Rapport litteraturstudie
Öppen källkod och offentliga organisationer –
Hur ser det ut idag och vart är man på väg?
Datum: 2009-03-15
Författare
Hanson Malin 731223
Larsson Mikael 711113
Handledare
Docent Kerstin Grundén
Examinator
Docent Kerstin Grundén
Sammanfattning
Det tycks som att användningen av öppen källkod inom offentliga organisationer är något som diskuteras, men hur stor implementering av sådana system och programvaror sker egentligen? Är öppen källkod egentligen ett alternativ som på allvar diskuteras när nya programvaror eller datasystem ska införskaffas? Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i tidigare material och attityder inom kommunala verksamheter som behandlar valt ämnesområde för att detta ska fungera som en hjälp och vägledning till val av C-uppsatsansats.
För att försöka få en överblick över dagens situation inom offentliga organisationer och åt vilket håll utvecklingen lutar har vi genomfört denna kvalitativa litteraturstudie. Vi söker svaret på frågorna:
· Används öppen källkod idag i dessa organisationer i någon större utsträckning?
· Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod?
· Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte?
Offentlig sektors behov, efterfrågan och krav på öppna standarder, nya affärsmodeller för OSS som kan ge service och supportavtal etc. och det saknas fortfarande specifika verksamhetssystem som krävs för att klara det komplexa operativa arbetet inom den offentliga sektorn.
Innehållsförteckning
2.1.1. Sammanställning av studerat material 6
3.1. Används öppen källkod idag i offentliga organisationer i någon större utsträckning. 14
3.2. Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod. 18
3.3. Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte. 22
6. Intressanta infallsvinklar för vidare studier 27
Tabeller
Tabell 2 Sammanställning av artiklar som ingått i studien.. 10
Tabell 3 Sammanställning av övrigt material som ingått i studien.. 12
Bilder
1. Inledning
Begreppet ”open source”, eller på svenska öppen källkod, kom till när Internet fick sitt stora genombrott i mitten på 1990-talet. Detta för att man ansåg det viktigt att göra en åtskillnad mellan öppen källkod och fri programvara. Redan på 60-talet dock, och då främst när USA: s försvarsdepartement påbörjade arbetet med ARPAnet 1969 (Computer history museum 2006) så arbetade man enligt de principer som idag kännetecknar de grupper som gemensamt framställer kod på basis av öppenhet och samarbete (Demil & Lecocq, 2006). Det projekt som fick störst betydelse för utvecklingen av öppen källkod var det som Linus Torvalds (Nationalencyklopedin, 2009) publicerade 1991 i en nyhetsgrupp på Internet, själva kärnkoden till kernelen till Linux (DiBona, Cooper, Stone, 2006).
Fri programvara kan definieras på olika sätt, men det vanligaste idag är att tala om de fyra friheterna (Free Software Foundation, 2007):
· The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0).
· The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this.
· The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2).
· The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.
Tyvärr så är det väldigt lätt att blanda ihop dessa fyra punkter som något som definiera öppen källkod. För att få använda definitionen öppen källkod så måste även nedanstående kriterier vara uppfyllda (Open Source Initiative 2006) (DiBona, Cooper, Stone, 2006).
The license shall not restrict any party from selling or giving away the software as a component of an aggregate software distribution containing programs from several different sources. The license shall not require a royalty or other fee for such sale.
The program must include source code, and must allow distribution in source code as well as compiled form. Where some form of a product is not distributed with source code, there must be a well-publicized means of obtaining the source code for no more than a reasonable reproduction cost preferably, downloading via the Internet without charge. The source code must be the preferred form in which a programmer would modify the program. Deliberately obfuscated source code is not allowed. Intermediate forms such as the output of a preprocessor or translator are not allowed.
The license must allow modifications and derived works, and must allow them to be distributed under the same terms as the license of the original software.
4. Integrity of The Author's Source Code
The license may restrict source-code from being distributed in modified form only if the license allows the distribution of "patch files" with the source code for the purpose of modifying the program at build time. The license must explicitly permit distribution of software built from modified source code. The license may require derived works to carry a different name or version number from the original software.
5. No Discrimination Against Persons or Groups
The license must not discriminate against any person or group of persons.
6. No Discrimination Against Fields of Endeavor
The license must not restrict anyone from making use of the program in a specific field of endeavor. For example, it may not restrict the program from being used in a business, or from being used for genetic research.
The rights attached to the program must apply to all to whom the program is redistributed without the need for execution of an additional license by those parties.
8. License Must Not Be Specific to a Product
The rights attached to the program must not depend on the program's being part of a particular software distribution. If the program is extracted from that distribution and used or distributed within the terms of the program's license, all parties to whom the program is redistributed should have the same rights as those that are granted in conjunction with the original software distribution.
9. License Must Not Restrict Other Software
The license must not place restrictions on other software that is distributed along with the licensed software. For example, the license must not insist that all other programs distributed on the same medium must be open-source software.
10. License Must Be Technology-Neutral
No provision of the license may be predicated on any individual technology or style of interface.
Dessa punkter kan kanske av många ansvariga för IT-frågor inom offentliga organisationer ses som ett hinder för att utveckla och implementera programvaror på basis av öppen källkod, på grund av att de idag till största delen, ca 90 procent (McInerney 2007) bygger sina IT-system på proprietär programvara, och att det kanske anses vara svårt att kombinera båda. Det finns också en uppsjö av olika licensmodeller på marknaden så att veta vilken licens man ska använda sig av är kanske inte heller så enkelt (DiBona, Cooper, Stone, 2006). EU har dock tagit fram en egen licens som de föreslår ska användas av unionens medlemmar (Björgvinsson, och Thorbergsson, 2007).
Denna kvalitativa litteraturstudie tar sikte på att undersöka vad litteraturen säger om var ”open source” står idag inom offentliga organisationer, och då inte enbart inom Sverige. Den undersöker också vartåt trenden går inom öppen källkod och det offentliga. Användningen av öppen källkod kommer att öka eller kommer det att fortsätta att vara ett område som inte är jätteintressant för kommuner och andra att utforska och utnyttja mer? Om det ökar, är tiden kanske inne för att börja tala om ett paradigmskifte inom system- och programutveckling mot offentlig verksamhet?
1.1. Bakgrund
Denna litteraturstudie följer i stort det ämnesval som gjorts i ett flertal andra rapporter som har till syfte att fungera som förundersökningar till den C-uppsats som vi ska skriva senare i vår. Att vi valt öppen källkod beror dels på att vi har ett stort intresse av detta fenomen, men också att vi tycker oss se att intresset för detta inom offentliga organisationer ökar, även om lite av reella implementeringar ännu finns realiserade. Att studera vad som redan finns skrivet inom området kommer att vara en stor hjälp för oss när vi så småningom ska välja den slutliga inriktningen på uppsatsskrivning.
1.2. Problem
1.2.1. Problemområde
Det tycks som att användningen av öppen källkod inom offentliga organisationer är något som diskuteras, men hur stor implementering av sådana system och programvaror sker egentligen? Är öppen källkod egentligen ett alternativ som på allvar diskuteras när nya programvaror eller datasystem ska införskaffas? Utredningar om detta har gjorts och nya utredningar är på väg att starta upp, se till exempel Öhrwall Rönnbäck, (2008) och vissa initiativ har tagits, se till exempel Sveriges kommuner och landsting (2006). Men är detta allmänt vedertaget bland kommuner och andra i Sverige? Den uppfattning vi fått under kontakter med vissa kommuner visar att så inte är fallet. Därför vill vi genomföra denna litteraturstudie för att försöka få en överblick över dagens situation inom offentliga organisationer och åt vilket håll utvecklingen lutar.
