Mickes skolblogg

Något som är direkt överflödigt tycks inte denna strategi innehålla. Strategin innehåller relevant information om olika organisationers integration i processen[1], och vilka områden som är extra viktiga att ha i åtanke när man ska utveckla IT-system inom vård- och hälsosektorn[2]. Då det Svenska systemet är uppbyggt som det är, med kommuners och huvudmäns frihet att själva bestämma hur vård och hälsa ska erbjudas[3], utföras och presenteras för vårdtagarna, så är det förståeligt att det i denna strategi inte ingår några specificeringar om hur systemen ska byggas och vad de ska innehålla. Att landsting och kommuner ska få bygga sin egen organisation utifrån de behov som anses vara viktiga att tillgodose just i den regionen kan väl vara på både gott och ont. Gott därför att det självklart borde vara lättare att se behoven lokalt och på så sätt kunna anpassa organisationen efter just dessa behov. Ont för att risken är fortfarande att det kommer att skapas system som är svåra att samköra med andra system, och som inte passar in i den infrastruktur och den virtuella miljö som måste till för att vi ska få en hälso- och sjukvård som kan samarbeta och samverka över regionala gränser[4], nationella gränser och kanske så småningom även över olika världsdelar.

Däremot tycker vi att det saknas en diskussion om en internationell samverkan/syn när det gäller att ta fram även den nationella strategin. Detta tror vi är väldigt viktigt då alla i slutändan ska samverka mot denna. Visserligen står det i kompendiet om lägesrapporten 2007 lite om EU: s samverkan men detta kunde förtydligas och specificeras ytterligare[5]. Vi tycker också att det saknas en syn på hur man ska få med sig systemutvecklare, hårdvare -leverantörer mm på en gemensam linje. Vi tror att alla, även tillverkarna av dessa system vi pratar om här, måste börja samarbeta för att hitta lösningar som är gångbara över ett brett tillämpningsområde och över nationsgränser, detta för att hålla nere utvecklingskostnader, för att istället kunna satsa dessa pengar på den direkta vården. Konkurrens ska det visserligen vara, då detta i sig kan vara till hjälp att pressa ner priserna samt skapa incitament för att utveckla nya system eller vidare utveckla reda befintliga[6]. Men om detta kan ske inom vissa givna ramar som har beslutats gemensamt av alla berörda parter, helst inom hela EU, men i alla fall inom varje nation, så skulle det också kunna vara ett sätt att utveckla system på en resonabel nivå, då det med största sannolik skulle öka marknaden för producenterna av dessa system.

Vad som ganska kraftigt märks i de båda rapporterna är att det lyser igenom en vision av optimism och framtidshopp men den känns i dags läget ganska långt borta. Mycket kan lösas men kanske det behövs ha i åtanke att Rom inte byggdes på en dag! Det är en lång process som måste förankras ned i alla led i vårdsektorn där det finns människor med olika viljor och olika mycket kognitiv kunskap, liksom olika kulturer ska kunna samarbete. Men att man har en strategi är ändå ett tecken på att man från nationell nivå tar detta på allvar. En väl fungerande struktur på IT-system gynnar inte bara vårdtagaren, utan kan säkert i framtiden vara ett sätt att hålla nere kostnader och effektivisera arbetsuppgifter som idag tar mycket lång tid att genomföra och som kanske görs på olika sätt inom olika organisationer och kanske inom olika avdelningar inom dessa organisationer.

- Beskriv ett tänkbart framtidsscenario över IT-användning inom vård- och sjukvård i EU om 10 år!

Vi tänker försöka beskriva ett framtidsscenario utifrån hur vi själva kan tänka och önska oss hur vi vill bli behandlade i rollen som patienter.

Vi tänker oss en person som ska resa utomlands från Sverige till ett annat EU-land, låt oss säga Polen, När vi ska ut och resa vill vi givetvis ta reda på om det behövs några speciella vaccinationer eller annat som är av vikt för att säkerställa en säker vistelse i annat land. Här vill vi dock poängtera att så vitt vi vet så har väl inte Polen några speciella sjukdomar som vi inte har i Sverige, men om tio år skulle ju så kunna vara fallet. Personen går till den gemensamma hälsoportalen, (se t ex http://www.sundhed.dk/wps/portal/_s.155/1836 för hur en sådan portal skulle kunna se ut), väljer resa, välj land, klickar OK och får upp viktigt information om vad man ska tänka på för just det landet. Då det i detta fall stod att det krävdes en vaccination mot något, så sätter personen in sitt personliga smartcard i läsaren, ungefär som beskrivs i boken E - Health[7], som är kopplad till datorn och loggar in med sina uppgifter som är säkerställda med olika slags säkerhetssystem och krypteringar. När personen är inloggad så tas han/hon direkt till sin sida med personlig information där han/hon kan välja att söka i sitt register över vika vaccinationer han/hon tagit och huruvida dessa fortfarande är verksamma. Han/hon kan även få tillgång till all annan information som gäller hans/hennes personliga hälsa, allt hämtat från den elektroniska patientjournalen, (se till exempel kapitlet om nationell infrastruktur för e-hälsa)[8], vilken innehåller inte bara traditionell information från sjukhus, vårdcentraler mm utan även behandlingar som utförts av så kallad alternativ sjukvård.

Personen ser här att han/hon saknar just den vaccination som behövs för denna resa. Han går därför in på sidan där han kan jämföra olika priser och vilka tider för vaccination som finns tillgängliga. Han kan välja att se tider för ett specifikt närområde eller för ett större område, alla inställningar är möjliga. När han hittat ett alternativ han är nöjd med så klickar han bara på knappen boka tid, så överförs hans bokning till rätt vårdgivare (till exempel kapitlet i E - Health Area Wide Electronic Booking)[9]. Om han vill kan han nu välja att betala vaccinationen direkt genom elektronisk betalning (Internetbank, Visakort mm), eller välja att betala vid själva vaccinationen. När allt är klart skriver han ut ett kvitto på det hela, som även funkar som en minneslapp. Han kan även välja att få en påminnelse skickad till en e-post - adress eller/och som ett SMS till telefonen vid en vald tidpunkt. När så vaccinationen är utförd så markerar den som utförde vaccinationen att så är fallet och alla elektroniska dokument som behöver uppdateras om denna information sker automatiskt.

När personen så är i Polen har denne oturen att råka ut för en olycka. Han tas in på ett akutsjukhus, och för att sjukvårdspersonalen ska kunna behandla patienten säkert och på ett korrekt sätt så använder man patientens smartcard eller det unika sjukvårdsnumret som alla medborgare i EU har vid denna tidpunkt, för att få tillgång till information som anses vara viktigt. All information har man dock inte tillgång till, utan bara sådant som patienten i ett tidigare läge har godkänt ska få visas. Detta är ett val varje medborgare har rätt att göra, för inte kränka någons personliga integritet. Den information man kan se, som hämtas från olika databaser, sammanställs automatiskt utifrån de behov som varje specialitet inom sjukvården har. Man får då i detta fall se att personen i fråga är allergisk mot det vanligaste narkosmedlet, vilket medför att man automatiskt får en uppmaning att använda ett annat medel vid nedsövning av patienten.

När patienten så ska opereras så inser man att man behöver ha experthjälp, vilket man kan få via videoutrustning. Man kopplar upp sig mot ett universitetssjukhus i Sverige[10], där en specialistläkare kan följa ingreppet live, och vid komplicerade fall även via fjärrstyrda robotar utföra vissa delar av ingreppet från distans[11]. Man har vid denna tidpunkt alltså löst problemen med att alltid ha säkra överföringar av elektroniska/digitala signaler via fiberkablarna, vilket är en förutsättning för att ett sådant ingrepp ska fungera. Efter att patienten opererats så övervakas denne på intensiven, där man använder ett beslutsstödssystem för att hjälpa till att fatta vissa beslut utifrån en databas med information om vilka framsteg patienten borde göra, och om komplikationer uppstår ger förslag på olika behandlingar och tillvägagångssätt[12]. Man gagnar sig också av ett så kallat bedside - system, där vårdpersonalen tillåts befinna sig i direkt anslutning till patienten när all information ska in i systemet. Detta medför en enklare och mer säker hantering, då man i detta fall har en patient, eller anhöriga, som direkt kan besvara vissa frågor, kan få ut relevant information ögonblickligen och sammanställa den i ett översiktligt format för enkel hantering.

Då patientens anhöriga inte har någon möjlighet att ta sig ner till Polen så kopplar man upp en bildtelefon mellan honom och dennes anhöriga, så att de kan kommunicera med varandra både med tal och bild. Allting som utförs på sjukhuset dokumenteras naturligtvis i datasystemet, och alla dokument som behöver uppdateras görs automatiskt. När patienten är så pass bra att denne kan flyttas, så beslutar man att denne ska få vård i hemmet istället. Med hjälp av diverse utrustning som hjälper läkare, och andra vårdarbetar att få adekvat information i realtid så är detta möjligt[13]. Ja detta var vårt framtidsscenario. Om detta är möjligt att genomföra på så kort tid som tio år är väl dock svårt att tro. Men en utveckling som i alla fall liknar detta är redan på gång. Sen hänger det på politikerna om man kan undanröja juridiska hinder för att få processen att fortgå. Den som lever får se.

b) Fundera över och beskriv möjligheter och begränsningar för den fortsatta utvecklingen inom området e-hälsa i Europa.

En förutsättning för att det ska fungera över nationella gränser är att man kommer överens om infrastrukturer, gemensamma nomenklaturer, gemensamma standarder och olika säkerhetslösningar som alla inom EU kan ställa sig bakom. I detta ligger också av naturliga skäl en harmonisering av lagar som påverkar datasäkerhet, integritet och överföringar av personuppgifter mm. Om inte dessa frågor kan lösas så kommer det bli mycket svårt att fortsätta samarbetet. Svårigheter som kan ställa tillbesvär, speciellt när EU växer, är kulturella skillnader som kan påverka olika länders vilja att lämna över information och annat till andra länder. Det kan också vara en fråga om ekonomi. Om inta alla länder anser sig ha råd att införa de system och förändringar som krävs så kommer också visionen om ett gemensamt E - hälsonät inom Europa att fallera.

