Manus till PowerPointen om artikelgranskning:
Manus PowerPoint Artikelgranskning GVB300
Bild 1. Inget
Bild 2. Läs vad som står på bilden
Bild 3. Läs vad som står på bilden
Bild 4. Läs vad som står på bilden
Bild 5. Läs vad som står på bilden
Bild 6. Läs vad som står på bilden
Bild 7. Läs vad som står på bilden
Bild 8. Läs vad som står på bilden
Bild 9. Läs vad som står på bilden
Bild 10. Läs vad som står på bilden
Bild 11. Läs vad som står på bilden
Bild 12. Historisk GIS är ett relativt nytt fält. Bara de senaste 10 åren som det varit aktuellt. Artikeln inleds med att förklara kortfattat vad GIS är för något. Man pekar på tre fördelar med GIS i historisk forskning
- Att man kan integrera olika slags data bara genom att ange var de är lokaliserade på jorden (eller varför inte i rymden för den delen?)
- Visualiseringen i kartor och tredimensionella landskap och simuleringar.
- Underlättar undersökningar där lokaliseringen av det som undersöks är av särskilt stort intresse.
På grund av detta så ses GIS som ett utmärkt instrument för geografisk forskning. Dock kom en del kritik mot GIS i början om hur det användes och vilka begränsningar som man ansåg att det hade då. Artikeln som jag granskat skulle nog också kunna ses som ett litet försvar mot denna kritik där man vill visa på vilka fördelar som GIS har inom området.
Bild 13. Går vi så över till det som sägs om databasuppbyggnad så anses det vara dyrt och tidskrävande att bygga upp de nödvändiga databaserna. Det är sällan som man kan använda sig av en källa inom historisk forskning då data måste samlas in från flera olika håll, något som alltid varit ett dilemma för denna typ av forskning. Och ett problem är att pappersarbete är mer ansett än att jobba med databaser, alltså den akademiska trovärdigheten är högre för sådant arbete ännu, men mycket krångligare. Databaser är mer användbara vilket de visar på med ett flertal exempel i artikeln. Det finns redan idag många databaser uppbyggda inom området men dessa är skapade för att täcka små områden, som till exempel en stad eller by, vilket är relativt billigt och går ganska snabbt, vilket gör att man kan ägna större tid åt att analysera än att bygga databaser. I artikeln skriver man också att den största anledningen till att dessa GIS projekt blir till beror på att man redan har en stor mängd data som man genom att lägga in i GIS ska kunna utnyttja på nya sätt. Alltså inte för att man vill undersöka någon speciell fråga, vilket är det andra sättet som författarna anser vara en anledning till att skapa ett historiskt GIS.
Bild 14. Felkällor är något som är väldigt vanligt när man studerar historiska data, och GIS är idag dålig på hantera dessa så kallade errors. Men i artikeln ges exempel på tre olika sätt att hantera felen på.
- Matematisk fel hantering: är ett sätt att hantera data som tillåter att man inte sätter exakta parametrar på de värden som ingår i databasen. Sådan fuzzy, eller oklar logik finns idag inte i de konventionella GIS applikationerna.
- Representativ fel hantering: Förstår inte riktigt detta men det handlar om att man räknar ut värden för varje pixel i en raster yta och får på så sätt fram ett finansiellt värde.
- Dokumentär fel hantering: Historiker har som jag sa alltid kämpat med missvisande data, data som inte finns och annat. Och traditionellt har man då fått dokumentera vilka felkällor som finns. Och detta kan man hantera på ett liknande sätt i databaser genom att använda sig av metadata. Det kan röra sig om metadata som beskriver all data inom en viss tabell eller metadata som beskriver specifika objekt inom denna tabell. Problemet med metadata är att det inte finns någon gemensam standard för det, vilket ju inte är specifikt för detta området. Arbete pågår med att ta fram standarder men mycket återstår. Ett problem med metadata är också att det ibland går åt mångdubbelt mer med utrymme för att lagra metadatan än den data den beskriver.