1.2.2. Problemformulering
Öppen källkod inom offentliga organisationer
· Används öppen källkod idag i dessa organisationer i någon större utsträckning?
· Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod?
· Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte?
1.3. Syfte
Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i tidigare material som behandlar valt ämnesområde för att detta ska fungera som en hjälp och vägledning till val av C-uppsatsansats. Det är också att få en uppfattning om attityderna i kommunal verksamhet som kan ge oss indikation på områden för vårt kommande arbete.
2. Metod
2.1. Litteratursökning
För att hitta relevant litteratur inom området så har en sökning, av tillgänglig litteratur på Högskolan Västs bibliotek genomförts via de sökverktyg som erbjuds på bibliotekets webbplats. En bok har sökts ut och lånats; Open Source 2.0. Den är från 2005 och är bland den senaste litteraturen vi kunnat finna även att sökningar har även gjort på Libris. Artiklar har också sökts med dessa sökverktyg. Då sökningen genomfördes i samband med att artiklar söktes ut till en rapport om metod till kursen ITC501, så användes i princip samma databaser och samma sökkriterier som till den rapporten. Det som skiljdes åt var hur urvalet av artiklarna och annat material gjordes. Nedanstående text är därför hämtad från denna rapport (Hanson & Larsson 2009):
”Artiklarna har sökts ut med hjälp av Internet uteslutande. De sökverktyg vi använt oss av är dels de som erbjuds från Högskolan Väst: s bibliotek, men också via Google schoolar, eller bara Googles sökmotor.
De databaser vi sökt i är följande:
· SAGE
· AMC Digital Library
· Google schoolar
· Computer Sweden
· IDG.se
· SKL
· Statskontoret
· Scirus
De sökkriterierna i olika konstellationer vi använt är dessa:
· ”open source”
· Free software
· Öppen källkod
· Fri programvara
· Fördelar
· Nackdelar
· Advantage
· Disadvantage
· Municipalities
· Benefits”
Den litteratur som sedan valdes att studera närmare var sådan som vid en snabb översikt av innehållet i boken, artikeln eller rapporten, genom att läsa innehållsförteckning och/eller abstract, ansågs extra intressant för att kunna besvara de frågeställningar som detta arbete har. Dock så kommer inte allt material att användas i denna studie, då det efter en närmare granskning av materialet visat sig inte innehålla något användbart för just denna studie. Den litteratur som dock används redovisas sammanfattande under nästa rubrik.
2.1.1. Sammanställning av studerat material
För att underlätta analysen av den litteratur som studerats har en uppställning gjorts för att få en överblick över materialet, vilken metod som används i studien/studierna (om detta angetts), om det handlar om en artikel, ett bok kapitel (om olika författare till kapitlen) eller något annat arbete, och vilken huvudinriktning materialet haft. Denna modell är hämtad från ett examensarbete utfört på Luleå Tekniska Universitet (Carlsson, Enström 2003).
Nedanstående är en sammanställning av de specifika kapitel från böcker som ingått i studien
Tabell 1 Sammanställning av böcker eller kapitel från böcker som ingått i studien (Om olika kapitelförfattare)
| Boktitel, Författare Kapitel (år) | Typ av studie (Om angivet) | Antal deltagare (Om angivet) | Använd metod (Om angivet) | Inriktning |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. DiBona, Chris. Kapitel 2: Open Source and Proprietary Software Development (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar likheter, skillnader och interaktion mellan utvecklingen av öppna programvaror och proprietära. Diskuterar hur interaktion mellan utvecklare kan gå till och vilka för och nackdelar som finns med öppen källkod. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Allison, Jeremy. Kapitel 3: A Tale of Two Standards (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar utvecklingen av en open standard, ondgör sig över Microsoft, och påpekar vikten av att välja öppna standarder när nya programvaror med mera ska implementeras för att slippa inlåsning |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Laurie, Ben. Kapitel 4: Open Source and security (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar säkerhetsfrågor öppna kontra låsta programvaror. Ett viktigt påpekande görs. Om ett säkerhetsproblem uppstår, är användare av OSS fri att själv, eller med hjälp av någon kan åtgärda problemet själv. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Olson, Michael. Kapitel 5: Dual licensing (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Licenser och affärsmodeller resoneras kring, främst inriktat på dual licensing. Vikten av att välja rätt licensmodell när man erbjuder en produkt med dual licensing påpekas. Utvecklingen av denna modell i framtiden diskuteras också kring. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Asay, Matthew N. Kapitel 7: Open source and the commodity urge: Disruptive models for a disruptive development process (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar kring olika affärsmodeller och öppen källkod. Viktig slutats: när man köper öppna programvaror så köper man det värde, den funktion man verkligen vill ha, och som man kan påverka. Proprietär handlar om att betala för någon annans opåverkbara idéer som skyddas med diverse lagar (upphovsrätt, patent med mera) |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Seitzer, Wendy. Kapitel 10: Why open source needs copyright politics (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar för och nackdelar med copyright och andra lagar som skyddar upphovsmannens intressen. Generellt, är en del lagar bra för open source, men lagar som inriktar sig på att skydda speciella saker, kan vara hämmande på open sourceutvecklingen då detta stänger möjligheter att vidareutveckla ”låsta” programvaror |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Barahona-Gonzalez, Jesus & Robles, Gregorio. Kapitel 11: Libre software in Europe (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Redogör för situationen I Europa och öppen och fri programvara inom både privat och offentlig sektor. Redogör för vilka initiativ som tagits och vilka som är på gång. Redogör också för vissa lagförslag som kan komma att påverka OSS på ett negativt sätt. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Sharma, Alolita & Adkins, Robert. Kapitel 12: OSS I India (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Redogör för situationen i Indien gällande utvecklingen av OSS. Satsningar görs, främst med hjälp av globala intressenter, till exempel IBM. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Yeo, Bon-Lock & Liu, Louisa & Saxena Sunil. Kapitel 13: When China dances whit OSS (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Redogör för situationen i Kina och OSS-utvecklingen. OSS stöds av högsta ledningen och ses som en möjlighet att bygga upp en teknisk infrastruktur till en billig kostnad. Likt i Indien är många globala aktörer intresserade av att starta upp projekt i landet. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. O’Reilly, Tim. Kapitel 16: The open source paradigm shift (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Talar om att det är dags att titta på OSS i ett större samband, ekonomiskt, socialt och vetenskapligt med mera, för att förstå den inverkan som OSS har och eventuellt kommer att ha. Om utvecklingen fortsätter som nu så kommer man att kunna prata om ett paradigmskifte inom en snar framtid. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Hessel, Andrew. Kapitel 18: Open source biology (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Redogör för utvecklingen av modern biologisk teknologi och att det kanske är en bra ide att adoptera OSS-rörelsens tankesätt för att förhindra låsningar speciellt när det gäller DNA-tekniken. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Shah, Sonali K. Kapitel 21: Open beyond software (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Visar på att sättet att arbeta och utveckla produkter, och även kunna tjäna pengar på olika affärsmodeller, inom OSS, också finns på andra områden och har så funnits under en länge tid. |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Appendix A. The open source definition (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Definitionen av open source version 1.9 |
| Open sources 2.0 – The continuing evolution. Appendix B. Referenced open source licenses. (2005) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Redogör för några av de licenser som finns på marknaden. |
| Open source business model – balancing customers and community. Rosén Thomas (2008) | Kvalitativ | n=4 | Multipel fallstudie | Studerar fyra företag som alla har en affärsidé som bygger på OSS i botten |
| Weber, Steven (Kapitel i bok) | Ej angivet | Ej angivet | Ej angivet | Diskuterar vika fördelar det kan innebära för utvecklingsländer att implementera öppna standarder och en positiv attityd till OSS |
Nedanstående är en sammanställning av de artiklar som ingått i studien.