Ett mycket stort och krävande arbete är också att få alla de som jobbar på gräsrotsnivå att acceptera och förstå varför det kan vara intressant att skapa en internationell gemenskap inom hälsosektorn. Men för att detta ska bli möjligt så kanske det krävs ett än större samarbete mellan olika institutioner både inom landet och mellan sjukhus och annat internationellt. Detta för att för industrin få en större marknad för sina produkter. Kan ju vara så att man vill ha en lösning på ett problem på ett sjukhus i Sverige, och beställer en applikation som kostar många tusentals Euro att utveckla. Samtidigt beställer tre andra sjukhus i tre andra länder liknande system till liknande kostnader av kanske tre andra tillverkare. Hade man i detta läge i stället samarbetat och beställt ett gemensamt system så hade produktionskostanden blivit lägre utslaget på dessa fyra sjukhus, samtidigt som man skapat en förutsättning för att även andra sjukhus ska införskaffa samma system.

En fråga som undertecknade har diskuterat väldigt mycket och inte funnit svar på i litteraturen, är huruvida den anpassning mellan länder som ska ske när det gäller till exempel överföring av patientinformation till andra länder ska se ut. Hur ska en spansk läkare kunna läsa en svenskt skriven patientjournal? Ska det finnas flera versioner av denna journal? Eller ska den skrivas på engelska eller något annat språk som man kommit överens om som standard? Eller ska det skapas något särskilt gemensamt språk enbart för hälsoområdet? Att man jobbar på att ta fram en gemensam nomenklatur vet vi[14], för att kunna behandla akutsituationer, men problemet kvarstår anser vi när det gäller mindre akuta situationer.

Ytterligare ett orosmoment som har dykt upp på senare tid är den planerade utförsäljningen av till exempel Apoteket och andra inrättningar som idag är statliga eller kommunala. Om det blir en utveckling mot små privata kliniker och annat, hur kommer detta att påverka utvecklingen av dessa gemensamma system som för patienten/vårdtagaren skulle vara mycket bra att få till, men för dessa vård - leverantörer kanske skulle kunna ses som en kostbar investering som det helt enkelt saknas pengar till. Vår oro är att en sådan utveckling verkligen skulle försvåra utvecklingen.

c) Välj ut två olika hälsosajter och jämför aspekter som

1.design (för-, nackdelar), användbarhet (lätt att söka o finna info t ex.)

2.relevans (är det tydligt angivet vem som ansvarar för informationen, bieffekter av ev. behandling/medicinering, framgår det tydligt vad som är reklam, vad som är seriös information?)

3.föreslå förbättringar av sajten!

De sajter vi har jämfört är Vårdguiden[15] och Danska Sundhed[16]

Designaspekter: För att underlätta för synskadade att ta del av informationen som presenteras på sajterna så borde det finnas talsyntesmöjligheter för dessa. På Sundhed finns visserligen en sådan funktion, där man får ladda ner en applikation som man kan använda för detta ändamål. Dock måste användaren markera den text som han/hon vill ha uppläst, vilket vi kan se som något ironiskt. Hur ska man kunna markera texten, om man inte ser texten? Möjligheten till denna hjälp saknas helt på Vårdguiden.

Vid en jämförelse mellan de båda sajterna så anser vi att vård - guiden har ett tydligare och mer överskådligt gränssnitt än Sundhed. Vi är helt på det klara med att detta i och för sig kan bero på språkliga preferenser, då vi av naturliga skäl har lättare att förstå svenska. En naturlig utveckling vore kanske att erbjuda denna information även på engelska för de som så önskar. Men överlag så anser vi att det är lättare att söka ut det man är intresserad av på vård - guiden.

Relevans: På båda sajterna så framgår det tydligt vilken som ansvarar för det som publiceras på sidan. Inga tvivel råder om att det som finns på sidan är underbyggt av relevanta fakta och medicinsk praxis. Ingen reklam existerar på någon av sajterna, vilket vi tycker är jättebra. Då behöver ingen misstolkning av information ske från användarna. Det som presenteras när det gäller mediciner, behandlingar och annat beskrivs på ett, med vår ringa kunskap sett, bra sätt. Biverkningar av mediciner presenteras och för t ex vård - guiden så finns det länkar till Fass. Dock har vi inte hittat någon information om dessa båda sajter är godkända enligt HON-koden[17].

Förbättringar: Nu gäller ju bara vård - guiden för Stockholms läns landsting, något som vi kan se som en nackdel. Nu har vi inte kontrollerat andra landstings sajter, om det finns sådana och hur de ser ut, men ur ett användarperspektiv skulle det vara önskvärt att ha en nationell portal med vård - guidens som utgångspunkt. På så sätt kan invånare och vårdpersonal känna igen sig oberoende av var i landet man befinner sig.

Ett förslag på hur dessa sajter skulle kan fungera, förutom de funktioner som redan finns på dessa sajter anser vi att vi ger i uppgift a ovan, där vi beskriver ett framtida scenario. Det som vi anser som A och O, och det som också tas upp i den litteratur vi läst, är skapandet av en elektronisk patientjournal som följer personen från födsel till döden. På den danska sajten finns ju en sådan, men då det krävs lösen och annat för att komma in i detta så kan vi inte ha någon uppfattning om denna, tyvärr. Men om man skapar denna journal, så kam man bygga upp all annan info runt denna. Men vi får inte heller glömma de som inte har tillgång till Internet eller datorutrustning. 24-timmarsmyndigheten talas det ju mycket om när det gäller statlig verksamhet så som arbetsförmedling, skatteverk mm. Där ska man kunna få tillgång till tjänsterna via offentliga front - office, något som sjuk- och hälsovården kanske ska ta efter. Men man måst även behålla det mer traditionella sättet att kontakta sjukvården. Annars riskerar vi att få en ökad klyfta mellan personer med tillgång till tekniken och de som står utanför. Digitale divide är ett begrepp som man i diskussionen om hälso - sajter och utvecklingen av digitala patientjournaler med mera måste ta med i beräkningarna.

d) Diskutera möjligheter och begränsningar med tillämpning av e-hälsa för hemsjukvård ur ett patientperspektiv med utgångspunkt i föreläsningarna om e-hälsa.

Förutom de möjligheter som internetsidor ger att söka information om behandlingar, mediciner, biverkningar, köer mm, vilket kan räknas som en del inom hemsjukvårdens område, så ger den nya tekniken helt nya möjligheter till att vårda och även behandla patienter i hemmet.

För att ta det ur ett patientperspektiv så kan det säkerligen kännas bättre att få chansen att befinna sig i sitt egna hem även under sjukdomstiden. Att slippa ligga på stora sjukhussalar med allt som det innebär, kan bara vara positivt för tillfrisknandet och läkeprocessen. Men för att det ska vara möjligt så krävs det både att patienten inte lider av något som snabbt kan förändras och bli akut och som i så fall kräver en snabb vårdinsats av läkare eller annan personal och att den teknik som används är tillförlitlig, både tekniskt och säkerhetsmässigt. För en tid sedan så fanns det, (och kanske finns än i dag, vet ej), så kallade distriktssköterskor, som dels hade en egen mottagning ute i mindre samhällen, men även gjorde hembesök till äldre mm. Om hemsjukvården ska fungera fullt ut så behöver detta system åter tas i bruk, men på ett annat sätt, till exempel med så kallade ambulerande hemvårdsgrupper[18], bestående av läkare, sjuksköterskor med mera. Specialistvården skulle kunna gå att sköta via videokonferensutrustning som placeras i patientens hem, vilket än mer skulle underlätta patientens situation. Inga slitande resor skulle behövas. Vissa typer av prover skulle man också kunna ta direkt i anslutning till hemmet, och utvecklingen när det gäller portabla röntgenapparater och annan teknisk utrustning går mot att bli allt mer portabel och liten, så att man kan ta med dem enkelt i specialanpassade bilar till exempel[19].

Övervakning av vissa värden kan man också göra på distans med hjälp av digitala medier. Men detta kräver att tekniken verkligen är utvecklad på ett säkert sätt[20]. Vad händer om linan ligger nere vid en kritisk förändring i en patients blodvärde till exempel, eller hjärtrytm? Då måste det finnas inbyggda funktioner som larmar om detta, så att någon snabbt kan ta sig till platsen och kontrollera det hela. Men vad händer om det till exempel skulle bli störningar i en hel stad? Och det är många patienter som drabbas? Hur ska man lösa detta? Ska man ha en överkapacitet, eller ska man i en sådan situation lotta om vem som först ska besökas? Ett problem som kanske inte är helt troligt att det inträffar, men omöjligt är det inte. I detta fall så blir ju patientsäkerheten en vital fråga.

Något som måste förändras om hemsjukvården ska fungera fullt ut är det faktum att det behöver skapas en elektronisk patientjournal, där allt förs in och i samma stund som det förs in kan vem som helst, som har behörighet, gå in och kontrollera det som står, och eventuellt fatta beslut om ändrad medicinering och annat[21]. Som vi ser det skulle ett elektroniskt/digitalt system kunna leda till att man på ett snabbare och säkrare sätt skulle kunna specialanpassa ordinationer till varje patient. Inte bara patienter som har genomgått allvarliga saker skulle kunna vara hjälpta av digital teknik och e-hälsa. Exempel ges i boken E-Health om hjärtsjuka patienter som skickar in sina värden för analys via mobiltelefoner och annan teknisk apperatur[22].

Många andra områden skulle också kunna vara tänkbara att utveckla i en riktning mot hemanvändning och själv - vård. Vi kan mycket väl tänka oss en utveckling där man av tillverkare av medicinsk utrustning kan köpa någon form av apparat som har integrerat olika sorters mätinstrument, så som blodtryck, blodsockervärden mm, och som man genom sin vanliga dator och Internet kan skicka iväg värdena, få dessa jämförda mot en databas och få svar tillbaka om man ligger i någon riskzon och behöver kontakta läkare eller sjuksköterska. Möjligheterna är säkert oändliga och det är väl bara tillverkarnas syn på marknad som sätter begränsningarna för vad som i framtiden kommer att vara möjligt.

Ett problem dock som vi kan se med denna hemsjukvård, är att det kommer att ställas allt högre krav på anhörigas delaktighet i omvårdnaden av patienterna. Det är ju inte bara själva sjukvården som man får på ett sjukhus. Till exempel ska toalettbesök skötas, mat ska serveras och man ska tvättas och mycket annat. Detta är i dagsläget omöjligt at sköta på distans. Visserligen kan man tänka sig att hemtjänsten inkluderas i dessa tjänster och får ta denna bit. Inte alls omöjligt, men frågan är vad detta kommer att kosta? Har vi råd med denna service och kommer det verkligen att bli billigare än att lägga in patienterna på sjukhus? Troligtvis inte, om man ser det bara rent ekonomiskt. Men ur ett patientperspektiv så kan det säkert löna sig. Man behöver kanske även ta med känslomässiga bitar i beräkningen, något som inte alltid går att sätta en prislapp på, även om de flesta ekonomer helst ser att man gör det.