Bild 15. Man vill också se en ökad spridning av dessa databaser via Internet. Det finns idag sådana data publicerade som man kan använda sig av, men många av dem är väldigt enkla i sin utformning. Ett projekt som ges som exempel på nytänkande inom detta, använder dock inga digitala koordinater alls, utan bygger helt på metadata. Detta gör att all information eller data om någonting kan ändras i princip hur som helst, utan att påverka resultatet. En del exempel ges i artikeln på GIS projekt som finns online för den som är intresserad. Traditionellt så har webbaserad teknik inom området inneburit att man sökt igenom databaser som finns på en och samma plats. Men man är nu på väg bort från detta och integrerar data från flera olika ställen i sina sökningar. Genom att använda metadatakataloger som pekar in i många databaser så kan sökningar generera många ”träffar” så att säga. Inget nytt i det, men det nya är att man kan söka på en koordinat eller ett ortsnamn genom att klicka på en punkt på en karta och få upp massvis med information om just den plasten. Och inte bara från renodlade GIS databaser utan info från alla typer av databaser, som sedan kan ”översättas” till GIS format för vidare hantering. En utveckling som kommer att revolutionera forskningen inom många områden, menar man.
Bild 16. Så kommer vi över till nästa del som handlar om analyser. Från början så användes GIS till att utföra kvantitativa undersökningar och detta är fortfarande en stor del av användningsområdet. Två stora fördelar som man ser är att man kan som jag nämnde tidigare lägga in rumslig data och undersöka denna explicit. En annan fördel är att man kan integrera olika sorters data genom den möjlighet som överlagring ger (teman till exempel). Man menar också att det finns tre olika sätt som GIS kan hjälpa historisk forskning att avancera.
- Utmana gamla sanningar, det vill säga testa resultat från tidigare gjorda analyser med GIS hjälp
- Undersöka områden som man inte kunnat göra tidigare på grund av olika orsaker
- Att tillåta forskare att ställa helt nya frågor som man inte funderat på tidigare
Bild 17. I artikeln ges exempel på hur man använt GIS för att undersöka enstaka händelser i tid, och genom att lägga in data i GIS har man fått fram en bild som motsäger de tidigare sanningar som funnits inom respektive område. Och just detta är en av styrkorna menar man, att gis kan användas för att ifrågasätta och motbevisa dessa sanningar. Ytterligare en styrka med GIS är att det underlättar att undersöka geografiska förändringar utmed en tidsaxel. Genom att kunna kombinera geografisk data med tidsangivelser så kan man ställa helt nya frågor eller lösa frågor som tidigare varit svårlösta. Och i och med att man nu också kan utföra kvalitativa analyser med hjälp av GIS så har ett ännu bredare användningsområde öppnat sig. Användning av video, foton med mera öppnar för en mängd infallsvinklar att undersöka området på.
Bild 18. Då ska vi gå över och prata om nästa del i artikeln och börja med några av de problem som presenteras. Två problem som man redan idag har när det gäller den relativt låga användningen av GIS är att många av de GIS applikationer som finns idag har utvecklats utan att ha någon teoretisk grund att stå på egentligen menar man. På grund av detta så saknas det fortfarande till stora delar ett bra sätt att hantera tid på i GIS och de som är verksamma inom området drar sig för att använda GIS på grund av detta. Ytterligare ett problem är att de som finansierar projekten saknar insikt i värdet av att framställa relevanta databaser med mera. De vill se snabba resultat istället och då får långsiktiga projekt stå tillbaka.
Problem i framtiden då: Ja data kommer att bli mer och mer komplicerad vilket kommer att ställa högre och högre krav på de system som ska hantera dem. De analyser som genomförs kan inte utföras som idag utan nya modeller måste tas fram för att kunna hantera all den mängd data som man kan plocka in i GIS. På grund av detta, om man lyckas, så kan just historisk GIS bli en föregångare till många andra liknande områden. Man kan också se en övergång till objektorienterad GIS och objektrealtionella databaser, som på ett helt annat sätt kan hantera objekt med mera som förändras med tiden. Men då detta är en teknikkrävande utveckling så dröjer framstegen inom området. Men om man lyckas så kan området historiks GIS ge feedback och information till andra discipliner inom mer teoretiska grenar av GIS och historisk forskning.
Bild 19. Läs på bilden
Bild 20. Läs på bilden
Bild 21. Artikeln belyser användningen inom ett specifikt forskningsfält och förklarar både vad GIS används till idag och hur framtida utveckling kan komma att se ut. Trots att jag inte är något historiefreak så tycker jag ändå att den har en mycket stor relevans för GIS området just för att den visar på vilka användningsområden som det har för just detta område, och kanske kan man överföra en del av dessa till andra områden så småningom.
Bild 22. Avslut
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|