Tabell 2 Sammanställning av artiklar som ingått i studien
| Författare (år) | Typ av studie (Om angivet) | Antal deltagare (Om angivet) | Använd metod (Om angivet) | Inriktning |
| Björgvinsson, Tryggvi & Thorbergsson, Helgi (2007) | Kvalitativ | N=0 | Litteraturstudie | Föreslår en metod baserad på OSS utvecklingsmetodologi, där regeringar kan nyttja mindre mjukvaruföretag, FOSS och samarbeta med både lokal och Europeiska myndigheter. |
| Demil, Benoit & Xavier Lecocq (2006) | Kvalitativ | N=0 | Litteraturstudie | Utvecklingsmetoderna inom öppen källkods industrin förklaras här som ett Basaarstyre med reglerna definierade i öppna licenser. |
| Oost van Ellen & Verhaegh Stefan & Oudshoorn Nelly (2008) | Kvalitativ | N=1 | Fallstudie | Försöker påvisa hur främst dynamiska processer när det gäller innovation uppstår och uppehålls inom projekt skapade av en ”community” genom att studera ett specifikt fall. Diskuterar hur nya användare tillkommer då projektet mognar, och hur nya processer då tar fart för att föra det framåt. |
| McInerney Paul-Brian (2007) | Kvalitativ | N=84 (Intervju) | Etnografiska studier. Intervjuer. Litteraturstudier | Resonerar kring svårigheterna att få icke kommersiella organisationer att börja använda och ta till sig OSS.90 % av dessa organisationer använder proprietär programvara. Hur kan man få de värden som används inom OSS-rörelsen som en drivande kraft att också passa in i ett större ”politiskt” sammanhang? |
| Hemphill Thomas A (2005) | Kvalitativ | Ej angivet | Litteraturstudie | Undersöker hur olika lagförslag som talar för OSS verkligen har implementerats och kommer fram till att många pratar om det, men mycket lite händer i verkligheten. Menar dock att detta kommer att fortsätta, om bara så för att de kommer att inse att de kan tjäna pengar på att gå över till OSS. |
| Shah Rajiv C & Kesan Jay P (2007) | Kvalitativ Kvantitativ | N=1 N=2 | Fallstudie Studie av befintlig data | I en ena undersökningen kom man fram till att det endast är ett fåtal standarder som blir vida accepterat oavsett om dessa är av OS eller proprietär art. Den andra studien visade att det är svårt att förklara varför öppna standarder nåt de framgångar som det gjort. Ett resonemang om att offentliga organisationer måste väga in mer än kostnader och vinster för den egna organisationen när OSS resoneras då en övergång får effekter på till exempel redan etablerade företag. |
| Evans Roger (2006) | Kvalitativ | N=1 | Fallstudie | Beskriver hur Norska statsbiblioteket utvecklat ett system baserat på OSS. Detta för att man saknade ekonomiska medel för att köpa in annan programvara. Man redogör för vilka besparingar so görs konkret kopplat till det aktuella fallet. |
Nedanstående är en sammanställning av övrigt material som ingått i studien.
Tabell 3 Sammanställning av övrigt material som ingått i studien
| Författare (år) Arbetets art | Typ av studie (Om angivet) | Antal deltagare (Om angivet) | Använd metod (Om angivet) | Inriktning |
| Kihlström Charlotte & Kihlström Mattias (2002). C-uppsats. | Kvantitativ | N=202 | Enkätundersökning | Undersöker hur stor användning av OSS är inom svenska kommuner, hur väl begreppen känns till och vilka attityder som finns till OSS inom kommuner. Resultaten visar på en förståelse för begreppet, en positiv inställning till OSS samt att användning av OSS är relativt låg. |
| Hedberg Gustav & Moody David (2006) C-uppsats | Kvalitativ | N=2 | Fallstudie. Intervjuer. | Undersöker skillnader mellan företag som utvecklar sluten kontra öppen källkod. Resultaten visar på att sådana skillnader finns. Det största problemet tycks vara att de som levererar öppen kod har svårt att behålla kunderna under en lägre period, det vill säga det finns inget so ”låser” kunden till företaget. Resonemang om kringtjänster som skulle kunna lösa detta förs. |
| International Institute of Infonomics University of Maastricht, The Netherlands European Union/FLOSS (2002) Rapport | Kvalitativa, kvantitativa, Rapporten består av en mängd olika undersökningar Del O-V | Väldig många olika | EU:s undersökning av Free/Libre Open Source Software, består av flera undersökningar för att skapa en unik bas av primära uppgifter om Gratis / Open Source Software användning och utveckling, identifiera indikatorer för att mäta värdet skapande och spridning i OS / FS | |
| Statskontoret (2003) Rapport | Kvalitativ | Ej angett | Rapportstudier, utredningar, diskussioner | Undersöker fördelar med OSS inom offentlig förvaltning. Tre slutsatser redovisas: Öppna standarder är viktiga för att få: Ökad konkurrens, Bättre interoperabilitet, Lägre kostnader |
| Hanson Malin & Larsson, Mikael (2009) Enskilt arbete | Kvalitativ | N=4 | Djupintervjuer | Undersöker vilken inställning svenska kommuner har till OSS. Slutsats som framkommer är att de är positivt inställda till OSS i sin helhet, men att användning av OSS är låg |
| Nichols, David M & Twidale Michael B. (2002) | Kvalitativ | Ej angivit | Litteraturstudie | Resonerar kring användbarhetsproblem och hur dessa skulle kunna lösas. En mix av OSS och Proprietär angreppssätt ses som den optimala. |
2.2. Analysmetod
För att få fram relevant information från den litteratur som studerats så har anteckningar förts då läsningen genomförts. Diskussioner har även förts efter varje läst artikel för att verkligen stämma av och sammanfatta. När så sammanställningen av resultatet har genomförts så har dessa anteckningar fungerat som ett stöd, dels för att minnas vad de olika artiklarna med mera tog upp som var av intresse för studien, men också för att på ett enkelt sätt kunna gå tillbaka till litteraturen om oklarheter uppstod. Någon speciell analys av innehållet i det som lästs har inte gjorts, mer än att det ska kunnas vara relevant för de frågeställningar som vi behandlar.
3. Resultat
3.1. Används öppen källkod idag i offentliga organisationer i någon större utsträckning
Öppen källkod definieras utifrån nio stycken punkter som beskriver vad man får göra och inte göra (se Appendix A, DiBona, Cooper, Stone 2005). Om någon av dessa punkter inte uppfylls så kan man alltså inte prata om öppen källkod i dess rätta mening. Det som OSS-rörelsen bygger på, samarbete, öppenhet, delaktighet med mera, är egentligen inget nytt fenomen. Shah menar på att detta sätt att arbeta, för att lösa ett problem man har, har funnits långt innan programmering av dataprogram började (DiBona, Cooper, Stone 2005). Exempel ges på hur surfare i Australien har tagit en ide, förbättrat den, delat med sig av denna till andra, som gjort egna förbättringar och så vidare. Till och med så har nya affärsrörelser startat som en följd av detta. Så att säga att sättet som OSS jobbar på och samarbetar på är nytt anser han vara fel.
