Uppgift 4
OKA100
Opponering mot Sofie Wass arbete
Gruppkommunikation
Kurs: OKA100
Datum: 2008-10-21
Författare
Larsson Mikael 711113
Handledare
Birgitte Christiansen
Examinator
Birgitte Christiansen
Arbetets generella utformning
Vid en första anblick så ser det ut som att skribenten följt de uppställda kraven på arbetet som är satta. Dock saknas sidnumrering, något som var ett krav. När utskrift av arbetet gjordes så hamnade också personnumret på fel sida, men detta kan också bero på de lokala inställningar som opponenten har i sitt Word-program. Arbetet är uppdelat i rubriker och under varje rubrik så är det sen uppdelat i stycken. Detta är bra då det underlättar för läsaren att få en överblick över texten och gör det enklare att läsa. Att opponera på ett arbete där syftet inte är givet som i detta fall kan vara mycket svårt. Att fördjupa sig i ett ämne kan betyda olika saker för olika människor. Men för att få en bättre förståelse för det som avhandlas så kanske en inledning där man talar om vad arbetet går ut på inte hade varit så fel. Som det är nu så kastar sig skribenten rakt in i litteraturen utan att egentligen ha något syfte annat än att redogöra för vad som står i böckerna och låter egentligen läsaren själv avgöra vilket syftet är och om detta syfte har uppnåtts.
Källhänvisning och källförteckning
Källförteckningen är enligt den standard som är brukligt. Källhänvisningen är också enligt reglerna, men opponentens egen uppfattning är att det är snyggare att föra dessa som fotnoter nederst på sidan, speciellt om det blir väldigt mycket, eller långa hänvisningar, (se Harvardsystemet för exempel). Dock är det så att om man refererar från en författare som refererar en annan författare, så ska detta framgå, vilket det inte gör i detta arbete. Som exempel kan ges källhänvisningen under rubriken ”Ångest inom organisationer (här skulle ett sidnummer stått men det saknas som bekant)” där författaren refererar till (Engquist, 2007, s. 139-140) vilket i och för sig stämmer, men läser man så ser man att Engquist refererar till Moxnes, något som inte alls framgår i detta arbete.
Språkval och rubriksättning
Språket i arbetet är på en konsekvent nivå rakt igenom, även om undertecknad kan tycka att vissa meningar ibland innehåller för ändamålet alltför krångliga ordval, något som inte ska ses som kritik, utan mycket väl kan vara skribentens sätt att normalt formulera sig i skrivna texter.. Dock är frågan varför vissa begrepp inte översatts till svenska. Till exempel ”Group thinking”, som på svenska blir grupptänkande, ett inte allt för svårt ord att översätta ”rakt av”. Fler exempel finns i arbetet. Rubrikerna som sådana fungerar, även om det ibland känns som att rubriken ger sken av att vara något annat än det som sen presenteras. Vad som dock kanske är mindre bra, är att det som arbetet egentligen ska handla om, nämligen gruppkommunikation, kommer som rubrik redan i mitten av arbetet. Vore det inte bättre att denna rubrik kom i slutet av arbetet, och de som är före detta är en hjälp att förklara vissa begrepp och synsätt som påverkar gruppkommunikation? Eller att arbetet avslutas med någon form av diskussion/analys eller slutsats där de olika delarna knyts ihop? Som det nu är så känns det som att man hoppar lite fram och tillbaks mellan ämnena utan någon egentlig struktur. För att kort nämna något om stavfel så finns det några få, dessa är dock så få att de inte utgör något störande moment, vilket är jättebra.
Referenser till litteratur kontra egna åsikter/uppfattningar
Författaren har i arbetet kommit med egna åsikter och upplevelser, vilket är väldigt intressant och givande. Att det är egna åsikter framgår klart och tydligt i texten, och det är ingen risk att dessa åsikter blandas ihop med det material som inhämtats från litteraturen. Att få läsa dessa ger ofta en annan inblick i hur författaren ser på det hon/han återger vilket i detta fall höjer kvalitén på arbetet avsevärt. På en punkt är dock undertecknad tveksam till om det är belagt att påståendet är riktigt eller om detta är skribentens egen åsikt. Detta gäller påståendet om att en projektgrupp skulle ha ett otydligare ansvar och en svåröverskådlig framtid under rubriken ”Ångest inom organisationer”. Vilka källor har skribenten för detta, enligt min mening, mycket överraskande påstående? Eller är det ett eget antagande om projektgrupper som författaren gör utan att ha ordentligt på fötterna?
Arbetets relevans i förhållande till läst litteratur
Detta arbete bygger till största delen på de kapitel som angetts i direktiven till denna uppgift. Dock har undertecknad några frågetecken till valet av urval från dessa kapitel. Under rubriken ”Vad är en grupp” så förväntar sig undertecknad att hitta inte bara det som refereras till i texten om psykologiska grupper, utan också det som Hartley fortsätter med i sin bok om olika typer av grupper. Visserligen kommer en sådan rubrik senare i arbetet, men långt ifrån alla typer omnämns och förklaras. Begreppet psykologisk grupp redogörs för men i texten får man ingen känsla för varför det kallas för just psykologiskt grupp. Finns det fysiologisk grupp? Jag saknar också redovisning av vissa kritiska påpekanden. Till exempel så nämner Hartley på sidan 210 att de faser som redogörs för ifrågasatts av forskare och att det saknas egentliga bevis för att dessa faser verkligen existerar, något som inte klart framgår i detta arbetes text. För övrigt så redogörs det som står i litteraturen på ett korrekt sätt, dock utan några personliga vinklingar eller tolkningar, vilket hade varit både roligt och intressant att läsa.
Den röda tråden
Med hänsyn taget till det ovan nämnda så saknas mycket en röd tråd i texten. Visserligen redogör författaren för merparten av det som omnämns i litteraturen, men på ett sätt som mer liknar ett referat av varje kapitel än ett väl genomtänkt arbete med en röd tråd som utmynnar i någon form av slutsats/diskussion. Direktiven från examinator var nu sådana att inga direkta förhållningssätt gavs, så att säga att det är fel att skriva som författaren gjort vore att gå alltför långt. Men det skulle bli mycket intressantare läsning om tråden fanns där. Och då jag anser att denna tråd saknas så blir skutsatsen att det är svårt att läsa sig till vad skribenten egentligen vill förklara med arbetet.
Avslutande ord
I denna opponering har undertecknad försökt att se både negativa och positiva saker i arbetet. Dock överväger kanske de negativa sidorna. Men för att en person som inte har läst de kapitel som texten bygger på så är det mycket svårt att förstå vad skribenten vill ha fram. En inledning, en omkastning av rubriker samt en röd tråd som följer genom rubrikerna och en avslutande diskussion/slutsats skulle avsevärt höja standarden. Men som påtalades i början av denna opponering så är det svårt att opponera på ett arbete som saknar ett ordentligt syfte eller problemområde. Så mitt sätt att se på detta arbete behöver inte alls vara det ”rätta sättet”.
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|