Hemtenta IT-rätt

Hemtentamen Introduktion till T-rätt och datasäkerhet DV006G

Fråga 1

För det första så begår Olle ett generalfel (dock inte olagligt) när han erlägger förskottsbetalningen. Detta ska man aldrig göra, om man inte går via en tjänst som i så fall tar risken för detta beteende, eller att man känner säljaren i fråga. Men som sagt det Olle gör är dock inte olagligt, utan bara oerhört naivt och slarvigt.

De båda grabbarna ägnar sig dock åt bedrägeri (brottsbalken 9 kap 1§, eller 2§, beroende på värdet). Om man vilseleder någon att utföra något för egen vinnings skull (eller åt andra) så ska det ses som bedrägeri. Straffet för detta är böter (ringa) upp till två års fängelse (grovt).

Nu är det dock så att den ena av killarna är under 15 år och kan således inte dömas för brott (en lagändring diskuteras just nu). Men Kalle däremot, som är 17 år kan ställas till svars för bedrägeriet då han anses vara straffmyndig. Dock så behövs det ”synnerliga skäl” för att han ska dömas till fängelse.

Fråga 2

Huruvida åtal kommer väckas eller inte beror ju på vilken bevisning som finns att tillgå, men om vi tar för givet att åklagaren har rejält på fötterna så kommer han troligtvis att åtala Vilhelm för förtal (brottsbalken 5 kap Om ärekränkning 1§) och för brott mot personuppgiftslagen.

Den beskrivning som han ger av Lisa ska anses som förtal (grovt, egen bedömning), och frågan är om publiceringen i sig kan ses som förtal, alltså bara att han lagt ut namn och adress på en sight med en sådan inriktning. Jag är inte säker på detta.

PUL 10 § ställer upp ett antal kriterier när behandling av personuppgifter är tillåten. Kravet på samtycke är långtgående (undantag finns, PUL 9§ och 10 §). Då Vilhelm publicerar Lisas personuppgifter utan hennes samtycke, så är detta ett brott mot PUL. Man får enligt Pul inte publicera uppgifter som direkt kan hänföras till en person utan dennes samtycke. När det gäller hennes sexualliv och publicering av detta så räknas det som känsliga personuppgifter och är enligt lag förbjudet (PUL 13§), men även här finns undantag (som dock inte kan komma ifråga i detta fall) 15-19 §§, om det är tillåtet enligt 10 §.

Fråga 3

Att materialet skyddas av upphovsrättslagen står helt klart då även datorprogram skyddas av denna se Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1 kap 1 § sista stycket (lag 1994:190). Man anser också att upphovsrätten tillhör den som i huvudsak skapat verket (se 1 §, upphovsrätt), vilket i detta fall då skulle betyda att Pia har upphovsrätten till verket. Både den ideella rätten och den ekonomiska. Men då Pia är/ har varit anställd av ett företag så gäller andra tolkningar. Om inget annat avtalats så övergår upphovsrätten automatiskt till arbetsgivaren, 40 a § upphovsrättslagen. Detta gäller samtliga rättigheter. Om nu inte hemsidan kan ses som ett datorprogram, så kan det vara så att man blir tvungen att tolka till exempel anställningsavtal eller liknande för att avgöra vem som besitter upphovsrätten. Avgörande är hur verket ska/kommer att användas inom ramen för företagets normala verksamhet.

Fråga 4

Ja, det är tveklöst tillåtet om arbetstagaren ger sitt godkännande till det, alltså kravet på frivillighet (se 10 § PUL) samt att de grundläggande kraven i 9 § PUL är uppfyllda. Dock så kan arbetsgivaren få logga sina anställdas förehavande med hjälp av PUL 10 § f. Om det kan anses vara av ett vitalt intresse för den personuppgiftsansvarige och detta intresse väger tyngre än den registrerades skydd mot kränkning av personuppgifter, så kan man få logga sina anställdas förehavanden. En bedömning måste således göras från fall till fall. Utgångspunkten borde vara att en sådan loggning ska utföras med så litet intrång som möjligt i den personliga integriteten, med hänsyn taget till verksamhetens art och känslighet. Enligt vissa så kan man anse att ju känsligare verksamhet, desto mer ingrepp i den personliga integriteten får den anställde acceptera. Ett krav som man också anser är en förutsättning för att få använda loggar, är att det finns klara och tydliga regler på hur IT-utrustningen får användas, och vem och hur kontrollen av dessa regler ska kontrolleras. Detta är dock inte reglerat i någon lagtext, utan blir en bedömningsfråga från fall till fall, och där branschnormer många gånger kan vara vägledande. Om inget avtal ingåtts så kan det också komma att röra sig om brott mot brottsbalken 4 kap 8 § brytande av post eller telehemlighet.

Fråga 5

Överlåtelseavtal – när man överlåter något så innebär det att alla rättigheter (och skyldigheter) för objektet/verket mm övergör till köparen/mottagaren. Det vill säga att säljaren inte i efterhand kan komma och göra anspråk på ekonomiska vinningar mm. Undantaget är väl den ideella rätten när det gäller upphovsrätt. Denna går väl inte så vitt jag förstår att avtala bort, men då kanske det är mer rätt att tala om upplåtelseavtal. Ett upplåtelseavtal innebär att man får tillåtelse att utnyttja vissa delar av rättigheterna. Man får alltså inte göra vad som helst med verket/lägenheten/bilen mm. Som ett exempel kan tas en bostadsrättslägenhet. När en byggfirma/bostadbolag bygger en bostadsrätt (eller gör om hyresrätter till bostadsrätter) så överlåts dessa till borstadsrättsföreningen, det vill säga alla rättigheter överförs till föreningen. Man har då rätt att sälja, renovera, ändra, bygga om mm hur man vill. Men när jag som köpare av en bostadsrätt skriver avtal med föreningen så handlar det om ett upplåtelseavtal. Jag får alltså rätten att bo i lägenheten, göra vissa förändringar mm, men jag får till exempel inte göra om den till en affärslokal utan att först fråga föreningen. Föreningen har alltså kvar vissa rättigheter för att skydda sina intressen.

Fråga 6

Ja han har gjort fel. Först å främst så är inte han som privatperson skyddad av tryckfrihetsförordningen. Detta gäller om man har ett så kallat utgivningsbevis se TF 1 kap 5 §. Han är heller inte skyddad enligt YGL, då webbsidor i dagsläget i alla fall inte jämställs med ”sändningar”, då ett stort mått av aktivitet måste till från den mottagande parten.

Artikeln om invandrarna skulle ju vara lätt att benämna som hets mot folkgrupp (16 kap 8 § brottsbalken), men då det inte framkommer hur artikeln är skriven så kan man inte med automatik säga detta. Det skulle ju också kunna vara tal om förtal, om den är utformad på ett visst vis, (5 kap 1§ brottsbalken).

Filmen som visar hur man knackar ner pensionärer skulle kunna vara brott mot 16 kap 5 § brottbalken, och räknas som uppvigling, det vill säga att han med denna film uppmanar andra att begå brott, men detta är också svårt att bedöma när man inte sett filmen. Om filmen uppmanar till brott, och någon utför detta på det sätt som visas i filmen, så skulle han även kunna åtalas för medhjälp eller anstiftan till brott.

Ja det var mina svar det. Hoppas de är till belåtenhet.

Mikael Larsson

 

//Micke Lidköping vid Vänern