Att användningen och intresset för öppen källkod och fri programvara ökar, generellt sett, är ingen hemlighet. Men används detta inom offentliga och ickekommersiella organisationer i någon större utsträckning egentligen? Detta är en relativt svår fråga att besvara då det fortfarande finns väldigt stora skillnader inom länder, myndigheter och kommuner runt om i världen. Dock så finns det siffror som visar på att andelen proprietär programvara inom ej kommersiella organisationer, dit man räknar regeringar och kommuner med mera, ligger på ca 90 procent, vilket nog är en ganska precis siffra. I Sverige så har Statskontoret sedan 2003 (Statskontoret 2003) påbörjat arbetet med att utforma en policy för att få in mer öppna och fria programvaror i den offentliga sektorn. Även våra grannländer Finland, Danmark och Norge har ungefär samtidigt påbörjat liknande arbeten.
Statskontoret konstaterar i sin rapport från 2003 att den offentliga förvaltningen i Sverige inte är någon stor användare av öppen programvara, men några exempel finns, speciellt inom Universitets- och högskolevärlden. Utifrån de resultat vi själva såg i vår kvalitativa undersökning Öppen källkod och kommunal verksamhet – En kvalitativ analys av inställningen till öppen källkod inom kommunal verksamhet (Hanson, Larsson 2009), så har svenska kommuner specifika behov jämfört med den privata sektorn. Detta var något som de vi intervjuade, IT-ansvariga i kommuner, kunnat konstatera, just att kommunerna har specifika behov som kräver anpassade verksamhetssystem. Dessa verksamhetssystem har en inbyggd funktionalitet som anses vara komplex och sådana system baserade på ”open source” finns inte idag med den funktionalitet som krävs.
För att dessa applikationer och programvaror, som ska fungera i en kommunal verksamhet, ska kunna utvecklas så behöver kanske intresset från dem som håller på med OSS förändras något. Den form av utveckling som finns inom OSS rörelsen tyder på att det är ideella programmerare som egentligen ser en egennytta med den produkten som de själva utvecklar, och det är just denna ”egoism” som gjort att rörelsen uppstått. Idag när OSS alltmer förespråkas inom det offentliga så behöver verksamhetssystem programmeras som innehåller både all funktionalitet som krävs, men också nya och kanske speciellt anpassade affärsmodeller som gör det möjligt för kommunerna att själva köpa in den support och hjälp de behöver för att klara driften av dessa nya system.
Många myndigheter har däremot aviserat intresse för öppen programvara i samband med att man måste förnya sin miljö på arbetsplatser. Slutsatser man drog i rapporten framtagen av statskontoret var; (Statskontoret 2003)
”Öppna standarder och format samt öppen programvara är viktiga komponenter för att få:
– Ökad konkurrens
– Bättre interoperabilitet
– Lägre kostnader för den offentliga förvaltningen. Öppen programvara är inte någon tillfällig företeelse, utan en fullvärdig och trovärdig konkurrent till existerande proprietära produkter och lösningar.”
Året före statskontorets rapport, alltså 2002, så undersökte Kihlström och Kihlström (2002) med en kvantitativ enkätundersökning hur det såg ut inom den svenska offentliga sektorn med öppen källkod. Det som konstateras i denna rapport är att kännedomen om öppen källkod bland IT-chefer är relativt hög, ca 60 procent, och att mer än 80 procent av de tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt. Ca 30 procent av de tillfrågade använde någon form av programvara som byggde på öppen källkod. Detta är siffror som stämmer väl överens med den kvantitativa enkätundersökning som gjorts av oss, men vår undersökning var så liten så några säkra slutsatser av den gjordes inte, därför så vill vi ej heller referera till den. Men intressant är det hur som helst att de siffror som redovisas i de både rapporterna är så pass lika. Det skulle ju kunna tyda på att inget egentligen har hänt inom de offentliga organisationerna i Sverige, men denna slutsats vågar vi inte dra.
Allison (Open Source 2005) trycker väldigt mycket på vikten av öppna standarder för att verkligen kunna anpassa och integrera olika system tillsammans. Detta är något som vi själva upptäckte i den kvalitativa studie vi genomfört (Hanson, Larsson 2009) där flera av våra respondenter, främst i mindre kommuner med mindre anslag i sin budget, tryckte på vikten av just öppna standarder. Detta för att det ska vara möjligt att börja integrerar OSS och på sikt kunna byta ut dyra avgiftsbelagda programvaror. Väldigt många kommuner är idag låsta mot en eller ett fåtal leverantörer som man byggt upp sin IT-miljö runt. Det kräver resurser i form av både tid och pengar, men också att kompetensen inom kommunen förbättras, kanske speciellt då beställarkompetensen, för att komma ur ett sådant läge.
Ser man mer till Europa och speciellt då EU: s medlemsländer så ser utveckling även där olika ut. Gonzalez-Barahona och Robles (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur Europas olika länder har kommit olika långt med att använda sig av ”libre software”. Med detta uttryck innefattar man både öppen och fri programvara. Med fri menas inte alltid gratis utan även friheten att själv kunna välja. Medlemsländerna inom EU har kommit olika långt liksom att det finns stora variationer inom länderna mellan myndigheter, regioner och kommuner, något generellt mönster har dock inte kunnat fastställas. Frankrike, Tyskland och Italien har sedan i början på 2000-talet policys framtagna för att använda fria programvaror i den offentliga sektorn.
Ett antal rapporter har producerats på uppdrag av EU-kommissionen. Projektet
FLOSS (Free/Libre Open Source Software) 2002, en intressant rapport om öppen programvara, har konstaterat att öppen programvara inom den offentliga sektorn generellt kan ses som;
” One picture however can be drown upon the whole European Union: both policy and implementation is very heterogeneous. Single governmental institutions decide on themselves whether and to what extend they use open source software. In the main the same wide-ranging
intentions exist: interoperability, security, and cost reduction. Transparency and open standards are perceived as a possible solution pointing in the direction of independency and a
functioning market.”
Ellen vanOost, Verhaegh och Oudshoorn (2008) beskriver hur en ”Community” i Nederländerna har utnyttjat den trådlösa tekniken för att bygga ett nätverk för invånarna i Leiden med hjälp av ”open source” teknik och metodologin inom densamma med lyckat resultat.
I en artikel från 2007 så diskuterar två isländare den Europeiska utvecklingen och OSS (Björgvinsson och Thorbergsson 2007) där man konstaterar att många länder har publicerat en policy när det gäller OSS, men mycket lite av implementation har skett. De olika sätten att se på OSS eller egentligen FLOSS, skiljer sig inte så jättemycket åt. Det man dock pekar på i rapporten är hur viktigt det är att skilja på just OSS, alltså ”open source software”, och FS, det vill säga ”free software”. De exempel man ger pekar på att i Europa så koncentrerar man sig på OSS, medan man till i exempel Sydafrika har en skrivelse som poängterar fri programvara som det man ska satsa på. Då man också menar att dessa båda begrepp ofta blandas ihop, så kan man ställa sig frågan, vilket vi också gör nu, om de olika länderna egentligen menar samma sak, men att lydelsen i de skrivna dokumenten tyder på något annat, vilket kan få konsekvenser, kanske, av oönskad karaktär, när upphandlingar sedan ska ske. Svaret på frågan kan vi tyvärr inte ge, men värt att tänka på. Evans beskriver i sin artikel hur man utvecklat ett system baserat på OSS till det Norska statsbiblioteket (DiBona, Cooper, Stone 2005), ett system som hanterar Internet servicen och även arbetsstationer för anställda och besökare. Evans menar att det man gjorde där aldrig skulle ha skett om man varit tvungen att använda sig av proprietär programvara, då detta hade blivit alldeles för dyrt. Detta exempel kanske kan tjäna som en god förebild i alla fall för Norska staten och dess kommuner.
