Diskussionsuppgift 1 – vad är god forskning?
God forskning kan vara mycket. Det som vi ser som det allra viktigaste att tänka på är att alltid ha ett etiskt och moraliskt förhållningssätt rakt igenom hela processen. Det vill säga att man alltid oavsett var i processen man befinner sig, ställer sig frågan om detta verkligen är rätt, riktigt och försvarbart utifrån en grundläggande respekt för i första hand människor[1], men också andra djurs värde. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har utvecklat forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ett dokument som också det tidigare socialvetenskapliga forskningsrådet använde som underlag för etiska bedömningar. Råden har numera uppgått i Vetenskapsrådet[2]. Dessa principer utgörs av fyra stycken huvudkrav som vart och ett innehåller ett eller flera olika regler. De fyra huvudkraven är[3]:
- Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte
2. Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
- Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem
4. Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
Att alltid ha en transparens i den forskning man redovisar är också A och O. Med detta menar vi att man i rapporter, artiklar med mera alltid ska redogöra för vilka metoder, vilka teorier, vilken förförståelse etc. som finns i bagaget. Man ska alltså kunna följa processen med forskarens ”glasögon” på sig genom hela rapporten för att eventuellt kunna återskapa de förhållanden och annat som rådde just vid forskningstillfällets tidpunkt.[4] Det vill säga att de värderingar som forskaren själv har noggrant ska redovisas för att den som tar del av resultatet otvetydigt ska kunna förstå hur forskaren ser på världen och det han/hon undersöker[5]. Detta är inte minst viktigt då all forskning på ett eller annat sätt kan ses som ”färskvara” och inga absoluta sanningar finns.
Det kan också vara viktigt att under resans gång ifrågasätt de resultat man kommer fram till och inte enbart godtaga dem omedelbart. Finns det en rimlighet i resultaten, eller kan det ha gått fel någonstans. Gör man inte detta ifrågasättande så är risken kanske stor att man drar helt fel slutsatser, vilket i slutändan kan leda till just etiska problem med mera.
Något underförstått när det gäller god forskning och etik är givetvis att under inga omständigheter försöka att fabricera eller medvetet påverka resultatet i en viss riktning.
[1] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur
[2] Codex (2008) Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html 2009-01-15
[3] Vetenskapsrådet (2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf 2009-01-15
[4] Wallén Göran (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik.Studentliteratur, Lund.
[5] Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn. (2006) Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvalitativa metoder. 2:a upplagan Studentlitteratur
//Micke Lidköping vid Vänern
Inlägg
|