En risk till som vi kan se med detta system, samt system där man kanske har någon form av telemedicinsk mottagning, är att patienter kommer att hålla inne med viktig information för att slippa åka till sjukhus eller läkare. Att på distans få en fullständig bild av en persons hälsostatus tror vi är mycket svårt. Vi lutar oss i detta fall mot den erfarenhet vi har av telebildsändningar i utbildningssyfte. Visserligen kan man enkelt föra en dialog, men man kan inte överföra, på samma sätt i alla fall, det kroppsspråk och den kroppshållning som man kan detektera vid ett fysiskt möte. Och just denna chans för den vård givande att göra en okulär bedömning av en patients generella hälsostatus, tror vi är mycket viktigt för att kunna erbjuda en adekvat vård eller ge en riktig diagnos.

e) Välj två olika tillämpningar inom samma delområde (t ex nätverk, beslutsstödssystem, telemedicin etc.) av e-hälsa (t ex ur föreläsningarna om e-hälsa), beskriv dessa översiktligt och jämför och diskutera möjligheter – begränsningar med tillämpningarna samt idéer om vidareutveckling.

Beslutsstödssystem eller expertsystem är något som man i den nationella IT-strategin för vård och omsorg poängterar kan höja kvalitén på vården genom att höja personalens kompetens och på så sätt till exempel minska risken för felaktig eller olämplig behandling. Utvecklingen har börjat i Sverige men för att den bästa expertisen ska kunna samlas så krävs nationellt samarbete[23]. Ett beslutsstödssystem är ett system som hjälper vårdpersonal att fatta beslut i vissa givna situationer. Det kan handla om att kontrollera ordinerade mediciner mot redan förskrivna. Det kan också vara en hjälp vid till exempel komplicerade operationer.

För att ta två exempel så kan vi tänka oss ett system som ska hjälpa sjuksköterskor att kontrollera en patients tillfrisknande efter en komplicerad operation. I BSS:en kan man då tänka sig att det ligger information om hur ett normalt skeende brukar vara. Sjuksköterskan kan då se till exempel vid vilken tidpunkt som det normalt sett ska inträffa något med patienten. Det kan också ge förslag på varför händelser inträffar och hur man ska lösa dessa. På så sätt får sköterskan, men även annan medicinsk personal, en insikt i huruvida utvecklingen med patienten följer ett normalt skeende, eller om det finns något som kanske inte borde inträffa. Man kan också, om systemet är bra utformat, få en indikation på vad nästa reaktion borde vara, om skeendet inte följer normen. På så sätt kan man tidigt få en indikation på att vad som är fel, och försöka rätta omgående.

Ett annat sätt att använda en BSS eller ett expert system är det som beskrivs i boken E-health, under kapitlet Surgetica at Grenoble[24]. För att användas vid vissa typer av operationer eller kirurgiska ingrepp har en apparat tagits fram för att kunna assistera och ge information vid operationerna[25]. Bland annat kan man i förväg planera operationen, se vilka olika tillvägagångssätt det finns, ta fram det sätt som passar just detta ingrepp och denna patient bäst. Man kan få se vilka olika risker det finns med olika tillvägagångssätt mm. Efter att man så har bestämt sig för vilken väg man vill gå, så följer maskinen hela ingreppet, och larmar om man till exempel skulle missa ett steg i operationen. Den kan också ge förslag på alternativa metoder om det skulle visa sig under operationen att den planerade planen inte går att genomföra som det var tänkt. Det finns ett antal olika användningsområden redan idag, och flera är på gång att utvecklas[26].

Trots att de ovan enkelt beskrivna systemen används för olika ändamål och för olika vårdkategorier, så är de i grund och botten egentligen samma sak. Nämligen en hjälp för vårdpersonal och medicinsk expertis att på ett mer kontrollerat och systematiskt sätt utföra de uppgifter de är satta att göra. Detta kan medföra att kvalitén och säkerheten ökar, då man får mallar att följa vid olika sjukdomsförlopp eller rehabiliteringssekvenser. Det skulle också underlätta personalens förmåga att ställa rätt diagnos och att sätta in korrekta åtgärder. Vi kan dock se en fara med dessa system. Så länge systemen anses vara nya och inte alltför säkra så kan de säkert fungera som resurs att ta till för att komma ihåg olika saker, att få förslag på undersökningar man kan göra med mera. Men ju mer säkra systemen blir, desto större risk att man till slut alltid förlitar sig på dessa datorer. Precis som inom bilindustrin och speciellt verkstäderna, där man använder datorer för att kontrollera vilka fel som finns på bilen vid servicen, så är risken stor att man även inom vården till slut säger “jo men det sa datasystemet inget om så det kan det inte vara”. Det vill säga, att man till slut så blint litar på dessa beslutsstödssystem och expertsystem, att man glömmer eller inte vågar använda sunt bondförnuft och vanklig hederlig intuition.

Men visst, systemen har kommit för att stanna och då är det lika bra att försöka använda dem på bästa möjliga sätt. För att detta ska vara möjligt, så kommer vi åter tillbaka till den elektroniska patientjournalen. Kan man koppla samman alla system, med denna journal som navet i det hela, så skulle man ha ett system som täckte in väldigt mycket av den vård, omsorg och medicinska kunskap som behövs för att kunna ge patienterna den service de idag kräver.

Källförteckning

Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) E-health, Current Situation and Examples of Implented and Beneficial E-health Applications. Amsterdam: IOS Press.(Studies in health technology and informatics: Version.100)

Regeringskansliet et al.(2006) Nationell IT-strategi för vård och omsorg. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://www.regeringen.se/vard-it 2008-04-07

Regeringskansliet et al.(2007) Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Var står vi idag? Lägesrapport 2007. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://www.regeringen.se/vard-it 2008-04-07

[1] Regeringskansliet nationell IT-strategi (2006) sida 27-30

[2] Regeringskansliet nationell IT-strategi (2006) sida 15-23

[3] Regeringskansliet nationell IT-strategi (2006) sida 25-26

[4] Regeringskansliet nationell IT-strategi (2006) sida 15-23

[5] Regeringskansliet nationell IT-strategi Var står vi idag? (2007) sida 21-22

[6] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sida 219-245

[7] akovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 174-189

[8] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 30-34

[9] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 169-173

[10] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 111-116

[11] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 117-129

[12] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 149-156

[13] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 190-216

[14] Regeringskansliet nationell IT-strategi Var står vi idag? (2007) sid 22

[15] http://www.vardguiden.se/

[16] http://www.sundhed.dk/wps/portal/_s.155/1836

[17] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sida 161-162

[18] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 208-209

[19] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 195

[20] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 210-213

[21] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 195-196

[22] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 201-203

[23] Regeringskansliet nationell IT-strategi (2006) sid 12

[24] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 117-129

[25] Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 120-121

[26]Iakovidis, Ilias, Wilson, Petra & Healy, Jean Claude.(2006) sid 121, 123-124

//Micke Lidköping vid Vänern

onsdag 19 mars 2008

Hemtenta IT-rätt!

Kurs: IRA101

Datum: 2008-03-19

Författare: Mikael Larsson

Personnr: 711113-5955

Examinator: Anna Hammarén

Fråga 1 (2 p)

Högskolan har upprepade problem med stöld av datorer på kvällstid. Man har därför satt

upp kameror i entrén. De är i gång kl 17-08. Redogör kortfattat för ev PUL-aspekter på detta.

Om det material som inspelas används i ett i lagens mening strukturerat material så måste alla punkter i Personuppgiftslagen beaktas enligt PUL 5 § 1-2 st. Om materialet inte anses vara strukturerat så kan det falla under de undantag som görs enligt PUL 5 a §. Dock får det inte utföra en kränkning av den personliga integriteten enligt PUL 5 a § 2 st och Lag 2006:398. Om en tvist skulle uppkomma är det således huruvida materialet, filmerna, är att betrakta som strukturerat material eller ej, och huruvida materialet kan anses kränkande eller ej.

Fråga 2 (2 p)

Utbildningsföretaget Läramer vill få fram vilka studenter på Högskolan som har fått underkänt mer än 3 ggr per år i avsikt att till dem skicka ett erbjudande om en kurs i studiemetod. Bedöm om den registrerande myndigheten får lämna ut denna info mot bakgrund av PUL.

Om den registrerade inte godkänt utlämnandet, så kan, enligt PUL 10 § f utlämnande av dessa uppgifter få ske om en bedömning görs att intresset för tredje man eller den personuppgiftsansvarige väger tyngre än den personliga integriteten. Dock får inte dessa uppgifter behandlas i marknadsförinssyfte om det skulle vara så att den registrerade uttryckligen har motsatt sig detta enligt PUL 11 §.

Fråga 3 (2 p)

Du får hem följande:

a) Ideliga telefonsamtal med förslag om köp av än det ena, än det andra.

Marknadsföring mellan företagare och konsument regleras i marknadsföringslagen., se marknadsföringslag 2 § och 3 §. I 13 b § anges att marknadsföring mot fysisk person enligt de kriterier som anges i paragrafen endast får ske om mottagaren har samtyckt till detta. Enligt 13 d § får också andra metoder användas än de som anges i 13 b § , men även här krävs mottagarens samtycke. Det finns också ett register kallat NIX, dit man som fysisk person kan anmäla att man inte vill ta emot marknadsföring via telefon. Företagens skyldighet att följa detta är dock inte lagreglerad utan faller under vad som kallas för god sed. Enligt 13 d § så är företag i regel skyldiga att kontrollera mot detta register innan de ringer marknadsföringssamtal. Om man dessutom skriftligen motsätter sig användningen direkt till berörda företag, så är det enligt PUL 11 § förbjudet att fortsätta med denna behandling.

b) Mejl från fastighetsmäklare ang försäljning av bostäder i huset där du bor. Du tror att mäklaren har fått din adress via bostadsrättsföreningen.

Marknadsförinslagen 13 b § staterar att samtycke till denna marknadsföring måste ske från den fysiska person som det riktar sig till på förhand. Undantag från denna regel finns i 13 b § såvida punkterna 1-3 uppfylls. Vidare anslås i 13 c § att det alltid i en elektronisk post ska ingå en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. PUL 11 § är också tillämplig på e-post. Som en passus kan nämnas att man diskuterar ett register typ NIX, även för e-postadresser, dit man ska kunna anmäla att man inte vill ha reklam, eller spam. Detta är ännu ej framtaget dock.