Också i Indien och Kina har man upprättat policys gällande OSS men i dessa länders fall har man också på ett helt annat sätt påbörjat implementationen av sådana programvaror, mycket med hjälp av utländska företag som har ett intresse i att öka sin egen marknadsandel i landet. Sharma och Adkins beskriver ett Indien som kanske befinner sig i den ”fjärde revolutionen”, en revolution som handlar om just OSS och den möjlighet som det kanske ger att bygga upp landets infrastruktur (Dibona, Cooper, Stone 2005). Dock så innebär det stora problem, då landet är ett av alla de asiatiska länder som översvämmas med piratkopior av proprietär programvara. Så även om Indien är i framkant när det gäller OSS och så kallad ”outsourcing”, så har de en lång väg att vandra innan de på allvar kan tala om ett informationssamhälle uppbyggt med OSS i landet. En liknande utveckling kan ses i Kina, fast där är ”outsourcing – verksamheten” inte alls en lika viktig och utbyggd faktor. Också i Kina så är de utomstående aktörerna en stor del i utvecklingen, där man satsat pengar och ”know how” i olika projekt. Yeo, Liu och Saxena (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver ett antal projekt där IBM, Intel och Sun med flera varit inblandade på ett eller annat sätt. Också i Kina är piratkopieringen avsevärd, men hårdare tag är att vänta, samtidigt som ledningen i landet har beslutat sig för att helhjärtat stödja utvecklingen av OSS.
När vi ändå är inne på ämnet piratkopiering så kan det vara värt att nämna att Seitzer (DiBona, Cooper, Stone 2005) menar på att de copyrightlagar som funnits fram till idag har i princip gynnat den som vill ägna sig åt programmering med öppen källkod. I alla fall de amerikanska lagarna, men dessa kan sägas vara väldigt lika de som också finns i Sverige och många andra länder, främst i västvärlden. Men nu kanske en förändring är på gång, med början i just USA, då nya lagförslag tycks skydda intressen som i princip kan göra det omöjligt att i vissa avseenden använda öppen källkod. Det innebär, mycket kortfattat, att den som innehar rätten till ett skyddat material, till exempel, en källkod som är specifik i sitt format, kan förbjuda att denna kod används i annan utrustning eller programvaror än de själva godkänt. Seitzer menar också att detta endast drabbar de som i grund och botten är ärliga, och de som man egentligen vill komma åt med detta, inte alls berörs egentligen. De kommer ändå att fortsätta som förut.
3.2. Åt vilket håll pekar utvecklingen inom offentliga organisationer och öppen källkod
Hemphill (2005) tar stöd I EU:s slutrapport från 2002 när han diskuterar för de fördelar som ”open source” skulle medföra inom den offentliga sektorn. Kostnadseffektivitet och krav på öppna licenser när man köper in system. Konkurrensen mellan olika programvaror skulle också öka inom den offentliga sektorn vilket skulle motverka att organisationer blir inlåsta, i ett speciellt data eller fil format, mot en leverantör. Ytterligare en aspekt är att inom det offentliga är att öppen källkod till sin natur bättre uppfyller vissa statliga ansvarsområden än programvara till där källkoden är begränsad, såsom allmänhetens rätt till offentlig information, bearbetad information som består av offentliga uppgifter och säkerheten för dessa uppgifter. Detta kan i längden medföra stora kostnader då alla dokument i de offentliga arkiven måste kunna finnas tillgängliga över tid. Studien rekommenderar även att upphandlingar ska följa riktlinjerna för ”open source” och kan man inte finna programvaror som uppfyller kriterierna så ska i sista hand upphandla proprietära system. Denna lagstiftnings omvandling har ju genererat konkurrens från företag som säljer egenutvecklade programvara på marknaden. Det har medfört en omfattande lobbying mot offentliga förbindelserna för att de ska stödja de proprietära/sluten källkod företagsmodellen och som leds av Microsoft Corporation (Hemphill 2005).
Microsofts ordförande, Bill Gates, sa i ett tal vid en regeringsledar-konferens i Seattle, Washington den 17 april 2002 (Hemphill 2005), i vilken han trycker speciellt på varför regeringar inte ska använda sig av FOSS. Han tror på den kapitalistiska strategin där programvaruindustrin ska generera arbetstillfällen och bidra till ländernas FoU (Forskning och Utbildning) inom detta område. Skulle man använda sig av GPL licenser kan man inte tjäna pengar vilket i sin tur inte ger de höga inkomster och därmed höga skatter som sedan kan användas till att finansiera bl.a. FoU. Tolkningen av detta blir att utan kommersiella proprietära programvaror så stannar hjulet, enligt Gates.
Microsoft och dess allierade har föreslagit att det är OSS ”öppenhet" som gör det så osäkert och därmed sårbart för terroristattacker. Det är om denna öppenhet som Laurie (Dibona, Cooper, Stone 2005) gör ett viktigt påpekande. Om ett säkerhetsproblem uppstår, är användare av OSS fria att själv, eller med hjälp av någon åtgärda problemet själv. Microsoft har skapat en inre finansieringskälla som gör det möjligt för företaget att erbjuda stora rabatter för att säkerställa att den inte förlorar betydande försäljningar till Linux på grundval av priset.
Nya former av relationer mellan ekonomiska aktörerna har utvecklats de senaste åren, mest uppseendeväckande i mjukvaruindustrin, och har lett till framväxten av samhällen som organiseras och samordnas kring ”open source” produkter. Dessa samhällen har dragit stor nytta av tillkomsten av Internet, vilket har gjort det möjligt för medlemmar att samarbeta och dela resurser i en helt annan utsträckning (Demil and Xavier Lecocq, 2006).
Arbetssätten och den arbetsgång som kan återfinns specifikt i de ”communitys” där utveckling etc. av OSS har specifika egenskaper som att många av dem som deltar i utvecklingsprojekt ofta är geografiskt spridda. Detta börjar förvisso sprida sig till även de mer slutna utvecklingsföretagen men har varit specifik för OSS och DiBona (Dibona, Cooper, Stone 2005) menar att den distribuerande utvecklingen är mer än bara en modefluga eller en trend.
Flera författare pekar på de fördelar som arbetet inom en ”open source community” består av. Flera faktorer kan studeras i de utvecklingsprocesser som bedrivs inom dessa. Ellen van Oost, Verhaegh och Oudshoorn (2008) kallar det för innovations ”communitys”. Dynamiken finns i den användarmedverkan som finns ute i samhället och pekar på tre fördelar med detta;
· ”communitys” består av användare som både är användare och producenter och resultatet av deras innovation kan sedan analyseras för att se tillväxten och dess stabilitet.
· ”communitys” är som ett gemensamt kollektivt där det finns oskrivna regler för hur medverkarna kan bidra och hur hela projektet drivs och förvaltas.
· Arbetet i dessa innovations ”communitys” kan beskrivas som ett föränderligt sociotekniskt nätverk där både människor och teknik ingår och måste fungera tillsammans.
McInery har så sent som 2009 vidareutvecklat detta arbete till att studera de ”communitys” som redan på ideell/gräsrotsnivå utvecklar teknik i det han kallar aktörsnätverk. Detta görs utifrån deras egna ideal, både vad för teknik de vill ha och tillsammans med de värderingar och den ideologi de själva har och på så sätt menar han att politiska värden tillförs till tekniken. Dessa värden, menar han, återfinns i ”open source” rörelsen.
