deltagande i enkäten är helt frivilligt, men de som väljer att svara och att uppge sitt namn, deltar i utlottningen av 5st draglådor.

Tack på förhand!!

För att delta i utlottningen av draglådor, vänligen ange ditt namn och din E-postadress nedan!

Namn

E-post

Hur många av de tidigare träffarna har Du besökt/deltagit i?

Enkäten består av 20 stycken frågor med 4 svarsalternativ till varje. Varje fråga kan besvaras från 1, vilket är det lägsta, till 4, vilket är det högsta. Fyll i endast ett alternativ på varje fråga!

1

2

3

4

1. Vad anser du om arrangemanget i dess helhet? [ML1]

1

2

3

4

2. Var fisktillgången bra?[ML2]

1

2

3

4

3. Hur bemöttes du av funktionärerna?[ML3]

1

2

3

4

4. Hur upplevde du ordningen på campingen?[ML4]

1

2

3

4

5. Hur var tillgången till toaletter?[ML5]

1

2

3

4

6. Hur ser du på kravet att alla deltagare måste bära minst flytväst?[ML6]

1

2

3

4

7. Tyckte du att priserna var något att ha?[ML7]

1

2

3

4

8. Hur var ordningen på sjön?[ML8]

1

2

3

4

9. Vad anser du om tillgång på parkeringsplats?[ML9]

1

2

3

4

10. Hur funkade det med sjösättningsrampen?[ML10]

1

2

3

4

11. Var det för lång fisketid per dag?[ML11]

1

2

3

4

12. Skulle du vilja ha fler träffar per år?[ML12]

1

2

3

4

13. Var det för många eller för få deltagare?[ML13]

1

2

3

4

14. Hur sköttes serveringen?[ML14]

1

2

3

4

15. Hur var underhållningen på kvällarna?[ML15]

1

2

3

4

16. Att det bara var öring som räknades in i tävlingen, var det bra eller dåligt?[ML16]

1

2

3

4

17. Hur stor chans är det att du återkommer till nästa träff?[ML17]

1

2

3

4

18. Kommer du att rekommendera denna träff till vänner och bekanta?[ML18]

1

2

3

4

19. Skulle du kunna tänka dig att hjälpa till att organisera träffen nästa gång?[ML19]

1

2

3

4

20. Till sist, vad tyckte du om denna enkät?[ML20]

Om du har andra kommentarer så skriv gärna in dem nedan i rutan!!

Fiskeklubben sutaren tackar för visat intresse!!

Ordförande

Mikael Larsson

---

[ML1]1=uselt 4=jättebra

[ML2]1=uselt 4=jättebra

[ML3]1=uselt 4=jättebra

[ML4]1=rörigt 4=kaos

[ML5]1=katastrof 4=helt ok

[ML6]1=helt onödigt 4=En självklarhet

[ML7]1=kunde varit mycket bättre. 4=Superbra priser

[ML8]1=katastrof 4=mycket bra

[ML9]1=trångt 4=jättebra

[ML10]1=dåligt 4=helt ok

[ML11]1=nej, kunde varit mycket längre. 4=ja alldeles för lång

[ML12]1=nej 4=ja många fler

[ML13]1=för få 4=alldeles för många

[ML14]1=uselt 4=jättebra

[ML15]1=det sämsta jag varit med om 4=toppen

[ML16]1=skitdåligt. 4=Jättebra

[ML17]1=glöm det 4=naturligtvis kommer jag igen

[ML18]1=Icke 4=Oja

[ML19]1=Kommer inte på fråga 4=javisst, ring bara

[ML20]1=den sämsta jag sett. 4=proffsigt

 

Uppgift 2 Excell

 

//Micke Lidköping vid Vänern

Frivillig uppgift 1 och 2 IT-rätt!

Frivillig uppgift – IT-rätt & Datasäkerhet – Uppgift 1
Mikael Larsson

Vilket lands lag ska tillämpas i den här tvisten och varför?

Ja detta är en inte allt för lätt fråga att svara på. Grundprincipen är att det är i det land som leverantören/säljaren finns etablerad, i detta fall tar vi för givet att det är i Frankrike då. Detta regleras av det direktiv (97/7/EG) som antogs av EU 20 maj 1997. Detta direktiv implementerades i Svensk lagstiftning den 1 juni 2001 genom lagen 2000:274 distansavtalslagen. Men då det rör sig om en konsumenttvist så har konsumenten enligt Bryssel och Lugano - konventionerna (artikel 13) vissa tvingande skyddsregler till sin fördel. Som konsument kan man välja i vilket land man vill att tvisten ska avgöras, i sitt eller säljarens hemland. Det viktiga i detta samanhang är att ”konsumenten vidtog de för avtalets ingående nödvändiga åtgärder i den staten”, vilket det ska anses ha gjorts om man som konsument använt en dator i Sverige för att göra ett köp via Internet. Detta borde betyda (egen tolkning) att man som konsument kan välja att få tvisten prövad i det land som man tror har de mest förmånliga reglerna eller där tvisten har lättast att bedömas till konsumentens fördel.

Frivillig uppgift – IT-rätt & Datasäkerhet – Uppgift 2
Mikael Larsson

Är Bosses tänkta länkläggning tillåten?
Generellt sett så är länkningen tillåten, ja. Det som är avgörande är huruvida upphovsmannens förfoganderätt i upphovsrättslagen 2§ är uppfyllda eller ej och om de undantag från denna i 2 kapitlet är tillämpbara. Enligt denna tolkning så är en webbadress sällan så unik så att den kan åtnjuta skydd av lagen. Det är alltså inte länkaren som gör en kopia av det material som länken går till utan den som klickar på länken. Ytterligare en bedömning som måste till är huruvida den kopia som skapas när länken klickas på är för privat bruk eller inte. Generellt så ses det så i lagstiftningen, så någon medhjälp till olaglig framställning av kopia kan det heller inte röra sig om. Undantaget är om det material som länkas till kan anses vara olovligt kopierat från början eller innehåller material som av andra orsaker är olagligt att publicera.

Gör det någon skillnad om länken är av typen ”djuplänk” dvs. en länk som direkt länkar till en subsida på en hemsida?
Ja det kan det göra. Man anser idag i Svensk lagstiftning att en djuplänk (o den aktiveras automatiskt i användarens dator) är att jämföra med exemplar – framställning, och då denna inte sker för privat bruk så är de olagligt. Men att länka till en sub - sida på samma sätt som en vanlig sida, eller startsida, torde inte vara olagligt, men en bedömning från fall till fall är på sin plats för att undersöka huruvida länkningen strider mot upphovsrättslagen.

//Micke Lidköping vid Vänern