Om det är så att min e-postadress har hämtats från bostadsrättsföreningen utan mitt samtycke, så kan även PUL 17 § (osäker på om en bostadsrättsförening kan anses falla under denna paragraf, om den är ideel eller inte) och PUL 10 § och framför allt PUL 10 § f behöva utredas.

Hur regleras de båda företeelserna rättsligt - kan du slippa dem? Motivera.

Fråga 4 (2 p )

Du har köpt en webbkamera fr en Internetbutik. Till ditt företag i webbdesignbranschen köper du en laserskrivare också i en Internetbutik . Du ångrar dig och vill nu lämna tillbaka båda varorna och köpa bättre och billigare på ett annat ställe. Får du ångra köpet och lämna tillbaka varorna.? Motivera ditt svar.

Webbkameran som jag köpt som privatperson/fysisk person får jag enligt distans och hemförsäljningslagen ångra och lämna tillbaka om det följer de angivan förutsättningarna i 9-16 §. Enligt 9 § har konsument rätt att inom 14 dagar återsända varan till säljaren från det att han tog emot den, se 10 §.

Som näringsidkare eller juridisk person gäller inte distans och hemförsäljningslagen 1 §. Så generellt sett får du i detta fall inte ångra köpet av laserskrivare. Dock kan det i förväg ha avtalats om sådana regler som tillåter ett upphävande, till exempel genom köplagen eller avtalslagen.

Fråga 5 (2 p)

Du glömmer ditt kontokort i samband med att du betalar i en affär. ”Upphittaren” använder det för att betala en produkt han köper över Internet. Enligt avtalet med kontokortsföretaget är du betalningsansvarig. Vad säger lagen – är du betalningsansvarig i detta fall? Ange lagrum.

Enligt konsumentkreditlagen 34 § är jag betalningsansvarig om inte köpet har gjorts efter att jag anmält kortförlusten till kreditföretaget, eller om jag av något annat skäl inte kan betraktas som grovt oaktsam.

Fråga 6 (3 p)

Personerna bakom Pirate Bay är åtalade för medhjälp till upphovsrättsintrång.

a) Vem är det de har hjälpt? Och till vad? Svara med egna ord.

De har hjälpt personer som vill komma över filmer och musik mm, att tillhanda hålla så kallade trackeradresser till bittorrentfiler, ett sätt att dela upp filer på som gör det svårare att, för att inte säga omöjligt att spåra vem som har laddat ner vad. De har alltså i sina servrar lagrat databaser med dessa adresser, som vem som helst (med skrupelfritt samvete) kan använda för att få tillgång till skyddat material enligt upphovsrättslagstifningen mm.

b) Om inte de kan fällas till ansvar för det de åtalas för, vilken annan rättslig väg som är prövad internationellt kan ligga nära till hands för försvåra deras verksamhet?

I danmark har man försökt att hindra denna olagliga verksamhet genom att förbjuda tjänsteleverantörerna, det vill säga de som tillhandahåller internetavtalen och de servar och annat som behövs för internettrafik att överhuvudtaget tillåta sådan trafik . Den lagstiftining som kan reglera detta är också upphovsrätten samt annan lagstiftning som reglerar förbud. Tyvärr kan jag inte visa på några paragrafer i denna fråga som skulle kunna vara avgörande.

Fråga 7 (3 p)

På en hemsida på Internet finner du följande:

a) En öppen chattsida där signaturen ”Skvallerproffset” har skrivit in att Nils Nilsson i G-stad brukar snatta på bensinmacken.

b) Ett inslag från TV-programmet ”Packat och klart” som Greklands-resenären Poseidon lagt upp på hemsidans öppna filarkiv.

c) information om att G. W. Svensson i G-stad är den som håller i hemsidan.

Ser du några problem med att material a) och b) ligger där det ligger och i så fall vilka av här nämnda personer kan i så fall göras ansvariga på något sätt?

Ja det gör jag. När det gäller A så är detta information som kan ses som förtal eller kränkning av den personliga integriteten. Lagrum som kan komma att bli aktuella är PUL 5 a § 2 st om kränkning av personlig integritet. Det straff som kan utdömas framgår av PUL 49 §.

När det gäller B är det Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som kan komma i fråga. Nu har jag inte undersökt om det är tillåtet att från svt:s webbsida kopiera sådant material utan upphovsmannens uttryckliag tillstånd, men jag förutsätter att så inte är fallet. I Lag om upphovsrätt 48 § regleras företagets rättigheter.

Då det är en öppen chattsida så är alltid skribenten, eller den som publicerat materialet ansvarig för materialet. Dock enligt Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor, 4 §, ska tillhandahållaren, alltså G.W. Svensson, ha sådan uppsikt över materialet som publiceras med hänsyn taget till omfattningen. Tillhandahållaren har alltså en skyldighet enligt 5 § att plocka bort material från sidan. Så mitt svar är att alla 3 personerna kan göra ansvariga för det som har publicerats.

Fråga 8 (3 p)

Kalle Boll bloggar. Han har inte så många besökare än - ca 50/dygn - än men hoppas på fler. Han vet allt om Stockholms innevärld. Där finns mycket att hämta i fråga om Kalles synpunkter, om vad som händer och vem som gör vad. Om trillingarna Knatte, Fnatte och Tjatte – alla vet vilka de egentligen är – står att de som vanligt varit ”som galna påfåglar på dansgolvet”.

Om Ruben W står det att han ”sedan några månader är berusad i stort sett varje dag och kommer kanske snart att försvinna från dansgolven” .

Ser du några personuppgiftsproblem? Motivera.

Ja det gör jag. Visserligen så kan denna blogg ses som ett ostrukturerat material enligt PUL 5 a §. Men när det gäller uppgiften om Ruben W, så skulle denna kunna uppfatts som kränkande enligt PUL 5 a § 2 st och är då ej laglig. När det gäller trillingarna, så omfattas dessa också av PUL, då alla personuppgifter som på något sätt kan hänföras till en viss person faller under denna lag. Men frågan är om det kan anses vara kränkande uppgifter enligt PUL 5 a §. Ytterligare en aspekt är om det enligt PUL 6 § kan anses vara av privat natur, då hemsidan har relativt få besökare, något som undertecknad, med de ringa juridiska kunskaper han har, dock inte tror. I vissa fall skulle denna publicering kunna vara helt legitim, i enlighet med PUL 15 §, om samtycke funnits eller de som det gäller offentliggjort uppgifterna själva.

Fråga 9 (4 p)

På Nytt-pressens sidor på Internet finns en artikel som utpekar en känds svensk skådespelare som alkolist som är på ett behandlingshem. Det är den mkt framfusige reportern Allan Kax som har skrivit artikel på uppdrag av sin närmaste chef Britt Sälj. Artikeln visar sig vila på falska källor. Det är en kollega på teatern – Anund Syk - som har spritt denna information .

Kan publiceringen av detta vara ett rättsligt problem? Vem är i så fall är ansvarig för innehållet? Ange lagrum.

Ja det kan det. Om vi börjar med Anund Syk. Han åtnjuter enligt YGL 1 kap 1 §,, vilket är det som gäller i detta fall, eller TF 1 kap, grundlagsskydd för att till medier lämna uppgifter till vilket medium som helst. Så uppgiften om vem som kommit med informationen får alltså inte yppas såtillvida han inte medgiver detta själv.

Den falska uppgiften som sådan skulle kunna falla under PUL 5 a §, 2 st om kränkning. Vem som är ansvarig för innehållet beror på om det finns en ansvarig utgivare för sidan eller ett så kalla utgivningsbevis utfärdats enligt 9 § YGL. Finns inte detta så är Allan Kax ansvarig, då det är han som publicerat uppgifterna. Förmildrande omständighet skulle kunna vara att han handlat på order av sin chef, men ur rättslig synpunkt tror jag inte att detta har någon betydelse. Finns det en ansvarig utgivare, så är det denne som blir ansvarig för allt som publiceras.

Fråga 10 (5 p)

Lisa skall göra en hemsida för ett litet företag i klädbranschen som vill sälja kläder framförallt på postorder. Många av kläderna är från Frankrike. Lisa som är stor Paris-vän har i sin fotosamling i sin dator ett mycket snyggt foto på Eiffeltornet som hon tidigare har hittat på Internet. Hon använder det. Hon lägger också ut ca 1 minut av medeltida ballad hämtad från en skiva med sin favoritartist som hon nyligen sett framträda.

Bedöm Lisas ageranden ur upphovsrättslig synpunkt

a) Att ladda ner fotot till det egna fotoarkivet

Detta är av privat natur och således lagligt enligt Upphovsrättslagen 12 § om fotot från början var lagligt uppladdat till internet enligt upphovsrättsreglerna.

b) Att använda detta foto på hemsidan.

Detta är inte lagligt enligt Upphovsrättslagen 12 §. Det gäller inte längre användning av privat natur. Dock har undertecknad för sig att det finns någon regel som säger att om det inte är av vikt för helheten så att säga, så kan det vara ok. Men jag hittar tyvärr inte paragrafen till detta.

c) Att använda angivna skiva

Att använda skivan, eller en del av skivan är heller inte lagligt enligt 12 § Upphovsrätten. Visserligen kan balladen i sig vara fri från upphovsrättsligt skydd, om det har gått så pass lång tid sen upphovsmannen avlidit, 70 år se upphosrättslagen kap 4 43 § 1 st. Men de som gett ut skivan, eller artisten, skyddas av så kallade närstående rättigheter, då detta kan anses vara en unik tolkning av det ursprungliga verket. Man har då rätt till skälig ersättning enligt Upphovsrättslagen 29 §. Även 46 § reglerar dessa närstående rättigheter.

d) Milla hittar på nätet hitta dataprogram som hon kopierar till sig själv. Är det ok? Motivera.

Nej detta är numera ej lagligt enligt 12 § Upphovsrättslagen. Tidigare var detta lagligt, men frågan gällde ju idag.

//Micke Lidköping vid Vänern

måndag 17 mars 2008

Hemtenta MPA110

Här kommer hemtentan som gjorts i kursen MPA100:

Figur 1 Logga Högskolan Väst

Figur Väst Logo

Hemtentamen

Mediernas publik

För mycket media på ett och samma ställe??