Flera studier har gjort och förslag på mer anpassade modeller för utveckling mot den offentliga sektorn. Vikten av kommunikation och informationsflöden inom en ”community” i ett projekt är av största vikt. Björgvinsson och Thorbergsson (2007) menar att utvecklingsmetoder inom OSS gynnar samarbete mellan myndigheter på både lokal och regional och nationell nivå och för detta tar de stöd i det ramverk som EU-kommissionen utarbetat; EUPL - (European Union Public Licens). Detta ramverk, i2010, syftar till att skapande och spridning av FOSS (Free and Open Source Software) inom EU. Det identifierar informations och kommunikations teknologis påverkan på samhället och man strävar efter att få tekniken så bra som möjligt samtidigt som det gynnar medborgarna genom att bättre service till allmänheten, mer kostnadseffektivitet och mer tillgänglighet utan att för den skull ge avkall på kvalitén.
Olson (Dibona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur det under det senaste decenniet har gjorts många försök att kommersialisera öppen källkod. En gemensam strategi har varit att företag skapar nya tjänster i form av konsulttjänster och support som erbjuds till användare av öppen källkod. En annan strategi har varit att bygga hybrid företag som distribuerar ”open source” plattformar med proprietära extra tillägg och som tjänar pengar genom att licensiera de extra tilläggen. En tredje strategi är att ha en dubbel licensiering. Företag som använder detta ger ut en programvara under två olika licenser. En som avser öppen källkod och som är tillgängligt för en viss klass och användare. Den andra licensen med proprietär form är tillgänglig för andra. Exempel på detta kan vara att en viss funktionalitet finns i en version av en programvara att hämta gratis på nätet eller kanske med en tidsbegränsad prövotid. Vill man sedan ha mer funktionalitet får man beställa produkten mot en avgift.
Att beskriva de olika licensmodeller som finns idag på marknaden räcker inte utrymmet till för i denna rapport, men de vanligaste är GPL och Creative common (för en utförlig beskrivning av dessa se Appendix B DiBona, Cooper, Stone 2005). Hedberg och Moody (2006) skriver att en viktig ingrediens i att lyckas med att skapa en affärsmodell för öppen källkod är att man hittar infallsvinklar som på något sätt kan skapa ett mervärde för kunden, jämfört med det som erbjuds från den proprietära sidan. De menar att valmöjligheterna som erbjuds den som ”stänger” koden, det vill säga kan sälja själva programvaran som låst källkod är större, men att detta också medför att förtroendet hos kunderna behöver vara högt, då man från deras håll inte har rätten att kontrollera källkoden och vad den gör. De menar också att strategierna för de företag som erbjuder öppen källkod kanske måste anpassas till den inställning som kunderna har till de olika licensmodeller som finns på marknaden. De menar att kundens attityd måste styra val av strategi.
Programvarors naturliga trend mot standardisering påskyndas av ”open source”. Innovativa tekniska företag kommer alltid att finna kunder men det viktigaste för nästa decennium är att programvaror kommer att utvecklas utifrån nya affärsmodeller som produceras utifrån ”open source” licensernas olika krav. Ett nytt immaterialrättssystem uppstår med ”open source” där centreringen ligger på källan till koden, inte själva källkoden (DiBona, Cooper, Stone 2005). Skyddet övergår med andra ord till den som skapar koden inte till den produkt som skapats. De affärsmodeller som anpassas efter detta kommer att generera bättre resultat än de som endast försöker anamma ”open source” halvvägs.
Detta är ett sätt att se på det. Andra menar att det är svårt att förstå varför OSS eller FLOSS har nått de framgångar som de har gjort. Shah och Kesan (DiBona, Cooper, Stone 2005) har tittat på öppna standarder i sin studie. Också där är det svårt, enligt dem, att säga vad det är som gör att en standard så att säga slår igenom. Det finns alltför många variabler att ta med i beräkningen menar man, för att detta ska låta sig göras. Man visar dock att det bara är ett fåtal standarder som blir allmänt vedertagna, oavsett om det handlar om standarder framtagna av den proprietära sidan, eller av den öppna sidan. Ett resonemang kring att stater och kommuner med mera måste väga in mer än kostnader och vinster vid en övergång till öppna standarder eller FLOSS måste till, då en sådan övergång kan få oanade konsekvenser för det näringsliv som finns i landet eller kommunen. Om risken är att man slår ut ett företag som går bra och genererar skatteintäkter, så kanske bytet i slutändan blir till en minskad intäkt istället för en ökad vinst.
Rosén (2008) ställer upp tre viktiga punkter för att lyckas med ett företag som levererar produkter och tjänster baserade på öppen källkod. Det absolut viktigaste, menar Rosen, är att skapa ett mycket starkt varumärke. Ju starkare varumärke, desto mer kunder och desto mer utvecklare kommer att vilja engagera sig i de olika projekten. Punkt två som han pekar på är legitimiteten. Om de som hjälps åt att utveckla programmen känner sig överkörda eller lurade, så kommer dessa förmodligen att söka sig till andra projekt, vilket kan leda till att det övertag man haft över sina konkurrenter plötsligt försvunnit. En tredje nyckelfaktor menar Rosén är kontrollen över källkoden. Vad han föreslår är att dessa företag ska behålla rättigheterna till den viktigaste källkoden, för att på så sätt kunna erbjuda kunderna tjänster som ingen annan leverantör har. Detta är i strid med vad öppen källkod handlar om, så att hitta en balans mellan öppet och låst är av yttersta vikt för att lyckas med detta fullt ut.
3.3. Kan det vara dags att börja prata om ett paradigmskifte
Den som först använde sig av termen paradigmskifte var Thomas Kuhn i en bok från 1962, och O’Reilly beskriver vad ett paradigmskifte är; ”ett paradigmskifte är en avsevärd förändring i våra referensramar”, fritt översatt (DiBona, Cooper, Stone 2005). Och kanske är det ett sådant skifte som är på väg att ske nu. 2000-talets fenomen i informationsteknik (IT) kallas software libre, eller fri programvara, som har slagit igenom i stora delar av världen. Under de senaste åren har rörelsen för ”open source” verkligen spridits och den utbredda användningen av fri programvara har nått en kritisk massa och hittade en uppmärksam publik och då inte bara inom universitetsområden utan även i stora företag och i allt högre grad i regionala, nationella och lokala myndigheter i hela Sydamerika, Asien och Europa.(Hemphill 2005)
Weber (2003) menar i sin rapport att de proprietära leverantörerna får svårt att ta markandsandelar i framtiden på de områden där det finns open source software. Dessa programvaror har fått stöd i de både genomförda och föreslagna lagförslag av regeringar där man ska använda OSS i de upphandlingar där dessa är genomförbara. Han menar att besluten, kan ge denna del av marknaden en rejäl skjuts framåt, speciellt inom utvecklingsvärlden.
Nicholas och Twidale påpekar i sin rapport från 2002 att det fortfarande behövs undersökningar för att påvisa användbarheten av ”open source” kontra de proprietära. De menar att de negativa aspekterna i både användandet av och utvecklingen av open source inte är till räckligt undersökta för att påstå att användningen är helt problemfri. Aspekter som effektivitet, hastighet, lagstiftning, support och befintliga system etc. bör ses över innan man kan ersätta befintliga system med nya. De menar även att en ökad nytta som gör att ”open source” användningen ökar genererar också att dels dessa aspekter undersöks och att det sker en större spridning. Det ska dock noteras att denna rapport är från början av 2000-talet, och mycket kan ha hänt under de år som gått fram till dags dato.