Hemtentamen

Kurs: MPA110

Datum: 2008-03-17

Författare

Larsson Mikael 711113

Examinator

Birgitte Christiansen

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning.. 2

Medieeffekter.. 3

Magic Bullet. 3

Användarmodellen. 4

Magic Bullet versus Användarmodellen. 5

Tvåstegshypotesen.. 7

Dagordningsfunktionen.. 9

Den svenska mediepubliken.. 12

Internets historia.. 12

Internetanvändning i Sverige – igår och idag. 13

Andel 9-79 år som har tillgång till Internet i hemmet 1995-2006. 13

Tillgång till bredband i hemmet i befolkningen 9-79 år 2002-2006. 13

Internetanvändare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006. 13

Användartid bland Internetanvändare 9-79 år totalt och i hemmet en genomsnittlig dag 1998-2006 14

Högkonsumenter – lågkonsumenter. 14

Medierelaterad och inte medierelaterad Internetanvändning bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2000 och 2006. 14

Användningsområde bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006. 15

Publiken – orsaker och samband. 15

Källförteckning.. 18

The Magic Bullet??

Medieeffekter

Magic Bullet

I början på förra seklet (1900) hade man en ganska primitiv (red anm.) syn på medieeffekter. Den så kallade Magic Bulletteorin[1] var den som framstod som den mest logiska för dåtidens forskare. Benämningen Magic Bullet kom dock långt senare, och var inget begrepp som var vedertaget vid denna tidpunkt. Magic Bulletteorin, eller Injektionsnålsteorin[2], gick ut på att media sågs som ett instrument som kunde användas för att påverka och styra den stora massan i olika frågor[3]. Darwins arbete hade en stor inverkan på detta synsätt, där människan sågs som en primitiv varelse, som liksom sina övriga släktingar bland djurriket, till mångt och mycket styrdes av sina instinkter och medfödda/nedärvda behov[4]. Därför såg man dåtidens människor som en ”massa”[5] som kunde kontrolleras och fås att handla i olika riktningar genom att generera mer eller mindre intelligenta meddelanden genom så kallad masskommunikation[6]. Tanken att de som kontrollerade media också kontrollerade människorna som använde dessa medier, alltså i form av påverkan åt olika håll i tycke, smak och åsikter mm, var mäkta vedertagen[7]. Och med denna övertygelse följde också en djup oro för att människor skulle påverkas av reklam och i den politiska processen i en riktning som inte alltid var av godo[8].

Detta synsätt att se på individer i grupp som en gemensam massa växte fram, främst ur sociala forskares teoretiska analyser, av hur samhället omformades under mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Industrialiseringen, urbaniseringen och moderniseringen av samhället var en starkt bidragande orsak till att detta synsätt kom att dominera. Industriernas uppförande i städerna ledde till att människor från olika delar av landet flyttade in för att jobba i dessa fabriker. För att detta inte skulle skapa fullständigt kaos i städerna, så blev man tvungen att inrätta sig efter vissa normer och regler. Och ju fler människor med olika bakgrund som anlände till städerna, desto mer tog urbaniseringen fart[9]. Och med detta kom också det som kallas för moderniseringen. Som ett led i denna modernisering följde det moderna klassamhället eller massamhället. Enligt DeFleur och Lowery så ska sex stycken förändringar äga rum för att ett så kallat massamhälle ska uppstå[10].

Sociala diffrentioner ökar
Effekter av informella sociala kontrollmekanismer avtar, då traditioner får allt mindre inverkan.
Formell social kontroll ökar, såsom lagar och rättssystem som tar form
Konflikter ökar då olika sociala värderingar ställs mot varandra
Svårigheter att kommunicera öppet och lätt ökar
På grund av dessa förändringar så blir människor beroende av massmedia för att skaffa sig information

Och det var just detta som skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Och för att då undersöka om de farhågor man hade om hur media påverkade ungdomar bland annat, så använde man effektmodeller[11] av slaget Magic Bullet för att utröna detta. Enligt Gripsrud var detta en teori som höll sig ända fram till 1940, även om andra studier gjordes under denna tid, som till exempel The Payne Found Studies[12]. Men också dessa studier hade karaktären av att se på media som ett verktyg för att påverka massorna eller publiken. Vilka farliga effekter hade film och annat på ungdomar och barn? Och hur skulle man på bästa sätt utnyttja detta ”faktum” att publiken var så lätt att manipulera på ett positivt sätt, och hålla det negativa utanför? Istället för att se vad publiken kan göra och använda media till, vilket användarmodellen tog fasta på.

Användarmodellen

Användarmodellen eller på engelska ”Uses and gratifications” inriktar sig i huvudsak på att försöka utröna vad publiken gör med media, och inte som med Magic Bullet och de undersökningar som gjordes före 1940, vad media gör med publiken[13]. Utgångspunkten för denna användarforskning var enligt Gripsrud, den psykologiska inriktning som socialpsykologen Maslow kallade för behovsheriarkin[14]. Maslow såg människans behov som en trappa där det lägsta steget var de mest basala behoven, såsom sömn, mat mm. Och ju högre upp i trappan man kommer, ju mer övergår behoven till känslomässiga och psykologiska behov, till exempel självförverkligande mm[15]. Användarmodellen utgick således från att ”…människan hade ett överskådligt själsliv och full kontroll över vad de läste, lyssnade på och tittade på – och varför de gjorde det”[16]. De behov som medierna kunde tillfredsställa var behovet av att få information om vad som försiggick i samhället, behovet att känna social tillhörighet, att känna att man ingår i ett större sammanhang. Även behovet av självbekräftelse var/är något som media kan hjälpa till med[17].

En studie genomförd av Herta Herzog 1940, där hon samlade in material från tidigare genomförda medieundersökningar, skulle undersöka vilken typ av kvinnor som lyssnade på så kallade såpoperor på radion, och vilken nytta de ansåg sig ha av att lyssna på dem[18]. Studien genomfördes, men för att få en ännu klarare bild av varför vissa valde att lyssna och andra inte, och vad detta lyssnande gav publiken genomförde Herzog ytterligare en analys[19]. Hon kom bland annat fram till att vad de som lyssnade fick för positivt av det var känslomässig frigörelse, drömmande in i fantasins värld och värdefulla råd om hur man skulle bete sig och vara i vissa situationer[20]. Publiken var alltså den som själv valde och valde bort olika media för att tillfredsställa vissa behov. Och med dessa undersökningar så hade man tagit ett nytt steg inom medieforskningen bort från injektionsnålsteorin.

Magic Bullet versus Användarmodellen

Vad var det då som ansågs vara så fel med Magic Bulletteorin att man i princip övergav denna (dock inte helt, då alla teorier har påverkat varandra på mer eller mindre olika sätt) och istället övergick till att studera mediepåverkan utifrån användarmodellen? Ser man till den undersökning genomförd av Herzog (se ovan) så borde det enligt tesen om injektioner, vara så att de allra flesta kvinnor borde lyssna på dessa såpoperor, och efter att de lyssnat på den agera mer eller mindre unisont. Eller kanske rättare sagt påverkas av dessa såpor på mer eller mindre likartat sätt. Men Herzog kom fram till att så inte var fallet i sina studier[21]. Istället såg man tydliga tendenser till att människor valde medier utifrån den tillfredsställelse eller nytta man ansåg sig få av just det mediet, eller den specifika tidningen eller radioprogrammet mm (i Herzogs fall var det ju såpor, men senare undersökningar visade att så var fallet även med tidningsläsande[22])[23]. Personlig smak, känslor och annat hade en mycket större inverkan på medievalet än man tidigare trott. Gripsrud skriver att man fick en insikt om att mediernas funktioner måste studeras i ett vidare perspektiv, utifrån människornas vardagsliv och den kontext de befinner sig i[24]. Detta var en insikt som de tidigare forskningsansatserna hade utelämnat. Magic Bulletteorin tar inte alls hänsyn till detta faktum. Enligt denna teori så kunde ju människor påverkas av mediebudskap på ett likartat sätt oberoende av social situation och andra kontexter, man ansåg till och med att den så kallade massan var isolerad och inskränkt. Men som Hertzogs studier visade så var man inte så socialt isolerade som Magic Bulletteorin hävdade[25].

Kortfattat kan man säga att Magic Bulletteorin fokuserade på vilka effekter media hade på publiken, en publik som ansågs vara mer eller mindre socialt isolerade, beroende på den historiska utvecklingen med moderniseringen. Forskningen fokuserade mycket kring faror med medieexponeringen. Användarmodellen tog istället sikte på just användaren av medierna, eller publiken, och försökte förstå hur denna publik använde sig av media i stället, inom sin sociala kontext. Istället för att titta på vilka faror som media kunde medföra till sin publik, så försökte man förstå vilken nytta och vilka förtjänster media hade för individer istället för den stora massan. Fler och fler undersökningar gjordes där man tog i beräkning att media inte var så betydelsefull för människors åsikter som man tidigare trott, även om mindre effekter hade kunnat ses i resultaten. Och när de så hade effekt så insåg man att det var mycket mer komplext än man tidigare trott. Bland annat så upptäckte man att informella samtal mellan familjemedlemmar och andra grupper som man ingick i hade en mycket stor inverkan på hur man uppfattade olika mediebudskap[26].

Tvåstegshypotesen

Under en studie som skulle undersöka personers politiska beteende under presidentvalet, eller valkampanjen, i USA år 1940, upptäcktes att man förbisett en sak när man satte agendan för denna undersökning. Studien tog sikte på att förstå hur och varför människor kom fram till sin politiska ståndpunkt som de sedan använde för att avge sina röster i valet[27]. Vad man efter ett tag insåg var att den personliga kommunikationen mellan familjemedlemmar, vänner och andra grupperingar dessa personer ingick i, hade mycket större betydelse än man trott[28]. På grund av detta så fick man ändra inriktning på forskningen, eller rättare anpassa frågorna i undersökningen till att även fånga upp den interpersonella kommunikationen[29]. Den hypotes man då kom att framställa var den som kallades tvåstegshypotesen, och denna skulle bli tongivande i många år framåt inom medieforskningen[30]. Det man sen såg när resultaten av undersökningen granskades var att det fanns personer som hade, vad vi kan kalla för en opinions-ledarroll, dit personer i dennes närhet vände sig för att diskutera politiska frågor. Dessa så kallade opinionsbildare ansågs ha stort kunnande och intresse inom det politiska området, och fick därför rollen som rådande i sådana frågor[31]. Den formella förklaringen av hypotesen var att ”idéer ofta flödar från radio och skrift till opinions-ledarna och från dem till de mindre aktiva inom gruppen” (fritt översatt)[32].

I studien Personal Influence tog man fasta på de rön man upptäckt i The People’s Choice-studien och började titta på de så kallade primärgruppernas roll i masskommunikationen[33]. Detta synsätt, att det inte bara var nedärvda faktorer som styrde en människas val, införlivades också under denna tid i andra sociala forskares områden[34]. Så man kan väl säga att det var en teori som låg rätt i tiden. Det som studerades i Personal Influencestudien var vilken roll ledare spelade som inspirationskälla och informationskanal mellan media och medlemmar av små så kallade informella grupper, eller primärgrupper[35]. Ledare i den mening att de innehade någon sorts status i den grupp man ingick i som väl insatt, klok eller på annat sätt värd att lyssna till och ta råd från. Det handlar alltså inte om den sortens ledarskap som är formell, typ en företagsledare eller liknande, dock ska påpekas att denna person naturligtvis också kan vara en informell ledare inom sin primärgrupp/sina primärgrupper[36].

För att komma fram till resultaten valde man en metod, utifrån fyra som man såg som möjliga, den där man ställde frågor till respondenterna huruvida man hade influerat eller påverkat någon i sin omgivning. Vad man så småningom kom fram till var att opinionsledarna i dessa informella grupper ansågs besitta sådan speciell kunskap inom ett visst, eller flera, område/områden, så att denne därför fick en viss status i den primära grupp som han/hon ingick i. Det handlade alltså om ganska specifika frågor som man rådfrågade dessa personer om[37]. Naturligtvis förekom det allmänna diskussioner mellan till exempel familjemedlemmar om olika ämnen, så som man upptäckte i The Peoples Choice-studien. Men att opinionsledarna också har en viktig roll att spela i ”medlingen” mellan media och dess allmänna publik visades med klarhet i denna nya undersökning.

Vad var det mer än speciella kunskaper då som fick andra människor att se vissa som mer lämpade att rådfrågas i vissa situationer? Ekonomisk status, ålder, sociala kontakter och utbildningsnivå mm var allt sådant som påverkade valet av dessa människor, och deras möjligheter att påverka. Och deras påverkan kunde vara stor. Studien visade att dessa opinionsledare kunde influera andra inom områden som mode, hushåll, politik, film[38]. Och att dessa resultat säkert skulle uppträda om man undersökte andra områden i livet är säkert inte svårt att tänka sig. Inom varje område kom man fram till att opinionsledarna hade en mycket stor roll att spela. Dock så fanns det ett område där siffrorna inte var alls så tydliga. Inom det politiska området tycktes det inte alls lika självklart att förhållandet opinionsledare/primärgrupp var lika starkt. Detta beror förmodligen på att studien utfördes på kvinnor, och vid denna tid hade kvinnor inte alls den politiska makt och det intresse för politik som finns idag. Dock var det ändå så att tendensen var den samma även på detta område[39].

Dessa båda studier visade på ett relativt klart och tydligt sätt att det inte längre gick att förklara massmediernas påverkan på folk med enkla teorier om att masskommunicerade meddelanden kunde få en direkt och lätt påverkan på dess mottagare. Personligt inflytande hade en långt mer gående effekt än man tidigare varit medveten om[40]. Och man insåg nu att media och dess effekter måste studeras i allt mer komplexa situationer för att man skulle kunna ge en rättvis bild av mediepåverkan[41]. Personers sociala relationer och olika kontexter var sådant som måste vägas in i bilden. Det som denna studie kom att bli mest betydelsefullt för, enligt Lowery och DeFleur, var dock det faktum att det inte gick att påvisa några egentliga negativa effekter i stort av masskommunikation. Så de som tidigare ansett masskommunikation vara något dåligt, fick nu tänka om i nya banor[42].

Dagordningsfunktionen

Som diskuterats i tidigare frågor så kom man med tiden fram till att medias påverkan på folk inte alls var så enkel som man först trott (Magic Bullet mm se Medieeffekter). Man hade också insett att en stor del av påverkan i olika frågor sköttes, inte av massmedia, utan hade karaktären av personliga diskussioner mellan personer i så kallade primärgrupper (se Tvåstegshypotesen). Men hade inte media någon som helst effekt på människor? Man var övertygad om att så var fallet, men man hade insett att man inte kunde undersöka dessa effekter på ett korrekt sätt med hjälp av de tidigare teorierna[43]. Ett nytt sätt att se på medierna ansågs nödvändigt för att föra insikterna om media framåt.

Mediernas dagordningsfunktion studerades första gången under presidentvalskampanjen 1968[44]. För att undersöka om en sådan agenda-setting fanns hos medierna, så inleddes en studie som skulle jämföra innehållet i mediebudskapen med väljarnas åsikter om valkampanjen[45]. Det studien kom fram till, efter att man granskat resultaten, var att det fanns en mycket stark koppling mellan vad medierna rapporterade om och vilka frågor som väljarna ansåg viktiga. Dock fanns en del brister i studien, vilket gjorde att det inte på ett vetenskapligt korrekt och säkerställt sätt gick att hävda att dessa resultat verkligen var rättvisande[46].

Att den fanns där var man övertygad om, men en mer korrekt undersökning borde göras. Och ett ypperligt tillfälle för en sådan dök upp bara fyra år senare under nästa valkampanj. Shaw och McCombs satte då ihop ett forskarlag som designade en panelstudie, vars främsta syfte var att undersöka just medias dagordningsfunktion, fast nu i en större skala än tidigare och med mer sofistikerade metoder[47]. Att en panelstudie görs betyder att man under en given tidsperiod intervjuar respondenterna flertalet gånger, för att på så sätt kunna hitta förändringar i respondenternas synsätt över tid[48]. Vilka slutsatser kunde man då dra av denna studie?

Fem stycken huvudfrågor studerades:

Fanns det över huvud taget någon koppling mellan medier och vad publiken tyckte och tänkte? Tidigare studier tydde på detta, men man ville nu mer exakt ta fram data på detta[49].
Tvåstegshypotesen, var detta något som kunde hittas även när det gällde dagordningsfunktionen[50]?
Hur påverkade tidsaspekten förhållandet medierapportering – publikens tyckande[51]?
Vilken typ av människor är mest involverade i dagordningsfunktionen och varför vände sig vissa till media för informationssökning i större utsträckning än andra[52]?
När man sen har alla fakta, hur viktig är ”agenda-sättningen” i, som denna studie handlade om, den Amerikanska politiska processen, om även inom andra sakfrågor[53]?

Vad visade resultaten? Att det fanns en koppling mellan medier och publikens uppfattning om saker och ting stod helt klart[54]. Men denna var långt mer komplicerad än man först trott. Inte bara påverkades masspubliken av medierna, utan även de politiker som massmedia bevakade hade en tendens att tillskriva de händelser som fick stora rubriker mer värde än andra frågor. Man insåg också komplikationerna med de så kallade Gate-keepers, som ingick som en del i den kedja som avgjorde vad medierna rapporterade om[55].

Att människor diskuterade sakfrågor med varandra var ingen nyhet. Men hade dessa diskussioner en del i dagordningen? Studien visade att tvåstegshypotesen bara hade en minimal inblandning. Siffrorna pekade på att de nyheter och annat som media presenterade hade störst roll. Interpersonella kontakter spelade en liten roll. Och minst inflytande hade den ”reklam” som kandidaterna själva publicerade[56].

Studien visade också att tiden spelar in. Man kunde se en tendens att det som media rapporterade under en viss tid, hade fått genomslag i publiken under en senare tid. Man undrade också om det omvända förhållandet fanns. Men siffrorna pekar på att så inte var fallet. Det fanns också en klar skillnad mellan tidningars påverkan och televisionen. Den senare tycktes inta alls ha den stora inverkan som tidningar hade över tid[57].

Studien kom också fram till att det som är viktigt i dagordningsfunktionen är huruvida en fråga anses vara relevant för människor eller inte. Och om man känner sig osäker i frågan eller inte. Ju högre relevans och högre osäkerhet, desto mer troligt att man vänder sig till medierna för vägledning, vilka då får rollen som dagordningssättare. Lowery och DeFleur, sidan 285, visar en figur på hur detta fungerar[58].

Man kom till sist fram till att media, och främst då nyhetsindustrin, spelar en stor roll i dagordningsfunktionen, i alla fall när det gäller politiska frågor, som den som undersöktes. Dagordningsfunktionen är, enligt Lowery och DeFleur, en del av den kommunikation som sker dagligen, och som skapar människor värderingar och åsikter. Media spelar en aktiv roll i att välja ut viktiga frågor och presentera dessa på ett intressant sätt. Pressens roll är mycket viktig när det gäller att inte bara påverka publikens åsikter, utan den har en möjlighet att även styra den politiska debatten på ett mycket kraftfullt sätt[59].

Den svenska mediepubliken

Jag har valt att studera Internet i denna uppgift.

Internets historia

Till att börja vill undertecknad påpeka att just Internet är ett medium som är i nära konvergens med andra medier, såsom tidningar, radio, tv och film mm. Detta beroende på just Internets möjligheter att presentera olika sorters material på ett enkelt och överskådligt sätt, om man har tillgång till tekniken vill säga. Även den nya teknik som kommer konvergera med Internet. Idag kan man titta på film i mobilerna, man kan ringa med datorns hjälp mm[60].

Internets utveckling är nära förbunden med datorns och utveckling av ny teknik[61]. Och utvecklingen har gått mycket snabbt. Internets föregångare, så som vi känner det idag, var det så kallade ARPANET, ett nät skapat i USA 1960[62]. Men Internets stora genombrott kom först kring 1995, efter det att Berner-Lee konstruerat ett hypertextsystem som han kallade WWW[63]. Till Sverige kom Internet i mitten på 1980-talet. 1987-1988 började SUNET använda ett landsomfattande nät mellan universiteten i landet. Detta nät var också förbundet med Internet i USA. Redan 1986 registrerades det första domännamnet under .se[64]. Men det var som sagt inte förrän WWW kom som det stora genombrottet för Internet inträffade. I mitten på 1991-talet började det utvecklas och lanseras kommersiella tjänster riktade till en större publik på Internet. Visserligen var den största användningen fortfarande förmedling av information inom forskning och utbildning mm, men en våg hade nu börjat som skulle visa sig växa sig allt starkare[65]. I takt med att tekniken har utvecklats ytterligare vad gäller datorkapacitet och kanske framför allt bredbandets intåg, så har nya och alltmer avancerade tjänster lanserats[66]. Idag kan man i princip använda datorn och Internet till vad som helst när det gäller olika medietyper. Man läser idag tidningen på Internet, tittar på filmer, lyssnar på musik, spelar spel mm. Möjligheterna tycks outsinliga och vad framtiden bär med sig i sitt sköte vet väl endast Bill Gates och hans medarbetare.