O’Reilly (DiBona, Cooper, Stone 2005) menar att det är bättre idag att se öppen källkod som tre olika termer då en bedömning över lång tid ska ske. Det han föreslår är följande:
· The commoditization of software
· Network-enabled collaboration
· Software customizability
Vad O’Reilly menar är att det, som många andra också säger, måste till andra affärsmodeller som mer inriktar sig på att erbjuda värdefull service som har sitt ursprung i mjukvaran, men där mjukvaran självt är anpassad och modifierad för att lätt kunna bytas ut mot andra programvaror, lite som när man bygger ett hus. En dörr passar i alla leverantörers karmar, bara måtten är de samma, och ingen skulle komma på tanken att ”låsa” ett utförande eller mått till just en leverantör. Denna ”commoditization of software” är ett av de steg som måste till för att kunna prata om ett riktigt paradigmskifte. Ett annat är att samarbete över nätverk måste öka för att dra större fördelar av det som detta kan ge. O’Reilly menar att helheten är större än delarna, och ett ökat samarbete skulle gynna både leverantörer av tjänster och användarna av dessa tjänster. Han menar också att vi kommer att få se en ökad anpassning av program och system då kraven på att få skräddarsydda lösningar som anpassas efter den egna verksamheten, istället för något standardsystem, kommer att komma alltmer då öppen källkod expandera in i organisationer och företag. När dessa tre begrepp verkligen har tagit fäste, det är då man kan prata om ett riktigt paradigmskifte, enligt O’Reilly.
Men kanske att detta paradigmskifte redan är här, eller i alla fall nära förestående? Även inom andra branscher börjar man snegla på OSS-rörelsen och hur de hanterar källkod med mera. Speciellt inom bioteknologin och då mest när man pratar om DNA-teknik så är detta aktuellt. Hessel (DiBona, Cooper, Stone 2005) beskriver hur man inom denna gren står på randen till samma problem som mjukvaruindustrin gjort med problemen med copyright skyddat material och skydd källkod. Om man ser på DNA-kedjorna som kod, vilket det egentligen också är, så förstår man lätt problemet. Ska någon kunna skydda en viss DNA-sekvens, och hindra andra från att använda just denna? Det är det som det proprietära industrin inom datasektorn vill, och det är det som vissa stora drakar inom DNA-forskningen vill. Men menar, Hessel, detta skulle kunna få förödande konsekvenser för utvecklingen inom området. Därför så skulle en hållning till DNA-kod likt den inom mjukvarusektorns OSS-skikt vara en mycket bättre och säkrare väg att gå. Om detta sker så är det något stort inom denna vetenskapsgren, som är väldigt styrd av patent och annat skydd för upphovsrätt. Då kan man i alla fall inom denna vetenskap kanske tala om ett paradigmskifte.
4. Analys och diskussion
Då den litteratur vi använt oss av i denna studie inte är purfärsk, så kanske det är lite förmätet att som vi gör, ställa frågan om öppen källkod används idag i någon större utsträckning i den offentliga sfären. Men då det är denna litteratur som finns tillgänglig, då en eftersläpning inom den akademiska forskningen och studiet av olika fenomen är vanligt, så är det de data vi får gå på. Och dessa data säger att det varierar väldigt mycket mellan olika nationer. Olika policys och förslag har arbetats fram av de flesta regeringar, men genomslaget av dessa har varit dåligt. En tydlig skillnad tycker vi ändå att vi kan se och det gäller användningen av öppen källkod i länderna i Asien, med de två beskrivna staterna Kina och Indien (DiBona, Cooper, Stone 2005) i spetsen för denna utveckling. Kanske kan det vara så att öppen källkod är den inkörsport till en bättre och snabbare infrastruktur när det gället elektronisk kommunikation och annat, till en relativt billig kostnad, som dessa länder behöver för att komma ifatt västvärlden. Det kanske också kan underlätta för dessa länder att bekämpa den omfattande hanteringen av piratkopior som sker i dessa regioner. Om man kan erbjuda program som är gratis, men lika bra som de proprietära, så är chansen nog ganska stor att det mesta av denna hantering upphör.
Jämför man länderna i Europa så finns det stora skillnader även där, med länder som kommit längre än många andra när det gäller implementering och användning av öppen källkod. Ett mönster som vi tycker framträder är att om man satsar på öppen källkod så gör man det inom ett specifikt område, och man vågar eller vill eller kan alltså inte satsa fullt ut, inom alla områden. Där det tycks ligga längds fram är inom universitets- och högskolevärlden, där det experimenteras frisk på sina håll med allehanda programvaror. EU har också tagit fram en egen licensmodell för medlemsländerna (DiBona, Cooper, Stone 2005) och författat ett antal rapport på området. Allmänt sett så finns det ett intresse för öppen källkod, men det tycks som att mycket av det verkar osäkert och svårbegripligt för de som ska fatta besluten, så de riktigt stora framgångarna dröjer. Vad vi har sett både i den litteratur vi studerat till detta arbete, men också i andra studier vi varit inblandade i, så påtalas det från svenska kommuner att det är mycket viktigare att ta fram gemensamma standarder än att hålla på med öppen källkod. Om dessa standarder leder till ökat användande av öppen källkod, är ingen man ser negativt på men just att få till standarderna ses som det absolut viktigaste.
Utvecklingen mot mer öppna standarder tycks pågå, men det gör också utvecklingen inom OSS-rörelsen och forskningen inom OSS riktad mot just offentliga verksamheter. Det som föreslås först och främst, och som till stor del också efterfrågas från de offentliga kunderna, är nya och tillförlitliga affärssystem, som har en fast grund att stå på, något som är ett måste enligt förespråkare för stat och kommun. Vad man menar är att det sätt som ”open source” rörelsen jobbar på idag inte riktigt passar för de offentliga verksamheterna. Man måste kunna lita på att supporten för programmen finns där när man behöver dem, och att en vidareutveckling hela tiden sker. Det får alltså inte stanna upp på grund av de som en gång jobbade med det helt enkelt ledsnar på det och hoppar på något annat istället. I längden kan det göra att det företag som en gång sålde en programvara eller tjänst till en kommun eller liknande, försvinner från marknaden. Och då står kommunen där med en programvara som man måste ha hjälp med att utveckla. Man kan ju ställa sig frågan hur dyrt detta kommer att bli i slutändan för dem som drabbas. Istället för att sälja program så menar man nu att det viktigaste för framtidens mjukvaruföretag och speciellt de inom ”open source” blir att inrikta sin spetskompetens på service support och vidareutveckling av redan befintlig programvara. Hur detta rent funktionellt och organisationsmässigt ska se ut, vet man inte fullt ut idag, men studier är på gång inom området.
De flesta är också överens om att det måste till någon form av ny planering när det gäller OSS-projekt, då det i framtiden kommer att ställas helt andra krav på användbarhet och liknande. Det man föreslår är att ta det bästa från OSS, det vill säga samarbetet, kommunikationen och den platta strukturen i dessa grupper och kombinera det med den kunskap som de proprietära företagen har när det gäller att planera i förväg, och se olika saker som behöver anpassas för att allt ska bli bra i slutändan. Hur detta till sist ska utformas vet man idag inte och det ska bli mycket spännande att följa denna utveckling. Något som man också trycker på från vissa håll, är hur licenserna ska utformas för att bäst passa de icke kommersiella organisationerna. EU har ju som tidigare nämnts tagit fram en egen licens, men enligt vissa kritiker så anses detta vara onödigt och något som bara förstärker den känsla av osäkerhet gentemot öppen källkod som redan finns ute bland dessa offentliga organisationer. Att istället försöka ha några få licenser som täcker in det mesta och de flesta anses vara en mycket bättre lösning.