I takt med att allt mer tjänster erbjöds så ökade också användningen lavinartat. Till en början så räknade man med att Internetanvändningen fördubblades varje år i Sverige. Denna takt har väl avmattats något idag, men man kan se en markant ökning fortsättningsvis också[67]. Under nästa rubrik ska vi titta lite på den trend som har varit under de senaste åren.

Internetanvändning i Sverige – igår och idag

Följande statistik är hämtad ur Mediebarometern samt Internetbarometern. I fotnoterna kommer anges Mb för Mediebarrometern och Ib för Internetbarrometern. Då mediet är så pass nytt så sträcker sig statistiken tillbaks till 1995 ca, och det är de siffrorna som kommer att diskuteras nedan.

Andel 9-79 år som har tillgång till Internet i hemmet 1995-2006

1995 var det 3 % av Sveriges befolkning som hade tillgång till Internet. Denna låga siffra är väl kanske inte så konstig, då det anses vara först kring 1995 som Internet verkligen fick sitt genombrott för gemene man. Ökningen har sen dess varit ganska konstant, med undantag av år 2004 då ingen egentligen ökning kunnat konstateras. Siffrorna visar också på att män alltid har legat steget före, både när det gäller vuxna män men även barn/tonåringar. Ökningen generellt om man ser till denna uppdelning har dock följt den allmänna kurvan med en stadig ökning varje år. De som har mest till gång till Internet hemma är män i åldern 15-19 år, en trend som hållit i sig genom åren. Idag har ca 93 % av dessa tillgång till Internet hemma. En markant skillnad kan också ses om man tittar på vilken utbildningsnivå personer i fråga har. De som har tvåårigt gymnasium eller högre, ligger mycket högre procentuellt än de som har en lägre utbildning. Anmärkningsvärt att notera är också att studerande alltid har legat högre i tillgång till Internet hemma jämfört med till exempel förvärvsarbetande. En siffra som undertecknad blir något förvånad över, i alla fall i Internets linda. Skillnader kan också ses i relationen stad/landsbygd, där stadsbefolkningen ligger högre i siffrorna generellt sett[68].

Tillgång till bredband i hemmet i befolkningen 9-79 år 2002-2006

Då bredbandets utveckling har varit en mycket stor bidragande orsak till Internets expansion så anser jag det vara av vikt att presentera även dessa siffror här. 2002 hade 66 % av befolkningen tillgång till Internet. Men bara 19 % tillgång till bredbandsuppkoppling. Men de följande åren ökade detta markant. 2006 var siffran uppe i hela 63 %. Den totala siffran av Internetanvändare i hemmet var samma år 80 %. Så ökningen har skett mycket snabbare när det gäller bredband, än ökningen av Internetanvändningen generellt. Även här syns skillnaderna klart och tydligt när det gäller kvinnor och män, Hög/låg-utbildad, och ålder. [69]

Internetanvändare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Ca 62 % av befolkningen använder Internet en genomsnittlig dag. Television, Dagstidning och Radio är de medier som fortfarande ligger före i mätningarna, Hela 86 % använder TV. Jämför man här mellan kön ålder och utbildning kan man se tydliga skillnader i samtliga grupper. Män använder mediet mer än kvinnor. Personer mellan 15-24 år är de som verkligen avviker i Internetanvändande, med en procentuell siffra på hela 84 %. Tvåa kommer de i åldern 25-44 år, där ”bara” 73 % använder Internet. Mycket stora skillnader kan också ses mellan hög- mellan och lågutbildade personer. 77 % av de högutbildade säger sig använda Internet en vanlig dag. Medan endast 30 % av de lågutbildade gör det samma[70].

Användartid bland Internetanvändare 9-79 år totalt och i hemmet en genomsnittlig dag 1998-2006

Den tid som människor lägger ner på Internet har stadigt ökat med några få undantagsår. 1996 var tiden i minuter ca 10/dag. 2006 var det uppe i 53 minuter/dag. En mycket stor ökning kunde märkas mellan just 2006 och 2005. Denna stora ökning beror nog delvis på att det dessa år började byggas ut bredband i stor skala lite var stans i Sverige, och att de siffror som redovisas just är ett utslag av denna satsning. Jämför man Internet med andra medier så skulle man kunna tro att detta medie har tagit över en del av användandet från till exempel radio eller tv. Men siffrorna tyder inte på det. För övriga medier har användandet legat stabilt under tid. Detta visar också den totala medieanvändningen. Den har gått lite upp och ner med åren men en ökning har kunnat ses, om än inte alltför kraftig. Detta kan säkert förklaras med att användningen av vissa medier helt eller delvis i alla fall har avstannat. Till exempel är användandet av kassettbandspelare idag nästan obefintlig, om man ser tillbaka[71]. Samma trender angående ålder, kön mm kan ses när det gäller tiden som läggs ner på mediet. Män i åldern 15-24 år med en högskoleutbildning i ryggen och som bor i en storstad är de som ligger högst i mätningarna[72].

Högkonsumenter – lågkonsumenter

Som lågkonsument ses de som använder Internet mindre än en halvtimma per dag. Siffrorna säger att det är jämnt fördelat mellan könen i detta avseende. Åldrarna 25-64 år dominerar. Men det är fortfarande bland högutbildade man kan hitta dessa låganvändare i stor utsträckning. Vänder vi så på steken och tittar på de verkligt stora användarna så hamnar vi i gruppen män, ålder 15-24 år och högutbildade igen. Så samma trender går igen som för övriga siffror[73].

Medierelaterad och inte medierelaterad Internetanvändning bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2000 och 2006

Ytterligare något som kan vara intressant att titta på är vad man använder Internet till. År 2000 så var andelen medierelaterad användning högre än den var 2006. Och naturligtvis omvänt då när det gäller inte mediarelaterad användning. På dessa sju år har denna användning fördubblats procentuellt sett. Jämför vi olika grupper så är det egentligen inga större skillnader i vare sig ålder, kön eller utbildningsnivå. Skillnader finns naturligtvis, men inte alls så markant som för den tidigare redovisade statistiken. Det som kan vara värt att notera är att fakta/informationssökning är relativt mycket högre bland högutbildade än för de övriga. Detta kan säkert förklaras med att de har sådana arbetsuppgifter som kräver en högre grad av informationsletande[74].

Användningsområde bland användare 9-79 år en genomsnittlig dag 2006

Vad använder man Internet till mer specifikt? Tyvärr finns inga siffror över tid att redovisa. Det som de flesta använder Internet till idag är att skicka och ta emot e-post. På andra plats kommer informationssökning, och på tredje plats läsa dagstidningen[75].

Det finns hur mycket siffror som helst att redovisa, men de ovanstående var de som jag personligen tyckte var mest intressant att ta fram på bordet. Som vi kunnat se så föreligger det ganska stora skillnader i användningen av Internet mellan olika samhällsgrupper indelade i Kön, ålder, utbildning och geografisk plats. Nedan följer ett försök att förklara varför dessa skillnader har uppstått och hur.

Publiken – orsaker och samband

Som redovisats i punkterna ovan så har Internetanvändningen ökat stadigt i Sverige sen 1995 i takt med att ny teknik och snabbare hastigheter har utvecklats, samtidigt som nya publika tjänster har erbjuds marknaden[76]. Vi har också kunnat se att det föreligger vissa skillnader i användandet av Internet mellan kön, ålder, utbildning, geografiskt läge, och stad kontra landsbyggd. Ett problem med att förklara dessa skillnader utifrån de teorier som presenteras i Gripsruds bok Mediekultur Mediesamhälle är att Internet erbjuder användarna så många olika användningsområden. Traditionell informationssökning, tidningsläsning, lyssnande på musik, filmer, telefoni mm. Det vill säga att det finns tjänster på Internet som gör att nästan alla kan se en relevant användning av mediet, mer eller mindre. Och då jag i denna sammanfattning inte koncentrerat mig på att visa de olika användningsområdena i detalj, utan Internets utveckling i stort blir det ännu svårare.

Men ett försök ska i alla fall göras. Könsskillnader har alltid varit och kommer förmodligen vara en källa till social differentiering. Hur detta ska tolkas när det gäller Internetanvändning är dock lite svårt att utröna. Personligen tror jag att det handlar om tid och pengar. Fortfarande är det så i samhället att kvinnorna till mångt och mycket är de som sköter om hem och barn, trots att de idag också heltidsarbetar för att få familjeekonomin att gå ihop. De har också ofta låglönearbeten, vilket gör att de kanske inte har råd att investera i den utrustning som behövs för att utnyttja Internet, även om det finns alternativ, som till exempel bibliotek eller liknande där man kan få tillgång till Internet relativt billigt. Och då är vi inne på det här med ekonomiska och sociala skillnader, eller klassamhället, eller som en del väljer att kalla det, social stratifiering[77]. Den sistnämnda klassificeringen tycker jag personligen är den som stämmer bäst in på Internetanvändningen. Det som kanske avgör om man är en Internetanvändare är vilket socialt stratum man tillhör, alltså vilka kriterier sammantaget som påverkar. Har man dålig ekonomi, usel utbildning, dåliga bostadsförhållanden med mera[78], så kanske en datorutrustning med tillhörande Internetabonnemang inte är det första steget man tar för att komma ur detta.

Det skulle också kunna vara så att de skillnader man ser, främst mellan lågutbildade och högutbildade i nästan alla ovan angivna statistiska fakta, kan handla om vilket habitus man har med sig[79]. Vilken inställning man har med sig från sitt sociala fält eller sociala kontext när det gäller Internets användbarhet och nödvändighet. Kanske inte så mycket om vad som är uppnåeligt eller inte för oss som individer, som Bourdieu säger[80]. Istället handlar det kanske om just nyttan med Internet. I lågutbildade och ”fattiga” hem anses kanske inte Internet ha den nytta och status som det kan ha i högutbildade och ”rika” hem. En värdering som mycket väl skulle kunna vara ett slags habitus där individen tänker, väljer och handlar utifrån dessa sociala värderingar. Från början var Internet en källa till informationssökning. Men idag har den icke-mediella användningen ökat (se ovan). Om det från början var så, vilket jag dock inte kan belägga med bevis, att de högutbildade såg Internet som något för dem, som något värdefullt för just deras sociala värderingar, är det idag då på väg att bryta sig ut grupper från dessa tidigare invanda mönster och hittar andra användningsområden. I så fall skulle man kunna kalla dessa grupper för heterodoxa grupper, alltså grupper som bryter mot den egna gruppens Doxa, som Bourdieus kalla det[81]? Personligen tror jag inte på det. När det gäller Internet är det nog snarare så att det är de som erbjuder tjänster på Internet som styr vilka användarna är.

Och ju mer tjänster desto fler människor som kan hitta något vettigt att använda Internet till. De siffror som påvisas ovan om att Internetanvändningen är som högs bland ungdomar 15-24 år skulle man kanske kunna förklara med detta. Och att denna grupp har funnit det betydelsefullt att använda Internet av olika anledningar. Man har som Gripsrud skriver, funnit en livsstil[82], i vilken Internet är en viktig del. Denna livsstil är också en del av det habitus som personen bär med sig. Att spela spel på Internet blir till exempel ett bevis på att man tillhör en viss grupp, en social stratas, vilket kan hjälpa till att forma den egna självuppfattningen och identiteten.

Som jag började med att skriva så är det svårt att förklara de skillnader som ändå finns utifrån de rön som presenteras i Gripsruds bok. För att kunna göra detta på ett adekvat sätt så bör man enligt undertecknad istället se på den egentliga användningen av Internet, vilka specifika användningsområden finns det och vilka är det som utnyttjar dessa och vilka skillnader kan man där se. Vilka är det egentligen som läser böcker via nätet? Är det samma personer som läser traditionella böcker? Och finns det liknande skillnader i bokval mellan olika grupper, och vad kommer detta sig i så fall. Då skulle man verkligen kunna få en mer nyanserad bild av Internetanvändningen, sociala faktorer och annat som kan påverka. Men då varken tid eller utrymme funnits till detta så får det räcka med det ovanstående.

Källförteckning

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Mediebarometern 2006 Nr 1. NORDICOM-Sverige

Carlsson, Ulla. Redaktör (2007) Internetbarometer 2006 nr 2. NORDICOM-Sverige

DeFleur Melvin L. & Lowery, Shearon A (1995) Milestones in Mass Communication Research: Media effects, Tredje upplagan. New York. Longman Publishers.

Fäldt, Christer (2001) Gleerups lärobok i psykologi Christer Fäldt och Gleerups utbildning AB

Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Andra upplagan. Göteborg. Bokförlaget Daidalos AB

Internet Society (2003) Vem gör vad i Internetsverige [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.isoc.se/sajt/bilder/pdf/vem%20g%F6r%20vad.pdf (2008-03-14)

Milld, Jan (2008) Internets historia [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bgf.nu/historia/6/internet.html#2 (2008-03-14)

[1] Lowery, DeFleur sid 12-14

[2] Gripsrud sid 65

[3] Lowery, DeFleur sid 13

[4] Lowery, DeFleur sid 13

[5] Gripsrud sid 70

[6] Lowery, DeFleur sid 13

[7] Gripsrud sid 71 Lowery, DeFleur sid 5-6

[8] Lowery, DeFleur sid 13

[9] Lowery, DeFleur sid 6-7

[10] Lowery, DeFleur sid 11-12

[11] Gripsrud sid 69

[12] Gripsrud sid 71

[13] Gripsrud sid 76

[14] Gripsrud sid 76

[15] Gripsrud sid 76, Fäldt sid 51-59

[16] Gripsrud sid 76

[17] Gripsrud sid76

[18] Lowery, DeFleur sid 96-97

[19] Lowery, DeFleur sid 107

[20] Lowery, DeFleur sid 107

[21] Lowery, DeFleur sid 93-113

[22] Lowery, DeFleur sid 111

[23] Lowery, DeFleur sid 111

[24] Gripsrud sid 76

[25] Lowery, DeFleur sid 384

[26] Lowery, DeFleur sid 190

[27] Lowery, DeFleur sid 72

[28] Lowery, DeFleur sid 89

[29] Lowery, DeFleur sid 89

[30] Lowery, DeFleur sid 89

[31] Lowery, DeFleur sid 89

[32] Lowery, DeFleur sid 89

[33] Lowery, DeFleur sid 191

[34] Lowery, DeFleur sid 192

[35] Lowery, DeFleur sid 195

[36] Lowery, DeFleur sid 195

[37] Lowery, DeFleur sid 199

[38] Lowery, DeFleur sid 200-209

[39] Lowery, DeFleur sid 206-208

[40] Lowery, DeFleur sid 209

[41] Lowery, DeFleur sid 210

[42] Lowery, DeFleur sid 210

[43] Lowery, DeFleur sid 265

[44] Lowery, DeFleur sid 268

[45] Lowery, DeFleur sid 268

[46] Lowery, DeFleur sid 270

[47] Lowery, DeFleur sid 270-271

[48] Lowery, DeFleur sid 273

[49] Lowery, DeFleur sid 271

[50] Lowery, DeFleur sid271

[51] Lowery, DeFleur sid 272

[52] Lowery, DeFleur sid 272

[53] Lowery, DeFleur sid 272

[54] Lowery, DeFleur sid 276

[55] Lowery, DeFleur sid 277

[56] Lowery, DeFleur sid 282

[57] Lowery, DeFleur sid 282-284

[58] Lowery, DeFleur sid 284-285

[59] Lowery, DeFleur sid 285-287

[60] Milld sid 7

[61] Milld sid 1

[62] Milld sid 2

[63] Milld sid 3

[64] InternetSociety sid 4

[65] InternetSociety sid 4

[66] Milld sid 6

[67] InternetSociety sid 4

[68] Ib sid 11-12, Mb sid 106

[69] Ib sid 14, Mb sid 107

[70] Mb sid 10-13, Ib sid 6

[71] Mb sid 21

[72] Mb sid 109

[73] Mb sid 111

[74] Mb sid 33

[75] Ib sid 75

[76] Milld sid 7

[77] Gripsrud sid 91-92

[78] Gripsrud sid 92

[79] Gripsrud sid 94-95

[80] Gripsrud sid 94

[81] Gripsrud sid 96

[82] Gripsrud sid 103

måndag 3 mars 2008

Malins opponering mot min sammanfattning i uppgift 2 MPA

Uppgift 3
Opponering mot uppgift 2,
Forskning av publiken, Sammanfattningen av
” Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter ”
av Mikael Larsson

Kurs: MPA101
Datum: 2008-03-03

Författare
Hanson Malin 731223

Examinator
Birgitte Christianssen

Skriftlig opponering
”Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och erfarenheter.”
av Mikael Larsson

Struktur
Författaren tycker jag på ett bra och övergripande sätt, genom sin uppdelning av sammanfattningen, från förklarande inledning till egna reflektioner gör det enkelt för läsaren att följa den röda tråden i den granskade rapporten.
Tydliga och bra rubriker som följer rapporten gör det enkelt att följa.
Han går på ett enkelt och kortfattat sätt igenom upplägget, vilken metod som använts, en kort presentation av spelet och viktiga begrepp i dess terminologi och även de övergripande frågor som varit utgångspunkt för rapporten. Hans konkreta förklaringar av innehållet samt de egna reflektionerna presenteras i slutet av arbetet vilket jag tycker påvisar en förståelse och ett engagemang från författaren.

Innehåll
I detta stycke kommer jag att gå igenom stycke för stycke för att följa strukturen i arbetet.

Inledningen
Mikael ger oss bra bild av hur han lagt upp sitt arbete och även vilken metod som använts i rapporten. Vad författaren till sammanfattningen och originalrapportens författare konstaterar är att studien är för liten för att reella slutsatser ska kunna dras. De utvalda respondenterna som plockats ut som högkonsumenter har inte i rapporten eller i sammanfattningen presenterat ungdomarnas kontext. Respondenterna har visserligen intervjuats med öppna frågor men kontexten runt ungdomarna spelar viktig roll för hur olika ungdomar påverkas?
Det som författaren inte heller tar upp är att utav de 10 respondenterna är endast 1 av kvinnligt kön. Nu är det ju så att övervägande delen är män som spelar WoW - World of Warcraft.
Den presenterade genomgången av spelet och hänvisningar till andra ställen där spelet - förklaras är bra och tämligen lättförstålig.

Resultat av undersökningen
Författaren förklarar hur ansatsen i rapporten har ändrats i forskningen från försök till att hitta negativa effekter påvisade av dataspelandet till en ny terminologi ”problematiskt användande”. Tesen om beroende tillbalkavisas och detta uppmärksammas på ett tydligt sätt av författaren. Författaren påvisar sedermera hur termen problematiskt användande ger andra påvisade negativa effekter än vad tidigare forskning påvisat. Detta anser jag var en betydande del för förståelsen av rapporten. Spelets negativa effekter presenteras i tre nivåer som förklaras och hur dessa nivåer vävts in i studien.
Tidsåtgången som en betydande faktor av spelandet presenteras utförligt och dessa konsekvenser som respondenterna uppgivit. Tidsåtgången är till stor del den röda tråden i det problematiska användandet vilket författaren beskrivit bra.
Spelarnas egna uppfattningar om spelandet som i rapporten beskrivs i olika citat av respondenterna, detta presenterar Mikael på ett bra och sammanfattande sätt.

Reflektioner
Mikael påvisar att han är väl insatt i ämnet och även har fört en rik diskussion med egna reflektioner och frågeställningar, eget tyckande och egna jämförelser. De problem som sammanställts från originalrapportens tidvis röriga intervju citat ger en mycket tydligare bild av problemen än original rapporten. Författaren, som påvisat påtaglig insikt skulle kanske kunnat ge förslag på hur man skulle kunnat utforma spelet för att undvika några av det presenterade effekterna.

Form och språk
Sammanfattningen är skriven på sådant sätt att gemene man kan förstå vad rapporten går ut på och är lättläst. Tydliga och lättfattliga rubrik gör att man enkelt navigerar genom sammanfattningen.

Rapporten som består av utdrag av intervjuer är betydligt mer krävande att läsa samt att bilda sig en egen uppfattning och förståelse av.

Tydlig och bra presentation av använda källor samt även bra hänvisning med fotnoter in i texten.

Sammanfattningen är väl genomarbetad och tämligen välskriven så opponenten ger ett gott betyg åt Mikael.

Opponeringen är publicerad med tillstånd av författaren

Prenumerera på: Comment Feed (RSS)