Kan man då säga att det skett ett paradigmskifte inom de offentliga organisationerna och dess hållning till öppen källkod? Vårt svar på detta är nej. Inte ännu, även om man som beskrivits tidigare också inom andra områden än just mjukvaruindustrin börjar snegla på sättet som man arbetar och delar med sig inom dessa rörelser. Men om utvecklingen fortsätter som den gör så kommer det inte att dröja många år innan vi verkligen kan tala om ett paradigmskifte. Hur utvecklingen kommer att fortskrida är svårt att sia om, men om man tar O’Reillys tre termer och följer dessa under de närmsta åren så tror vi att det kommer att visa sig att ett skifte gällande referensramarna som öppen källkod bedöms inom kommer att ändras. Det paradigmskifte vi avser kan kanske bäst beskrivas grafisk, så som görs nedan i bild 1. Paradigmskifte.
Bild 1Paradigmskifte
5. Slutsatser
Framstegen för OSS inom den offentliga sektorn står just nu och väger. Det som behöver till är affärsmodeller som håller måttet, det vill säga klarar av de speciella krav som denna sektor har på programvaror och system. Offentlig sektors behov, efterfrågan och krav på öppna standarder kan mycket väl bana väg för OSS intåg i den offentliga sfären då de flesta stödjer öppna standarder. Detta skulle innebära ett lättare och mer kostnadseffektivt integrering av OSS i kommunala verksamheter. Ett paradigmskifte inom offentlig verksamhet är som vi tolkar det ett måste. För att kunna bygga effektiva och på sikt billigare miljöer behöver en uppbyggnad av en IT-miljö grunda sig på OSS och de mer specifika och låsta systemen placeras då i yttre delen av organisationens IT-arkitektur. Dessutom finns det krav från kommunala verksamheter på service-, support- och kanske till och med driftsavtal av dessa system. Fortfarande finns det inte tillräckligt med specifika verksamhetssystem som klarar av all den funktionalitet som krävs inom den offentliga sektorn.
6. Intressanta infallsvinklar för vidare studier
Det vi har noterat när vi har studerat materialet till denna litteraturstudie är att licensmodeller och öppen och fri programvara är ett område som inte är det enklaste att förstå sig på. Det finns en mängd olika licenser, som alla har sina olika implikationer för licenstagaren. Vilka konsekvenser ett felval av licensmodell för till exempel en kommun kan få är något som vi ser som mycket intressant att fortsätta studera. Och det som på ett naturligt sätt har med licenser att göra är vilka olika affärsmodeller som kan vara av intresse för att säkerställa de krav som kommuner har på stabila leverantörer med mera. En sådan studie vet vi är på gång.
7. Källföreteckning
Björgvinsson, Tryggvi och Thorbergsson, Helgi (2007) Software Development for Governmental Use Utilizing Free and Open Source Software. ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 232 pages 132-144 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1328057.1328087 (2009-02-16)
Computer history museum (2006) A history of the Internet: 1962-1992. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.computerhistory.org/internet_history/ (2009-02-18)
Carlsson, Helena & Enström, Anna-Karin (2003). Att leva med astma – en litteraturstudie. Luleå Tekniska Universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://epubl.luth.se/1404-5516/2003/032/index.html (2009-02-18)
Cooper Danese, DiBona Chris, Stone Mark editorer (2005) Open sources 2.0 – The continuing evolution. USA. O‘Reilley Media Inc.
Demil, Benoit, Lecocq Xavier (2006). Neither market nor Hierarchy nor Network: The Emergence of Bazaar Governance. Organization studies 2006; 27; 1447. [Elektronisk] Tillgänglig: http://oss.sagepub.com/cgi/rapidpdf/0170840606067250v1 (2009-02-06)
Evans, Roger (2006) Delivering sizzling services and solid support with open source software. IFLA Journal 2006; 32; 19 [Elektronisk] Tillgänglig: http://ifl.sagepub.com/cgi/content/abstract/32/1/19 (2009-02-27)
Free Software Foundation (2007). The free software definition [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html (2009-02-18)
Hanson, Malin och Larsson, Mikael (2009) Artikelstudium – Öppen källkod och fri programvara – För och nackdelar. Enskilt arbete i kursen ITC501 [Elektronisk]. Tillgänglig: http://mickes-skola.blogspot.com/2009/02/rapport-teoriuppgift-itc501.html (2009-03-04)
Hedberg, Gustav & Moody, David (2006) Öppen källkod vs sluten källkod – hur ser sambandet mellan källkodslicens och mjukvaruföretags strategier ut? Uppsala universitet [Elektronisk] Tillgänglig: http://publications.uu.se/abstract.xsql?lang=sv&dbid=8106 (2009-02-15)
Hemphill, Thomas A (2005) Government technology acqusition policy: The case of proprietary versus open source software. Bulletin of science, Technology & Society 2005; 25; 484 [Elektronisk] Tillgänglig: http://bst.sagepub.com/cgi/content/abstract/25/6/484 (2009-02-16)
International Institute of Infonomics University of Maastricht, The Netherlands (2002) European Union, FLOSS, Part 2B: Open Source Software in the Public Sector: Policy within the European Union.[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.infonomics.nl/FLOSS/report/index.htm
2009-03-04
Kihlström, Charlotte & Kihlström, Mattias (2002) Öppen källkod och offentlig sektor. Blekinge tekniska högskola [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.kihlstrom.com/oppenkallkodochoffentligsektor (2009-0-14)
McInerney, Paul-Brian (2007). Technology Movements and the Politics of Free/Open Source Software. Science, Technology & Human Values 2009; 34; 206. [Elektronisk] Tillgänglig: http://sth.sagepub.com/cgi/reprint/34/2/206 (2009-02-16)
Nationalencyklopedin (2009-02-18) operativsystem • Kort [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.ne.se/artikel/1033909 (2009-02-18)
Nichols, David M & Twidale Michael B. (2002). Usability and Open Source Software. University of Waikato/Department of Computer Science/Dave's Web/Publications [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.cs.waikato.ac.nz/~daven/docs/oss-wp.html (2009-02-16)
Oost Ellen Van & Verhaegh, Stefan & Oudshoorn, Nelly. (2008) From innovation community to community innovation: User-initiated innovation I Wireless Leiden. Science Technology Human Values 2009;34; 182 [Elektronisk] Tillgänglig: http://sth.sagepub.com/cgi/content/abstract/34/2/182 (2009-02-16)
Rosén Tomas (2008). Open source business model – Balancing customers and community. Linköpings universitet. [Elektronisk] Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:18309 (2009-03-03)
Shah, Rajiv C & Kesan, Jay P (2007) Open standards and the role of politics ACM International Conference Proceeding Series; Vol. 228 pages 3-12 [Elektronisk] Tillgänglig: http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1248460.1248462 (2009-02-24)
Statskontoret (2003) Öppen programvara [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.statskontoret.se/Statskontoret/Templates/PublicationPage____917.aspx (2003-03-02)
Sveriges kommuner och Landsting (2006) Programverket [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.programverket.org/ (2009-02-16)
Weber. Stewen (2003) Open source software in developing economies. University of California [Elektronisk] Tillgänglig: http://programs.ssrc.org/itic/publications/ITST_materials/webernote2.pdf (2009-02-26)
Öhrwall Rönnbäck, Anna, (2008). BOSSANOVA - Business Models for Open Source Software in the Public Sector: New Opportunities for Customers and Suppliers. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sambruk.se/download/18.9748e5511d79d43d9e80004960/Anna+%C3%96hrwall+R%C3%B6nnb%C3%A4ck+-+BOSSANOVA.pdf (2009-02-16)
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|